Miljöbokslut för Hammarö kommun

Relevanta dokument
HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2010

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2011

Sveriges miljömål.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sveriges miljömål.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljömålen i Västerbottens län

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

MILJÖBOKSLUT

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget KF 106

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Miljöstrategi för Arvika kommun

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Temagruppernas ansvarsområde

Grundläggande Miljökunskap

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Hur mår miljön i Västerbottens län?

God bebyggd miljö - miljömål.se

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten


Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER


Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

Bilaga 5 Miljöbedömning

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Trollhättan & miljön

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Förslag till energiplan

Indikatornamn/-rubrik

miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag

Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Agenda 21 - riskbedömning

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Miljöprogram för Högsby kommun

DNR Sida 1 av 7

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Miljööverenskommelse

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Energiomställning utifrån klimathotet

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Lokala miljömål i Tranås kommun

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Gröna nyckeltal. Kommentar

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

LIDINGÖS MILJÖMÅL

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Miljömål och indikatorer

MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Transkript:

MILJÖBOKSLUT 2008

2(18) Miljöbokslut för Hammarö kommun I resultatmålet för Bra miljö i budget 2008 står att ett miljöbokslut ska göras för 2008. Detta är Hammarö kommuns första miljöbokslut, och skall ses som ett underlag till att bygga vidare på i det framtida miljöarbetet i Hammarö kommun. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har ännu inte brutits ner på lokal nivå, men meningen är ändå att miljöbokslutet årligen ska redovisa hur Hammarö arbetar för att uppfylla dessa mål. Under respektive miljömål redovisas viktiga händelser under året inom kommunen som har påverkat just det målet. För de flesta mål finns även ett antal nyckeltal som följs från år till år och ska visa den mer långsiktiga trenden. Dessa nyckeltal rör både den kommunala verksamheten, och hela Hammarö kommuns geografiska yta. I en del av nyckeltalen är industrins utsläpp inte medräknade, detta då den industri som finns i Hammarö är energikrävande, vilket gör att övriga verksamheters påverkan inte skulle synas i nyckeltalet. En del av nyckeltalen är inte uppdaterade för 2008, vilket främst beror på att den centrala statistiken ännu inte är sammanställd. Den mer långsiktiga trenden för nyckeltalet går dock ändå att utläsa ur statistiken. Utifrån den trend som nyckeltalet visar på, föreslås i slutet av miljöbokslutet specifika områden att arbeta vidare med under nästkommande år. Box 26, 663 21 Skoghall, besöksadress Mörmovägen 5, växel 054-51 50 00, fax 054-51 31 19 bankgiro 177-5642, org nr 212 000-1793, hammaro@hammaro.se, www.hammaro.se

3(18) Begränsad klimatpåverkan Sedan starten av industrialiseringen har en ökning av halten koldioxid och andra klimatpåverkande gaser skett i atmosfären. Detta har resulterat i ett förändrat klimat. Genom Kyotoprotokollet har en stor del av världens länder åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser, så att de stabiliseras på en sådan nivå att människans påverkan på klimatet inte blir farlig. Sverige har även satt upp egna nationella mål om att minska utsläppen av växthusgaser. Möjligheten att uppfylla detta mål är till stor del beroende av internationellt samarbete. De åtgärder som görs för detta mål sammanfaller till stor del med åtgärderna för miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning, varför nyckeltalen och viktiga händelser under 2008 har delats upp mellan dessa mål. Viktiga händelser under 2008 Förslag till Klimat- och energiplanen för Hammarö kommun för perioden 2008-2012 arbetades fram Vindkraftspark Vänern vid Gässlingegrundet började byggas. Parken består av totalt 10 vindkraftverk, varav tre ligger i Hammarö kommun. Verken beräknas totalt kunna leverera 90 GWh per år. Vindkraftspark Vänern ägs av ett konsortium i vilket Hammarö energi och Hammaröbostäder ingår. De nyckeltal som är för Begränsad klimatpåverkan är gemensamma med områdena Frisk luft och Bara naturlig försurning. Under varje mål redovisas två av nyckeltalen för dessa områden. Koldioxidutsläpp från Hammarö Källa: SCB Kommentar: et visar de totala koldioxidutsläppen från Hammarö, med undantag för industrin. En positiv utveckling har skett under de senaste åren. Dock kan man se att transportsektorns utsläpp har ökat. Detta är inget specifikt för Hammarö, utan samma trend kan ses även på det nationella planet. Detta är dock något som behöver arbetas vidare med.

4(18) Energitillförseln till Hammarö Källa: SCB Kommentar: et visar fördelningen mellan de olika energislagen som används inom hela Hammarö kommun. Den största förändringen som skett är en total minskning av energitillförseln, samt att andelen fossilt bränsle samt biobränsle minskat. Dessa siffror är dock lite osäkra då SCB på grund av sekretess inte har med objekt som bidrar med mer än 50 % eller där det är max tre objekt i den aktuella gruppen. Detta innebär för Hammarös del att exempelvis den energiproduktion som sker vid Stora Enso inte kommer med i statistiken. Frisk luft Luftföroreningar påverkar människors hälsa på många sätt och medför i medeltal flera månaders förkortad livslängd. De luftföroreningar som är skadligast är inandningsbara partiklar, ozon och vissa organiska kolväten Jord- och skogsbruk påverkas också negativt av framförallt ozon. Luftföroreningar påverkar också material som metall, gummi, plast och kalksten så att de bryts ned snabbare. De lokala utsläppen kommer främst från vägtrafiken (både avgaser och vägdamm) och vedeldning, samt även till stor del från arbetsmaskiner. Det nationella miljömålet anger att luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Det är de lokala utsläppen som har störst påverkan på människors hälsa, och som även kommunen har lättast att påverka. Lokala åtgärder för frisk luft kan vara alltifrån lokala föreskrifter för vedeldning till åtgärder inom vägnätet. Viktiga händelser under året Hammarö kommun fattade beslut om att personalen ska erbjudas att köpa så kallad personalbil, vilken ska vara en miljöbil. Upphandling av miljöbilar för den kommunala verksamheten har gjorts gemensamt med sju andra Värmlandskommuner. En förstudie av biogasanläggning i Karlstadsregionen har genomförts tillsammans med Karlstads, Grums, Forshaga och Kils kommuner. Fritidsenheten har ersatt de dubbade vinterdäcken med dubbfria, för att minska mängden partiklar i luften. Hammaröbostäder har köpt en cykel för de nära förflyttningarna, vilket bidrar till minskade avgasutsläpp i tätorten.

5(18) Åtgärderna för att uppnå det nationella miljömålet Frisk luft sammanfaller till stora delar med åtgärderna för Begränsad klimatpåverkan och Bara naturlig försurning. Två av dessa nyckeltal redovisas här, de övriga under de andra två miljömålen. Energianvändningen i Hammarö kommun Källa: SCB Kommentar: et visar den totala energianvändningen i hela Hammarö kommun, med undantag för industrin. En minskning har skett, främst bland hushållen, för detta nyckeltal. Den stora minskningen mellan 2004 och 2005 kan förklaras med att det var mellan dessa år som SCB införde sina regler om sekretess (se under nyckeltalet Energitillförsel till Hammarö). Kommunala miljöbilar Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar andelen miljöbilar i den kommunala bilparken (inkl. bolagen). Den definition av miljöbil som används är Vägverkets. Bara naturlig försurning Försurningen i Sverige har minskat, men fortfarande bedöms mer än en femtedel av skogarna, fjällen och sjöarna vara försurade p.g.a. olika mänskliga aktiviteter. Det som förorsakar försurningen är främst förbränning av fossila bränslen, men skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket. Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Det nationella miljömålet anger att den försurande effekten av markanvändning och nedfall ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål.

6(18) Detta är ett mål som främst arbetas med nationellt och internationellt. Många andra kommuner har kalkningsprogram för att motverka försurningens effekter. Detta är något som inte Hammarö har, då försurningen inte anses som ett stort problem för Vänern. Viktiga händelser under året Fjärrvärmenäten i Hammarö och Karlstads kommuner har byggts ihop i samarbete med Stora Enso. Under 2008 har 62 nya abonnenter, varav 51 är egna hem anslutits till fjärrvärme Hammaröbostäder har ersatt eluppvärmningen i 40 lägenheter på Rölon med fjärrvärme. I samma område har även 96 lägenheter fått nya fönster med bättre isolerande egenskaper än de gamla. I Lillängsområdet har även arbetet med att ta bort cirka 150 torkskåp påbörjats, och beräknas vara klart 2010. Nedan redovisas två av sex nyckeltal för miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. De övriga nyckeltalen har redovisats ovan. Körsträcka med bil Källa: Miljömålsportalen Kommentar: et visar hur många mil varje invånare i genomsnitt kör med bil varje år. Denna trend är för Hammarö, precis som för landet i övrigt sakta ökande, men ligger ändå under riksgenomsnittet. Resor i kollektivtrafiken Källa: Värmlandstrafik Kommentar: et visar det totala antalet resor med kollektivtrafik till och från Hammarö. Trenden är att antalet resor har ökat, och är större än vad befolkningsökningen under samma tid kan ha bidragit med.

7(18) Giftfri miljö Det nationella miljömålet anger att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och biologisk mångfald. Halterna av naturligt förekommande ämnen ska 2020 ligga nära bakgrundsnivåerna. De insatser som kan göras lokalt för att minska spridningen av gifter är bland annat att minska den egna kemikalieanvändningen och bidra till sanering och säker hantering av förorenade objekt. Viktiga händelser under året Ett hus i centrala Skoghall har sanerats från PCB. Lokalvårdsenheten har investerat i två nya städmaskiner med automatisk kemdosering, vilket kommer att minska användningen av städkemikalier. Tungmetaller i avloppsslam Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar mängden tungmetaller som finns i det avvattnade slammet från Vidöns avloppsreningsverk. Det finns ett nationellt mål att näringsämnen ska återföras till produktionsmark. Detta är dock något som måste ske på ett säkert sätt, varför det finns gränsvärden som successivt har sänkts för hur mycket tungmetaller slammet får innehålla om det ska användas som gödningsmedel. Tungmetallhalten i slammet från Vidöns reningsverk klarar dessa gränsvärden med god marginal.

8(18) Kvicksilver i fisk Källa: Vänerns Vattenvårdsförbund Kommentar: et visar halten kvicksilver i gädda respektive abborre från en punkt mellan Hammarö och Grums. Under flera år förekom svartlistning av insjöfisk på grund av höga halter kvicksilver. Under 60- och 70-talet ansågs Vänern vara en av världens mest kvicksilverförorenade sjöar, men har sedan dess delvis återhämtat sig. Sedan 1991 finns ingen svartlistning av fisk kvar, men Livsmedelsverkets kostrekommendationer finns fortfarande kvar, samt ett gränsvärde som inte får överskridas om fisken ska få säljas. Förorenade områden Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar antalet områden som i länsstyrelsens inventering har klassats som förorenade, samt hur många av dessa som har sanerats. De områden som räknas som förorenade är alltifrån gamla skjutbanor och kemtvättar, till områdena runt de stora fabrikerna i Skoghall. Skyddande ozonskikt Miljömålet säger att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UVstrålning. Detta ska ske genom att vi till 2020 inte ska använda några ozonnedbrytande ämnen i Sverige. De ämnen som främst bryter ner ozon är olika klor- och bromföreningar, vilka bland annat finns i köldmedier. Detta mål är något som främst kräver internationellt samarbete, vilket skett med relativt stor framgång via bland annat Montrealprotokollet.

9(18) Användningen av freoner Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: et visar hur mycket köldmedier som används i de anläggningar i kommunen som är anmälningspliktiga enligt köldmediekungörelsen. CFC och HCFC får inte fyllas på i anläggningar längre och har börjat ersättas med HFC. Det är dock inte heller ett hållbart ämne i längden då detta köldmedie är en växthusgas. Växthuseffekten påverkar ozonskiktet, då uppvärmningen vid jordytan ger en avkylning uppe vid ozonskiktet i atmosfären. Denna nedkylning påskyndar processen med nedbrytningen av ozon. Säker strålmiljö Det nationella miljömålet säger att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska i så stor utsträckning det går skyddas mot de skadliga effekterna av strålning. Delar av arbetet med detta miljömål är starkt kopplat till arbetet med målet Skyddande ozonskikt, då ozonskiktet påverkar mängden UV-strålning som når jordytan. Det som Hammarö kommun kan arbeta med lokalt är sådana strålningskällor som exempelvis solarier och radon. För detta nationella miljökvalitetsmål finns inget specifikt nyckeltal framtaget för Hammarö kommun. Arbetet med nyckeltalet för miljömålet Skyddande ozonskikt bidrar även till att förbättra förutsättningarna för detta miljömål. Ingen övergödning Orsakerna till övergödning är höga halter av kväve och fosfor. Källorna till övergödning är främst jordbruket och avlopp som släpper ut fosfor och ammoniak, samt trafik och kraftverk som står för utsläppen av kväveoxider. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ påverkan på människors hälsa, biologisk mångfald och möjligheterna till ett varierat användande av mark och vatten.

10(18) Vänern i stort räknas inte som övergödd, däremot har Hammarö lokala problem med övergödning i skyddade vikar runt ön. Här är de huvudsakliga problemen enskilda avlopp, och även gödselhantering vid hästgårdar. Viktiga händelser under året Vatten- och spillvattennätet har byggts ut i området Gråberg, där även Sundholmens vattenförening har anslutit sig. Exploateringen av Östra Bärstad kommer även att anslutas till detta nät. VA-utbyggnaden på Torp påbörjades även 2008, med syfte att koppla ihop ledningsnäten på Rud till Sättersvikens reningsverk samt att boende i Torp-området ansluts till det kommunala nätet. Den inventering av enskilda avlopp som gjorts 2007-2008 har resulterat i att avloppen från 29 fastigheter har åtgärdats. Denna åtgärd har resulterat i en minskning av fosforutsläppen till Vänern på i medeltal 17 kg/år. Detta motsvarar läckaget från 32 ha åkermark. Under de senaste åren har även Miljö- och byggförvaltningen inventerat gödselanläggningarna på hästgårdar. De åtgärder som genomförts under 2008 på grund av denna är att fyra gårdar numera har täta gödselanläggningar. Rening av avloppsvatten Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: Hammarö kommun har två reningsverk, Vidön och Sättersviken. et visar hur väl dessa klarar att rena avloppsvattnet från näringsämnen (kväve och fosfor) och syrekrävande ämnen (BOD 7 ). Vidöns reningsverk klarar de villkor som de har för fosfor och BOD 7 bra. Sättersviken, som är nyanlagt har haft vissa inkörningsproblem med fosforreningen, medan reningen av kväve och BOD 7 är väldigt bra. Nya avloppsanläggningar Källa: Serviceförvaltningen och Miljö- och Byggförvaltningen

11(18) Kommentar: et visar antalet hushåll som antingen lagt ny eller renoverat sin enskilda avloppsanläggning, alternativt anslutits till det kommunala avloppsnätet. I nyckeltalet ingår även nyproducerade bostäder. I de fall en befintlig anläggning har förbättrats får man en positiv påverkan på miljön, med ett minskat utsläpp av näringsämnen. Levande sjöar och vattendrag Enligt det nationella miljömålet ska sjöar och vattendrag vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras, samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv ska värnas. Åtgärder för detta miljömål sammanfaller med miljömålet Ingen övergödning. En viktig del med arbetet för detta miljömål för Hammarös del är tillgången till stränder. Hammarö är en attraktiv kommun med ett hårt bebyggelsetryck, vilket även påverkar strandmiljöerna. Viktiga händelser under året Under året har öarna runt Hammarö inventerats på byggnation inom strandskyddsområdet för att se till så att stränderna även fortsättningsvis är tillgängliga för allmänheten. Tillståndet i Vänern

12(18) Källa: Samordnad recipientkontroll för norra Vänern Kommentar: et visar kväve-, fosfor- och syrgashalten vid en mätpunkt i Kattfjorden. Fosforhalten har sedan slutet av 90-talet minskat, och ligger nu nära den naturliga bakgrundshalten som är 4,5-6,5 μg/l. Kvävehalten är fortsatt hög, och ligger en bra bit över den naturliga bakgrundshalten som är 200-300 μg/l. Syrgashalten är bra och har över hela tidsperioden legat stilla på en hög halt (över 9 mg/l). Badvattenkvalitet Källa: Miljö- och Byggförvaltningen Kommentar: Hammarö kommun provtar totalt 11 badplatser, varav 6 stycken är kommunala, regelbundet under sommaren. Det är kvalitén på vattnet, med avseende på bakterier som undersöks. Höga bakteriehalter kan bland annat indikera på att det i badplatsens närhet finns avlopp mer otillräckligt rening. Badvattnet i Hammarö är generellt sett bra. Grundvatten av god kvalitet Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska grundvattnet ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hammarö kommun har ingen egen grundvattentäkt, utan tar sitt vatten från Karlstad. Viktiga händelser under året Hammaröbostäder har genomfört vattenbesparande åtgärder i 246 lägenheter i Lillängen, Trätälja och Götetorpsområdena.

13(18) Inget specifikt nyckeltal för detta område är framtaget för Hammarö kommun. Myllrande våtmarker Miljömålet anger att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och att värdefulla våtmarker ska bevaras för framtiden. Länsstyrelsen har tagit fram ett planeringsunderlag för restaurering av våtmarker. I detta pekas Hammarö ut som ett område där stora avvattningsföretag har gjorts, och som därmed skulle kunna bli aktuell för att få full ersättning vid en eventuell restaurering. Inte heller för det nationella miljömålet Myllrande våtmarker finns några specifika nyckeltal framtagna för Hammarö kommun. Levande skogar Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas samtidigt som den bilogiska mångfalden, kulturmiljövärden och sociala värden värnas och bevaras. Miljöcertifierad skog Källa: FSC Sverige Kommentar: Detta nyckeltal visar hur stor andel av skogmarken i kommunen som är certifierad enligt FSC (forest stewardship council). Detta är ett internationellt certifieringssytem för ett miljöanpassat skogsbruk. Mellan 2004 och 2006 har en marginell ökning skett.

14(18) Ett rikt odlingslandskap Enligt det nationella miljömålet ska odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för den biologiska produktionen och livsmedelsproduktionen skyddas, samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Den lokala påverkan kan vara alltifrån hur gamla jordbruks- och kulturmarker tas om hand till ekologisk jordbruksproduktion. Ekologiska livsmedel Källa: Serviceförvaltningen Kommentar: et visar andelen ekologiska livsmedel som köps in till den kommunala organisationen. Andelen ekologisk mat har sett över tiden legat relativt still. Jordbruksmark med miljöstöd Källa: Jordbruksverket Kommentar: et visar andelen jordbruksmark i kommunen med någon form av miljöersättning. Miljöstöd är ett åtagande som lantbrukaren gör. Åtagandet innebär att under en viss period sköta sin mark och sina djur enligt de villkor som gäller för den sökta ersättningen. Den mark som berörs av det här nyckeltalet är ekologisk åkermark.

15(18) God bebyggd miljö Enligt riksdagens miljökvalitetsmål ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Natur- och kulturmiljövärden ska värnas och byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Viktiga händelser under året Hammaröbostäder deltar i det så kallade Skåneinitiativet, ett projekt som drivs inom de allmännyttiga bostadsföretagens intresseorganisation SABO. Detta projekt innebär att de medverkande företagen ska minska sin energianvändning med 20 % mellan 2008-2016. Målet på mindre än 221 kg säck- och kärlavfall per invånare uppnåddes under 2008, vilket motsvarar en minskning på 8 % per invånare från året innan. En ny återvinningscentral har börjat byggas på Mörmons industriområde. Inom serviceförvaltningen har sex av åtta enheter miljödiplomerats under året. Förslag till ny avfallsplan och nya lokala föreskrifter om avfallshantering har tagits fram tillsammans med Forshaga. Grums och Kil. Denna plan kommer behandlas politiskt under våren 2009. Utbyggnaden av källsortering i de kommunala fastigheterna har fortsatt under året, bland annat i kommunhuset och på Sätterstrand. Gång- och cykelvägen längs Hovlandavägen började byggas, och kommer att vara klar under 2009. En miljöalmanacka för 2009 har tagits fram tillsammans med Forshaga, Grums och Kil och skickats ut till alla hushåll i kommunen. Alla renhållningsabonnenter får även Renhållningsnytt fyra gången per år. Inom Mörtvägens rektorsenhet har arbetet med att bli diplomerade enligt Grön Flagg påbörjats. Servicenämnden har påbörjat ett utbyte av 700 gatljusarmaturer från sådana på 125 watt till sådana på 50 watt. Sedan sex år tillbaka kan småföretagen i Hammarö kommun miljödiplomeras via Nyföretagarcentrum. 2008 var det sammanlagt 27 företag som diplomerades, varav 21 stycken var återdiplomeringar. Energiåtgång i de kommunala fastigheterna Källa: Serviceförvaltningen och HEAB

16(18) Kommentar: et berör enbart de kommunala fastigheterna, inte de kommunala bolagen. Diagrammet visar hur mycket energi totalt som kommunen förbrukar, samt fördelningen mellan olika energibärare. Den totala energiförbrukningen har ökat under perioden. Orsaken till ökningen av förnybar energi beror på den satsning som Hammaröenergi gjort på biobränslen i fjärrvärmenätet. Under 2008 kom dessutom all elenergi från vattenkraft. Insamling av avfall Källa: Serviceförvaltningen, samt Förpacknings- och tidningsinsamlingen Kommentar: et redovisar hur många kilogram avfall, fördelat på olika avfallsfraktioner, som varje invånare i Hammarö kommun genomsnittligen slänger under ett år. För hushållsavfallet kan en kraftig minskning ses under 2008. Målet för 2008 var att hushållsavfallet skulle minska med 5 %, men slutresultatet blev en minskning på 8 %. Denna beror på att 14-dagars hämtning infördes under slutet av 2007. För de övriga fraktionerna kan en liten ökning ses mellan 2006 och 2007. Energi i fjärrvärmenätet Källa: HEAB

17(18) Kommentar: et visar dels hur mycket fjärrvärme som årligen produceras, samt hur stor andel av energin till den som är förnybar. Sedan år 2007 har andelen ej förnybar energi minskat med lite mer än 2 %. Målet för 2009 är att den förnybara energin ska stå för 99 % av den totalt producerade energin. Ett rikt växt- och djurliv Enligt det nationella miljökvalitetsmålet ska den biologiska mångfalden bevaras och brukas på ett hållbart sätt. Detta innebär att både arter och ekosystemen ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd, samtidigt som människan ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I Hammarö beaktas dessa frågor bland annat i översiktsplanen. I denna anges exempelvis att den södra kommunhalvan ska vara fråntagen exploatering, med följden att naturvärdena där värnas. På den norra halvan av ön råder det däremot ett hårt bebyggelsetryck, med risken att de naturområden som finns där kan påverkas negativt. Viktiga händelser under året Under 2008 har ett förslag till grönstrukturplan för den norra kommunhalvan arbetats fram. Detta för att värna de naturområden, främst rekreationsområden, som finns där. Skyddad areal Källa: Länsstyrelsen i Värmlands län och Skogsstyrelsen Kommentar: et visar hur stor areal av Hammarös totala yta som är fråntagen annan markanvändning, det vill säga är avsatt som naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal. Den största andelen av den skyddade arealen är i naturreservatet Vänerskärgården.

18(18) Åtgärder för framtiden: Under 2008 arbetades en Klimat- och energiplan fram för Hammarö kommun. Under förutsättning att denna antas under våren 2009, kommer detta att innebära ett stort arbete för samtliga förvaltningar inom kommunen. Detta innebär att de åtgärder som bör göras under 2009 främst är inriktade på klimat- och energifrågan. Då transporterna (både person- och godstransporter) har ökat bör specifika insatser sättas in som påverkar beteendemönster etc. Dessa insatser bör riktas främst mot invånarna i Hammarö för att försöka förmå dem att åka mer kollektivt eller gå/cykla när det gäller kortare sträckor. Inom den egna verksamheten bör kommunen arbeta för att få fram ett konkret handlingsprogram, samt börja arbeta utifrån detta, för att kunna klara målen i Klimatoch energiplanen.