Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Relevanta dokument
FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Bedömningsunderlag (SAM)

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Arbetsblad för SARA:SV

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

DIVISION Närsjukvård

P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad för SARA:SV

Att ställa frågor om våld

Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016

Varningssignaler och råd

otrygg, kränkt eller hotad

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld och kontroll i hederns namn

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Familjeterapeut : Marie Persson och Helena Larsson

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld

Riktlinjer för Våld i nära relation

och Huddinge! Samordningsförbundet HBS

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Våld i nära relationer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Lever du i en. destruktiv relation. eller känner du någon du vill hjälpa?

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX BANKGIRO POSTGIRO

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

3.2 Social utsatthet: frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Kommunledningskontoret. Handbok. Är dina medarbetare utsatt för våld i nära relationer?

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Handboken VÅLD socialtjänstens och hälsooch sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Ann Jönsson

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Förebygga och upptäcka

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Våld i nära relationer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

relationer VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Tove Corneliussen,, utbildningsledare, VKV

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Nationellt perspektiv

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

LÄS ÄVEN: Kvinnorna som slår sina män ett problem som göms undan: "Man vill inte hantera båda könens problem"

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Definition av våld. Per Isdal

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning för samverkande kommun

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

rättsapparaten? Eva Diesen

Barn som är närstående

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

När barn riskerar att fara illa vårdnad, sekretess, orosanmälan, skakvåld, våga fråga om våld

Våld i nära relationer Riktlinjer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Barn som far illa & våld i nära relationer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Våld i nära relationer

SAMVERKAN I SJU KOMMUNER

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Rutiner vid hot och våld Växjö Islamiska skola

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Sammanfattning REMISSVAR

Bryt tystnaden om våld i nära relationer. Arbetsplatsträffmaterial

HANDLINGSPROGRAM ANGÅENDE HEDERSRELATERAT VÅLD

Handlingsplan - våld i nära relation Fastställd av socialnämnden

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Våld i nära relationer

Rutiner för våld i nära relationer

Introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Introduktion

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för

Karlsborgs. kommun. Rutin - våld i nära relationer. Rutin. Enhetschef individ- och familjeomsorgen. Tillsvidare. Tillsvidare

Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Transkript:

Välkomna!

Dagens upplägg DAG 2 Uppföljning FREDA-beskrivning Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning Introduktion Säkerhetsplanering Grupparbete Farlighetsbedömning och Säkerhetsplanering

Frågor från förra gången?

Uppföljning FREDA-beskrivning Hur upplevde du att utföra FREDAbeskrivning (grupparbetet)? Hur var det att ställa frågorna? Vad upplevdes svårt? Vad upplevdes lätt? Synpunkter på frågorna/instrumentet

Uppföljning FREDA-beskrivning Kom ihåg! : Psykiskt och sexuellt våld kan även innefatta det våld som sker på nätet- digitalt våld Det kan även förekomma ekonomiskt våld och materiellt våld. Finns inte många frågor om detta i FREDA-beskrivning. Det finns inte heller många frågor om sexuellt våld. Ställ fler frågor kring detta våld om det behövs! Det finns även män som utsätts för sexuellt våld. Det latenta våldet följer med övrigt våld!

Filmen om Susanne Från Aftonbladets granskning Dödade Kvinnor http://story.aftonbladet.se/dodadekvinnor#section-3

Fakta kring Susannes situation Ingen ser helheten Samverkan saknas information förs inte vidare Varningssignaler missas Susanne får inte information Susanne saknar stöd Situationen tas inte på allvar

Exempel på andra hot- och riskbedömningsinstrument SARA PATRIARK SAM Skånemodellen IRISK BARN (projekt)

FREDA-farlighetsbedömning Baserat på ett internationellt beprövat riskbedömningsinstrument Danger Assessment (USA/Kanada) Frågor för att ge en bild av risk för ökat eller dödligt våld Ligger till grund för säkerhetsplaneringen med den våldsutsatta En del av en helhetsbedömning av risk. Ska kompletteras med annan information och med den våldsutsatta personens egen uppfattning om risk.

FREDA-farlighetsbedömning Bedömningen är en färskvara. Nya omständigheter ny bedömning! Viktigt för säkerheten. Kan vara flera personer som utsätter, gör då olika bedömningar! Viktigt att förklara varför man gör FREDAfarlighetsbedömning. Berätta hur FREDA-farlighetsbedömning kommer att gå till Berätta om de rutiner och möjligheter som finns i form av stöd och skydd

Innehåll FREDA-farlighetsbedömning 20 frågor (19 frågor om riskfaktorer och en fråga om den våldsutsatta personen har haft tankar kring att ta sitt liv) FREDA-farlighetsbedömning skiljer sig från FREDA-kortfrågor och beskrivning genom att frågorna också handlar om andra livsförhållanden än endast våld (ex. relationen, arbetssituationen, missbruk, svartsjuka) Frågorna fångar de riskfaktorer som i forskning visat sig vara relaterade till ökad risk för dödligt våld Ja och nej-svar. Antalet ja-svar adderas och räknas ihop. Vissa ja-svar ger fler poäng än andra. En farlighetsnivå räknas ut genom poängberäkning, utifrån farlighetsnivå ges rekommendationer för säkerhetsplanering. Frågorna ska ställas som de är, får inte ändras! Men samtal ska ske utöver frågorna.

Rekommendationer för säkerhetsplanering Utifrån poängberäkningen finns fyra farlighetsnivåer med respektive rekommendationer för säkerhetsplanering: Nivå 1 (mindre än 8 poäng): Risken för ökad farlighet är varierande Nivå 2 (8-13 poäng): Ökad farlighet råder Nivå 3 (14-17 poäng): Allvarlig fara råder Nivå 4 (18 poäng eller mer): Mycket allvarlig fara råder

Paus!

Bedömningen Slutligen gör en sammanfattning av hela bedömningen om risk för hot och våld Information som framkommit genom FREDA-beskrivning + annan relevant information kopplas till farlighetsbedömningen Beskriv hur bedömningen gått till I bedömningen ska det framkomma: - När, var, upprepningar, hur, vem osv. - Beskriv olika scenario för att tydliggöra våldet - Formulera risken och riskfaktorer Problematisera!

Bedömningen Riskfaktorer Väg in riskfaktorer i bedömningen Riskfaktorer hos den som utövar våld: - Separationsproblematik - Missbruk av alkohol/droger - Tidigare utsatt partnern för våld - Arbetslöshet - Kontrollbehov - Svartsjuka - Psykisk ohälsa (depression) - Kriminalitet - Använt vapen

Bedömningen Sårbarhetsfaktorer Väg in sårbarhetsfaktorer i bedömningen Exempel på sårbarhetsfaktorer hos den våldsutsatta personen: - Gravid - Barn med annan partner - Normaliserad - Uttalat att man vill separera/begärt skilsmässa

Bedömningen Sårbarhetsfaktorer Sårbarhetsfaktorer hos den våldsutsatta personen, från SARA: - Extrem rädsla för gärningsmannen som gör den våldsutsatta irrationell - Inkonsekvent beteende eller attityd gentemot gärningsmannen - Personliga problem (psykisk ohälsa, missbruk) - Dålig tillgång till social och professionell hjälp (isolerad etc.) - Farlig livssituation

FREDA-Farlighetsbedömning och säkerhetsplanering Erfarenheter från praktiker Att tänka på när man gör FREDAfarlighetsbedömningen Rekommendationer för säkerhetsplanering Säkerhetsplanering Slutliga sammanfattande bedömningen av hela situationen/våldsbilden

Nivå 1: Risken för ökad farlighet är varierande Genomföra rutinmässig säkerhetsplanering och uppföljning Informera om att risknivån plötsligt kan öka Prata med personen om att lita på sin intuition gällande ökad fara Informera om varningssignaler för ökad risk Påpeka vikten av att vara vaksam inför att nya omständigheter för ökad farlighet kan uppstå

Nivå 2: Ökad farlighet råder Nödvändigt med noggrann säkerhetsplanering och täta uppföljningar Betona att bedömningen visar på ökande farlighet Påpeka vikten av att vara vaksam inför att nya omständigheter med ökad farlighet kan uppstå Informera om möjligheter att få skyddat boende

Nivå 3: Allvarlig fara råder Informera om att bedömningen visar att allvarlig fara föreligger Driv kraftfullt på så att kontinuerlig säkerhetsplanering utförs och följs upp Samverka med andra så att säkerheten för personen beaktas (ex. med polis) Informera om möjligheter och betydelsen av att få skyddat boende

Nivå 4: Mycket allvarlig fara råder Koncentrera arbetet på att få våldsutövaren under kontroll genom rättsliga åtgärder Genomför kontinuerlig och utökad kartläggning av farlighetsläge och säkerhetsplanering. Informera om möjligheter och den ökade betydelsen av skyddat boende. Om den våldsutsatta personen redan bor på skyddat boende, arbeta för att det fortsätter

Punkter kring säkerhetsplanering att ta upp med den våldsutsatta personen 1) Säkerhet i bostaden (kodlås, säkerhetskedja, titthål) Se över ev. trädgård (buskage, ytterbelysning) Se över flyktvägar ur bostaden Skaffa säkrare rum (t.ex. byt regelbundet plats för köksknivar) Ha gjort upp säkraste sättet att kontakta socialtjänsten (kvinnofrid, familjefrid) Ring 112 (sociala jouren) vid fara Ring person som är bestämt kan hjälpa vid akut situation Förvara telefonnummer under fingerat namn Vid flytt, skaffa skyddad adress (sekretessmarkering, kvarskrivning)

Punkter kring säkerhetsplanering att ta upp med den våldsutsatta personen 2) Vikten av att vara mentalt förberedd på att våld kan uppstå (prata kring detta) Kunna viktiga telefonnummer utantill Ha ev. kodord för att signalera fara till vänner/socialtjänsten Ha klart en säker plats att ta tillflykt till Ha viktiga papper och mediciner lätt åtkomliga Ha en väska packad med saker om man hastigt behöver lämna hemmet Ha pengar och bankkort lättillgängligt Ha bensin i bilen och extra nycklar Ha mobilen (inte smartphone) laddad + extra laddare Bryt rutiner (färdvägar till och från arbetet, affär osv.) Om förföljd, åk till plats med övervakningskamera, t.ex. station eller bensinmack Tänk igenom barnens säkerhet!

Slutlig bedömning/sammanfattning av hotbilden Våldets tidsperiod, den aktuella situation Hur länge har våldet pågått Beskriv våldsmönstret (situationsbetingat, systematiskt) Beskriv våldstyper (fysiskt, psykiskt, sexuellt, latent, ekonomiskt etc.) Vem utövar våldet Hur beskrivs våldet/rädsla av den våldsutsatta Vad har kommit fram gällande hot- och våldsbilden (ex. nivå på FREDA) Beskriv hur förföljelsen, hoten och kontrollen har sett ut Riskfaktorer och sårbarhetsfaktorer formuleras Hur våldet har påverkat den utsattas fysiska, psykiska mående och kognitiva förmåga Vilka risker finns för övriga närstående Risker om man inte tar avstånd från våldet (barnen far illa) Förslag till åtgärder (socialtjänsten, sjukvården, skolan, arbetsgivare) Insatser till barnen (akuta åtgärder, förebyggande och behandlande insatser)

Information om grupparbetet Gruppindelning Öva på farlighetsbedömning och rekommendationer för säkerhetsplanering genom att rollspela! Skifta roller. Utgå från fallbeskrivningen Katarina. Hitta på själva också, ni behöver inte vara bundna till fallbeskrivningen. Använd er av dokumenten Säkerhetsplanering att diskutera kring med den som är våldsutsatt Skriv stödord till kommande sammanfattning Ta med er: FREDA-farlighetsbedömning FREDA-farlighetsnivåer med rekommendationer för säkerhetsplanering Säkerhetsplanering dok. 1 + Säkerhetsplanering dok. 2 Fallbeskrivningen Katarina

Lunch!

Grupparbete Farlighetsbedömning Säkerhetsplanering

Uppföljning FREDA-farlighetsbedömning och säkerhetsplanering Hur upplevde du att utföra FREDAfarlighetsbedömning och säkerhetsplanering? Hur var det att ställa frågorna? Vad upplevdes svårt? Vad upplevdes lätt?

Avslutning Hur går ni vidare? - Vad blir det första steget för att börja arbeta med FREDA? - Har ni identifierat nya saker/prioriteringar? Inför nästa träff Utvärderingen!