1(10) Handläggare Eva Ness 11 Samverkansråd med intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor och politikerna i trafiknämndens färdtjänst- och tillgänglighetsberedning möte nr 3 Tid: Torsdag 8 oktober 2015, (förmöte för organisationerna 12:00 13:00) Ordinarie möte 13:00 16:00 Plats: Konferensrum T-Centralen hos trafikförvaltningen, Lindhagensgatan 100 Deltagare Från organisationerna: Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Jaan Kaur, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Leif Pehrson, SRF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Peter Wätterljung, HSO/Stroke Sirkka Husso, SRF Bengt Jansson, HSOs kansli Hamaddah Mansour, SRFs kansli Från färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen: Mikael T Eriksson (M) 1:e vice ordförande Conny Fogelström (S) 2:e vice ordförande Anna Jonazon (S) Ledamot Sahir Drammeh (MP) Ledamot Pia Ortiz Venegas (V) Ledamot Dick Bengtsson (M) Ersättare Signe Levin (S) Ersättare Från trafikförvaltningen: Stefan Wallin, Chef SU/ Ditte Kahlström Jansson, Utvecklingsstrateg Tillgänglighet, SU/ Melker Larsson, Utvecklingsstrateg tillgänglighet, SU/ Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se
2(10) Anna Bruzaeus, Strategisk Planerare, SU/Planering (punkt 2) Helena Sandberg, Projektledare, SU/Trafik- och infrastrukturutveckling (punkt 4) Marcus Andersson, TF Sektionschef, SU/Planering (punkt 6) Mikael Eriksson, Strategisk Planerare, Bussplanering, SU/Planering (punkt 6) Mats Ellman, Marknadsstrateg Försäljning, SU/Affärsutveckling Ulrik Waldau, Sektionschef, TA/Färdtjänst Pehr Elfstrand, Gruppchef, TA/Färdtjänst/Färdtjänsttillstånd Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig Färdtjänst, TA/Färdtjänst Eva Ness, Sektionsassistent, SU/ Ulla Lundell, Upphandlare, PU/Upphandling Från Keolis: Filip Tysk (punkt 3) Mötesanteckningar 1. Inledning och godkännande av dagordning Ordförande Mikael T Eriksson, (M); öppnade mötet och framförde hälsningar från Fredrik Wallén, som var på KDs riksting. SRF ville lyfta en punkt angående samverkan kring färdtjänsten och hur det ska se ut i framtiden. Efter möte med trafiknämndens ordförande Kristoffer Tamsons (M), tillsammans med bl.a. Jens Plambeck skulle trafikförvaltningen komma med förslag. Trafikförvaltningen svarade att detta redovisas under punkten 6. Dagordningen godkändes. 2. Revidering av trafikförsörjningsprogrammet (TFP) information Anna Bruzaeus se bilaga Tidplanen har förskjutits. De samråd som skulle genomförs under oktober november i år skjuts upp till februari mars 2016. Man ville inte riskera att informationen kring nerdragningarna i trafiken, som genomförs, ska sammanfalla med samråden kring trafikförsörjningsprogrammet, som då skulle kunna påverkas negativ. Trafikförvaltningen hoppas remissen ska gå ut i juni 2016 med svarstid senast september oktober 2016. Efter inarbetning av remissvaren och förankringsprocessen är klar beräknas det nya trafikförsörjningsprogrammet var klart i januari februari 2017. SRF protesterade mot remissutskick lagom till sommar och semestertider. Remisstiden var likadan för det första trafikförsörjningsprogrammet som togs fram. Anna Bruzaeus tar med sig frågan om det är OK att förlänga remisstiden t o m november 2016, vilket SRF är nöjd med. HSO påpekade att det är omöjligt att läsa vit text mot gul eller blå bakgrund. Anna Bruzaeus lovade tänka på detta och tackade för synpunkten. Pia Ortiz Venegas, (V), frågade kring färdtjänstens mål i trafikförsörjningsprogrammet. Det nuvarande trafikförsörjningsprogrammet har utsatts för ganska hård kritik. Anna Bruzaeus svarade att man fångat upp kritiken. Ditte Kahlström Jansson är med i ett
3(10) delprojekt för just tillgänglighet och färdtjänst, där ingår även personal från färdtjänstsektionen. Man tittar hela tiden på de frågor som kommer in för att få till bra mål även för färdtjänsten. 3. Information från Keolis om hur linjeomläggningen fungerat Filip Tysk I det nya avtalet med Keolis har entreprenören möjlighet att själva göra visa ändringar för ökad effektivitet, ökat resande och förbättring av kollektivtrafiken. Vid omläggningen beordrade företagsledningen ut all personal i trafiken iklädda gula västar. Det görs ca 200 000 bussresor under en dag. Under tiden 1/1 18/8 2015 har man fått in ca 1400 klagomål på nya linjer och på gamla linjer som har försvunnit. Alla 40 linjer har försvunnit (nummerserien kommer att användas inom spårtrafiken). I och med att 40-numrena försvann blev några oroliga över att de inte skulle kunna ta sig till arbetet t.ex. HSO tycker att 1400 klagomål är många. Keolis svarade att det inte går att tillgodose alla resenärer. Keolis har tittat på resande på de olika linjerna och även på avståndet till och från hållplatserna. Man har följt de regler som finns. Förändringar har genomförts efter intervjuer med resenärer och hur de reser. Man har även använt sig av andra verktyg för att ta fram det nya linjenätet. Trafikförvaltningen har inte varit med vid framtagning av det nya linjenätet, men hållits informerad. Det har diskuterats om samverkan skedde med organisationerna eller inte, enligt HSO. I RiTill står tyvärr inget om hur det ska gå till vid linjeomläggningar. Organisationerna kan inte ha samråd med alla leverantörer. Sådana här förändringar måste tas upp i samråd med trafikförvaltningen och inte med leverantörerna. Situationen är ny för förvaltningen också. Vi måste samarbeta för att kunna fånga upp utmaningarna i de nya trafikavtalen. SRF efterlyste konsekvensanalyser för tillgänglighet för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. En arbetsgrupp har jobbat med tillgänglighetsfrågorna. Filip Tysk återkommer med svar via mejl till SRF. Enligt Ulla Lundell, från PU, ställdes tillgänglighetskrav i upphandlingen, som hon var med i. Samtliga tillgänglighetskrav tillgodosågs, dock inte specifikt gällande linjenätet, men kraven ska uppfyllas. I mars gick trafikförvaltningen och Keolis ut med information. Information fanns också på hemsidan långt i förväg så att man kunde gå in och läsa om förändringarna på alla linjer. Det finns även kartor. Personal fanns på plats i samband med omläggningen, annonsering gjordes i tidningar, foldrar delades ut. Talad information för dem med synnedsättning togs fram. Linjenätet är nytt, nya linjer har tillkommit, men Keolis kör på samma ställe som tidigare. Några hållplatser har tillkommit och några har tagits bort. Under sommaren har det varit problem med tidhållning för linje 53, 55 och 57. Vissa justeringar har gjorts under hösten. Översyn sker vid nästa tidtabellsläggning. Då finns också ett bättra statistiskt underlag att luta sig mot. Många är nöjda med linje 67 som går till Skansen. Hållplatsen vid Skansen är litet för kort för ledbussar. Keolis bearbetar Djurgårdsförvaltningen skynda på ombyggnaden av hållplatsen. Inför linjeomläggningar görs tillgänglighetsanalyser, som lämnas till trafikförvaltningen och Stockholms stad, som får ta kostnaderna för hållplatserna. Det kostar en del att bygga
4(10) om hållplatser. För hållplatsen vid Skansen är alternativet att sluta köra ledbussar, då måste man öka antalet bussar som kör på sträckan med 50 %, vilket skulle fördyra. Pia Ortiz Venegas, (V), framförde att det är trångt för flera bussar i rad att stanna vid t.ex. Fridhemsplan och Hornsberg. Resenärerna kan missa de automatiska utropen. Dessutom kommer inte alla bussar in till kanten när bussen ska sänkas. Hur många bussar kan passera en hållplats per minut? Bussarna stannar inte vid stolpen. Enligt Keolis är det praktiskt omöjligt för alla bussar att stanna vid stolpen. Enligt HSO får resenärerna själv hålla reda på de två första bussarna, men den tredje ska stanna vid stolpen. Trafikförvaltningen får se till att samverka med entreprenörerna i sådana fall. Organisationerna kan inte samverka med var och en av entreprenörerna. HSO anser att med de ändringar som gjorts har man inte tagit tillvara på människors sätt att förflytta sig. Keolis har haft samråd med kommunen. Tillgänglighet är inte bara att kunna kliva på bussen utan även möjligheten att ta sig till och från bussen, enligt SRF. Om någon med funktionsnedsättning klivit på en hållplats, som nu tagits bort, kanske vederbörande måste ta färdtjänst istället, vilket blir dyrare. SRF vill se konsekvensanalyser som räknar ut vad det kostar om t.ex. en indragen hållplats istället innebär ökat färdtjänstresande. Filip Tysk svarade att Keolis är ett företag som ska gå med vinst. Analyserna som gjort bygger på analyser från trafikförvaltningen. Verkligheten ser ut så här idag. Keolis kan inte köra bussar där det reser en till två resenärer vissa tider. 4. Information om Spårväg Syd Helena Sandberg Helena Sandberg, projektledare för Spårvägs Syd, presenterade arbetet. Den förstudie som pågår nu ska göras klar. Då projektet har drabbats av de sparåtgärder som genomförs inom trafikförvaltningen på uppdrag av politiken finns inga resurser för fortsatt arbete med ev. genomförandeplan. I Spårväg Syd har man även tagit med sociala nyttor. Tidigare var allt bara baserat på ekonomiska faktorer och bara kostnader togs med. Nu vägs även sociala nyttor, miljönyttor och restidsnyttor in för att få vågskålarna att väga jämnt. Helena Sandberg är mycket stolt över den SKB (socialkonsekvensbeskrivning) som trafikförvaltningen lät genomföra i projektet. Samråd ska hållas under tiden 16 oktober 15 november i Flemingsberg och Skärholmen, där intresserade kan lämna synpunkter. Det går också att fylla i en digital enkät, skicka vanligt brev eller skicka e-post till sparvagsyd@sl.se. All information kommer att läggas ut på SLs hemsida under rubriken Spårväg Syd. Materialet går att ladda ner. Det går även att kontakta projektet, som kan hjälpa till med att ta fram materialet. Efter samråden ska alla remissynpunkter sammanställas och vägas in tillsammans med de utredningar som gjorts, sedan lämnas ett förslag. Det som saknas för att komma in i genomförandeskedet. Projektet får inga resurser från landstingsfullmäktige. Om projektet kommer in i Sverigeförhandlingen kommer systemhandlingar att tas fram. Kontroll av markförhållanden kommer också att göras. Projektet har haft bra samarbete med bl.a. Huddinge. Även Stockholms stad har varit involverad med inte lika engagerade som Huddinge. Om projektet läggs in i Sverigeförhandlingen måste kommunerna också bidra med resurser i form av bostäder.
5(10) BRT (buss rapid transit) skulle bli en ganska dyr och svårförståelig övergångslösning, svarade Helena Sandberg på fråga från Dick Bengtsson, (M). SRF frågade om projektet har för avsikt att jobba med planerade samråd för intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor om man får mera resurser? Hur ser planen ut? I SKB har projektet haft workshops, open space-möten för att ta reda på vad folk tycker. Nu jobbar man med instruktioner för att kunna nå alla. Landstinget vill få in Spårväg Syd i Sverigeförhandlingen och det kommer an på regeringen att godkänna det. Förhoppningsvis kommer besked under hösten. Projektet har även genomfört en MKB (miljökonsekvensbeskrivning). SRF efterlyste en konsekvensbeskrivning som också omfattar hur busslinjenätet ska gå. En för färdtjänst och behovet av antigen ökad eller minskad färdtjänst. Projektet tar med sig frågan. 5. Förslag till ny mötesordning 2016 Ditte Kahlström Jansson Vid beredningsmötet 28/9 presenterade trafikförvaltningen ett nytt förslag på mötesordning. Förslaget har tagits fram då / även ska samråda med FUT 1. Den nya mötesordningen minskar bl.a. risken för att ärenden inte hinner tas upp. Tanken är minst två möten med politikerna per år och gärna tre om önskemål finns. HSO tar upp detta på sitt presidiemöte vecka 42. Alla HSOs organisationer är emot gemensamma samråd med pensionärsorganisationerna. Organisationerna anser sig ha så många frågor och när samråden med FUT kommer till blir det ännu flera. Om organisationerna ska gå med på en försöksverksamhet måste en utvärdering ske. För FUT är det politikern från landstingsstyrelsen som kommer att kallas. Där är inte FTBs politiker involverade. I den nya mötesordningen är det tänkt att en timme avsätts för FUT-frågor och då med berörda politiker. Pia Ortiz Venegas, (M), tycker även att färdtjänstutskottets politiker ska kallas till trafikförvaltningens samrådsmöten. Det nya förslaget innebär att alla organisationer (intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor och pensionärsorganisationerna) får ytterligare 2 timmar med politikerna på våren och på hösten. Enligt ordförande är det organisationernas röster som blir avgörande. Den nya mötesordningen har ännu inte diskuterats med pensionärsorganisationerna. Det är landstingsstyrelsen som i slutänden fattar beslut om antalet samverkansråd. Avtalet måste skrivas om nu när FUT kommer in i bilden. Hur tar vi det vidare? Trafikförvaltningen behöver fila litet till på detta och behöver dessutom prata med pensionärsorganisationerna. Trafikförvaltningen ser stora fördelar i detta förslag. Det händer jättemycket mellan mötena. Ingen nackdel, samma typ av frågor, förutom färdtjänsten. Förslaget är inte färdigt ännu. Trafikförvaltningen får återkomma och tar tacksamt emot kommentarer och synpunkter från både politiker och organisationer. Antalet möten som FTB deltar på är oförändrat. Om organisationerna vill ha flera möten med FTB-politikerna, måste det skrivas in i avtalet. 1 Förvaltning för utbyggnad av tunnelbana
6(10) 6. Samverkan i tid och konsekvensanalyser Stefan Wallin och Marcus Andersson Hur långt går trafikförvaltningens ansvar för samverkan och konsekvensanalyser och vad är trafikutövarens ansvar? SRF hade skickat en egen presentation rörande färdtjänsten se bilaga. Organisationerna har haft två möten med trafiknämndens ordförande Kristoffer Tamsons och trafikförvaltningen i våras. Uppföljning skedde i september. Samverkan kring färdtjänsten har inte fungerat bra. Organisationerna anser att förvaltningen är hemlighetsfull när det gäller utredningen kring den framtida färdtjänsten. I mars fick organisationerna veta att något var på gång, men fick inte vara med och lämna synpunkter och förslag. Sedan ändrade sig trafikförvaltningen och organisationerna fick utse representanter till referensgrupper. Upphandlingen har inte fungerat. P.g.a. sekretess kunde inga representanter från organisationerna vara med. Det finns ingen sekretess gällande utredningen. Organisationerna har lämnat förslag på förbättringar, som bl.a. innebär att sektionschefen för färdtjänsten Ulrik Waldau ska leda resursgruppmötena och ha hjälpa av en Ditte även inom färdtjänsten för att kunna driva färdtjänstfrågorna framåt. Organisationerna vill ha en speciell person som jobbar med dessa frågor. Jens Plambeck hade lovat ett svar. Förbättrad samverkan. Stefan Wallin och Marcus Andersson redogjorde. Marcus Andersson redogjorde för utredningen kring den framtida färdtjänsten. Målet är att förvaltningen ska återkomma med sin tolkning av intresseorganisationernas synpunkter. Tidplanen har förskjutits för att skapa tillräckligt med tid för organisationerna att lämna synpunkter. Förvaltningen återkommer i samråd under våren samt till referensgruppen. Inget beslutsärende till trafiknämnden i december. Det blir ett informationsärende till trafiknämnden under våren. Sedan beslut om remissomgång, som också ska förankras hos organisationerna. Förskjutningen av tidplanen är väl tilltagen för att alla ska ha möjlighet att komma med synpunkter. Mycket jobb läggs ner för att få bättre funktion på referensgruppen under de möten som är kvar. Enligt HSO är det angeläget att färdtjänstresenärer ska betala samma taxa som andra resenärer. Ingen särbehandling för funktionshinderorganisationerna. Färdtjänsten ska vara anpassad till vanlig kollektivtrafik. Organisationerna vill att förvaltningen bearbetar de synpunkter som organisationerna vill lämna innan något fastställs. Organisationerna har erfarenhet och har jobbat med dessa frågor länge. Vad har ni kommit fram till? Marcus Andersson svarade att tanken är att innan remissen går ut ska intresseorganisationerna få ta del av materialet. Det är olyckligt att det inte har fungerat tidigare. Förvaltningen lovade bli bättre på att dela med sig av information och material. Organisationerna tycker det är utmärkt att tidplanen förlängts och att arbetet är i gång igen. Viktigt att man tydliggör vid varje mötet hur långt arbetet har kommit. HSO påpekade att det inte är förbjudet att ta med intresseorganisationerna i upphandlingsarbetet av färdtjänstens tjänster och fordon. Organisationerna är med i olika upphandlingar inom landstinget. Det kvalificerat struntprat att organisationerna inte kan vara med i upphandlingar inom trafikförvaltningen.
7(10) Det kommer inget underlag till politikerna före 2016 rörande den framtida färdtjänsten svarade Marcus Andersson på fråga från Pia Ortiz Venegas, (M). Arbetet med den framtida färdtjänsten löper parallellt med justeringen av trafikförsörjningsprogrammet. Utredningsresultatet ska synkas med trafikförsörjningsprogrammet så att det står samma sak i utredning och program. Ärendena ligger ungefär samtidigt i trafiknämnden. Organisationernas synpunkter på förbättrad samverkan har delats upp i tre punkter. Samverkansrådet, där förvaltningschefen bjuds in och sektionschefen för färdtjänsten också deltar Resursgrupp färdtjänst ska ledas av sektionschefen för färdtjänsten. En kontaktperson, likt Ditte Kahlström Janssons roll i resursgrupp tillgänglighet land och sjö, ska utses. Studiehandboken och projekthandboken ska kompletteras med texter för hur samverkan med intresseorganisationerna ska gå till i alla skeden. Studiehandboken beskriver hur förstudier och behovsanalyser inför ett projekt ska genomföras. Vad som ska göras, hur stort, hur mycket pengar. Underlaget används sedan för ett genomförandebeslut. Där tar projekthandboken vid, som talar om hur projekt ska drivas. I studiehandboken kommer att förtydligas hur samråd ska ske med organisationerna, när synpunkter ska lämnas och hur de ska tas om hand. Ett flertal texter ska ingå i studiehandboken. I vilka faser ska organisationerna komma in. Organisationerna ska kunna lämna synpunkter på materialet. I alla beslutsmallar inom trafikförvaltningen finns ju bedömning av konsekvenser för miljö och tillgänglighet för att organisationerna ska kunna göra skillnad. Förvaltningschefen bör delta. har bjudit in till dessa samråd. SRF framförde att organisationerna har samråd med flera förvaltningar, där förvaltningscheferna är med. Samverkansråden med trafikförvaltningen är på intet sätt på lägre nivå eller på något sätt sämre och därför bör trafikförvaltningschefen vara ordförande vid dessa möten. Trafikförvaltningen kallar förvaltningschefen liksom sektionschefen för färdtjänst, Ulrik Waldau, som även kommer att bli ordföranden för resursgrupp färdtjänst från kommande möte. Förvaltningen hoppas att detta besvarar de flesta av organisationernas frågor. Presentationerna skickas ut med minnesteckningarna. SRF vill att förvaltningen beordrar entreprenörerna att de också måste jobba med organisationerna, att de ska berätta vad de vill göra och att organisationerna får lämna synpunkter. DHR framförde att när RiTill uppdateras vill organisationerna att den dateras upp med sådana punkter som saknas. 7. Information om den parlamentariska utredningen Mats Ellman se presentation Utredningen bedrivs med förhoppning att genom samverkan få inspel utifrån intresseorganisationernas perspektiv. Kanske inte fullt ut idag, men samverkan kommer att ske.
8(10) Trafiknämnden har fattat beslut om utredningen. Den berör komplexa och breda frågor som påverkar oss som resenärer i större omfattning. Vi måste fråga alla resenärsgrupper vad det är man vill ha i framtiden. Kundservicestrategin har beslutats i trafiknämnden. Avsikten med utredningen är att förenkla biljett- och betalsystem. Det är ett kontinuerligt arbete. Vissa saker är enkla andra är mera komplicerade. Både land och sjötrafik tas med i arbetet. Att utredningen är parlamentarisk innebär att alla politiska partier från trafiknämnden är representerade. Styrgruppsmöte hålls efter varje trafiknämndsmöte. En del områden är redan avklarade i den tidplan, som Mats Ellman visade. Förutom att utredningen tittar på hur man kan förbättra nuvarande biljett- och betalsystem, tittar man också på möjligheterna att utveckla mobila appar. Det finns redan en SL-app för att köpa biljett via smarta telefoner. Processen fortskrider och man tittar på vad som kan behövas i morgon för att på lång sikt få balans i verksamhet. Utredningen tar också reda på vad resenärerna tycker är viktigt, som att det ska vara enkelt att köpa biljett och få trafikinformation. Tanken med utredningen är bl.a. att genom utveckling få nöjda resenärer. HSO framförde att organisationerna hoppas att man inte förutsätter att alla ska kunna hantera appar i smarta telefoner. Enligt Mats Ellman är det inte meningen att man ska ersätta SL Accesskortet mot att alla ska ha mobiltelefoner. Hamaddah Mansour från SRF representerar den unga generationen som vill kunna använda appar som alla andra, trots synnedsättning. Ditte Kahlström Jansson berättade att man jobbar med Funka och vi tar med oss önskemålen. I utredningen som pågår ingår inte färdtjänst specifikt, svarade Mats Ellman på fråga från SRF. Just nu ligger fokus på att titta på de biljettnivåer som är idag och där ingår inte färdtjänsttaxor. Utredningen tar med sig organisationernas synpunkter. 8. Information kring frågor från alliansens budget 2015 frågorna bordlades till nästa möte Information om värdighetsgarantin Färdtjänsten bör bättre anpassas till resenärens behov Ett friare resande för att kunna resa utifrån sina behov Ansökningsprocessen ska vara snabb och enkel Utreda fördelar och konsekvenser om TN övertar hela ansvaret för ansökningsprocessen 9. Bordlagda frågor från samverkansrådet 2015-06-04 Ledsagning (land och sjö, buss till buss). Togs upp på beredningsgruppmötet då dialog tydligen har förekommit mellan Petra Klippfalk och Fredrik Wallén om att ledsagning måste ordnas. Trafikförvaltningen har ingen budget för det. Men det finns ett uppdrag i budget om ledsagning. Ledsagningen ska ses över och förvaltningen ber att få återkomma. Enligt ordförande Mikael T Eriksson, (M), är det ett uppdrag för budget 2016 för ledsagning land och sjö och man har pekat ut Nybrokajen, där det finns trafik ut i skärgården.
9(10) HSO framförde att i uppdraget bör ingå ledsagning från Kungsträdgårdens tunnelbanestation. Enligt förvaltningen finns det ledsagning från Kungsträdgården till Spårväg City men inte till båtarna vid Strömkajen, men det kanske skulle gå att ordna. Cykel i kollektivtrafiken Enligt ordförande Mikael T Eriksson, (M), en delikat fråga när det gäller framkomlighet för olika grupper såsom barnvagnar, personer med funktionsnedsättning och äldre. Idag är det tillåtet med cyklar på lokalbanor och pendeltåg vissa tider, men inte i tunnelbanan. Som stationerna ser ut i dag är det inte rimligt att tillåta cyklar i tunnelbanan. Däremot borde man kunna erbjuda goda cykelparkeringsmöjligheter och utöka hyrcykelsystemet. Det är en kommunal fråga med angöringspunkter inom kommunen. Organisationerna vill inte ha några cyklar i tunnelbanan Enligt DHR har trafikkontoret i Stockholm fått i uppdrag att förenkla cykelanvändningen i staden. Där framgår att staden vill diskutera med landstinget och SL hur man kan förenkla för cyklisterna att kunna ta med cyklar i tunnelbana och på bussar. Vet staden om hur landstinget resonerar? Ordförande Mikael T Eriksson, (M); sa att staden kanske inte har samverkan med intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor, då de tydligen inte har tagit in synpunkter från just organisationerna i den här frågan. Landstinget tycker det är viktigt och bestämmer dessutom över kollektivtrafiken i länet. Stockholm stad kan påverka utformningen av cykelparkeringar och annat. DHR framförde vikten av att man hittar lösningar där cyklarna parkera en bit ifrån ingångar och hissdörrar i stationsbyggnaderna och att cyklisterna hålls efter. Gällande hyrcykelsystemet kommer många att cykla utan hjälm, vilket inte heller är bra. Ordförande Mikael T Eriksson, (M); tycker det var en bra synpunkt att framföra till kommunpolitikerna. Det vore utmärkt med hyrcyklar och hjälmar. Landstingspolitikernas åsikt är att det finns plats för cyklisterna med inte på bekostnad av andra resenärers trygghet. Besparingar påverkar tillgängligheten? Landstingsfullmäktige har antagit en budget, där konsekvensen blir att 0,5 miljarder försvinner från trafiknämndens förväntade budget. Olika typer av åtgärder kommer att krävas för att trafiknämnden inte ska gå med underskott. Trots det finns det inga planer på att minska tillgängligheten i kollektivtrafiken. SRF framförde att man tidigare sett panikåtgärder som inte tagit hänsyn till intresseorganisationernas behov. Sådana åtgärder vill organisationerna att man undviker och efterlyste kompromisser över partigränserna, eftersom det ändå är resenärer med någon form av funktionsnedsättning som drabbas i slutänden. Då man inom landstinget ansåg att en förutsättning för ekonomi i balans var att höja månadskortet, måste man ta till ganska stora förändringar i kollektivtrafikutbudet för att nå detta när höjningen inte gick igenom. HSO framförde att dessa förändringar mycket väl kan innebära att flera istället kommer att använda sig av färdtjänst och att besparingarna därmed blir ganska små. Har någon räknat ut vad ökat färdtjänstresande innebär rent ekonomiskt?
10(10) Enligt ordförande Mikael T Eriksson, (M); är det något som kommer att få konsekvenser under 2016. Det uppstår oförutsedda händelser varje budgetår. Upphandling Texten i FN-konventionen, rätt citerad: Artikel 4:3 I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem. Hur kan samverkan om upphandlingar inom TF se ut så att alla parter blir nöjda. Enligt HSO finns det inga juridiska skäl till att organisationerna inte skulle kunna vara med i en upphandling. Organisationerna tycker inte att man övertolkar FNkonventionens text när man vill vara med i upphandlingar med sina kunskaper. SRF framförde att det som Stefan Wallin sade tidigare mycket väl beskriver det som vi vill ha och vi bör väl kunna vara ganska nöjda. 10. Ta bord dubbelpipet på SL Accessbiljetten Eftersom dubbelpipet för vissa resenärer (t.ex. barn, ungdomar, pensionärer och sjukpensionärer) inte längre fyller någon funktion har medlemmar i HSO framfört önskemål om att det ska tas bort, då en del känner sig utpekade när det piper två gånger vid passering av spärr eller bussförare. SRF tycker att man redan vid den ombyggnad av spärrarna i tunnelbanan som sker nu, kan ta bort ljudet. Pia Ortiz Venegas föreslog att frågan hänförs till den parlamentariska utredningen. 11. Plattformsdörrar vad tycker politiken? Enligt ordförande Mikael T Eriksson, (M); finns ingen politisk enighet i frågan ännu. För de ny stationer som planeras av FUT blir det plattformsdörrar. Röda linjen kan bli först med att planeras med plattformsdörrar, men det är inga beslut fattade om att montera plattformsdörrar. 12. Skyltning till toaletter i kollektivtrafiken Hur kommer skyltningen att ske inom kollektivtrafiken? Trafikverket ansvarar för skyltningen på pendeltågsstationerna. När det gäller skyltning omkring tunnelbanan är det kommunerna som ansvarar för den. Det kommer an på kommunerna att skylta till närmaste offentliga toalett t.ex. HSO uppmanade organisationerna att ta med sig frågan och diskutera med sina kommunpolitiker. Ordförande Mikael T Eriksson, (M); tackade mötesdeltagarna och avslutade mötet. Antecknat av Eva Ness