Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn:
Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era laborationsgrupper. Periodiska systemet 1. Ungefär hur många grundämnen finns det? 2. Vem kom på att sätta upp grundämnena i ett periodiskt system? 3. Var i det periodiska systemet finns icke-metallerna? 4. Vad har grundämnena i en grupp gemensamt? 5. Vad har grundämnena i en period gemensamt? 6. Vad är utmärkande för a) alkalimetallerna? b) övergångsmetallerna? c) halogenerna? d) ädelgaserna? 7. Ta med hjälp av det periodiska systemet reda på hur många protoner och elektroner följande grundämnen är byggda av. a) Väte b) Litium c) Bly d) Kväve e) Syre f) Guld g) Järn h) Helium i) Plutonium j) Klor k) Kol l) Natrium 8. Ge exempel på fem grundämnen som fått namn efter berömda vetenskapsmän. 9. Ge exempel på fem grundämnen som upptäckts av svenskar. 10. Ge exempel på fem grundämnen som fått namn efter länder eller världsdelar. 11. Ge exempel på fyra grundämnen som fått namn efter planeter. 12. Ge exempel på två grundämnen som fått namn efter städer eller delstater.
Metaller 1. Vilka egenskaper är gemensamt för a) alla metaller? b) de flesta metaller? 2. Skriv det kemiska tecknet för nedanstående metaller (förutom stål) och skriv 3-5 faktameningar om varje. a) Järn b) Stål c) Koppar d) Aluminium e) Titan f) Magnesium g) Zink h) Guld i) Platina j) Silver k) Bly l) Uran 3. Vad är speciellt med metallbindningar? 4. Hur framställer man järn? 5. Vad är färskning, hur går det till och vilken produkt framställer man med färskning? Joner 1. Vad är en jon? 2. Hur bildas joner? 3. Ge exempel på två negativa och två positiva joner. 4. Vad är en sammansatt jon? 5. Vad heter den kemiska bindningen mellan joner?
6. Alla grundämnen strävar efter att få ädelgasstruktur. För att uppnå det förvandlas många atomer till joner. Rita in elektronskalen och hur elektronerna fördelas i skalen hos de sex joner som bildas nedan. Skriv sedan jonernas beteckning och laddning på de tomma raderna.
7. Jonbindning uppstår mellan olikladdade joner. Här får du lära dig hur jonföreningar kan bildas. Rita in elektronerna hos utgångsämnena nedan. Rita sedan hur elektronerna fördelas i skalen hos de joner som bildas. Skriv jonernas beteckning och laddning på de tomma raderna.
8. Elektronparbindning är en vanlig form av bindning mellan atomer. Här får du lära dig hur elektronparbindningen uppstår. Rita in elektronerna hos utgångsämnena som ska reagera nedan. Rita sedan in vad som händer med elektronerna när ämnena reagerar med varandra.
Salter 1. Vad är ett salt? 2. Vad krävs för att ett salt ska leda elektrisk ström? 3. Man har en lösning innehållande följande joner: K +, Mg 2+, Al 3+, NH4 +, Cl -, OH - och SO4 2-. a) Hur många olika sorters salter kan bildas med dessa joner? b) Skriv en kemisk formel för vart och ett av salterna. c) Ange kemiskt namn för varje salt. NH4 + kallas för ammonium, Cl - kallas för klorid, OH - kallas för hydroxid och SO4 2- kallas för sulfat. 4. Skriv saltets kemiska formel. a) litiumklorid b) kaliumjodid c) kalciumoxid d) natriumsulfat e) zinkklorid f) magnesiumfluorid g) natriumoxid h) magnesiumsulfat i) litiumhydroxid j) kalciumkarbonat k) aluminiumklorid l) magnesiumhydroxid m) kalciumnitrat n) litiumsulfat o) aluminiumoxid p) aluminiumsulfat q) kalciumfosfat
Laboration 1 Framställning av ett salt Uppgift: Att framställa ett salt och skriva dess reaktionsformel. Materiel: brännare, trefot, nät, bägare, E-kolv, mätglas, sked, kristallisationsskål, filtrerpapper, tratt, glasstav och skyddsglasögon. Kemikalier mikalier: utspädd svavelsyra (H2SO4), kopparoxid (CuO) och destillerat vatten (H2O). Utförande: 1. Mät upp 10 ml svavelsyra i ett mätglas. Häll svavelsyran i en bägare. 2. Ställ bägaren på en trefot med nät. 3. Tillsätt några korn kopparoxid. 4. Värm under omrörning med en glasstav. 5. Notera vad som sker med kopparoxiden och vilken färg som lösningen får. 6. Sätt en liten sked kopparoxid till bägarens innehåll. 7. Värm under omrörning med en glasstav tills blandningen börjar koka. 8. Mät upp 10 ml destillerat vatten i mätglaset. Häll vattnet i bägaren. 9. Rör om med glasstaven. 10. Filtrera ner blandningen i en E-kolv. Notera hur filtratet ser ut. 11. Häll ner ca hälften av filtratet i en gemensam kristallisationsskål. 12. Låt skålen stå till nästa laboration och notera då vad som har bildats. 13. Koka återstoden av filtratet i E-kolven tills nästan allt vatten avdunstat. Se upp för stänk, använd skyddsglasögon. 14. Notera hur återstoden ser ut. 15. Skriv ner vilka ämnen du utgick ifrån och vilket ämne du fick. Dessutom bildades vatten. 16. Skriv reaktionsformel. Skriv både reaktionsformel med ämnenas svenska namn och med deras kemiska formler. En reaktionsformel visar vilka ämnen du utgick ifrån och vilka ämnen du fick.
Laboration 2 Metalljoner Uppgift: Att lära sig hur man känner igen olika metalljoner i salter, samt skriva salternas namn och kemiska formel. Materiel: järntråd, urglas, brännare, sked, pipett och skyddsglasögon. Kemikalier: natriumklorid, kopparsulfat, kaliumjodid och strontiumklorid. Utförande: 1. Undersök ett salt i taget. 2. Notera saltets färg i tabellen. 3. Lägg några saltkorn på urglaset och fukta med en droppe vatten från en pipett. 4. Gör en liten ögla på järntråden och glödga den i gaslågan. 5. Ta upp lite salt med järntråden och för in den i lågan. 6. Notera lågfärgen i tabellen. Var under dragskåp, för i vissa fall uppstår irriterande ångor. 7. Undersök på samma sätt ett salt åt gången. 8. Glödga tråden noga varje gång som du undersöker ett nytt ämne. 9. Skriv ner saltets kemiska formel i tabellen. Ta gärna hjälp av läroboken för att se de olika jonernas laddning. Det är de positiva metalljonerna som ger den typiska lågfärgen. Namn Färg Lågfärg Kemisk formel
Laboration 3 Karbonatjonreagens Uppgift: Att lära sig hur man känner igen karbonatjoner. Materiel iel: ett provrör, sked, pipett, tändstickor och skyddsglasögon. Kemikalier: utspädd saltsyra och natriumvätekarbonat (bikarbonat). Utförande: 1. Lägg en sked natriumvätekarbonat i provröret. Sätt till några droppar saltsyra. Håll för provrörets mynning med tummen. Beskriv vad som händer. 2. För ned en brinnande tändsticka i provröret. Anteckna resultatet. 3. Natriumvätekarbonat har formeln NaHCO3. Vilken gas har bildats? 4. Hur känner man igen de negativa karbonatjonerna? Laboration 4 Kloridjonreagens Uppgift ft: Att lära sig hur man känner igen kloridjoner. Materiel: fyra provrör, provrörsställ och pipett. Kemikalier: silvernitratlösning, natriumkloridlösning, kaliumkloridlösning, kopparkloridlösning och kopparsulfatlösning. Utförande: 1. Fyll ett provrör till 1/3 med vardera natriumklorid-, kaliumklorid-, kopparklorid- och kopparsulfatlösning. 2. Sätt till två droppar silvernitratlösning i varje provrör. Beskriv vad som händer. 3. Vilken negativ jon är gemensam i de saltlösningar där en reaktion sker. 4. Vad kan man använda silvernitrat till? 5. Vilket salt bildas i försöket? 6. Samla upp alla lösningar i speciella slaskkärl.
Laboration 5 Sulfatjonreagens Uppgift: Att lära sig hur man känner igen sulfatjoner. Materiel: fyra provrör, provrörsställ och pipett. Kemikalier ikalier: bariumkloridlösning, natriumkloridlösning, järnsulfatlösning, natriumsulfatlösning och kopparsulfatlösning. Utförande: 1. Fyll ett provrör till 1/3 med vardera natriumklorid-, järnsulfat-, natriumsulfat- och kopparsulfatlösning. 2. Sätt till två droppar bariumkloridlösning i varje provrör. Beskriv vad som händer. 3. Vilken negativ jon är gemensam i de saltlösningar där en reaktion sker. 4. Vad kan man använda bariumklorid till? 5. Vilket salt bildas i försöket? 6. Samla upp alla lösningar i speciella slaskkärl. Provlaboration Uppgift: Att kemiskt analysera ett salt för att ta reda på vad det innehåller för positiva och negativa joner, samt skriva dess namn och kemiska formel. Materiel: Brännare, fyra provrör med provrörsställ, urglas, sked, pipett, glasstav, järntråd, tändstickor, skyddsglasögon och en egen anteckningslapp utifrån laboration 2-5. Kemikalier: Bariumkloridlösning i pipett, silvernitratlösning i pipett, utspädd saltsyra i droppflaska och ett okänt salt. Planering: Beskriv hur du ska utföra undersökningen utifrån frågeställningen i uppgiften. Du kommer att ha 20 minuter för att genomföra analysen. Resultat: Redovisa dina iakttagelser och observationer i en tabell. Slutsats: Redovisa vad du kommit fram till med undersökningen genom att jämföra dina resultat med frågeställningen och dra slutsatser utifrån dessa. Diskussion: Diskutera om dina resultat är rimliga och ge förslag på hur din undersökning kan förbättras.