Årsredovisning 2005
Innehållsförteckning Dnr: 100-2317-06 Resultatredovisning Sammanfattning av verksamhetsåret 2005 2 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2005 6 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 8 Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete 8 Verksamhetsgren Regional utveckling 21 Verksamhetsgren Miljömålsarbete 30 VO Tillsyn och vägledning 42 Verksamhetsgren Social tillsyn 53 Verksamhetsgren Miljötillsyn 65 Verksamhetsgren Djur- och Livsmedelstillsyn 69 Verksamhetsgren Övrig Tillsyn 71 VO Ärendehandläggning 74 Verksamhetsgren Trafikärenden 85 Verksamhetsgren EU-stöd 88 Verksamhetsgren Övrig ärendehandläggning 90 Övrig rapportering 93 Uppdrag som skall redovisas i årsredovisningen 2005 116 Sammanställning över väsentliga uppgifter 124 Finansiell redovisning Resultaträkning 125 Balansräkning 126 Anslagsredovisning 128 Finansieringsanalys 130 Kommentarer och noter 133 Styrelsens beslut 141 1
Mål: Länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar. Sammanfattning av verksamhetsåret 2005 Utvecklingen i länet Inflyttningen till Skåne län har fortsatt att öka och befolkningen uppgår till 1 170 000, vilket är en uppgång med cirka 10 000 jämfört med föregående år. En del av denna ökning kan förklaras med att Skåne län tar emot cirka 20 procent av invandringen till Sverige. Skånes befolkning utgör cirka 13 procent av Sveriges befolkning. Den ekonomiska återhämtningen har fortsatt under 2005. Konjunkturen har fortsatt att stärkas, antalet varsel om uppsägningar har minskat och efterfrågan på arbetskraft har ökat. Ändå är fler arbetslösa än för ett år sedan. Det tas i många olika sammanhang upp att en stor del av länets befolkning har invandrarbakgrund. Invandrarna är en tillgång som måste tas till vara inte minst i arbetslivet. Allas kompetens kan emellertid inte ens teoretiskt tas till vara då exempelvis många danskar som flyttar till Sverige väljer att behålla sina arbeten i Danmark och därmed bli pendlare. Det är betydligt fler danskar än svenskar som flyttar över sundet. Arbete är en av de viktigaste faktorerna när det gäller integration och regeringens mål är att sysselsättningen bland utrikes födda ska öka och närma sig snittet för hela befolkningen. Länsstyrelsen arbetar för detta tillsammans med Integrationsverket, Kommunförbundet Skåne, Länsarbetsnämnden, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling och Region Skåne inom ramen för regional överenskommelse om utveckling av introduktionen för asylsökande, flyktingar och andra invandrare (förkortat RÖK). Skånes landsbygdsbefolkning utgör 14 procent av länets invånare och har sedan 2000 ökat med fem procent. Samtidigt visas i en prognos, som Länsstyrelsen låtit göra beträffande jordbrukssektorn, på ytterligare nedgång i antal jordbruksföretag under de kommande åren. Prognosen har gjorts inom ramen för arbetet med ett integrerat landsbygdsutvecklingsprogram som syftar till att ge beredskap inför strukturfondsperioden 2007-2013. Bostadsbyggandet har ökat i Skåne men beräknas ändå inte ha tillräcklig volym. Även fortsättningsvis kommer många kommuner i länet att ha bostadsbrist, särskilt gäller detta hyresbostäder. Endast en av länets 33 kommuner uppger vid svar på den årliga bostadsmarknadsenkäten att man ser ett överskott på bostäder. Återigen är det inflyttningen som bidrar till en obalans mellan utbud och efterfrågan. Befolkningsökningen kan sägas ge fortsatt bostadsbrist i Skåne. Det statliga stödet till byggande av hyresrätter har, enligt Länsstyrelsens bedömning, medfört ökat byggande av hyresrätter i vissa delar av länet. Investeringsbidraget till hyresrätter i områden med bostadsbrist fortsätter till och med 2006. Det finns dock skäl att befara att denna produktion kan komma att avta när stimulansbidraget inte längre utgår. På en del håll har också nya hyresrätter efter en tid omvandlats till bostadsrätter. Utbyggnaden av infrastrukturen i Skåne präglas av stor aktivitet. Under året har dubbelspår på Västkustbanan mellan Lund C och Kävlinge färdigställts. Byggandet av Citytunneln i Malmö inleddes våren 2005 och planeras vara färdig 2011. Tunneln genom Hallandsås beräknas vara klar 2012. 2
Under 2005 har inte något större vägprojekt färdigställts och planerade utbyggnader i Skåne har senarelagts till följd av omfördelning av väganslagen till Västsverige (Trollhättan). Större projekt som är under planering för utbyggnad är sträckan Trelleborg - Vellinge på väg E 6 samt trafikplats Råby vid Lund på väg E 22. Tillståndet i Skånes miljö kan beskrivas utifrån de miljökvalitetsmål som enligt riksdagsbeslut ska vara uppnådda 2020. För Skåne bedöms tillståndet i miljön vara mycket allvarligt inom områdena Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar. Det finns tendenser till att situationen förbättras men takten är för låg i åtgärds- och förändringsarbetet. För de övriga miljökvalitetsmålen gör Länsstyrelsen bedömningen att de är möjliga att nå under förutsättning att alla aktörer engagerar sig i arbetet. Länsstyrelsen har under året för sin del avslutat 44 av totalt 145 åtgärder. För ytterligare 65 åtgärder har arbetet kommit långt. Länsstyrelsens utåtriktade verksamhet På kulturmiljöområdet har Länsstyrelsen deltagit i NUTEK: s pilotprojekt med inventering av delprogram och indikatorer för kulturmiljö och kulturarv inom ramen för de regionala utvecklingsprogrammen. Inom naturvårdsområdet har insatserna fokuserats på att stimulera kommunala naturvårdssatsningar och på grundläggande arbete med EU-programmet Natura 2000. Under året startade projektet Miljösamverkan i Skåne i syfte att uppnå de regionala miljömålen och effektivisera de samlade resurserna inom miljö- och hälsoskyddet. Bland delprojekten kan nämnas egenkontrollen på förskolor och påbörjandet av en handlingsplan för fastbränsleeldning. På integrationsområdet, där Länsstyrelsen bl.a. har en samordnande roll för att underlätta nyanlända invandrares introduktion i samhället, har grunden lagts för mer offensiva gemensamma åtgärder. Integrationsfrågorna följs kontinuerligt upp inom ramen för Länsstyrelsens åligganden i det regionala tillväxtprogrammet. En större övning inom organisationen för krishantering genomfördes under hösten. Genom övning och utbildning ökar Länsstyrelsens förmåga att i krissituationer leda, samverka, samordna och informera. Genom särskilda åtgärder och insatser i samband med stormen Gudrun och flodvågskatastrofen i Sydostasien har krishanteringsförmågan prövats och stärkts. En riskoch sårbarhetsanalys har genomförts under året och kommer att leda till ytterligare förbättringar. På jämställdhetsområdet har den regionala jämställdhetsstrategin reviderats. I samband därmed har kommunerna och andra aktörer erbjudits och genomgått riktade utbildningar. Länsstyrelsen har under året bedrivit ett aktivt arbete i sin uppgift att samordna de statliga myndigheternas medverkan i det regionala utvecklingsprogrammet. I samarbete med dem har tagits fram rapporten Hur bidrar staten till regional utveckling. Den statliga sektorn i Skåne svarar för nära 80 % av den totala finansieringen av det skånska tillväxtprogrammet. Länsstyrelsen har för sin del särskilt velat uppmärksamma och utveckla miljörelaterade insatser som kan gynna länets utveckling. Länsstyrelsen har tillsammans med Länsstyrelsen i Blekinge län presenterat ett åtgärdsprogram för att skapa ett livskraftigt och småskaligt kustfiske utmed sydkusten. Vidare har utarbetats ett 3
regionalt underlag för den strategiska planeringen av användningen av EU: s strukturfondmedel för fiskenäringen under perioden 2007-2013. Länsstyrelsen har genom åtgärder inom miljö- och landsbygdsprogrammet stimulerat nyetablering och utveckling av företagande på landsbygden. Utbildningsinsatser har genomförts inom natur- och kulturguidning och småskalig livsmedelsförädling samt seminarier för kvinnliga företagare som vill utveckla affärsidéer. Startstöd till unga lantbrukare samt investerings- och projektstöd har bidragit till att stärka förutsättningarna för landsbygden. Under året har satsningar inom bioenergiområdet varit framträdande. I programmet har också stödet till anläggande av våtmarker för att minska näringsläckage och bevara den biologiska mångfalden fått stort genomslag. Den sociala tillsynen sker inom områdena äldreomsorg, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Under året har medborgarperspektivet fått ett tydligare inslag i tillsynen. Internt på Länsstyrelsen Länsstyrelsen har i allt väsentligt uppnått målsättningarna med 2005 års verksamhet och klarat av ålagda återrapporteringskrav och uppdrag i enlighet med regleringsbrevet för år 2005. Länsstyrelsens verksamhet har under år 2005 finansierats till ca 70 % av tilldelat ramanslag och i övrigt av medel som tilldelats Länsstyrelsen i särskild ordning bl.a. av Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Ekonomin är i balans och årets ramanslag har ianspråktagits fullt ut under 2005. Länsstyrelsens visionsarbete Den goda arbetsplatsen har fått genomslag under året med bl.a. inrättandet av en ny organisation. Organisationen har anpassats till den inriktning som regeringen angett och förväntas bättre svara mot kraven på såväl tvärsektoriellt som strategiskt arbete. Avslutningsvis vill jag framhålla min uppskattning för medarbetarnas kompetenta och engagerande arbetsinsatser under året. Lise-Lotte Reiter Tf Landshövding 4
Organisation Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. 5
Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2005 Av länsstyrelsernas regleringsbrev, bilaga 2, framgår det, för flertalet tabeller att redovisning endast behövs för 2005, vilket innebär ett undantag från Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag görs också från 3 kap. 2, första stycket, samma förordning. Tabell A - Verksamhetskostnader 2005 Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen, oavsett finansiering. Objektkoder som ingår i respektive verksamhetsgren framgår av tabellmallar för de olika verksamhetsgrenarna. Kostnader som definitionsmässigt är myndighetsövergripande skall redovisas som sådana, även om kostnaderna finansieras med externa medel (s.k. OH-pålägg). Kostnader exkl OH Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 104 125 35 142 909 47 VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 52 498 17 72 052 24 VG Regional utveckling 4 803 2 6 592 2 VG Miljömålsarbete 46 824 16 64 265 21 VO Tillsyn och vägledning 37 346 12 51 256 17 VG Social tillsyn 9 806 3 13 458 5 VG Miljötillsyn 17 572 6 24 117 8 VG Djur- och livsmedelstillsyn 3 089 1 4 240 1 VG Övrig tillsyn 6 879 2 9 441 3 VO Ärendehandläggning 79 465 26 109 064 36 VG Trafikärenden 12 055 4 16 545 5 VG EG/EU-stöd 46 385 15 63 662 21 VG Övrig ärendehandläggning 21 025 7 28 857 10 SUMMA PRODUKTION 220 936 73 303 229 100 Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt Administration och intern service (11) 79 880 27 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN 300 816 100 303 229 100 1) Resurssamverkan 2 413 Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) 303 229 303 229 Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 3) Nivå 1 (113-115) 44 170 15 Nivå 2 (110-112, 116-119) 17 682 6 Nivå 3 (100-109) 20 441 7 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) 150 681 50 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. & intern service (11). 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen 3 Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med totalsumman Myndighetsövergripande verksamhet. Den procentuella fördelningen ska visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). 6
Tabell B - Verksamhetskostnader 2003-2005 Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad Kostnader per VO och VG 2005 2004 2003 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och 104 125 93 589 92 311 sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 52 498 46 302 43 207 VG Regional utveckling 4 803 4 610 4 228 VG Miljömålsarbete 46 824 42 677 44 876 VO Tillsyn och vägledning 37 346 32 679 31 917 VG Social tillsyn 9 806 10 353 7 835 VG Miljötillsyn 17 572 12 846 14 569 VG Djur- och livsmedelstillsyn 3 089 3 185 3 070 VG Övrig tillsyn 6 879 6 295 6 443 VO Ärendehandläggning 79 465 82 742 78 696 VG Trafikärenden 12 055 12 857 14 454 VG EG/EU-stöd 46 385 49 818 44 281 VG Övrig ärendehandläggning 21 025 20 067 19 961 Resurssamverkan 1 2 413 657 0 Myndighetsövergripande kostnader (10 + 11) exkl. 79 880 83 639 82 506 resurssamverkan Totala kostnader (inkl. OH) 2 303 229 293 306 285 430 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen ska fördelas på resp. verksamhetsgren. 2 Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. Årsarbetskrafter 1 per sakområde m.m. 2005 2004 2003 2 2 Myndighetsövergripande verksamhet (10) 21,2 Administration och intern service (11) 48,2 75,7 75,2 Övrig förvaltning (20+21) 20,3 19,8 18,2 Kommunikationer (24+25+34) 38,2 40,3 44,0 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 6,1 5,7 5,8 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 6,4 3,6 3,8 Arbetsmarknad (36) - - - Hållbar samhällsplanering och boende (40+41) 21,9 21,3 20,6 Kulturmiljö (43) 9,4 10,0 11,0 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) 15,6 12,9 12,7 Naturvård och miljöskydd (5) 101,4 76,2 79,7 Lantbruk (60) 67,2 63,3 66,3 Rennäring (61) 0 0 Fiske (62) 3,0 2,9 3,2 Skogsbruk (64) - - - Social omvårdnad (70) 21 20,5 17,9 Jämställdhet (80) 1,6 1,9 1,5 Integration (85) 2,5 3,1 6,0 Summa 384 357,2 365,9 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare FÅB (2000:605), ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. 2 Tabellen har ändrats för 2005 av länsstyrelserna och redovisningen för 2003 och 2004 är summan av (10+11) 7
LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHETSOMRÅDEN SAMT VERKSAMHETSGRENAR VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Mål: Ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande till olika sakintressen. Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete TABELL 1.1 - VERKSAMHETSKOSTNADER OCH ÅRSARBETSKRAFTER 2005 FÖR VERKSAMHETSGREN GENERELLT SEKTORSÖVERGRIPANDE ARBETE = UTÅTRIKTAT SEKTORSÖVERGRIPANDE ARBETE Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen skall redovisas endast för 2005. Verksamhetskostnader för VG Generellt sektorsövergripande arbete = Utåtriktat sektorsövergripande arbete Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter 1 Totala kostnader 52 498 88,9 VG Generellt sektorsövergripande arbete = Utåtriktat sektorsövergripande arbete (exkl. OH) varav Övrig förvaltning (200, 201) 2 594 6,5 varav Trafik (240, 250) 1 757 2,4 varav Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor. 426 1,0 (280, 289) varav Regional utvecklingspolitik och konkurrens (300) 2 032 2,1 varav Infrastruktur (34) 2 099 2,9 varav Hållbar samhällsplanering och boende (400-402) 5 770 10,4 varav Kulturmiljö (430) 1 617 3,2 varav Krishantering, skydd mot olyckor och civilt (45) 10 136 15,6 varav Naturvård och miljöskydd (500) 11 425 22,6 varav Lantbruk (600) 5 639 10,8 varav Rennäring (610) - - varav Fiske (620) 244 0,4 varav Social omvårdnad (700) 4 295 6,9 varav Jämställdhet (80) 2 963 1,6 varav Integration (85) 1 501 2,5 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader (10 19 554 19,6 + 11) Totala kostnader VG Generellt sektorsövergripande arbete arbete = Utåtriktat sektorsövergripande arbete (inkl. OH) 72 052 108,5 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4 förordningen(2000:605) om budgetunderlag och årsredovisning. En årsarbetskraft motsvarar 220 arbetsdagar per år. 8
TABELL 1.1.2 FÖR SAKOMRÅDE JÄMSTÄLLDHET Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet 2005 2004 2003 Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 4 067 5 223 2 349 varav ramanslag 32:1 netto (tkr) 1 343 2 955 1 173 varav övrig finansiering (tkr) 2 724 2 268 1 176 Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 1,3 1,2 0,8 Verksamhetsintäkter 1 927 1 188 912 Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Mål 1: Länsstyrelserna skall stärka det sektorsövergripande arbetet och samordningen av de olika sakområdena för att uppnå effektiva lösningar och bidra till en hållbar regional utveckling. Redovisa för sakområdena kulturmiljö, naturvård och miljöskydd samt integration länsstyrelsens framgångsfaktorer som bidragit till att stärka det sektorsövergripande arbetet och en kortfattad bedömning av varför det varit framgångsrikt Under året har en arbetsgrupp bestående av representanter från Miljöavdelningens olika sektioner tillsammans med Länsstyrelsens näringslivsexpert arbetat med att utveckla den ekonomiska dimensionen i myndighetens eget arbete för hållbar utveckling samt synergier mellan miljömässig och ekonomisk dimension. Länsstyrelsen har också arbetat med att identifiera områden och frågor i verksamheten som har, eller kan ha, en ekonomisk utvecklingsdimension i en vid bemärkelse. Myndigheten har arbetat fram en handlingsplan med förslag på konkreta insatser som kan genomföras för att stärka det ekonomiska utvecklingsperspektivet i avdelningens verksamhet under 2006 och framåt samt funnit många kopplingar mellan exempelvis kulturmiljö och ökad sysselsättning och attraktivitet samt mellan naturvård och besöksnäring. Föreslagna insatser i denna plan kommer under 2006 att läggas ut på miljöavdelningens olika sektioner där arbetet skall fortsätta. En framgångsfaktor i arbetet har varit att tillsätta en mindre handplockad arbetsgrupp från olika sakområden som idékläckare. En annan framgångsfaktor är att försöka hitta konkreta och verksamhetsnära beröringspunkter och synergier som kan framstå som goda exempel. Kulturmiljö Sakområdet kulturmiljö har deltagit aktivt i arbetet med att inventera sektorsvisa delprogram och indikatorer för kulturmiljö och kulturarv i NUTEK:s pilotprojekt om Metoder för att stärka arbetet med regionala utvecklingsprogram. Kulturmiljövårdsprogrammet framstod i den rapportering som gjordes i pilotrup:ens insatsområde 11, som föredömligt. Inom myndigheten har Kulturmiljösektionen tillsamman med Plan - och bostadssektionen inlett ett arbete med s.k. Plan-PM gällande riksintressen, arkeologiska och kulturhistoriska värden i bebyggelsen. Kulturmiljösektionen har medverkat vid plan- och bostadssektionens kommunbesök, vilket bland annat bidragit till att öka förståelsen för kulturmiljöfrågornas betydelse i samhällsplaneringen. Remissbehandlingen av det Regionala kulturmiljöprogrammet har slutförts under året. Majoriteten av de skånska kommunerna har lämnat viktiga synpunkter, vilka har kunnat inarbetas i programmet. Därmed blir programmet än mer angeläget för exempelvis Skånes kommuner. Länsstyrelsen har medverkat i arbetet med att ta fram ett regionalt landsbygdsprogram. Kontraktsvisa möten med företrädare för Länsstyrelsen, Lunds Stift och Regionmuseet har inletts. Mötena syftar till att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna rörande 9
det kyrkliga kulturarvet och visar på den betydelse Länsstyrelsen har vid utveckling och bevarande av det kyrkliga kulturarvet. Kulturmiljösektionen har i samverkan med jämställdhetsexperten genomfört en JÄMkas analys av verksamheten. Sektionens ärendegrupper analyserades och byggnadsminnen bedömdes vara det område där ett jämställdhetsperspektiv skulle kunna appliceras och vara framgångsrikt. Naturvård Regionaliseringen av den nationella skogsstrategin har pågått under hela 2005. Arbetet bedrivs i nära samarbete med länsstyrelserna i Blekinge och Halland, Skogsvårdsstyrelsen och SLU. Inom ramen för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter bedrivs ett brett arbete som är under uppbyggnad. För att arbetet ska bli framgångsrikt krävs ett tvärsektoriellt arbetssätt och att många engageras på ett tidigt stadium. Säkerställandearbete är generellt ett arbete där många parter blir berörda. För att få en bra process krävs en delaktighet från många instanser, både inom Länsstyrelsen och utanför, exempelvis Skogsvårdsstyrelsen, markägare samt ideella föreningar med mera. Miljöövervakning bedrivs på Länsstyrelsen i Skåne genom en samordnare för terrestra miljöövervakningsfrågor. De olika projekten drivs på berörd sektion. I arbetet med kompetensinsatser för lantbrukare (KULM 1) finns en mycket stor potential för tvärsektoriellt samarbete. Under 2005 har arbetsformer för detta etablerats, vilket innebär att Länsstyrelsen under 2006 kommer att arbeta med delregionalt fokus, med kurser och rådgivning inom om många sakområden i samma delområde. Det breda anslaget har karaktäriserat arbetet med de lokala kommunala naturvårdssatsningarna i Skåne. Flera naturvårdsprojekt har bedrivits på bred front i kommunerna och med flera nämnder än den vanliga naturvårdsansvariga nämnden inblandad. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och Länsstyrelsen planerar att utvärdera NIP-arbetet i länet under 2006. Natura 2000 är en fråga som under 2005 har tagit stor plats i Länsstyrelsens naturvårdsarbete. För att få genomslag krävs att Natura 2000 förs ut och implementeras i andra sakområden. Under 2005 har detta arbetet grundlagts och mycket kraft kommer att läggas på detta under 2006. Framgångsfaktorer för ett lyckat sektorsövergripande och tvärsektoriellt arbetssätt är en god strategisk planering. Ett tvärsektoriellt arbetssätt med lokal förankring tar tid och kräver en gemensam förståelse för de olika stegen och rollerna. I de fall arbetet varit riktigt framgångsrikt karaktäriseras det av en god uppstartsprocess samt en väl definierad arbetsgång. Svårigheter och hinder är resursbrist och i vissa fall en bristande förmåga att åstadkomma denna övergripande process. Korta tider från centrala verk, där förståelsen för tidsproblematiken är mycket liten är ett stort problem. Länsstyrelsen behöver stöd och kompetensutveckling inom områdena lokal delaktighet, verktyg för att skapa dialog och generellt processinriktat arbetssätt. Miljöskydd Länsstyrelsen har under året startat upp projektet Miljösamverkan Skåne. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan miljökontoren eller motsvarande i Skånes 33 kommuner, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län. Det övergripande målet med Miljösamverkan Skåne är att förbättra länets miljö samt att uppnå miljökvalitetsmålen. Miljösamverkan Skåne är ett forum för samverkan inom miljöområdet mellan kommunernas miljökontor och Länsstyrelsen. Syftet är att föra fram information till hela samhället på ett 10
lättförståeligt sätt samt att kunna motivera och argumentera ställningstaganden och beslut. Resultatet visar sig genom en ökad tilltro och respekt för Länsstyrelsens arbete. Dessutom ökar förståelsen mellan olika grupper i samhället och inom Länsstyrelsen. Fördelar med den vidareutvecklade skånesamverkan inom en större del av miljö- och hälsoskyddsområdet är att de samlade tillsynsresurserna inom länet används på ett så effektivt sätt som möjligt, samt att man genom projektet och miljömålsarbetet ska underlätta prioritering och planering med den samlade miljönyttan som utgångspunkt. I den enskilda kommunen skapas bättre förutsättningar för tillsynsarbetet vilket i slutändan leder till bättre miljö i Skåne. Syftet är att genom stöd till i första hand myndighetsutövning stärka kommunernas möjlighet att hålla en hög kvalité på tillsynen inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt att effektivisera tillsynen genom ett bättre resursnyttjande. Detta inbegriper ett strategiskt arbete med målstyrning exempelvis genom ett gemensamt utvecklingsarbete med behovsutredningar för tillsyn. Under 2005 har ett projekt om egenkontroll på förskolor genomförts inom den samordnade hälsoskyddstillsynen. Projektet har varit ett samarbete mellan Länsstyrelsen, de skånska kommunerna och kommunförbundet. Under 2005 har också ett projekt med att ta fram en handlingsplan för småskalig fastbränsleeldning i Skåne påbörjats. Detta projekt genomförs inom ramen för det nystartade Miljösamverkan Skåne. Framgångsfaktorerna för dessa båda projekt är att det är aktuella och viktiga projekt. Eftersom projekten är väl förankrade finns det intresse och motivation att genomföra dem. En ytterligare framgångsfaktor är att projektens arbetsgrupper är bemannade med engagerade personer. Under 2005 har Socialstyrelsen genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik. Länsstyrelsen har haft möte med deltagande kommuner och sammanställt länets resultat. En framgångsfaktor för detta projekt var bra underlagsmaterial och utbildning från Socialstyrelsen. Länsstyrelsen har under 2005 varit behjälplig i ett nationellt projekt angående rökning på restauranger. Folkhälsoinstitutet var ansvariga för projektet och Länsstyrelsen höll i det regionala informationsseminariet. En framgångsfaktor för detta projekt var väl fungerande samarbete mellan sakkunniga inom såväl hälsoskydd som sociala frågor. Myndigheten har också medverkat vid ett forskarseminarium om hälsosamma ljudmiljöer, där nationella och internationella forskare, myndigheter, yrkesutövare samt politiker var representerade. Erfarenhetsutbyte har under året skett genom att Sveriges Lantbruksuniversitet, Länsstyrelsen i Skåne län, organisationer och företag diskuterat vilka forsknings- och utvecklingsbehov som finns angående miljöpåverkan av skånsk animalieproduktion. Aktuella frågor som diskuterats är bl. a. nollvision mot näringsläckage, luktolägenheter vid djurhållning och husdjuren i landskapet. Länsstyrelsen har varit delaktig i en internationell kurs om miljökonsekvensbeskrivningar finansierad av SIDA. Ett erfarenhetsutbyte där myndigheten bidragit med kunskapsöverföring till representanter för andra länders miljömyndigheter. En framgångsfaktor har varit de processkartläggningar som genomförts inom miljöskyddssektorn. Fyra processkartläggningar har genomförts under året; anmälningsärenden, incidentrapporter, nedläggning av verksamheter samt hantering av verksamheter som omfattas av IPPC-direktivet. Syftet med dessa kartläggningar är att tydliggöra och kvalitetssäkra handläggningen. I samband med dessa processkartläggningar kommer material att vara tillgängligt för verksamhetsutövare och allmänhet via Länsstyrelsens hemsida. Detta underlättar myndighetens ärendehantering och skapar en bättre förståelse hos berörda aktörer. 11
Integration Länsstyrelsens arbete inom integrationsområdet sker i samverkan med många olika aktörer och med stor flexibilitet vad beträffar arbetsformerna. Länsövergripande nätverksarbete för kunskapsöverföring är den vanligast förekommande. Exempel på detta är den verksamhet som pågår inom projektet Naturvård och Integrationsarbete i Skåne län (NOISE) i vilket har samlats flera olika aktörer i syfte att föra in integrationsperspektivet i miljövård och miljöarbete. Ett annat exempel utgörs av Kulturell mångfald möter biologisk mångfald, ett projekt som drivs av Länsmuseet i Kristianstad. Lokala aktörer och Länsstyrelsen deltar. Integrationsproblematiken förs också in i sammanhang som Regionalt tillväxtprogram (RTP) och Sociala sektionens arbete i projektet Välfärd för alla. Integrationsområdet medverkar också i uppföljning av regionalt utvecklingsarbete som drivs av det regionala självstyrelseorganet Region Skåne. Genom att ingå som part i Regional överenskommelse om utveckling av introduktionen för asylsökande, flyktingar och andra invandrare (RÖK) har Länsstyrelsens samordnande roll i länet stärkts. Det gemensamma arbetet som har förberetts, och delvis kommit igång, under 2005 kommer att intensifieras under år 2006. En konkret samverkan inom RÖK har mynnat ut i stöd till en konferens på temat Migration och hälsa i samarbete med Helsingborgs kommun. Det integrationsbefrämjande arbetet får till stora delar ses som ett långsiktigt verkande varför möjligheten att peka på mätbara resultat är begränsad. Möjligen kommer resultat av arbetet inom RÖK att, i vissa delar, ha större mätbarhet. Redovisa Eventuella svårigheter och hinder för att arbeta sektorsövergripande på ett effektivt sätt En gemensam slutsats som kan dras av exemplen ovan är svårigheten att ute i linjeorganisationen freda tid för det interna sektorsövergripande arbetet. Det enskilda sakområdet betraktas som verksamhetens huvuduppgift och där också medarbetarna känner starkast identitet medan samarbetet över sektorsgränser har svagare incitament hos den enskilde medarbetaren, då detta inte betraktas som ordinarie arbete. Svårigheter och hinder för att arbeta sektorsövergripande på ett effektivt sätt är också bristen på tydliga prioriteringar, med klara avgränsningar och tidsbestämda delmål (inriktning och mål) samt en på förhand given tidplan för genomförandet. Redovisa vilka behov det finns av kunskapsstöd eller annat stöd för att vidareutveckla integrationsperspektivet i länsstyrelsernas verksamhet. Det finns behov av interna utbildningsinsatser och andra insatser för att öka intresset och kunskapen om integrationsfrågor. En checklista finns framtagen för att identifiera relevanta integrationsfrågor. Bristande intresse kan bidra till att denna inte alltid används. Vidare finns behov av praktiska exempel på hur integrationsperspektivet kan integreras inom olika sakområden. Detta kan göras genom att informera om hur andra arbetar med att integrera ett mångfaldsperspektiv. Exempel och metoder bör kunna hämtas från arbetet med barn- och jämställdhetsperspektiv. 12
Mål 2: Verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov av verksamhetsledning, samordning, samverkan och information på regional nivå säkerställs vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Inom ramen för uppgiften som områdesansvarig myndighet skall länsstyrelsen redovisa en bedömning av sin förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Väsentliga avvikelser från den inriktning som regeringen redovisar i budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1 utg.omr.6) skall redovisas. Länsstyrelsen gör bedömningen att förmågan vid svåra påfrestningar på samhället är godtagbar. De områden som har prioriterats under 2005 kommer fortsatt att vara i fokus. Områden där förmågan är särskilt god eller kommer att stärkas gäller utsläpp av radioaktiva ämnen, epizooti och väderrelaterade störningar. Bedömningen att förmågan generellt är godtagbar beror på att Länsstyrelsen har en väl etablerad krishanteringsorganisation omfattande drygt 100 medarbetare, samt en jourberedskapsfunktion (vakthavande beslutsfattare, VB) som består av ett dussin utbildade och övade medarbetare. VB rekryteras från olika verksamheter inom myndigheten och är sakkunniga inom t.ex. miljöskydd, kommunal socialtjänst, kommunal räddningstjänst, kommunal beredskap, kommunikation och samband. Detta ger en bred kunskap om aktörer och verksamheter i länet, vilket är viktigt för en god krishantering. VB träffas för gemensamt informationsutbyte och utbildning ett antal gånger per år. Länsstyrelsen har en ledningsplats med mycket goda sambandsmöjligheter. En större övning för samtliga funktioner inom krishanteringsorganisationen genomfördes under hösten. Även regionala samverkansaktörer och ett antal kommuner deltog. Genom övning och utbildning ökar förmågan att leda Länsstyrelsens egen verksamhet, samverka, samordna och informera. Genom åtgärder och tillämpning i samband med stormen Gudrun och flodvågskatastrofen i Sydostasien har förmågan också prövats och stärkts. Under Gudrun bildade Länsstyrelsen en mindre stab under stormdygnet för att stötta framför allt kommunerna och arbetade därefter, under veckorna efter händelsen, med uppföljning och förmedling av kontakter mellan olika ansvariga aktörer och drabbade kommuner. Det förebyggande arbetet är grunden för att målet ska uppnås. Ett flertal nätverk finns etablerade och skall utvecklas för att ytterligare stärka krisberedskapen. En regional konferens där alla nivåer som är berörda av eller ansvariga för krisberedskap och krishantering deltar genomförs årligen. I denna deltar även den privata sektorn och frivilligorganisationer. Ett regionalt råd för räddningstjänst och krishantering möts två gånger per år eller vid behov. Viktigare slutsatser vad det gäller regeringens inriktning enligt budgetpropositionen är att förmågan avseende åtgärder och skydd mot CBRN i vissa delar inte är tillfredställande. Insatser har gjorts vilket innebär att personal har utbildats och deltagit i ett länsövergripande NBC nätverk för ansvariga aktörer, men det krävs även en ökad grad av nationell samverkan och samordning bl.a. av resurser för att hantera större händelser. Detta gäller i synnerhet saneringsfrågorna. Det kan även nämnas att organiserad samverkan med frivilligorganisationer, trossamfund och den privata sektorn behöver hitta sina former. Likaså är frågan om uthållighet viktig. Vid händelser av stor omfattning och utbredning kommer efterfrågan hos samhället vida att överstiga ansvariga aktörers utbud av krishanteringskapacitet. I synnerhet gäller detta information. Bl.a. med anledning av ovanstående behövs fortsatt utredning av dimensioneringen av regionalt områdesansvarigas krishanteringsorganisation och därvid klarlägga vad som kan anses rimligt vid 13
olika typer av händelser. Länsstyrelsens interna risk- och sårbarhetsanalys har påvisat brister i den egna uthålligheten vid en långvarig händelse. Viss specialistkompetens kan dessutom vara svår att ersätta. Kärnkraftslänen har utvecklat ett system där personal kan skickas till drabbat län för att stödja vid en kärnteknisk olycka i syfte att avhjälpa uthållighetsproblemet. Man bör överväga om denna typ av åtgärd kan vara en lösning i ett bredare perspektiv. Länsstyrelsen skall också redovisa de förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet och inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Den viktigaste gränssättande faktorn inom myndighetens ansvarsområde vad det gäller att kunna utöva områdesansvar är dagens omöjlighet att på ett effektivt sätt inhämta och delge lägesinformation digitalt dels mellan aktörer och dels mellan aktörer och allmänhet. Det saknas idag en gemensam struktur för lägesrapportering och tillhandahållande av information till allmänheten och det råder delade meningar i länet om hur man ska lösa dessa uppgifter. Ett krav är vidare att det finns utbildade kommunikatörer i kommuner och hos övriga myndigheter som snabbt kan aktiveras för att rapportera övergripande läge i området eller för verksamheten i stort. Länsstyrelsen provar för närvarande det av Krisberedskapsmyndigheten framtagna WIS (webbaserat informationssystem) och jämför funktionaliteten utifrån de krav som finns i länet, med andra system på marknaden. Målet är att det ska skapas enighet i länet om gemensam struktur av information för olika syften vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Andra gränssättande faktorer som har identifierats och som särskilt kan framhållas är det stora beroendet av el, tele och IT. Detta är mycket gränssättande för krishanteringsförmågan i de fall att störningar uppstår i dessa system, samt att Länsledningsplatsen vid ett långvarigt elavbrott är beroende av påfyllning av drivmedel till reservkraftaggregaten för att kunna fungera. I en konkurrenssituation med andra aktörer skulle detta förhållande påverka Länsstyrelsens förmåga att samverka med andra aktörer och att följa händelseutvecklingen och skapa en bild av läget i länet. Mål 3: Länsstyrelsen skall bidra till ökad jämställdhet i länet. Särskilt fokus skall under året läggas på Regional utveckling, Landsbygdsutveckling, Social tillsyn, Kommunikationer och Hållbar samhällsplanering och boende. Samverkan skall ske med strategiska statliga myndigheter och andra viktiga aktörer i länet. Redovisa hur arbetet med jämställdhetsintegreringen har bidragit till en utveckling av verksamheten inom ovanstående områden, särskilt med avseende på effekter för det utåtriktade arbetet. Regional utveckling I samarbete mellan sakområdet regional utveckling och jämställdhet pågår ett arbete med att ta fram en ny jämställdhetsstrategi för Skåne. Strategin ger en överblick över jämställdhetsläget i länet. Ansvaret för åtgärder och insatser ligger dock på samtliga centrala aktörer, som med stöd av Länsstyrelsen ges möjlighet att göra jämställdhetsanalyser av sina respektive verksamheter. Genom strategin kommer bland annat samtliga insatsområden i det regionala utvecklings- och tillväxtprogrammet att erbjudas utbildningsinsatser i jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen är aktiv inom Partnerskapet för kvinnors företagande ett område inom det regionala tillväxtprogrammet. Under året har Länsstyrelsen tillsammans med Region Skåne inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet publicerat en rapport om könsfördelningen hos skånska kluster och innovationsfrämjande aktörer. Landsbygdsutveckling Inom landsbygdsutvecklingsområdet har den grupp som arbetar med stöden KULM och K2 påbörjat en jämställdhetsanalys av sin verksamhet med hjälp av metoden JämKAS Bas. Gruppen 14
har valt att fokusera på sina gruppaktiviteter, som är ett viktigt medel för att uppnå ekonomisk självständighet på landsbygden. Genom sina utbildningsinsatser ser gruppen en möjlighet att bryta mot principen om könens isärhållande på landsbygden. Arbete pågår även med att ta fram ett nytt landsbygdsprogram för Skåne i samarbete med flera centrala aktörer i länet. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att analysera både vem som har inflytande över lokalsamhället och vem som får del av samhällets resurser. Inom vissa delar av landsbygdsprogrammet kommer därför ett jämställdhetsperspektiv att arbetas in i samarbete med den sakkunnige. Social tillsyn Inom social tillsyn har samtliga medarbetare på Sociala sektionen genomgått en basutbildning i svensk jämställdhetspolitik och påbörjat en jämställdhetsanalys av sin tillsynsverksamhet. Sektionen har i sin tillsyn tidigare främst uppmärksammat jämställdhetsfrågor rörande personalsammansättning men vill nu gå vidare och istället ha ett verksamhets- och kundfokus. Olika förslag till hur jämställdhetsperspektivet kan integreras på ett effektivt sätt i all ordinarie tillsyn har diskuterats och beslut ska fattas i januari 2006. Kommunikationer, hållbar samhällsplanering och boende Länsstyrelsens yttranden över översiktsplaner samt utredningar och rapporter med koppling till trafik och transporter tar ofta upp aspekter om jämställdhet och det nationella delmålet om ett jämställt transportsystem. Ett exempel är Länsstyrelsens yttrande över Skånetrafikens trafikutredning Helsingborg Kristianstad. Myndigheten har även på andra sätt bidragit till kompetenshöjning av sina samarbetspartners. Samarbetet med Vägverket har fortsatt och utökats med Banverket och Skånetrafiken. Parterna arrangerade under hösten gemensamt seminariet Jämställda resor och rum, som var mycket uppskattat av deltagarna. Dessutom har samma parter försökt samla goda exempel och en aktuell litteraturlista att sprida. Redovisa vilka insatser som gjorts av länsstyrelsen för att övergripande stödja viktiga aktörer i länet när det gäller jämställdhetsintegrering, samt resultatet av dessa insatser. Länsstyrelsen arbetar fram en ny jämställdhetsstrategi i samarbete med Skånes Jämställdhetsråd. Inom ramen för detta arbete har Myndigheten under hösten erbjudit externa aktörer utbildningar i jämställdhetsintegrering i form av rådslag. Utbildningarna kommer att bli en del av det löpande arbetet och de åtgärder som successivt arbetas fram kommer att inkluderas i en webbaserad del av jämställdhetsstrategin. Många externa aktörer är intresserade av att göra jämställdhetsanalyser av vissa delar av sin verksamhet, men ofta saknas en metodisk styrning från ledningshåll. Nästa år kommer Länsstyrelsen därför att erbjuda även utbildning i hur man leder utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering, riktad till kommun-/myndighetschef och andra i ledningsgrupper. Det finns också en tendens hos externa aktörer att vilja fokusera på det personalpolitiska arbetet, snarare än jämställdhetsintegrering av ordinarie verksamhet. Länsstyrelsens kommunnätverk med jämställdhetsansvariga har under hösten fått en basutbildning i svensk jämställdhetspolitik. Under hösten har ett samarbete mellan samtliga sydlän etablerats JämSyd - för att gemensamt kunna erbjuda utbildningar i jämställdhetsintegrering under 2006. I början av året arrangerades en stor konferens för att bland annat lansera en ny metodbok Strategier för förändring. Metodboken har varit efterfrågad bland externa aktörer som vill påbörja ett förändringsarbete. 15
Mål 4: Aktuellt underlag om hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt skall finnas tillgängligt och på ett samlat sätt användas i länsstyrelsernas verksamhet inom olika sakområden. Länsstyrelsen skall genom tidiga kontakter och samråd verka för att det nationella perspektivet får genomslag i kommunernas fysiska planering och att planeringen samordnas så att den främjar en hållbar utveckling i länet och regionen. Redovisa strategiskt viktiga insatser som har genomförts under året. Härvid skall särskilt redovisas på vilket sätt länsstyrelsen med stöd av sin samlade kompetens beaktar att miljökvalitetsmålen och andra nationella mål får genomslag i samband med kommunal planering för etablering av anläggningar som får stor påverkan på och betydelse för kommunens, andra kommuners och länets framtida utveckling. Miljökvalitetsmål, folkhälsomål med mera beaktas alltid vid granskning av detalj- och översiktsplaner. Särskild vikt läggs vid dessa frågor i de fall detaljplanen anger förutsättningar för etablering av större industriverksamheter. Representanter för såväl miljöskyddssektorn som natur- och kulturmiljösektorn deltar i möten kring översiktsplaner som regelbundet hålls med länets kommuner. Under året har plan-pm utarbetats med information till kommunerna om hur hänsyn till natur- och kulturmiljövårdsintressena bör ske i samband med den kommunala planprocessen. Dessa plan-pm kommer att läggas tillgängliga på Länsstyrelsens webbsida. Arbetet med Natura 2000 har fortskridigt och information om länets Natura-2000-områden finns nu på Länsstyrelsens webbsida. Ytterligare uppmärksamhet och informationssatsningar kommer att göras framöver eftersom Natura 2000-processen i realiteten bara är inledd. Arbetet med den regionala skogsstrategin har fortsatt. Detta övergripande måldokument kommer att användas som grund för både Länsstyrelsens och kommunernas arbete med naturvård i skogliga miljöer. Länsstyrelsens beredningssekretariat för arbetet med vattenförvaltningsförordningen har fått i uppgift att stödja kommunerna i deras vattenplanering - främst avseende översiktsplaner. Stödet ska ges genom dialog med kommunerna, genom skriftliga yttranden i planärenden och genom att utveckla planeringsunderlag. Bland planeringsunderlag som håller på att utvecklas kan nämnas en kartläggning som har gjorts i ett pågående projekt om regional våtmarksstrategi där befintliga och önskade GIS-underlag har sammanställts. Målet är att presentera en del av detta på den yttre webben samt att arbeta fram nya GIS-skikt. Detta ska också kunna användas i den interna handläggningen av våtmarksärenden. Länsstyrelsen har även yttrat sig och lämnat underlag till Fiskeriverket rörande riksintressen för yrkesfisket. Inom ramen för årets ansökningsomgång inför Klimp 2006 (Klimatinvesteringsprogram) görs en stor regional satsning på biogas som fordonsbränsle. Hela kedjan från produktion via uppgraderingsanläggningar och tankstationer till användning i biogasfordon finns med. Målet är att bygga upp en struktur för tillgänglig biogas i hela Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län har samverkat med Biogas Syd och Energikontoret i en insats gentemot samtliga skånska kommuner för att initiera olika lokala biogasprojekt. De kommuner som inte har haft möjlighet att arbeta fram en egen Klimp-ansökan har kunnat få med sina biogasprojekt i en gemensam regional ansökan i Region Skånes regi. Vid f d BT Kemi i Teckomatorp samverkar Länsstyrelsen med kommunen för att få till stånd en efterbehandling av förorenad mark som bedöms få stor betydelse för orten Teckomatorps utveckling. 16
På regeringens uppdrag har Länsstyrelsen tagit fram ett planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar på land. Underlaget kan användas av kommuner i den översiktliga planeringen och av myndigheter vid tillståndsprövning samt av projektörer vid projektplanering. Ett samarbetsprojekt med Blekinge, Hallands, Kalmar och Västra Götalands län har inletts för att gemensamt ta fram ett planeringsunderlag för vindkraftsanläggningar till havs. Arbetet omfattar allt vatten, från kusten ut i Sveriges ekonomiska zon. Vindkraft är en form av elproduktion som lever upp till miljöbalkens intentioner om hållbar utveckling och uppfyller de flesta av miljökvalitetsmålen. Under året har arbete med åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormen för kvävedioxid påbörjats för Helsingborgs kommun. I arbetet deltar representanter från flera olika sektorer. Åtgärder som ska föreslås kommer att syfta till att klara normvärden men får som bieffekt att luftkvaliteten förbättras och att ett uppfyllande av miljömålen kommer närmare. Länsstyrelsen deltar i olika samverkansgrupper kring luftkvalitet och luftövervakning såsom Skånes luftvårdsförbund och Öresundsluft. Projektet Framtagande av data och metodbeskrivning till energistrategi för Skåne har varit en viktig insats för både miljömålsuppföljning och som underlagsmaterial till utarbetande av en energistrategi för Skåne län. Genom projektet kommer det vara möjligt att få tillgång till ett lättframtagligt dataunderlag för statistik över utsläppsdata för ett tiotal luftföroreningar. Dessutom ger dataunderlaget en överblick över energiläget i Skåne, både kommunvis och sektorsvis, vilket ger möjlighet att positivt påverka miljön genom strategiska åtgärder. Behovet av att få fram pålitliga och lättillgängliga siffror härrör från att befintlig statistik behöver värdesäkras och att dataserier behövde kompletteras med siffror efter år 2001. Då olika utsläppsdata efterfrågas av kommuner samt att vissa miljömålskrav baseras på en jämförelse mellan siffror för olika år, var etableringen av projektet ofrånkomlig. Förutom framtagandet av siffror för de år för vilka det saknades data, har en metodbeskrivning för framtagandet ingått i processen. Metodbeskrivningen har fördelen att Länsstyrelsen i Skåne län blir, bortsett från SCB: s energibalanser, oberoende av externa organisationer. Dessutom finns det en klar och tydlig bild över metodiken och tillgängliga datakällor. Länsstyrelsen i Skåne har för avsikt att sprida metodbeskrivningen till andra län. Mål 5: Länsstyrelsen skall i hela hotskalan (större räddningstjänstinsatser, extraordinära händelser i kommuner och landsting, svåra påfrestningar på samhället i fred samt vid höjd beredskap och krig) stödja inblandade parter, såsom kommuner, myndigheter och organisationer, i syfte att få till stånd samordning och en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtas, såväl före som under och efter en kris. I händelse av ett krisläge skall länsstyrelsen på en sektorsövergripande nivå kunna informera samhällsaktörer och allmänhet om förlopp, konsekvenser och de åtgärder som planeras av ansvariga aktörer. Länsstyrelsen skall översiktligt redovisa de viktigaste åtgärderna som vidtagits för att kunna verka stödjande inom områdena skydd mot olyckor, extraordinära händelser och svåra påfrestningar på samhället i fred. Länsstyrelsens VB (vakthavande beslutsfattare) har vid ett tjugotal tillfällen vidtagit åtgärder med anledning av larm i samband med större händelser. Däribland vid en stor räddningstjänstinsats i februari i Helsingborg då en cistern med svavelsyra sprang läck vid Kemiras anläggning. Länsstyrelsens VB samt sektionen som ansvarar för tillsyn och miljöskydd följde händelsen och gav stöd till Helsingborgs stad. Andra exempel är vid två snöoväder tidigt 2005, stormen Gudrun, där VB bl.a. arrangerade så att ett varningsmeddelande till allmänheten (VMA) tidigt kunde sändas i radio och vid åtgärderna i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien. 17
Under Gudrun bildade Länsstyrelsen en mindre stab under stormdygnet för att stötta framför allt kommunerna och arbetade därefter under veckorna efter händelsen med uppföljning och förmedling av kontakter mellan olika ansvariga aktörer och drabbade kommuner. Flodvågskatastrofen innebar framförallt många kontakter med samtliga kommuner i länet för att informera om händelseutvecklingen och följa upp beredskapsläget avseende stöd till drabbade som återvänt från katastrofområdet. Länsstyrelsen bistod polismyndigheten med informationssortering samt med samordning av kvarvarande behov av stöd hos drabbade genom en annonskampanj hösten 2005. I linje med inriktningen för verksamhetsområdet svåra påfrestningar genomförde Länsstyrelsen i oktober en omfattande stabsövning, övning INGRIA. Övningen innefattade förutom alla funktioner i länsstyrelsens krisorganisation samt ett 25-30-tal sektorsövergripande aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Scenariot innebar en kärnteknisk olycka utomlands med efterföljande konsekvenser för södra Sverige. Fokus i övningen låg på samverkan. Förutom övande organisationer ingick ett 30-tal studenter från journalistprogrammet vid Lunds universitet för att testa organisationernas informationsförmåga till media. Vidare ingick ett 10-tal andra personer från allmänheten för att särskilt pröva och bedöma informationsförmågan till denna målgrupp. Sammanfattningsvis kan konstateras att övningen gav goda möjligheter till samverkan med övande kommuner, regionala aktörer, och centrala myndigheter och utgör ett bra underlag för det fortsatta arbetet med att höja krishanteringsförmågan i länet. Inte minst gällande informationshantering, arbetet med att skapa en gemensam lägesbild och upprätthållandet av relevanta nätverk. Länsstyrelsen har även verkat stödjande inom utbildnings- och övningsområdet för beredskapen vid kärnteknisk olycka. Grund- och befattningsutbildning för fältpersonal har genomförts under två dagar med ett 15-tal representanter från de kommunala räddningstjänsterna. Dessutom har det genomförts totalt 60 indikeringsövningar för de kommunala räddningstjänsterna, med fokus på instrumenthantering. Detta för att räddningstjänsterna ska ha nytta av erfarenheterna även efter det att den särskilda kärnenergiberedskapen upphör då kärnbränslet är borttransporterat från Barsebäck. Instrumenten kan användas i kommunal räddningstjänst (t.ex. vid transportolyckor). För att Länsstyrelsen i Skåne län ska kunna verka stödjande åt andra kärnkraftslän har personal från den gemensamma beredskapspoolen deltagit i en tvådagars utbildning vid Länsstyrelsen i Hallands län. Likaså har instruktörer från Skåne län deltagit vid en länsgemensam instruktörsutbildning som arrangerades i Räddningsverkets regi. Under året har grunden för en gemensam utvärderar- och mentorskapsutbildning för kärnkraftslänen tagits fram. Utbildningen ska genomföras 2006 och målet är att mentorerna skall kunna användas vid alla typer av övningar som dels ett stöd för övningsledningen och dels ett stöd för de övade. Tanken är att denna utbildning i förlängningen även ska nyttjas av andra län och myndigheter för att kunna skapa en pool av personal i stödjande övningsändamål, men även för skarpa kriser. Länsstyrelsen har genomfört en risk- och sårbarhetsanalys för att värdera myndighetens krishanteringsförmåga. Utifrån analysen identifierades ett antal förbättringsåtgärder. Länsstyrelsen har under året påbörjat arbetet med att genomföra förbättringsåtgärderna genom att ta fram åtgärdsplaner och starta upp arbetsgrupper. Förbättringsåtgärderna kommer att genomföras under 2006 och förväntas höja Länsstyrelsens förmåga att leda, samverka och samordna, samt informera vid större krissituationer som kan drabba länet. Processen att 18