Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom
Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna 2
Trycket påsápmi större än någonsin Rättsprocesser Vindkraft Skogsbruk Gruvor
Kumulativa effekter
Vindkraft i renskötselområdet Mer än 2000 vindkraftverk planeras just nu i svenska Sápmi 35 % av de områden som svenska staten pekat ut som riksintresse-områden för vindkraft är placerade inom rennäringens kärnområden 2020 skall mer än 50 % av den svenska energiproduktionen vara baserad på förnyelsebar energi vind och vattenkraft Den största planerade parken kommer att omfatta 1101 verk, Markbygden, och kommer att ödelägga 26 % av Östra Kikkejaurs vinterbetesmarker Staten har förklarat att vinkraft har företräde före rennäring 5
Vilken rättighet till marken finns det inom renskötselområdena i svenska Sápmi? Äganderätten Renskötselrätten Bägge är grundlagsskyddade 2 sakägare
Vilka strategier har vi i vårt arbete?
Övergripande strategi för att värna den samiska markanvändningen SSR bedriver ett flerårigt projekt som verkar för Utveckla instrument för samebyarna (MKB,SKB etc) Utveckla manualer för myndigheterna vid planering av markanvändning påsamisk mark Utbildning av samebyar och myndigheter Projektet Vindren Ett projekt för att söka samexistens
Övergripande strategi för att värna den samiska markanvändningen (forts) Stödja samebyarna Skapa dialog med exploateringsföretagen Delta i förhandlingar/avtal i enskilda samebyar Internationell påverkan Codes of conduct (regelverk för ansvarfulla företag) Internationell folkrätt (EU, FN,)
Syftet är att arbeta fram riktlinjer i form av uppförandekoder och manualer för hur projektering, anläggning och drift av vindkraft i renskötselområden bör genomföras för att begränsa negativ påverkan på samebyarna och rennäringen samt att förenkla samarbetet mellan projektörer och samebyar.
Vindren Projektstart och samråd.... Kapitel 1 Överenskommelse... Kapitel 2 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)... Kapitel 3 Byggskedet....Kapitel 4 Driftskedet... Kapitel 5 Detta är Vindkraft....Kapitel 6 Detta är Rennäring... Kapitel 7 Hur påverkas rennäringen... Kapitel 8 Förändringar i samebyn... Kapitel 9 Nytta för samebyn... Kapitel 10 Löpande information om projektet hittar ni på www.svenskvindenergi.org och www.sapmi.se
Vårt förhållningssätt i mötet mellan enskilda samebyar och enskilda exploateringsföretag bygger på: FREE PRIOR AND INFORMED CONSENT
Processer för konflikt eller samverkan.oavsett intrångsområde Tidig delaktighet Tidig överenskommelse om processhantering Informerade beslut via utvecklade MKB (SKB) Partnerskap Långsiktiga avtal Avtalsprocessen Myndighetsprocessen MB PBL RNL Tidiga Samråd MKB Motparter Nackdelar: 1.Vi kommer inte in tidigt nog 2.Tar inga sociala hänsyn 3.Tar begränsat rennäringsansvar 4.Vidmakthåller gamla maktstrukturer 5.Saknar incitament för samverkan 6.Begränsade resultat 0 5 10 15 20 25 ÅR
Tidig delaktighet från samebyarna Ibland tas initiativet av samebyn Tidig överenskommelse om processhanteringen Upprättande av avsiktsförklaring (letter of intent) som ger en inramning till processarbetet och möjligt avtalsutfall Avtalsprocessen:1 (Free and prior)
Avtalsprocessen; 2 (Informed) Tidig information Tidiga samråd Tillvarata traditionell kunskap MKB SKB
Social konsekvens: Avtalsprocessen: SKB/SIA (Informed) Social konsekvens kan övergripande beskrivas som varje förändring (antingen positiv eller negativ) av människors liv, deras kultur, deras samhälle, deras poliska system, deras omgivning, deras hälsaeller välmående, deras rättighetertillmarkoch markanvändning samt deras rädsloreller förhoppningar. En SKB är en fördjupad metod för att analysera, övervaka och hantera både förutsedda och oförutsedda sociala effekter av det föreslagna projektet.
Avtalsprocessen: Partnerskap (Consent) Tvåeller flera parter som bägge har sina nuvarande eller kommande produktionsresultat från området Ömsesidigt erkännande av rättigheter Respektfullt bemötande av varandra
Avtalsprocessen: Avtalet (Consent) Samarbetsformer hur skall projektet bedrivas, hur skall parternas intressen bevakas i projektet Processfrågor hur skall projektet genomföras; SKB arbete mm Ekonomi hur fördelas resultatet av produktionsresurserna mellan parterna Åtgärder vilka åtgärder och anpassningar skall genomföras inom ramarna för projektet för att minimera onödiga störningar Arbetstillfällen/affärsmöjligheter samebyns möjligheter att fånya arbetstillfällen och eller nya affärsmöjligheter Delägarskap samebyns möjlighet att bli delägare i t.ex. en vindpark Sekretess viktigt åt bägge hållen; känsliga personliga data inom samebyn samt känsliga affärsdata hos den kommersiella partnern Avtalsformalia avtalslängd, uppsägningsbestämmelser, tvistefrågor
Något om resultaten SSR deltar aktivt som stöd och ombud i förhandlingar för samebyarna Vi har kontakter med ca 35 projekt Ca 15 avtal slutna som ger intäkter och reglerar samverkan
Checklista för samebyarna Ta själva kontakt med företaget i ett tidigt skede och begär ett möte (proaktiv/reaktiv) Informera om er verksamhet och vilka krav ni ställer på företaget Tänk på att det ska skrivas mötesprotokoll och att samebyn ska godkänna dessa Ta med rådgivare i processen Tillsätt en internarbetsgrupp förankringen är viktig möten med medlemmar krävs det är viktigt med en gemensam strategi Utarbeta en intern strategi-bestäm först internt inom samebyn hur ni ska lägga upp arbetet och vilka frågor som är viktiga Utse en kontaktpersonhos samebyn och be att företaget gör detsamma bara dessa utbyter löpande information Samebyns beslut om hur man ser påprojektet kan vänta till konsekvensutredningarna är genomförda Ta betaltför det arbete som läggs ner i processen och för den tid som era rådgivare lägger ner
Ibland går det inte att komma överens Myndighetsprocessen MB PBL RNL Tidiga Samråd MKB Motparter 0 5 10 15 20 25 ÅR Då är det myndighetsprocessen som gäller
EU:s maskindirektiv (2006/42/EG Direktivet omfattar bland annat fastläggande av krav för att undvika olyckor i industriella maskinparker vid konstruktion, tillverkning, drift och underhåll av maskiner Direktivet gäller från 29 december 2009 Miljörörelsens Miljöns vänner driver sedan några år tillbaka en kampanj där de menar att vindkraftverk skall inhägnas. Frågan har nyligen prövats i tvåfall i länsrätten där länsrätten menar att de ej finns stöd i lagstiftning att vindkraftsparker behöver inhägnas. Energimyndigheten hävdar att detinte finns ett generellt säkerhetsavstånd, eller avstånd till exempelvis byggnader, som gäller för var ett vindkraftverk får byggas. Det är respektive kommun som ansvarar för att bedöma behov av eventuellt säkerhetsavstånd, och om det finns anledning att göra en riskanalys. Såsammanfattningsvis kan sägas att det i dagsläget inte finns något lagstöd för att vindkraftsverk behöver stängslas in, men om en kommun kräver en riskanalys och bedömer att säkerhetsavstånd behövs till kan en åtgärder som stängsling krävas.
Tack för mig