Efter studierna Naturvetare i arbetslivet V - en uppföljning från Stockholms universitet 011 1
Theresa Bengtsson Magisterexamen 009 Mabtech Foto: Eva Dalin
Innehåll Förord...3 Genomförande... Bortfallsanalys... Bakgrundsuppgifter...5 Naturvetarnas syn på utbildningen...8 Brister i erhållen kompetens... Projektledning... Etisk bedömning...11 Bearbeta statistiskt material...11 Undervisning...1 Presentationsteknik...1 Färdigheter med god eller mycket god erhållen kompetens...13 Värdefulla delar respektive brister i utbildningen...13 Anknytning till arbets- och näringsliv...1 Uppnådd kompetens i förhållande till arbetslivets krav...15 Arbetsmarknaden...1 Naturvetarnas arbetsgivare...1 Naturvetarnas huvudsakliga arbetsuppgifter...3 Nuvarande lön...5 Medlemskap i fackföreningar...7 Konkurrerande utbildningar i arbetslivet...7 Jämförelse mellan nöjda och mindre nöjda naturvetare...8 Rapportens resultat i relation till examensmålen...30 Ansvariga för projektet...31 1
Bilagor 1. Enkäten med medföljande brev Sammanställning av alla svarande per ämne:. Examen 3. Könsfördelning. Skulle du välja samma utbildning idag? 5. Uppfattning om utbildningens arbetslivsanknytning 6. Sysselsättning idag 7. Arbetsgivare idag 8. Utbildningens relevans för nuvarande arbete 9. Månadslön idag
Förord Vart tar våra studenter vägen efter avslutad grundutbildning och vad anser de om sin utbildning när de har fått perspektiv på den? För att få svar på dessa frågor genomförs regelbundet uppföljningsstudier vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Den första fakultetsövergripande uppföljningen gjordes 1996, och detta är den femte uppföljningen som i stort sett följer samma mönster som de tidigare. Resultaten visar också på stor samstämmighet med de resultat som redovisades i den föregående rapporten från år 007. Den största enskilda avnämaren på naturvetarnas arbetsmarknad är universitet och högskolor, men över två tredjedelar av alla som har arbete arbetar utanför universitetsvärlden. De huvudsakliga arbetsuppgifterna för naturvetare är forskning och utveckling, samt utredning och planering. Majoriteten av tidigare studenter är, precis som i den föregående uppföljningen, nöjda med sin utbildning och upplever den som relevant för sin nuvarande yrkesverksamhet. De svarande framhåller laborativa moment, fältstudier och forskningsanknytning som särskilt värdefulla moment i undervisningen. Precis som i föregående uppföljning finns ett utbrett missnöje med närings- och arbetslivsanknytningen i utbildningen. Hela tre fjärdedelar av de tidigare studenterna uppger detta som en brist i utbildningen. Missnöjet är utbrett i princip alla huvudområden och är något som bör beaktas i planeringen av utbildningarna i framtiden. Tidigare uppföljningar har visat på brister i träning i muntlig och skriftlig framställning och statistikbearbetning. De åtgärder som vidtagits tack vare dessa synpunkter verkar ha gett resultat, då missnöjet har minskat. % respektive 1 % bedömer sin kunskap i muntlig och skriftlig presentation som mycket bristfällig eller bristfällig i årets uppföljning, jämfört med 37 % som var missnöjda med träning i presentationsteknik år 007. Missnöjet med träning i statistikbearbetning har på liknande sätt minskat något från 58 % (år 007) till 9 % (denna uppföljning). Två nya frågor som vi lagt till i årets uppföljning är hur de svarande uppfattar sin erhållna kompetens i projektledning och i att göra etiska bedömningar. Det visade sig att hälften av naturvetarna ansåg sig ha en mycket bristfällig eller delvis bristfällig kompetens inom dessa två områden. Särskilt den höga andelen missnöje med träning i etisk bedömning kan vara viktig att uppmärksamma, med tanke på att studenter enligt examensordningen för examen på både grundnivå och avancerad nivå skall ha färdighet i att göra bedömningar utifrån etiska aspekter. Carl-Johan Högberg Projektledare 3
Genomförande Undersökningen omfattar de personer som under åren 006 009 tagit ut examen eller utfört examensarbete vid Naturvetenskapliga fakulteten. Undersökningen riktade sig till totalt 113 personer, efter att personer vars adress saknades, var felaktig eller som hade adress utomlands uteslutits. Adresserna hämtades ur LADOK-databasen, som var uppdaterad i början av mars 011. Enkäten fanns tillgänglig på Internet från och med den 1 mars 011 och målgruppen informerades första gången med vykort och e-post utskickade den 1 mars. Målgruppen informerades om undersökningen, och för att få fler motiverade att svara skedde utlottning av två ipads bland de svarande. Alla uppmanades att svara innan den 30 mars 011. Ett andra vykorts- och e-postutskick till de som inte svarat gjordes i slutet av mars. Vid deadline hade 30% svarat. Ytterligare ett vykortsutskick och två e-postutskick gjordes innan enkäten skickades ut i pappersform (bilaga 1) till de 750 som ännu inte hade svarat i början av maj. Efter ytterligare en vykorts- och e-postpåminnelse besvarade totalt 137 personer pappersenkäten. Under sommaren ringdes 118 personer upp, som inte ännu svarat på enkäten, och uppmanades att besvara frågorna direkt i telefon alternativt gå in på Internet och svara på enkäten. Vi fick kontakt med 30 av de 118 (övriga hade vi fel telefonnummer till, de var inte hemma etc). Av dessa 30 ville 7 inte svara, 5 svarade direkt på enkäten via telefon, och 18 sade att de skulle svara på enkäten via Internet (i efterhand kan vi konstatera att endast 7 stycken verkligen gjorde det). När enkäten stängdes den 5 september 011 var svarsfrekvensen 6 % (880 av 113 personer). Bortfallsanalys Över en tredjedel av de kontaktade naturvetarna svarade inte på enkäten. En del av bortfallet kan troligtvis förklaras av att e-postadress eller postadress inte var giltig. Endast ett fåtal vykort kom i retur (dessa är borträknade i den totala siffran 113 kontaktade personer). För att undersöka om de som inte svarade på enkäten utgjorde en viss grupp, till exempel arbetslösa, missnöjda eller låginkomsttagare kontaktades ett antal av de som inte svarat för att få svar på fyra frågor ur enkäten. Totalt kontaktades 1 personer per telefon i början av oktober 011 och av dessa kom vi fram till, och fick svar av 0 personer. Dessutom inkluderades ett sent inkommet svar av pappersenkäten i denna bortfallsanalys. De fyra frågorna som ställdes var om man hade valt samma utbildning idag, om utbildningen är relevant för det arbete man har idag, vilken typ av sysselsättning man har idag och vilken månadslön man har idag. Svaren från bortfallsgruppen skiljer sig inte signifikant från de 880 personer som svarade på hela enkäten i någon av de fyra frågorna och inte heller könsfördelningen skilde sig åt (χχ -test (chitvå); tab. 1). Likheterna mellan de svarande och bortfallsgruppen tyder på att de 6 % som svarade på enkäten ger en representativ bild av de som utexamineras från Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet.
Bakgrundsuppgifter Alla inriktningar inom de matematisk-naturvetenskapliga utbildningarna finns representerade bland de svarande. De två absolut största ämnena är kemi och biologi med över 150 svarande per ämne (fig. 1). De ämnen som har färre än 5 svarande kommer i fortsättningen inte att tas med i ämnesuppdelade analyser och figurer, men ingår då analyser och figurer av hela materialet görs. Mer än hälften av de svarande (58 %) har tagit ut filosofie magisterexamen (fig. ). Sammanställning för alla svarande vad gäller examen finns i bilaga. Könsfördelningen i den kontaktade gruppen visar en övervikt av kvinnor (65 %), och kvinnor visar även en tendens till att svara i högre grad än män (59 % av männen och 6 % av kvinnorna svarade; χχ -test; χ =3,7; p=0,055). Könsfördelningen varierar dock beroende på huvudämne (fig. 3; sammanställning för alla svarande finns i bilaga 3). Över 60 % av de svarande har gjort examensarbete vid Stockholms universitet, 0 % har utfört sitt examensarbete hos en extern uppdragsgivare och 11 % har utfört det vid ett annat universitet (fig. ). Tabell 1. Jämförelse av svaret från de 880 svarande med de 1 personerna i bortfallsanalysen. I enkäten fanns fler svarsalternativ än de som är angivna i denna tabell, men svaren har här delats upp i färre grupper för att möjliggöra en statistisk jämförelse mellan grupperna. χ -test visar att svaren på de fyra frågorna och könsfördelningen inte skiljer sig signifikant mellan grupperna, då inget p-värde är under signifikansnivån 0,05. Kön Fråga Svar % av svarande % av bortfall df χ p Kvinna 67 58 1 1,3 0,3 Man 33 Skulle du välja samma utbildning idag? Har din utbildning relevans för ditt nuvarande arbete? Vad är din nuvarande sysselsättning? Vad har du för månadslön? Definitivt/Troligen samma 68 77 Troligen inte/definitivt inte 3 3 Hög relevans/relevans 76 71 Viss relevans/ingen relevans 9 Arbete 1 73 79 Forskarutbildning 3 15 Arbetslös 6 Upp till 6 000 kr 7 58 6 001-38 000 kr 6 37 Över 38 000 kr 7 5 1 1,7 0, 1 0, 0,5 1,7 0,,0 0, 1 Arbete avser fast anställning, tillfällig anställning och egen firma. 5
0 18 16 1 1 8 6 0 Kandidatnivå Högre nivå Figur 1. Andelen svarande inom varje huvudämne, indelat i utbildning på kandidatnivå och högre nivå. Siffror inom parentes efter varje huvudämne anger antalet svarande. 60 50 0 30 0 0 Figur. Andel svarande med olika examen. Endast den högsta examensnivån redovisas för varje person. Inom examen i sjukhusfysik ingår två personer som även har en master, och inom lärarexamen finns fyra personer som även har en master. Totalt 880 svarande. 6
Män Kvinnor Datalogi (1) Fysik (30) Matematik (39) Sjukhusfysik (1) Matematisk statistik (56) Geologi (13) Meteorologi () Astronomi (7) Marinbiologi (13) Geografi (39) Kemi (156) Geovetenskap (5) Biogeo (8) Biologi (15) Molekylärbiologi (71) Miljövetenskap (5) Miljö & hälsoskydd (65) Nutrition (69) Utbildningsvetenskap (7) 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur 3. Könsfördelning inom huvudämnena (i %). Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. 60 50 0 30 0 0 Inom Stockholms universitet (55) Extern uppdragsgivare (17) Annat universitet () Annat (50) Figur. Andelen svarande som utfört sitt examensarbete med olika uppdragsgivare. Siffror inom parentes vid varje uppdragsgivare anger antalet svarande. Totalt 880 svarande. 7
Naturvetarnas syn på utbildningen På frågan om man skulle välja samma utbildning igen svarade hela 65 % att de definitivt eller troligen skulle göra det. Mest nöjda var personer som läst astronomi, utbildningsvetenskap och sjukhusfysik, där samtliga definitivt eller troligen skulle välja samma utbildning igen. Minst nöjda var svarande inom huvudämnet nutrition, molekylärbiologi och geografi, där fler än 0 % definitivt eller troligen skulle välja en annan utbildning (fig. 5). Svaret på denna fråga kan tolkas på olika sätt; svaranden som uppgett att de troligen eller definitivt inte skulle välja samma utbildning igen kan vara missnöjda med kvaliteten i utbildningen, vilket ibland var fallet. Ofta har dock svaranden uppgett att utbildningen var bra och mycket givande, men att arbetsmarknaden är svår varför man idag hade valt något mer yrkesinriktat. En del anger att man idag har andra intressen varför man nu arbetar inom ett helt annat fält. Sammanställning av alla svarande vad gäller huruvida de skulle välja samma utbildning igen finns i bilaga. Utbildningsvetenskap (7) Sjukhusfysik (1) Astronomi (6) Matematisk statistik (55) Datalogi (1) Meteorologi (1) Biogeo (5) Fysik (9) Matematik (37) Geologi (1) Miljö & hälsoskydd (61) Marinbiologi (11) Geovetenskap () Biologi (15) Kemi (19) Geografi (38) Molekylärbiologi (68) Nutrition (67) Definitivt/Troligen samma utbildning Definitivt/Troligen annan utbildning 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur 5. Andelen svarande (i %) som definitivt eller troligtvis skulle välja samma utbildning igen, jämfört med de som troligen eller definitivt inte skulle välja utbildningen igen, för varje huvudämne. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. 8
Tabell. De svarande fick bedöma den kompetens de erhållit i sin utbildning i 19 olika färdigheter (från Mycket bristfällig, Delvis bristfällig, Bra till Mycket bra ). Delfråga Färdigheter 1 Kunskaper i ditt huvudämne Kunskaper i ämnets vetenskapliga grund 3 Kunskaper i laborativa tekniker Kunskaper i fältstudier 5 Kunskaper i aktuella forskningsfrågor 6 Färdigheter att hitta och värdera ny kunskap 7 Färdigheter att kritiskt tolka och diskutera problemställningar 8 Färdigheter att argumentera och övertyga 9 Färdigheter att självständigt identifiera och lösa problem Färdigheter att följa med i kunskapsutvecklingen 11 Färdigheter att undervisa 1 Färdigheter att bearbeta statistiskt material 13 Färdigheter att göra muntliga presentationer 1 Färdigheter att göra skriftliga presentationer 15 Färdigheter att göra presentationer på engelska 16 Färdigheter att göra etiska bedömningar 17 Färdigheter att förklara för ickespecialister/lekmän 18 Färdigheter att arbeta i grupp 19 Färdigheter i projektledning Tabell 3. De färdigheter (av totalt 19 färdigheter, se tab. 1) som i snitt bedömdes som delvis- eller mycket bristfälliga för varje huvudämne. Resterande färdigheter bedömdes som bra eller mycket bra, se text för beräkning av medelvärde per ämne. Huvudämne Färdigheter som bedömdes delvis bristfällig eller mycket bristfällig (nummer från tabell ) Kemi 16 Utbildningsvetenskap 3, 15 Astronomi 11, 19 Molekylärbiologi 1, 16, 19 Sjukhusfysik 11, 13, 19 Datalogi, 11, 15 Geologi 1, 16, 19 Fysik, 16, 19 Marinbiologi 1, 17, 19 Biogeo 1, 15, 16, 19 Geovetenskap 11, 1, 16, 19 Biologi 11, 1, 16, 19 Matematik 3,, 16, 19 Miljö & hälsoskydd 11, 1, 15, 19 Geografi 3, 1, 15, 16, 19 Nutrition, 11, 1, 16, 19 Meteorologi, 11, 16, 17, 19 Matematisk statistik, 5, 11, 15, 16, 17, 19 Varje svarande har uppskattat den kompetens man erhållit i utbildningen inom 19 olika områden efter skalan: mycket bristfällig (1) delvis bristfällig () bra (3) mycket bra () (tab. ). En sammanställning visar att alla huvudämnen (med fler än fem svaranden) har nöjda studenter som i snitt svarar att den kompetens de erhållit är bra (medelvärde högre än,5). Antalet färdigheter som i snitt för varje huvudämne bedömdes som bra eller mycket bra (medelvärde högre än,5) varierade mellan 1 och 18 av de 19 färdigheterna (tab. 3). De områden som man genomgående ansåg sig ha erhållit minst kompetens inom var färdighet i projektledning, färdighet i att göra etiska bedömningar, färdighet att undervisa och färdighet att bearbeta statistiskt material (tab. 3). Här bör noteras att alla kompetensområden inte ingår i alla utbildningar, t.ex. gör matematiker inte några fältstudier och kan därför inte förväntas erhålla några färdigheter i detta. 9
Brister i erhållen kompetens Projektledning Den färdighet som generellt uppfattades som mest bristfällig var projektledning. Totalt ansåg 57 % av de svarande att de erhållit delvis eller mycket bristfällig kompetens i projektledning. Det var dock en stor spridning mellan ämnena där svaranden inom fysik, meteorologi, marinbiologi och nutrition var minst nöjda (< 30 % uppgav att de erhållit bra eller mycket bra kompetens) medan hela 95 % av de svarande inom miljö och hälsoskydd uppgav att de erhållit bra eller mycket bra kompetens (fig. 6). Projektledning Mycket bra/bra Delvis bristfälligt/mycket bristfälligt Miljö & hälsoskydd (65) Datalogi (13) Astronomi (5) Kemi (139) Utbildningsvetenskap () Molekylärbiologi (6) Geografi (31) Biologi (136) Matematik (5) Biogeo (5) Sjukhusfysik (11) Geovetenskap () Geologi (1) Matematisk statistik (5) Nutrition (6) Marinbiologi (11) Meteorologi (17) Fysik (1) 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur 6. Andelen svarande (i %) som ansåg sig ha erhållit bra eller mycket bra kompetens i projektledning jämfört med de som ansåg sig erhållit delvis bristfällig eller mycket bristfällig kompetens, för varje huvudämne. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande.
Etisk bedömning Totalt ansåg hälften av de svarande att de erhållit delvis bristfällig eller mycket bristfällig kompetens i etisk bedömning. Även här var dock spridningen stor mellan ämnena, med flest nöjda svarande bland sjukhusfysiker och utbildningsvetare (8 respektive 83 % av de svarande ansåg sig ha erhållit bra eller mycket bra kompetens i etisk bedömning). I ämnena geologi, meteorologi, nutrition och marinbiologi var det mindre än 0 % som ansåg sig erhållit bra eller mycket bra kompetens, och för övriga ämnen låg motsvarande siffra på mellan 0 och 66 % (fig. 7). Etisk bedömning Utbildningsvetenskap (6) Sjukhusfysik (11) Astronomi (3) Matematisk statistik (37) Matematik (1) Biologi (15) Molekylärbiologi (65) Kemi (119) Datalogi (8) Biogeo (38) Geografi (9) Fysik () Miljö & hälsoskydd (5) Geovetenskap (35) Marinbiologi (11) Nutrition (60) Meteorologi (1) Geologi (9) Mycket bra/bra Delvis bristfälligt/mycket bristfälligt 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur 7. Andelen svarande (i %) som ansåg sig ha erhållit bra eller mycket bra kompetens i etisk bedömning jämfört med de som ansåg sig erhållit delvis bristfällig eller mycket bristfällig kompetens för varje huvudämne. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Bearbeta statistiskt material Av alla svarande uppfattade 3 % att den erhållna kompetensen i statistik var mycket bristfällig eller delvis bristfällig. Om man tar bort huvudämnena matematik, matematisk statistik och datalogi från denna analys blir siffran istället 9 %, vilket kan jämföras med förra uppföljningen 007, då motsvarande siffra var 58 %. Precis som vid förra uppföljningen var det stor skillnad mellan ämnena. Mer än 80 % av de svarande ansåg sig ha erhållit bra eller mycket bra statistisk kompetens inom ämnena matematisk statistik, fysik, datalogi och matematik. Bland marinbiologer, geologer och biogeovetare var det färre än 30 % som ansåg sig ha erhållit bra eller mycket bra kompetens i statistik (fig. 8). 11
Statistisk bearbetning Matematisk statistik (56) Fysik (9) Datalogi (1) Matematik (3) Meteorologi (19) Utbildningsvetenskap (7) Astronomi (7) Kemi (13) Geografi (35) Nutrition (68) Miljö & hälsoskydd (6) Geovetenskap () Biologi (11) Sjukhusfysik (1) Molekylärbiologi (67) Biogeo (7) Geologi (11) Marinbiologi (13) Mycket bra/bra Delvis bristfälligt/mycket bristfälligt 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur 8. Andelen svarande (i %) som ansåg sig ha erhållit bra eller mycket bra kompetens i statistisk bearbetning jämfört med de som ansåg sig erhållit delvis bristfällig eller mycket bristfällig kompetens för varje huvudämne. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Undervisning Av alla svarande uppfattade % att den erhållna kompetensen i undervisning var mycket bristfällig eller delvis bristfällig. Även här var det förstås stor skillnad mellan ämnena, med flest nöjda i miljö och hälsoskydd samt utbildningsvetenskap (70 75 %), medan den erhållna kompetensen i undervisning bedömdes vara lägst i sjukhusfysik och meteorologi (mindre än 0 % nöjda) (fig. 9). Presentationsteknik Uppfattningen om kvaliteten i erhållen kompetens i presentationsteknik har ökat sedan tidigare undersökningar. Av de svarande ansåg 78 % respektive 86 % att erhållen kompetens i muntlig respektive skriftlig presentation var bra eller mycket bra, vilket får bedömas som en kraftig ökning jämfört med uppföljningen år 007 då 63 % ansåg att träning i muntlig och skriftlig presentation var lagom omfattande. 1
Undervisning Miljö & hälsoskydd (63) Utbildningsvetenskap (7) Kemi (130) Biogeo (38) Geologi (1) Datalogi (13) Matematik (30) Fysik (5) Astronomi (5) Geografi (31) Marinbiologi (11) Molekylärbiologi (60) Matematisk statistik (5) Nutrition (57) Biologi (19) Geovetenskap (0) Meteorologi (17) Sjukhusfysik (1) Mycket bra/bra Delvis bristfälligt/mycket bristfälligt 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur 9. Andelen svarande (i %) som ansåg sig ha erhållit bra eller mycket bra kompetens i undervisning jämfört med de som ansåg sig erhållit delvis bristfällig eller mycket bristfällig kompetens för varje huvudämne. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Färdigheter med god eller mycket god erhållen kompetens De färdigheter man ansåg sig ha erhållit högst kompetens inom var kunskap i huvudämnet, ämnets vetenskapliga grund, färdighet att hitta och värdera ny kunskap samt färdighet i att arbeta i grupp. Värdefulla delar respektive brister i utbildningen Totalt 65 % av de svarande ansåg att något i utbildningen var särskilt värdefullt. Här angavs ofta fältstudier, laborationer, forskningsanknytning, kompetenta lärare, och för vissa huvudämnen bredd i undervisningen. Av alla svarande angav 71 % att de saknade något i utbildningen. I likhet med tidigare uppföljningar var det framförallt en bättre koppling till närings- och arbetsliv som efterfrågades i stort sett i alla ämnen. 13
Anknytning till arbets- och näringsliv På frågan hur de svarande bedömer anknytningen till arbets- och näringsliv svarade hela 75 % att denna var bristfällig eller mycket bristfällig. Mest missnöjda med arbets- och näringslivsanknytningen i utbildningen var nutritionister, marinbiologer, molekylärbiologer och geovetare (> 80 % av de svarande tyckte ett anknytningen var delvis bristfällig eller mycket bristfällig), medan utbildningsvetenskap, datalogi och matematisk statistik var de huvudämnen som bedömdes ha bäst anknytning till arbets- och näringslivet (9 7 % svarade att anknytningen var delvis bristfällig eller mycket bristfällig) (fig. ; bilaga 5). Arbets- och näringslivsanknytning Nutrition (69) Marinbiologi (13) Molekylärbiologi (71) Geovetenskap (5) Biologi (153) Miljövetenskap (5) Kemi (155) Meteorologi () Biogeo (8) Geologi (13) Geografi (39) Fysik (30) Matematik (38) Miljö & hälsoskydd (6) Sjukhusfysik (1) Astronomi (6) Matematisk statistik (55) Datalogi (1) Utbildningsvetenskap (7) Mycket bra/bra Delvis bristfälligt/mycket bristfälligt 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur. Andelen svarande (i %) som ansåg att utbildningen hade bra eller mycket bra anknytning till arbetsoch näringsliv jämfört med de som ansåg att anknytningen var delvis bristfällig eller mycket bristfällig för varje huvudområde. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. 1
Arbetskrav Uppnådd kompetens i förhållande till arbetslivets krav Genom att för varje huvudämne rita ett diagram med medelsvaren om erhållen kompetens för varje färdighet (de 19 färdigheterna i tab. ) mot medelsvaren om huruvida färdigheten ifråga krävdes i det nuvarande arbetet kan man illustrera hur väl utbildningen motsvarar arbetskraven i det nuvarande arbetet för respektive huvudämne. Medelvärdet har beräknats genom att använda 1 för mycket bristfällig kompetens och arbetskrav inte alls ; för delvis bristfällig kompetens och arbetskrav till viss del ; 3 för bra kompetens och arbetskrav till stor del ; och för mycket bra kompetens och arbetskrav helt. Här har enbart svaranden som angett att utbildningen har relevans eller hög Alla svarande Helt n=5 Till stor del Till viss del 19 16 17 8 1 15 11 9 1 7 6 1 13 18 5 3 Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 11. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens för alla svaranden. För varje färdighet har ett medelvärde för de svarandes uppfattning om erhållen kompetens i utbildningen och arbetskrav i nuvarande arbete beräknats. Numret vid varje punkt motsvarar numret på varje delfråga i tabell. Bara svaranden som har angett att deras utbildning har relevans eller hög relevans för det nuvarande arbetet har inkluderats i figuren. n=antal svarande. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudämnet 11 undervisa ämnets vetenskapliga grund 1 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation fältstudier 1 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning följa med i kunskapsutvecklingen 15
Arbetskrav Arbetskrav relevans för deras nuvarande arbete använts. Om man tittar på alla huvudämnen tillsammans ser man att de kompetensområden som naturvetarna är mest missnöjda med i utbildningen också är de områden som de har lägst arbetskrav i (fig. 11). Som framgår av figur 1-0 har en del ämnen arbetskrav som väl följer den erhållna kompetensen så att färdigheter som efterfrågas mycket i det nuvarande arbetet också var de färdigheter som de svarande tyckte sig ha erhållit bra kompetens i från utbildningen. De färdigheter som ej efterfrågas i arbetet idag var däremot sådana färdigheter som de svarande uppfattade att de inte erhållit så bra kompetens i från utbildningen. Exempel på ämnen där utbildningens kompetens följer arbetskraven är fysik och astronomi, matematik, matematisk statistik och kemi (fig. 1, 17 och 18). Andra huvudämnen visar inte lika tydlig överensstämmelse mellan erhållen kompetens i utbildningen och arbetskrav i nuvarande arbete, men det är värt att notera att kompetensen ofta bedöms som bra eller mycket bra även om den inte efterfrågas i lika stor utsträckning i arbetslivet. Biologi Biogeo n=97 n= Helt Helt Till stor del Till viss del 19 1 16 8 17 15 11 9 7 6 1 1 5 13 18 3 Till stor del Till viss del 1 15 16 19 9 7 8 6 1 17 13 18 5 11 3 1 Inte alls Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 1. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom biologi och biogeo. Se vidare beskrivning i fig. 11. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudämnet 11 undervisa ämnets vetenskapliga grund 1 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation fältstudier 1 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning följa med i kunskapsutvecklingen 16
Arbetskrav Arbetskrav Arbetskrav Arbetskrav Marinbiologi Molekylärbiologi n= n=8 Helt Helt 1 Till stor del Till viss del 19 1 17 8 11 9 7 3 6 13 1 5 18 15 Till stor del Till viss del 1 19 8 17 11 16 7 9 6 3 5 1 15 1 13 18 16 Inte alls Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 13. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom marinbiologi och molekylärbiologi. Se vidare beskrivning i fig. 11. Miljö och hälsoskydd Kemi n=7 n=96 Helt Helt Till stor del Till viss del 1 15 17 9 8 19 5 16 11 3 1 7 1 13 6 18 Till stor del Till viss del 19 16 8 17 1 9 1 7 3 6 18 5 13 1 15 11 Inte alls Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 1. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom miljö och hälsoskydd och kemi. Se vidare beskrivning i fig. 11. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudämnet 11 undervisa ämnets vetenskapliga grund 1 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation fältstudier 1 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning följa med i kunskapsutvecklingen 17
Arbetskrav Arbetskrav Arbetskrav Arbetskrav Geovetenskap Geologi n=6 n=9 Helt Helt Till stor del Till viss del 19 1 11 16 9 1 1 17 8 13 5 18 15 3 7 6 Till stor del Till viss del 9 7 5 18 1 19 15 8 1 13 17 11 1 6 3 Inte alls Inte alls 16 Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 15. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom geovetenskap och geologi. Se vidare beskrivning i fig. 11. Geografi Datalogi n=17 n=1 Helt Helt Till stor del Till viss del 19 1 16 11 15 1 9 8 6 7 13 17 18 1 5 3 Till stor del Till viss del 9 7 6 8 18 1 15 3 17 5 1 13 1 19 11 16 Inte alls Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 16. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom geografi och datalogi. Se vidare beskrivning i fig. 11. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudämnet 11 undervisa ämnets vetenskapliga grund 1 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation fältstudier 1 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning följa med i kunskapsutvecklingen 18
Arbetskrav Arbetskrav Arbetskrav Arbetskrav Fysik och Astronomi Meteorologi n=1 n=13 Helt Helt Till stor del Till viss del 19 9 7 6 1 13 8 1 5 15 17 11 18 1 3 16 Till stor del Till viss del 17 8 19 11 1 16 1 9 7 13 1 6 18 5 15 3 Inte alls Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 17. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom fysik/astronomi och meteorologi. Se vidare beskrivning i fig. 11. Matematik Matematisk statistik n=0 n=9 Helt Helt Till stor del Till viss del 13 17 1 11 18 8 3 15 19 5 16 6 7 1 9 1 Till stor del Till viss del 15 19 9 1 7 17 8 1 6 18 13 5 11 16 3 1 Inte alls Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 18. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom matematik och matematisk statistik. Se vidare beskrivning i fig. 11. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudämnet 11 undervisa ämnets vetenskapliga grund 1 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation fältstudier 1 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning följa med i kunskapsutvecklingen 19
Arbetskrav Arbetskrav Arbetskrav Sjukhusfysik Nutrition n=11 n=35 Helt Helt Till stor del Till viss del 11 19 67 1 9 18 13 1 17 8 3 1 5 15 16 Till stor del Till viss del 8 1 19 17 11 16 15 7 6 9 1 5 1 13 18 3 Inte alls Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 19. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom sjukhusfysik och nutrition. Se vidare beskrivning i fig. 11. Utbildningsvetenskap Helt n=7 Till stor del 13 1 8 11 9 16 17 1 18 6 7 Till viss del 3 19 1 5 15 Inte alls Mycket bristfällig Delvis bristfällig Bra Mycket bra Kompetens Figur 0. Arbetskrav i relation till erhållen kompetens inom utbildningsvetenskap. Se vidare beskrivning i fig. 11. Nummer vid punkterna motsvarar följande kunskaper/färdigheter 1 huvudämnet 11 undervisa ämnets vetenskapliga grund 1 bearbeta statistiskt material 3 laborativa tekniker 13 muntlig presentation fältstudier 1 skriftlig presentation 5 aktuella forskningsfrågor 15 presentation på engelska 6 hitta och värdera ny kunskap 16 göra etiska bedömningar 7 kritiskt tolka och diskutera problemställningar 17 förklara för ickespecialister/lekmän 8 argumentera och övertyga 18 arbeta i grupp 9 självständigt identifiera och lösa problem 19 projektledning följa med i kunskapsutvecklingen 0
Arbetsmarknaden Av de naturvetare som ingick i studien anger 87 % att de har någon form av anställning (fast anställning, tillfällig anställning eller forskarutbildning) eller egen firma. Av dessa går var fjärde en forskarutbildning (fig. 1). Endast 3, % av de svarande naturvetarna är arbetslösa, vilket kan jämföras med SCBs uppgift om 6,6 % arbetslöshet i Sverige i augusti 011. Andelen forskarstuderande varierar från ingen i utbildningsvetenskap till över 70 % i astronomi (fig. ). Sammanställning av alla sva- rande vad gäller sysselsättning finns i bilaga 6. De flesta av de svarande naturvetarna fick sitt första arbete genom att själv ta kontakt, via annons eller via examensarbetet (fig. 3). Färre än 3 % fick arbete genom arbetsförmedlingen. De som angivit annat sätt som de fått sitt första arbete på kommenterade ofta att de fått arbete via kontakter, bekanta, eller att de redan hade arbetet innan de påbörjade utbildningen. 50 0 30 0 0 Figur 1. Sysselsättning idag hos de svarande naturvetarna. Totalt 880 svarande. Naturvetarnas arbetsgivare Bland de naturvetare som uppgav en arbetsgivare var universitet och högskolor de största arbetsgivarna (31 %). Stockholms universitet och Karolinska institutet var de största arbetsgivarna bland universitet. Andra vanliga arbetsgivare var kommuner (11 %). En fullständig lista över alla arbetsgivare finns i bilaga 7. 1
Arbete Forskarutbildning Studier Annat Arbetslöshet Utbildningsvetenskap (7) Datalogi (1) Sjukhusfysik (1) Matematisk statistik (56) Miljö & hälsoskydd (65) Geologi (13) Biogeo (8) Meteorologi () Geografi (39) Geovetenskap (5) Biologi (15) Matematik (39) Marinbiologi (13) Kemi (156) Nutrition (69) Fysik (30) Molekylärbiologi (71) Astronomi (7) 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur. Sysselsättning uppdelat på de olika huvudämnena. Arbete inkluderar fast och tillfällig anställning samt egen firma. Annat inkluderar föräldraledighet och annan sysselsättning. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. 30 0 0 Figur 3. Fördelning av hur de svarande fick sitt första arbete. Totalt 835 svarande.
Naturvetarnas huvudsakliga arbetsuppgifter Den vanligaste arbetsuppgiften bland de svarande naturvetarna var forskning och utveckling (fig. ). De svarande fick ranka olika arbetsuppgifter från 1 till 3 (1= vad man gör största delen av arbetstiden) och 31 % av de svarande rankade forskning och utredning som 1. Då 3 % av de svarande går forskarutbildning förklarar detta den stora andelen forskning i svaren (88 % av de forskarstuderade angav forskning och utveckling som sin vanligaste arbetsuppgift). Om man bortser från de som går forskarutbildning var den vanligaste arbetsuppgiften istället utredning och planering (3 %), följt av forskning och utveckling (16 %) samt administrativa uppdrag (15 %). Mer än hälften (57 %) av de svarande ansåg att deras utbildning hade hög relevans för deras nuvarande arbete (fig. 5). Det var viss variation mellan huvudämnena med högst andel relevanta arbeten inom datalogi och utbildningsvetenskap (alla ansåg att deras utbildning hade relevans, eller hög relevans för det nuvarande arbetet) och lägst i geografi där drygt 0 % av de svarande ansåg att deras utbildning hade viss eller ingen relevans för det nuvarande arbetet (fig. 6). Sammanställning av alla svarande vad gäller utbildningens relevans finns i bilaga 8. Både utbildningen vid Stockholms universitet och arbetserfarenhet bedöms som viktig eller mycket viktig för de nuvarande arbetsuppgifterna (68 % respektive 7 % svarade att de är viktiga eller mycket viktiga). 30 0 0 Figur. Huvudsaklig arbetsuppgift. Antal svaranden som angett en viss arbetsuppgift så som varande den de ägnar mesta tiden åt på sitt nuvarande arbete. Totalt 83 svarande. 3
50 0 30 0 0 Figur 5. Utbildningens relevans för det nuvarande arbetet. Totalt 76 svarande. Hög relevans/relevans Viss relevans/ingen relevans Utbildningsvetenskap (7) Datalogi (1) Matematisk statistik (5) Sjukhusfysik (1) Marinbiologi (1) Geologi (11) Geovetenskap (3) Kemi (10) Fysik (0) Miljö & hälsoskydd (60) Meteorologi (17) Molekylärbiologi (63) Biologi (13) Astronomi (7) Matematik (30) Nutrition (56) Biogeo (39) Geografi (9) 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur 6. Utbildningens relevans (i %) för det nuvarande arbetet för varje huvudämne. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande.
Nuvarande lön Totalt svarade 711 på frågan om nuvarande lön. Av dessa är 16 svaranden forskarstuderande. Medianmånadslönen för alla svaranden är 6 000 30 000 kr, medan medianmånadslönen för forskarstuderande är 000 6 000 kr (fig. 7). Det är en viss variation mellan huvudämnena, med högst medianlön (3 000 36 000 kr) i datalogi och matematisk statistik (fig. 8). Sammanställning av alla svarande vad gäller lön finns i bilaga 9. Det är en klar löneskillnad mellan könen. Männens medianlön är 6 000 30 000 kr medan kvinnornas är 000 6 000 kr. Endast 5 % av kvinnorna tjänar mer än 38 000 kr i månaden jämfört med % av männen (fig. 9). Löneskillnaden kan till viss del förklaras av att män i större utsträckning går utbildningar som generellt sett har högre löner (jämför med fig. 3). Arbete Forskarstuderande 00 160 10 80 0 0 <18 18- -6 6-30 30-3 3-38 38- -6 >6 Medianbruttolön i tusen kr/mån Figur 7. Lönefördelning för forskarstuderande och övriga. 5
<6 000 kr 6 001-38 000 kr >38 000 kr Datalogi (1) Matematisk statistik (5) Utbildningsvetenskap (7) Matematik (18) Meteorologi (17) Geologi (11) Sjukhusfysik (7) Geografi (9) Miljö & hälsoskydd (59) Geovetenskap (31) Fysik (0) Biogeo (39) Biologi (13) Kemi (1) Astronomi (7) Molekylärbiologi (6) Marinbiologi (1) Nutrition (56) 0 0 30 0 50 60 70 80 90 0 Figur 8. Fördelning av månadslön (i %) hos de svarande för de olika huvudämnena. Siffror inom parentes vid varje huvudämne anger antalet svarande. Män Kvinnor 30 0 0 <18 18- -6 6-30 30-3 3-38 38- -6 >6 Bruttolön i tusen kr/mån Figur 9. Lönefördelning för män och kvinnor. 6
Medlemskap i fackföreningar Mer än en tredjedel (37 %) av de svarande angav att de inte är medlem i någon fackförening. Av de som angett vilket förbund de är anslutna till, tillhörde merparten SACO (87%) (fig. 30), och av dessa var de flesta medlemmar i Naturvetarna (76 %). 350 300 50 00 150 0 50 0 SACO TCO LO Övrigt Ej anslutna Medlemskap i fackförbund Figur 30. Fördelning av fackanslutning. Antal svarande inom varje förbund samt de som angett att de ej är anslutna. Konkurrerande utbildningar i arbetslivet Totalt % av de svarande angav att de upplever andra utbildningar som konkurrerande för det arbete som de för närvarande har. Det var störst andel svarande som upplevde konkurrens inom astronomi, geovetenskap, nutrition eller matematik (> 50 %). Det var många olika utbildningar som upplevdes konkurrerande, återkommande i många huvudämnen var civilingenjörsutbildningar (tab. ). Eftersom man i denna fråga skulle svara på om man upplever någon konkurrerande utbildning till det arbete man har i dag, beror svaret till stor del på vad den svarande har för arbete. Om den svarande har ett arbete som har låg relevans för utbildningen personen gått vid Stockholms universitet kommer svaret bli ja. Kanske framförallt för att det aktuella arbetet har mer relevanta utbildningar, än för att det finns konkurrerande utbildningar till den utbildning som personen gick på Stockholms universitet. 7
Tabell. Sammanfattning av de vanligaste konkurrerande utbildningarna enligt svaranden med för utbildningen relevanta arbeten. Huvudämne Astronomi Biogeo Biologi Datalogi Fysik Geografi Geologi Geovetenskap Kemi Marinbiologi Matematik Matematisk statistik Miljö & hälsoskydd Molekylärbiologi Nutrition Konkurrerande utbildningar Teknisk fysik, Utbildningar på Chalmers Miljö & hälsoskydd, Lärarutbildning Biogeo, Ingenjörsutbildning, Miljö & hälsoskydd, Trädgårdsmästarutbildning Civilingenjörsutbildning Lärarutbildning, Civilingenjörsutbildning Arkitekt, teknisk lantmätare, Miljöingenjör, Miljöutbildning Civilingenjörsutbildning, Datasystemvetenskap Civilingenjörsutbildning, Hydrologi, Biogeo, Stadskunskap Civilingenjörsutbildning, Apotekare Biogeo, Civilingenjör, Lärarutbildning Lärarutbildning, Civilingenjör, Statistiker, Ekonomi Teknisk fysik, Ekonomi, Datalogi Miljö och hälsoskyddsprogrammet i Umeå, Livsmedelsteknik Biomedicin, Civilingenjörsutbildning, Biomedicinsk analytiker Dietistutbildning, Apotekare, Biomedicin, Biokemist, Kemi, Läkarprogrammet Jämförelse mellan nöjda och mindre nöjda naturvetare Drygt en tredjedel av alla som svarade på enkäten skulle troligen inte eller definitivt inte välja samma utbildning idag, eller svarade att de inte vet. Denna grupp skiljde sig även mot övriga svarande vad gäller flera olika aspekter. De som ej var uttalat positiva till att välja samma utbildning igen tyckte att bristerna i arbets- och näringslivsanknytning var större än resten av de svarande (χ -test: χ =, df=3, p<0,001; fig. 31a). De negativa studenterna uppskattade även sin erhållna kompetens under utbildningen som något lägre än övriga svarade. Varje svarande har uppskattat 19 olika kompetensområden efter skalan: mycket bristfällig (1) delvis bristfällig () bra (3) mycket bra () (se tabell ). Ett medelvärde har sedan räknats ut för varje person, och medelvärdet (± konfidensintervall) för den positiva gruppen var 3,0 (±0,) medan den negativa gruppen hade,8 (±0,) (Student s T-test: t=-6,8, n positiva =570, n negativa =30, p<0.001). Den negativa gruppen har även en annan fördelning avseende examensår, med en större andel som tagit examen under 006 och färre under 009 (fig. 31b). Detta kan tolkas på två sätt; antingen har utbildningarna blivit bättre och färre studenter är missnöjda 009 än tidigare, eller också blir naturvetarna mer missnöjda med sin utbildning då de varit ute i arbetslivet en längre tid. Den positiva gruppen har en högre andel svarande som finner att deras utbildning har hög relevans för deras nuvarande arbete, jämfört med den negativa gruppen (χ -test: χ = 59, df=3, p<0.001; fig. 3a) Den negativa gruppen har även en mindre andel forskarstuderade och en större andel arbetslösa än den positiva gruppen (χ -test: χ = 0, df=, p<0,001; fig. 3b) men det är ingen skillnad i nuvarande månadslön mellan de två grupperna (χ -test: χ = 3, df=, p=0,; fig. 3c). 8
a Positiva Negativa b Positiva Negativa 50 0 0 30 30 0 0 0 Mycket bra Bra Delvis bristfällig Bristfällig 0 006 007 008 009 Kvaliteten på undervisningen med tanke på arbets- och näringslivsanknytning Examensår Figur 31. Jämförelse (i %) mellan gruppen svarande som definitivt eller troligen skulle valt samma utbildning igen (positiva) och de som troligen/definitivt inte skulle välja samma utbildning igen, eller svarat att de inte vet (negativa) vad gäller bedömning av utbildningens arbets- och näringslivsanknytning (a) och i relation till vilket år de tog examen (b). a 60 Positiva Negativa b 60 50 50 0 0 30 30 0 0 0 Hög Relevans Viss relevans Ingen relevans 0 Arbete Forskarutbildning Arbetslös Utbildningens relevans för nuvarande arbete Sysselsättning idag c 50 0 30 0 0 upp till 6 000 6 000-38 000 över 38 000 Bruttolön i kr/månad Figur 3. Jämförelse mellan gruppen svarande som definitivt eller troligen skulle ha valt samma utbildning igen (positiva) och de som troligen/definitivt inte skulle välja samma utbildning igen eller svarat att de inte vet (negativa) vad gäller: Bedömning av utbildningens relevans för nuvarande arbete (a); sysselsättning (b) och lönefördelning (c). 9
Rapportens resultat i relation till examensmålen Totalt 19 olika delfrågor ställdes till naturvetarna i denna studie om deras syn på erhållen kompetens i utbildningen (tab. ). Dessa delfrågor täcker i stora drag in de generella mål som finns uppställda i examensordningen (fig. 3). Av de delar som tydligt ingår i examensordningen är det värt att notera att etisk bedömning, muntig presentation och att för- klara för ickespecialister/lekmän är de färdigheter som naturvetarna anser att de erhållit sämst kompetens i, medan de anser sig fått mycket god kompetens i sitt huvudämne, dess vetenskapliga grund och färdighet i att hitta och värdera ny kunskap (fig. 11). Studenten skall visa kunskap och förståelse: 1. Om vetenskaplig grund. Om vetenskapliga metoder 3. Fördjupning i någon del Studenten skall visa färdighet och förmåga:. Söka, samla, värdera, kritiskt tolka relevant information i en problemställning. 5. Kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. 6. Självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. 7. Muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. 8. Visa färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Studenten skall visa värderingsförmåga och förhållningssätt: 9. Förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.. Visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används. 11. Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Figur 33. Mål enligt examensordningen, kandidatnivå (utdrag från högskoleförordningen). 30
Ansvariga för projektet Cecilia Kullberg har administrerat, samlat in och bearbetat data samt skrivit rapporten. Cecilia Kullberg är docent i etologi vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Carl-Johan Högberg, utbildningskoordinator vid kemiska övningslaboratoriet har varit projektledare för studien. Till projektet har även knutits en referensgrupp bestående av Naturvetenskapliga fakultetens studievägledare. 31
3
Lina Söderlind Magisterexamen 007 Forskarstuderande vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Foto: Eva Dalin33
Stockholms universitet 6 91 Stockholm Tfn 08-16 0 00 www.su.se 3