Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och grundskolor 2015-2016 Revidering juni 2015 Kristofer Fagerström Dnr: Bun 2015/160 Maj 2015
2015-05-11 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 3 4. NULÄGESBILD, RESULTAT... 3 4.1. 2014 års program för resultatförbättring... 4 4.2. Punkter som inte längre behöver vara med i programmet... 4 4.3. Om de utvalda punkterna... 4 4.4. Kvarstående punkter i 2015 års program... 5 4.4.1. Höga förväntningar på barn och elever... 5 4.4.2. Implementering av sociala kontraktet (ansvarsfördelning mellan barn/elev, för- och grundskola och hem)... 6 4.4.3. Systematiskt kvalitetsarbete... 6 4.4.4. Inkluderande arbetssätt... 7 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 8
2015-05-11 2 (9) SAMMANFATTNING Resultatförbättringsprogrammet ingår i nämndens och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, Kvalitetssystematik för utveckling. Resultatförbättringsprogrammet kan betraktas som ett sätt att sammanfatta slutsatserna från de andra delarna av det systematiska kvalitetsarbetet. Av diskussionerna i ärendet framgår att programmet från 2014 i flera delar är fortsatt aktuellt och områdena prioriterade. Två punkter tas bort från föregående års program, framför allt för att framsteg har gjorts eller för att andra forum har tillkommit som behandlar dessa punkter. Följande punkter föreslås ingå i Program för resultatförbättring 2015-2016: höga förväntningar på barn och elever implementering av sociala kontraktet (ansvarsfördelning mellan barn/elev, för- och grundskola och hemmet) systematiskt kvalitetsarbete inkluderande arbetssätt 1. BAKGRUND Program för resultatförbättring fastställdes i nämnden första gången våren 2009 och då beslutades också att programmet ska revideras årligen, efter att tidigare års resultat diskuterats och utvärderats. Det ursprungliga programmet innehöll en stor mängd frågor inom olika områden men efter revidering under åren 2010-2014 har antalet områden begränsats vartefter olika förbättringar genomförts. Metoderna för att arbeta med förbättringsområdena har också utvecklats. Resultatförbättringsprogrammet ingår i nämndens och förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, Kvalitetssystematik för utveckling. Resultatförbättringsprogrammet kan betraktas som ett sätt att sammanfatta slutsatserna från de andra delarna av det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa delar består av enhetskonsultationer på kommunala för- och grundskolor, tillsyn av fristående förskolor, likabehandlingsarbete, kollegial konsultation samt den resultatdata som samlas i det IT-baserade beslutsstödet till exempel betyg, nationella prov, kvalitetsundersökningsdata, samt ekonomi- och personaldata. Styrande för samtliga ärenden är Barn- och ungdomsnämndens Mål & budget och det statliga uppdraget i skollag och läroplaner. Uppföljningen sker i enheternas och förvaltningens kvalitetsredovisningar, och i verksamhetsberättelser/bokslut. Program för resultatförbättring är avsett att fungera som styrdokument för den kommunala egenregiverksamheten. De kommunala för- och grundskolorna förväntas i sina verksamhetsplaner beskriva de åtgärder som behövs för att nå uppsatta mål. Ansvaret för att finna de arbetsmetoder som fungerar bäst på de olika för- och grundskolorna ligger hos enheterna själva, men stöd ska finnas i gemensamma diskussioner på förvaltningsnivå. Fristående verksamheter erbjuds att använda materialet efter eget gottfinnande. 2. SYFTE Syftet med ärendet Program för resultatförbättring i Järfällas förskolor och skolor är att sammanfatta större utvecklingsområden, som rör ett flertal av för- och grundskolorna, där resultaten borde kunna vara bättre. Med resultat avses i ärendet uppfyllelse
2015-05-11 3 (9) av de mål som finns beskrivna i verksamheternas styrdokument i första hand skollagen och läroplanerna samt de kommunala målen för för- och grundskola. Alla delar av Kvalitetssystematik för utveckling ska utgöra ett underlag för de kommunala egenregienheternas arbete med verksamhetsplan för det kommande året. Resultatförbättringsprogrammet kommer också att användas som utgångspunkt i dialogerna med enheterna under enhetskonsultationerna. Enhetskonsultationer genomförs på samtliga kommunala enheter, och erbjuds fristående skolor. De fristående förskolorna får sin återkoppling i samband med tillsynen, som också knyter an till resultatförbättringsprogrammet. 3. METOD Framtagandet av Program för resultatförbättring bygger på material från många olika källor. Första året var diskussionerna för att identifiera förbättringsområden helt förutsättningslösa, medan revideringarna de därpå följande åren har utgått ifrån föregående års program, och alla olika kvalitetsrapporter som sammanställts. I en årscykel finns enheternas kvalitetsredovisningar, förvaltningens samlade kvalitetsredovisning, enhetskonsultationer och tillsynsbesök hos fristående förskolor och en sammanfattning av likabehandlingsarbetet som underlag för att bedöma vad som behöver tas med i Program för resultatförbättring. I detta års revidering har en diskussion förts med både kommunala och fristående förskolechefer och rektorer om det tidigare programmets innehåll och om nya behov av förbättringar. I samband med chefsträffar och andra möten finns hela tiden också möjlighet att ge synpunkter på programmet i stort, att föreslå nya områden eller omprioriteringar. 4. NULÄGESBILD, RESULTAT Barn- och ungdomsnämnden har högt ställda mål för Järfällas för- och grundskolor. Järfälla har också goda förutsättningar för sin verksamhet inom området. Statistiken visar på en något ojämn men svagt stigande trend för kommunens grundskolor med avseende på meritvärdet i årskurs 9. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt 212 216 221 221 218 - Effektivitetstal grundskola inkl. förskoleklass, ranking 110 124 63 52 124 85 Sammanvägt resultat i grundskolan, ranking 95 142 84 69 142 141 Sveriges kommuner och landsting, SKL, rankar i den senaste utgåvan av Öppna jämförelser Järfällas grundskolor på plats 141, en mittenplats sett till rikets samtliga kommuner. Meritvärdet på 218 ger Järfälla rank 58 i landet. Jämförelser med andra kommuner, så kallade modellberäknade värden, visar dock eventuellt att resultaten skulle kunna vara ännu bättre. Att tolka de modellberäknade värdena kräver dock ett visst mått av försiktighet. Man bör ha i åtanke att de modellberäknade värdena är konstruerade mått som över tid har förändrats inte bara vad gäller dess innehåll utan även dess viktningsgrad. Föregående år utgicks det från SALSA-värdet som viktades till 25 procent, medan årets mätning utgörs av ett nykonstruerat mått som viktas till 45 procent.
2015-05-11 4 (9) 4.1. 2014 års program för resultatförbättring 2014 års program för resultatförbättring innehöll följande punkter: 1. Omförhandling av det sociala kontraktet 2. Avlastning för lärare 3. Höga förväntningar på barn och elever 4. Mångfald och integration 5. Systematiskt kvalitetsarbete 6. Inkluderande arbetssätt 4.2. Punkter som inte längre behöver vara med i programmet Punkten Avlastning för lärare är ett fortsatt relevant utvecklingsområde, men tas bort från Program för resultatförbättring av skäl som beskrivs i det följande. Arbete har gjorts för att kartlägga lärares arbetsbelastning, bland annat genom intervjuer med referensgrupper inom ramen för personalförsörjningsplanen. Kartläggningen ger vid handen att det främst är dokumentation av elevernas resultat som är tidskrävande, men att den också kan se olika ut på olika skolor - vissa skolor tycks finna metoder som skapar mindre belastning för lärarna. Som en förlängning i arbetet med att avlasta lärare och att finna former för att effektivisera lärarvardagen ytterligare, har Järfälla kommun valt att delta i SKL-ledda projektet PRIO 1. Projektet, som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, fokuserar på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Punkten Mångfald och integration tas bort ur årets Program för resultatförbättring av flera skäl. Till att börja med kan det noteras att resultaten för utländskt födda elever med utländsk bakgrund har stigit flera år i rad i Järfälla. Meritvärdet för nämnda grupp var vt-2015 det bästa på fem år. Detta tolkar barn- och ungdomsförvaltningen som att det arbete som bedrivs på enhetsnivå bär frukt. Många för- och grundskolor har arbetat med ett språkutvecklande arbetssätt, vilket kan vara en bidragande framgångsfaktor i sammanhanget. För att ytterligare stärka integrationen i kommunen har en utredning som genomförts under våren gett förslag på en gemensam mottagningsmodell för nyanlända. Denna kommer i framtiden förhoppningsvis leda till ett effektivare mottagande, vilket i slutändan kan höja resultaten ytterligare. 4.3. Om de utvalda punkterna Som nedan framgår kommer fyra av sex punkter från föregående års program kvarstå. Detta ska inte tolkas som att inga framsteg har gjorts inom berörda områden, utan snarare som att det finns utrymme för ytterligare framsteg. För att verkligen sätta avtryck behöver utvecklingsarbete fortgå under en längre tid. Annars finns risken att den utveckling som sker avbryts i takt med att nya förändringar står för dörren. 1 Planering, Resultat, Initiativ och Organisation.
2015-05-11 5 (9) Inför arbetet med Program för resultatförbättring övervägdes det att inkludera fler punkter än de fyra som slutligen blev valda. En sådan punkt var arbetet med att rekrytera och behålla högskoleutbildad personal i verksamheterna. Flera enheter har betonat vikten av detta då det hänger ihop med verksamheternas kärnverksamhet, undervisning och lärande. Barn- och ungdomsförvaltningen är helt enig med enheterna i denna fråga, men väljer att inte ta med punkten i programmet, eftersom det redan finns en plan för detta område, Planen för personalförsörjning. I den finns beskrivna åtgärder som syftar till att stärka Järfällas attraktivitet som arbetsgivare och därmed minska bristen på högskoleutbildad personal. Dessutom får det inte glömmas bort att bristen på utbildad arbetskraft i för- och grundskola är ett strukturellt problem som finns i hela landet. De förändringar som måste ske för att möta den strukturella arbetskraftbristen är föremål för en diskussion och beslut som måste tas på nationell nivå snarare än på enhetsnivå i kommunerna. I den följande texten beskrivs mer i detalj de olika kvarstående punkterna i resultatförbättringsprogrammet. 4.4. Kvarstående punkter i 2015 års program 4.4.1. Höga förväntningar på barn och elever OECD konstaterar i sin utredning av det svenska skolsystemet att man på skolnivå måste jobba med lärares förväntningar på elever. Svenska elevers förväntningar på sig själva är relativt låga jämfört med elever i andra länder. Att skapa en kultur med höga förväntningar på barn och elever, där de miniminivåer av kunskaper som beskrivs i läroplaner betraktas som ett golv inte som ett tak är dock en process som måste förankras och implementeras över tid för att bli verkningsfull. På ett lokalt plan är bilden att många av Järfällas för- och grundskolor under några år har varit på rätt väg när det handlar om att höja förväntningarna på barn och elever. Acceptansen för att våga ha höga förväntningar blir alltmer utbredd. Det som förut tolkades som uppifrån ställda krav ses idag alltmer som förväntningar som syftar till att hjälpa snarare än att stjälpa barn och elever. Nu är det dock dags för att ta nästa steg i utvecklingen och även låta organisationen utvecklas i takt med att inställningen förändras. Målsättningen blir därför att det under 2015-2016 ska synas i för- och grundskolors arbete hur man tänker organisera sin enhet utifrån tanken att alla barn och elever ska utmanas maximalt i sin lärandekapacitet. Flexibilitet i organisation anses vara en nyckel för att kunna åstadkomma en nödvändig individanpassning som är intimt förknippad med möjligheten att kunna utmana varje individ i sin lärandeprocess. Tanken är dock inte att alla enheter måste ha ett perfekt fungerande koncept, det här är en fråga som kräver en prövande inställning, men att alla enheter ska ha påbörjat en process där olika organisatoriska försök görs för att lyfta alla barn och elever i verksamheten. Slutligen bör det tilläggas att även föräldrars förväntningar påverkar barnens och elevernas lärande på olika sätt. För att adressera det här kommer barn- och ungdomsförvaltningen under hösten 2015 ge enheterna i uppdrag att arbeta med ett material vars arbetsnamn är sociala kontraket, vilket beskrivs närmare i nästa punkt.
2015-05-11 6 (9) 4.4.2. Implementering av sociala kontraktet (ansvarsfördelning mellan barn/elev, för- och grundskola och hem) Begreppet sociala kontraktet beskriver hur arbetsfördelningen ser ut i ett samhälle, till exempel vad individen gör, vad familjen som helhet gör och vad samhället som kollektiv gör. Självklart har begreppets innebörd även betydelse för hur för- och grundskolan fungerar. Sker en förändring i det sociala kontraktet, till exempel en förskjutning i ansvarstagande, kommer sannolikt våra gemensamma lärmiljöer att påverkas på ett eller annat sätt. Baserat på de slutsatser som dragits efter senaste PISA-undersökningen och den därpå följande OECD-utvärderingen, går det att hävda att det sociala kontraktet är under förändring i Sverige. Exempelvis tillmäter inte svenska elever sin egen ansträngning lika stor betydelse som elever i andra länder. Medfödda anlag anses vara viktigare än hur mycket man kämpar för att lära sig något. Vidare så har svenska elever fler sena ankomster än vad som är fallet för elever i andra skolsystem. Därutöver så hävdas det från olika håll att inflytandet över den pedagogiska verksamheten under flera decennier, mer eller mindre medvetet, har förskjutits från de professionella till familjen. Detta har lett till att en nödvändig respekt för det professionella kunnandet urholkats. Det går givetvis att beklaga sig över denna utveckling, men med en konstruktiv ansats går det också att konstatera att det finns utrymme för förbättring. Potentialen för resultatförbättring borde vara stor om ovan beskrivna fenomen adresseras på ett lämpligt sätt. Under det gångna året har därför arbetet med det sociala kontraktet intensifierats. En workshop har ägt rum där rektorer och förskolechefer deltagit, alla enheter har gett sina synpunkter vid enhetskonsultationerna, och under våren har förvaltningen arbetat med att ta fram en plan för hur arbetet i frågan ska bedrivas. Denna plan kommer nu att tjäna som utgångspunkt för det fortsatta arbetet i frågan. Under läsåret 2015/16 kommer samtliga enheter få ta del av och påbörja en implementering av det underlag som kommer presenteras under hösten. Barn- och ungdomsförvaltningen har ett ansvar att förse enheterna med vägledning i hur underlaget kan användas. I skrivande stund är det inte exakt klart hur underlaget kommer att se ut, men sannolikt är att det kommer innehålla flera olika delar där bland annat diskussion och dialog är en av dem. 4.4.3. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamheternas förmåga att analysera sina resultat och därefter vidta åtgärder för att förbättra dessa, är en starkt pådrivande faktor för goda resultat. Att göra analyser av sin verksamhet är inte okomplicerat men utgör ändå kärnan i det som benämns systematiskt kvalitetsarbete. Värt att påtala är att detta arbete inte bara ska ske på enhetsnivå, utan även måste bedrivas på förvaltningsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats på samtliga nivåer, om än i olika takt och utsträckning. Enhetskonsultationerna bedöms ha bidragit till ett ökat fokus på arbetet och därutöver även tydliggjort var utvecklingspotential kvarstår. Det är fortsatt tydligt att det saknas en koppling mellan verksamhetsplan och kvalitetsredovisning och att resultatanalysen bör kunna utvecklas mera.
2015-05-11 7 (9) För att på enhetsnivå upprätta en koppling mellan verksamhetsplan och kvalitetsredovisning är det, som tidigare har påtalats, viktigt att dessa dokument följs åt. Det som sägs i verksamhetsplanen ska senare kunna följas upp i kvalitetsredovisningen, som i sin tur ger underlag för nästa verksamhetsplan. I föregående års resultatförbättringsprogram uttalades en tydlig önskan om en sammanlänkning mellan dokumenten, men eftersom förvaltningen bedömer att så inte har skett hos alla enheter, kvarstår ambitionen. I förlängningen kommer en tydlig koppling mellan dokumenten verka underlättande för arbetet som syftar till att stärka sambandet mellan det lokala och centrala utvecklingsarbetet. Vidare är resultatanalysen på enhetsnivå ett fortsatt utvecklingsområde. Här kan flera olika delområden angripas för att nå utveckling. Bland annat behöver ansvarsfördelningen i arbetet tydliggöras och systematiseras på enhetsnivå. Det finns egentligen ingen samlad beskrivning av vem som ska svara för uppföljning av kunskapsresultaten på individnivå. Självklart har varje lärare kunskap om sina elever, men därefter i kedjan blir systematiken mer oklar. Att ca 11 procent av eleverna lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet och ca 23 procent saknar fullständiga betyg vittnar om att uppföljningen på individnivå behöver bli tätare och snabbare kopplad till individuella åtgärder. Utöver skolornas eget arbete med varje elev, kan förvaltningsgemensamma stödfunktioner skapas för att underlätta en tät uppföljning på individnivå. Här pågår för närvarande ett arbete då förvaltningen utbildar rektorer i kommunens beslutstödsystem Hypergene. Förhoppningen är givetvis att detta i slutändan ska bidra till att skolan lättare kan följa upp kunskapsresultat på individ-, klass- och enhetsnivå. Förutsatt att resultatdata blir mer tillgänglig bör även enheternas resultatanalys utvecklas. I det interna enhetsarbetet är det, som ovan nämns, viktigt att en tydlig ansvarskedja konstrueras. När ansvarskedjan väl är på plats återstår arbetet med att analysera resultaten. Hur detta ska gå till väga rent konkret är en fråga som enheterna själva äger då dessa har bäst kännedom om den lokala verksamheten. Dock bör det påtalas att det finns en rad vägledande dokument som kan vara till hjälp i arbetet att finna en struktur på enhetsnivå. Hit hör till exempel Skolverkets skrift Kvalitetsarbete i praktiken som ger tips och råd på hur arbetet kan bedrivas. Sist men inte minst måste vikten av en prövande attityd lyftas fram. Systematiskt kvalitetsarbete kan se olika ut beroende på den lokala kontexten och ibland tar det tid innan man finner lämpliga former för hur arbetet ska bedrivas. Om det dock finns en genuin vilja att pröva sig fram, att till och med våga misslyckas, ökar chansen att man till slut finner helt rätt former för arbetet. Det viktiga är inte att man hittar rätt på första försöket, utan att man systematiskt prövar olika modeller för ändamålet. 4.4.4. Inkluderande arbetssätt En inkluderande verksamhet ger alla barn och elever rätt till lärande i sitt ordinarie sammanhang - ett sammanhang som anpassar sig till barnet och eleven och kan möta de olikheter som finns. För att åstadkomma inkludering krävs samsyn och samarbete. Utöver en vilja att ta till sig nya kompetenser för att hantera de barn och elever som har allra störst behov av anpassning, behövs även kompetensutveckling till all berörd personal. Vad gäller viljan att arbeta inkluderande har barn- och ungdomsförvaltningen noterat en försiktigt positiv utveckling, även om mycket arbete kvarstår. Noterbart i sam-
2015-05-11 8 (9) manhanget är att ett extra stort ansvar vilar på chefs- och ledningsnivå. I en utredning från 2014 påtalas det att det är särskilt viktigt att chefer och förvaltningsledning ger uttryck för en positiv syn på inkluderingsarbetet. För förskolans del ska det framhållas att arbetet med inkluderande arbetssätt har en stark ställning. Av tradition har skolformen länge utgått från ett inkluderande synsätt. Det ingår som en naturlig del i förskolans arbete att försöka inkludera alla barn i olika gruppverksamheter oavsett eventuella svårigheter. Riktas blicken mot grundskolan är det viktigt att framhålla att arbetssättet inte bara kräver praktisk kunskap, utan även kunskap om hur verksamhetens lokaler kan utnyttjas, eftersom inkludering inte självklart behöver innebära att alla elever deltar i ordinarie undervisningsgrupper. Goda exempel från andra verksamheter kan ge vägledning i arbetet, men viktigt är också att ett förvaltningsgemensamt stöd kommer enheterna till del. För framtiden är det därför extra viktigt att barn- och ungdomsförvaltningen i sitt arbete med lokalkapaciteter tar med perspektivet om inkludering. Det kan exempelvis handla om att skapa två mindre rum av ett större, för att på så vis förbättra möjligheterna till ett flexibelt arbetssätt. Att kunna utnyttja lokalerna flexibelt, anses vara en förutsättning för att lyckas med det inkluderande arbetssättet. Järfälla barn- och elevhälsa (JBE), som ska arbeta konsultativt gentemot skolorna, är fortsatt viktiga i inkluderingsarbetet. JBE har under det gångna läsåret hållit i fortbildningar om det inkluderande arbetssättet, vilket har bidragit till att höja den allmänna kompetensnivån. Det är dock viktigt att enheterna kontinuerligt arbetar med kompetenshöjande åtgärder inom området inkludering. Det behöver inte nödvändigtvis handla om kurser eller föreläsningar, utan det kan också handla om ett ökat fokus på kollegialt lärande inom enheterna. Kunskap finns hos många inom verksamheterna, men den behöver spridas så att den allmänna kompetensnivån höjs ytterligare. I detta sammanhang är det viktigt att inte glömma bort fritidshemmets roll och att fritidshemspersonalen också behöver kompetensutveckling och handledning. 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Av diskussionerna framgår att programmet från 2014 i flera delar är fortsatt aktuellt och områdena prioriterade. Några punkter tas dock bort från det gemensamma programmet, framför allt för att framsteg har gjorts eller för att andra forum har tillkommit som behandlar dessa punkter. Följande punkter föreslås ingå i Program för resultatförbättring 2015. Program för resultatförbättring 2015 - översikt höga förväntningar på barn och elever implementering av sociala kontraktet (ansvarsfördelning mellan barn/elev, för- och grundskola och hemmet) systematiskt kvalitetsarbete inkluderande arbetssätt