Bakgrundsdokument: Nationella riktlinjer för open access
INNEHÅLL VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER OCH KONSTNÄRLIGA VERK... 3 Bilaga 1: Förklaring av några vanliga begrepp... 3 Bilaga 2: Open access i EUs Horisont 2020 och Science Europe... 5 Bilaga 3: Riktlinjer om open access i några länder, exempel... 7 Bilaga 4: Humaniora och bokpublicering open access... 9 Bilaga 5: Synpunkter från intressenter som deltagit i dialog om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk... 11 FORSKNINGSDATA... 16 Bilaga A: Dokumentation av genomförda dialogmöten med intressenter... 16 Bilaga B: Lista över använda begrepp och förkortningar... 16 Bilaga C: Bakgrundsinformation open access till forskningsdata... 19
VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER OCH KONSTNÄRLIGA VERK Bilaga 1: Förklaring av några vanliga begrepp Olika typer av open access-publicering Gold publicering som blir direkt tillgänglig för alla läsare, utan kostnad (till exempel en open accesstidskrift). Ofta betalar forskaren en avgift (se vidare nedan). Ibland inräknas också hybridpublicering i gold. Green parallellpublicering, på engelska self-archiving : publikationen arkiveras i ett repositorium (digitalt öppet arkiv) och publiceras on-line, eventuellt efter en embargotid om sex månader eller mer. Hybrid-publicering forskaren publicerar i en prenumerationsbaserad tidskrift och betalar förlaget för att få tillåtelse att göra artikeln öppet tillgänglig. Detta krävs när förlagen har långa embargotider, längre än vad finansiärerna accepterar. Avgifter Författaravgifter istället för att läsaren betalar, betalar den som publicerar en artikel i en open access-tidskrift en så kallad författaravgift, eller publiceringsavgift, på engelska, APC (Article Processing Charges). Många open access-tidskrifter tar inga avgifter alls (ca 65-70 %), medan andra gör det. CC-BY En artikel som publiceras med en Creative Commons-licens (CC) ger möjlighet för andra att distribuera, remixa, ändra och bygga vidare på en författares material, även för kommersiella syften, så länge de erkänner upphovsmannen. CC-BY är den mest tillåtande av alla licenserna, den möjliggör för till exempel text-mining som är en central och viktig aspekt på open access, samtidigt som den skyddar författaren i ett etiskt perspektiv genom att kräva att hen omnämns. http://creativecommons.org/licenses/ Embargotid Om forskaren väljer att publicera i en prenumerationsbaserad tidskrift kräver många finansiärer att hen också ska parallellpublicera artikeln så att den görs öppet tillgänglig. Många mindre tidskrifter ger ofta forskarna tillåtelse att publicera det granskade manuskriptet, eller till och med den slutgiltiga artikeln, direkt vid publicering. Andra förlag kan kräva ensamrätt på spridningen av artiklar, åtminstone under en begränsad tid. Denna period, mellan ursprunglig publicering och open access-publicering, benämns som embargotid. OA/Open Access/öppen tillgång OA är internationellt sett en etablerad förkortning för Open Access, även i Sverige från, åtminstone mitten av 1990-talet, då både förkortningen och begreppet etablerades i diskussioner på temat. Vid Vetenskapsrådet, som införde krav om open access 2010 används gemena, inte versaler, alltså open access. Regeringen använde i forskningspropositionen 2012 en svensk översättning, öppen tillgång. Repositorium Ett repositorium är ett digitalt arkiv. Alla svenska högskolor/universitet har, med ett undantag, repositorium, men det finns svenska organisationer som har forskningsverksamhet utan att äga ett. Forskare anslutna till dessa BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 3
kan publicera i ämnesspecifika repositorier, som exempelvis Pub Med Central och Europe Pub Med Central, eller i EU-kommissionens repositorium, som är öppet för alla forskare. Detta senare benämns som zenedo.org.(http://zenodo.org/) BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 4
Bilaga 2: Open access i EUs Horisont 2020 och Science Europe EU och Horisont 2020 I reglerna för Horisont 2020, vilka publicerades i december 2013, stipuleras att alla med bidrag från Horisont måste deponera en kopia av den vetenskapligt granskade publikationen (de använder begreppet peer review ) i ett repositorium senast samma dag som publicering sker. Den ska sedan göras tillgänglig open access inom sex respektive tolv månader (det senare för HS-området). Även artiklar som har publicerats i en open accesstidskrift ska deponeras i ett repositorium. (http://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/mga/gga/h2020-mga-gga-mono_en.pdf sid 59) Peer-reviewed refererar till, anger kommissionen, publikationer som har granskats av peers, ofta i en process som tidskrifterna eller förlagen organiserar, men, skriver kommissionen vidare, det finns en förväntan om att peer review kommer att bli vanligare framöver och att processerna kan komma att organiseras också på andra sätt. Formuleringen antyder möjligen att kommissionen vill ge en bredare definition av peer review, kanske som ett sätt att närma sig HS-området, som ofta har en vetenskaplig granskning av till exempel böcker, men kanske inte alltid i form av ett peer review-förfarande som liknar förlagens sätt att organisera vetenskaplig granskning. Kommissionen skriver att de starkt rekommenderar bidragsmottagare att publicera open access, även om manuskriptet inte har genomgått en peer review process, vilket ofta kan vara fallet med monografier, böcker och konferensartiklar. (http://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/grants_manual/hi/oa_pilot/h2020-hi-oa-pilotguide_en.pdf sid 6) Sverige/Vetenskapsrådet har vid flera tillfällen lämnat synpunkter till kommissionen på utformningen av open accesskraven i nästa ramprogram, både i ett inledande remissförfarande direkt till kommissionen, i samband med personliga möten, och via Vinnova, som förhandlar för Sverige. Science Europe (SE) Science Europe har en arbetsgrupp för open access till publikationer i vilken representanter för de europeiska finansiärerna ingår. Max Planck Society leder arbetet med en konsultativ process i vilken man bland annat har arbetat med att ta fram rekommendationer som medlemsstaterna kan implementera, om de finner det lämpligt. Gruppen arbetar också via SE mot Global Research Council. Arbetsgruppen har sitt ursprung i EUROHORCs och de skrivningar som formulerades i EUROHORCs and ESF Vision on a Globally Competitive ERA and their Road Map for Actions. EUROHORCs arbetsgrupp för open access möttes första gången i april 2010, och sedan följde möten i maj respektive september 2011. I oktober 2011 upplöstes EUROHORCs och arbetsgruppen överfördes till Science Europe. Science Europes Roadmap ersätter idag det ovan nämnda dokumentet. I Roadmap sägs att medlemsorganisationerna ska stödja en övergång till Open Access i enlighet med principerna i Science Europe Position Statement, Principles for the Transition to Open Access to Research Publications (April 2013). Medlemsorganisationerna bör (min översättning, originaltexten som är på engelska kan nås via länken nedan): stödja alla varianter av Open Access, både green och gold, stödja utvecklingen av så kallade repositorier och relaterade faciliteter som varande en strategisk forskningsinfrastruktur som ska hålla hög kvalitet, understryka att forskningspublikationer antingen ska publiceras i en open access-tidskrift eller sparas i ett repositorium, och göras tillgängligt open access senast sex månader efter ursprunglig publicering. In Arts, Humanities and Social Sciences, kan en längre embargotid vara nödvändig men den bör inte överstiga 12 månader, kräva att de tidskrifter som tar författaravgifter har effektiva mekanismer som garanterar hög kvalitet, BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 5
se till kombinera sina rutiner för finansiering av open access-publicering med någon form av budgetkontroll för att förhindra en skenande utveckling vad gäller författaravgifterna, skapa effektiva rutiner för open access-publicering, kräva transparens kring författaravgifter, framför allt vad gäller förlagens kostnader, kräva reducerade prenumerationsavgifter för av förlagen parallellt med att författaravgifterna ökar, understryka att hybrid-modellen, som den definieras och används av förlagen, inte fungerar och inte är en väg mot Open Access. Medlemsorganisationerna bör arbeta mot att man på detta sätt betalar flera gånger och för en ökad transparens, vara medvetna om att det krävs en annan fördelning av budgeten för publikationer med Open Access. Regering och riksdag behöver förstå att offentliga medel som används för att betala prenumerationer kan komma från andra departement och institutioner än det som är ansvarigt för forskningsfinansiering. En ombalansering av utgifterna/kostnaderna kan krävas. Science Europes Roadmap (dec 2013) nås via länken: http://www.scienceeurope.org/uploads/public%20documents%20and%20speeches/scienceeurope_roadmap.p df Science Europe Position Statement, Principles for the Transition to Open Access to Research Publications nås via länken: http://www.scienceeurope.org/uploads/publicdocumentsandspeeches/se_oa_pos_statement.pdf Det kan nämnas att Vetenskapsrådet har haft representation vid arbetsgruppens möten från november 2011 och framåt. Vid tidigare möten arrangerade under EUROHORCs överinseende hade representanten för Vetenskapsrådet inte möjlighet att prioritera mötena, men fick information via mailen. BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 6
Bilaga 3: Riktlinjer om open access i några länder, exempel Argentina Argentina har en lag om open access för offentligt finansierad forskning. Alla institutioner som ingår i the National Science and Technology System ska inrätta repositorier i vilka publikationer ska parallellpubliceras senast sex månader efter ursprunglig publicering; forskningsdata senast fem år efter att de samlades in. Regeringen ger inte ekonomiskt stöd till en institution/organisation som inte följer lagen. Mer information finns via länken: http://infojustice.org/archives/31825 Danmark Danmark publicerade under sommaren 2014 nationella riktlinjer för open access. Målet, som de beskriver det, är att 80% av alla granskade forskningsartiklar från danska forskningsinstitutioner publicerade 2016 ska finnas öppet tillgängliga i repositorier 2017. Från och med 2021/2022 ska 100% vara öppet tillgängliga. Danmark har tillsatt en nationell styrgrupp för att implementera och utveckla den nationella strategin. http://ufm.dk/aktuelt/pressemeddelelser/2014/alle-skal-have-gratis-adgang-til-forskningsresultater Island Island har antagit en lag som anger att alla vetenskapliga publikationer som är baserade på projekt finansierade av forskningsrådet Rannís ska publiceras open access, om inget annat är överenskommet. Kravet gäller alla artiklar som genomgått peer-review. Böcker, bokkapitel och studentuppsatser är undantagna. http://rannis.is/funding/open-access/ https://www.openaire.eu/en/open-access/country-information/iceland Storbritannien I juni 2012 publicerades en rapport med titeln Accessibility, sustainability, excellence; how to expand access to research publications av en utredningsgrupp som hade fått i uppdrag av den brittiska ministern ansvarig för Universities and Science, to examine how most effectively to expand access to the quality-assured published outputs of research; and to propose a programme of action to that end. Alltså, att analysera och föreslå hur forskningsresultat skulle kunna få en ökad spridning. Gruppen leddes av Janet Finch och rapporten benämns vanligen som The Finch Report. Rapporten är omfattande men här kan sägas att den gav några primära rekommendationer nämligen att vetenskaplig publicering ska vara öppet tillgänglig; forskningsresultat och data ska kunna återanvändas; att den kvalitetsgranskning som förlagen idag garanterar även fortsatt ska ha en central roll; och vidare att forskningsfinansiärerna ska åta sig att betala publiceringskostnader för den forskning de finansierar. Bara några veckor efter att rapporten hade publicerats gjorde den brittiska regeringen ett uttalande där den sa sig acceptera rapportens rekommendationer, vilket skulle kunna tolkas som att Storbritannien har antagit en policy gällande open access, men, uppdraget att implementera och utveckla ett regelverk gav regeringen till finansiärer och forskningsråd. Rapporten blev kritiserad för att den, som många tyckte, ensidigt propagerade för gold ; många ansåg och anser att green är en minst lika bra lösning. En annan aspekt som togs upp i debatten var att rapporten inte skiljer på gold och hybrid. The Finch Report nås via länken: http://www.researchinfonet.org/wp-content/uploads/2012/06/finch-group-report-final-version.pdf BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 7
Research Councils UK (RCUK) De brittiska forskningsfinansiärerna har haft riktlinjer för open access sedan 2005; den senaste uppdateringen sammanhänger med den ovan nämnda utredningen The Finch Report. I dokumentet RCUK Policy on Open Access and Supporting Guidance, daterat 8 april 2013, motiverar RCUK för på vilka grunder finansiärerna anser det vara skäligt att kräva open access; definierar hur artiklar ska tillgängligöras open access och statuerar embargotider. I dokumentet berättar man att författaravgifter tidigare har finansierats som en del av forskningsbidragen men att RCUK från och med april 2013 istället kommer att lämna så kallade block-grants till de bidragsmottagare som sammantaget erhåller stora belopp från finansiärerna. Beräkningen av ett blockgrant utgår från ett antagande om ett antal publicerade artiklar multiplicerat med en genomsnittlig kostnad för författaravgifter. Forskningsorganisationerna ska i sin tur skapa fonder och tillika processer för att fördela bidragen till forskarna. RCUK ger inte block-grants till alla organisationer. De forskare som saknar fonder för författaravgifter ska parallellpublicera, och för dessa tillåter RCUK längre embargon. Här kan noteras att målet anges vara omedelbar tillgänglighet, gold, vilket innebär att artiklarna publiceras antingen i en open access tidskrift, eller i en prenumerationsbaserad dito där forskaren måste betala för öppen tillgänglighet, en så kallad hybridpublicering. Det senare begreppet nämns inte, i likhet med i Finch-rapporten, möjligen för att man räknar hybridpublicering som gold. I de fall forskaren betalar författaravgift kräver RCUK en CC-BY-licens. Man säger också att även om RCUK föredrar gold så tillåter man också green (det vill säga parallellpublicering). Avsikten är att forskarna ska följa andan i dokumentet under en övergångsperiod om cirka fem år. I slutet av denna övergångsperiod ska de till fullo följa det som statueras i dokumentet, det vill säga, 100% av de artiklar som publiceras av forskare som haft bidrag från RCUK ska vara tillgängliga open access. I september 2013 gjordes en uppföljning av universitetens implementering av RCUK:s regelverk och under 2014 kommer ytterligare uppföljningar att genomföras. RCUK Policy on Open Access and Supporting Guidance nås via länken: http://www.rcuk.ac.uk/documents/documents/rcukopenaccesspolicy.pdf Higher Education Funding Council for England (HEFCE) Efter att ha haft en remissomgång som har behandlat frågan om riktlinjer för open access, publicerade HEFCE i mars 2014 den policy som kommer att gälla i utvärderingar av de brittiska lärosätena från och med första april 2016. Här kan nämnas att embargotiderna sträcker sig från maximum 12 till 24 månader, beroende på ämnesområde. 1 Endast artiklar och konferensbidrag omfattas av kravet, om inte konferensbidraget är publicerat som del av en bok, då krävs inte open access-publicering. Den accepterade versionen ska parallellpubliceras och resultaten ska kunna återanvändas (text-mining). Licensen CC BY-NC-ND förordas men det är inte ett krav att använda just den. Underlaget finns att läsa här: http://www.hefce.ac.uk/pubs/year/2014/201407/name,86771,en.html 1 I policydokumentet hänvisas till olika paneler, 12 månader gäller för områden som utvärderas av Main Panel A och B; 24 för Main Panel C och D. Grovt sett motsvarar de först nämnda MH och NT och de senare nämnda HS. BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 8
Bilaga 4: Humaniora och bokpublicering open access Det är sällsynt att finansiärer kräver open access-publicering för böcker som är resultatet av ett forskningsbidrag, endast några få gör det, här kan nämnas brittiska Wellcome Trust och österrikiska Austrian Science Fund (FWF). Mottagare av bidrag från ramprogrammet Horisont 2020 måste inte publicera vetenskapliga böcker open access, men kommissionen ställer det som ett önskemål. För att driva på utvecklingen driver kommissionen ett projekt benämnt som Going for Gold som syftar till att etablera en infrastruktur för open access-publicering av böcker som ska underlätta för universitetsförlagen, som då inte behöver utveckla egna lokala lösningar. Böckerna som ska göras tillgängliga genomgår en peer-review process som projektet organiserar. Man vill också via projektet övertyga förlagen om fördelarna med att publicera open access. Science Europe använder begreppet research publications i Position statement (se ovan). Begreppet innefattar även böcker. Svenska studier om monografiutgivning Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Biblioteket lät finansiera en studie om open access och bokpublicering A National Consortium for Open Academic Books in Sweden. I denna finns en beräkning som indikerar att svenska forskare publicerade ungefär 630 böcker 2012: i den siffran ingår monografier, antologier och större rapporter. Ungefär 60% uppskattas vara skrivna på svenska varav ca 50% är monografier (uttömmande, vetenskaplig framställning i bokform). Författarna pekade på framför allt två, som de såg det, problematiska aspekter av svensk vetenskaplig bokpublicering: spridningen är dålig med dagens system, och det saknas ofta kvalitetsgranskning av böckerna. Författarna föreslog ett fristående konsortium att handläggas av Vetenskapsrådet, och vidare, beskrev en process som innefattade både open access-publicering och kvalitetsgranskning av vetenskapliga böcker. Rapporten finns här: http://www.kb.se/dokument/om/projekt/open_access/2013/a_consortium_approach_to_oa_books_final_re port_2013-08-27.pdf Enligt en rapport som publicerades vid Lunds universitet 2011 publicerade Lunds universitets forskare (humaniora och teologi) mellan 2007 och 2009, 56% av samtliga monografier på svenskt förlag (här inkluderas hänvisningar till Lunds universitet, eller en institution vid det samma, som utgivare); 26% på utländskt dito. Av antologierna gavs 49% ut på svenskt förlag (inkl Lunds universitet); 25% på utländskt förlag. En klar majoritet hade alltså svensk utgivning. I studien konstateras att de stora svenska förlagen sällan ger ut vetenskaplig litteratur, istället är det små och medelstora förlag som återfinns i den nischen. Förlagen marknadsför sällan böckerna enligt studien och gör dem inte tillgängliga på internet, varför de inte alltid når en större läsekrets. Av studien framgår att de utländska förlagen i likhet med de svenska, inte sällan kräver kostnadstäckning för att publicera en bok. Det finns därför inom fältet en etablerad vana bland forskarna att samla in medel för tryckning av böcker, medel som kommer från olika stiftelser. Rapporten finns att läsa här: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadfile&recordoid=2278649&fileoid=2278655 Svensk monografiutgivning under utveckling Göteborgs universitets rektor tog i november 2013 beslut om att Göteborgs universitet vill medverka i och vara värd för ett nationellt pilotprojekt för samarbete mellan lärosäten kring akademisk granskning och utgivning av böcker. I en förstudie till projektet nämns bland annat hur traditionell utgivning av vetenskapliga monografier har drabbats av en kraftigt minskande marknad, framför allt beroende på att de vetenskapliga tidskrifterna tar en allt större del av universitetsbibliotekens inköpsresurser. Hur kan denna situation förbättras är frågan för BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 9
projektet: liksom frågan hur boken som publiceringsform kan stärkas och möta de nya kraven inom den vetenskapliga publiceringen. I förstudien pekar man mot den av bland andra Vetenskapsrådet finansierade studien (se ovan) A National Consortium for Open Academic Books in Sweden och säger att i avvaktan på beslut från Vetenskapsrådet har diskussioner förts om möjliga vägar framåt. Dessa diskussioner har resulterat i ett förslag till ett pilotprojekt där delar av modellen provas i mindre skala. Målet är att i enlighet med ovan nämnda studies rekommendationer koppla samman kvalitetsgranskning med kravet att tillgängliggöra böcker open access. Göteborgs universitet kommer att samverka med Lunds, Stockholms och Uppsala universitet. Existerande aktiva Acta-serier (eller motsvarande) används som testbädd. I linje med den modell som skissades i rapporten om ett nationellt konsortium styrs granskningsprocessen av en managing committee /styrgrupp sammansatt av lärosätesrepresentanter (en akademisk representant och en representant från biblioteket på varje lärosäte). Vetenskapsrådet har tackat ja till att ingå i styrgruppen. Till styrgruppen knyts minst en aktiv Acta-serie (flera titlar per år som inte är avhandlingar) vid varje lärosäte där redaktören/redaktörerna vill arbeta i linje med den föreslagna granskningsmodellen. BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 10
Bilaga 5: Synpunkter från intressenter som deltagit i dialog om öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk Vetenskapsrådet har under utarbetandet av riktlinjerna fört en dialog med olika intressenter. De synpunkter som framkommit redovisas nedan. Sist ligger en lista som berättar vilka intressenterna är och vilken form dialogen har haft. Argumenten redovisas tematiskt nedan. Det finns inte oväntat både de som ser positivt på att Sverige utformar nationella riktlinjer och de som ställer sig mer tveksamma. Den först nämnda gruppen har i positiv anda pekat på problem och fallgropar som de menar måste lösas och har lämnat konstruktiva förslag att bygga vidare på. Den senare gruppen menar att var forskaren publicerar sina resultat är en del av den akademiska friheten och vidare att publiceringssystemet är självreglerande; utvecklingen kommer att gå mot öppen tillgänglighet, även utan påbud. Meriterings- och medelstilldelningssystemet versus krav om open accesspublicering Det har påtalats att om krav ställs att forskarna ska publicera i open access-tidskrifter, vore det lämpligt att meriteringssystemet anpassas till detta; inom flera akademiska fält meriterar sig forskarna genom att publicera artiklar i högt rankade tidskrifter, vilka i många fall inte är öppet tillgängliga på internet. 2 Flera menar att den konflikten måste hanteras; andra hävdar att konflikten är negligerbar, eftersom konflikten kan lösas med en hybridpublicering. Detta är dock en relativt kostsam lösning då det innebär att Sverige betalar två gånger, först via prenumerationerna på tidskrifterna och därefter via avgifter till förlagen påpekar flera. Det är rimligt att under en omställningsperiod göra så men det blir dyrbart i längden (se vidare nedan under Artiklar i tidskrifter ). Om bedömningar av det enskilda verket görs, istället för en bedömning av tidskriften eller förlaget, när forskaren söker tjänst eller bidrag, undkommer man en potentiell konflikt mellan open access-publicering å ena sidan och meriterande publicering i tidskrifter med hög journal impact factor, å den andra. Att bedöma publikationerna med peer review är kanske det bästa menar flera, men om det inte låter sig göras bör publikationsrelaterade mått användas, det vill säga, bedömningarna av en forskare, forskargrupp eller organisation ska baseras på den enskilda publikationens (ofta en artikels) genomslag, då oftast citeringar, inte på en bedömning av tidskriften. Inom det humanvetenskapliga fältet är problemet enligt en uppgift inte lika stort som på andra områden. I de traditionella former för kvalitetsbedömning som sker är peer review med faktisk läsning av verket/verken en central del. I dialogen med intressenterna har flera påpekat att systemet för medelstilldelning och öppen tillgänglighet bör betraktas i ett sammanhang. Om den publikationsbaserade indikatorn för medelstilldelning innehåller rankning av tidskrifter efter impact factor och/eller anseende innebär det en konflikt mellan målet om öppen tillgång till forskningsinformation och prestationsbaserad medelstilldelning. Hur den konflikten ska lösas behöver utredas. En möjlighet är att under en övergångsperiod, fram tills dess att all publicering ska ske öppet tillgängligt 2020, besluta att den publikationsbaserade indikatorn för medelstilldelning utformas så att den gynnar öppen tillgång. 2 Bland annat flera av Vetenskapsrådets beredningsgrupper bedömer ansökningar om bidrag med utgångspunkt i vilka tidskrifter forskaren har publicerat tidigare resultat. Vetenskapsrådet styr systemet mot att tillmäta tidskrifterna en allt för stor betydelse, påpekade en forskare kritiskt. BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 11
Det kan till exempel ske genom att en open access-indikator införs i modellen. Om den nya modellen för prestationsbaserad medelstilldelning innefattar en sakkunniggranskning av ett urval publikationer kan regeringen bestämma sig för att endast fritt tillgängliga publikationer ska kunna anmälas. Vilka typer av out-put ska omfattas av kravet? Artiklar i tidskrifter Ett påtagligt problem är att tidskrifternas embargotider många gånger är längre än vad finansiärerna accepterar och att forskaren för att kunna göra artikeln öppet tillgänglig inom stipulerad tid måste betala en avgift, så kallad hybridpublicering, vilket blir kostsamt (se även avsnittet ovan om meriterings- och medelstilldelningssystemet). Ett tak för kostnaderna för hybridpublicering bör införas menar flera, hur det ska utformas behöver utredas. Vidare behöver frågan ställas hur länge Sverige ska betala för hybridpublicering, det vill säga, när kan omställningsperioden anses vara över? Konferensartiklar (konferensmeddelanden, proceedings) 3 Krav om open access-publicering för konferensartiklar är etablerat i Sverige, det är tillika vanligt på den internationella arenan. Inom teknikvetenskap är publicerade konferensmeddelanden/proceedings vanligt förekommande. Inom vissa forskningsområden, som till exempel datavetenskap, är det konferensproceedings, snarare än tidskrifterna, som är den vetenskapliga publiceringens huvudkanal. Publiceringsvägarna, förlagen och organisatörerna för och av konferensartiklar är oftast mer heterogena än för tidskriftsartiklar. Publicering kan ske elektroniskt, på konferensens webbplats, eller i digitala arkiv. Konferensbidrag publiceras också i tidskriftsliknande bokserier med ISSN, och i tidskrifter (ibland som ett vanligt nummer, ibland som Supplement). Inom humaniora och samhällsvetenskap kan konferensbidragen ofta resultera i en tryckt eller i en open access (gold)-publicerad antologi. Mot bakgrund av denna variation måste inför införandet av en nationell riktlinje finnas en tydlig definition av vad som ska innefattas, och inte. Böcker I dialogen har flera framfört uppfattningen att även böcker ska omfattas av riktlinjen om öppen tillgång. Idag finns ett universitetsdrivet initiativ kring sakkunniggranskning och open access-utgivning av böcker. Vetenskapsrådet kan följa utvecklingen av detta projekt och de erfarenheter som initiativet för med sig inför ett eventuellt införande av en nationell riktlinje. Konstnärliga verk På förekommen anledning ställdes i dialogen frågan om det finns någon kvalitativ skillnad mellan en forskares text och ett konstverk, med hänsyn till upphovsrättsskyddet. I juridisk mening finns knappast någon avgörande skillnad, men om regeringen skulle önska undanta konstnärlig forskning från kravet om open accesspublicering, pekades på möjligheten att istället kräva att metadata samt valda delar av verket publiceras fritt tillgängligt på internet, men inte det konstnärliga verket. 3 Avsnittet baseras på en rapport för programmet OpenAccess.se 2011-2012 BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 12
Licenser Frågan om möjlighet till återanvändning och vidarebearbetning av publikationerna enligt licenser av Creative Commons måste utredas och aviseras i god tid innan ett införande. Om riktlinjerna innehåller krav på användning av CC-licenser ska det göras tydligt vad de olika licenserna innebär. Som ett alternativ till krav på CC-licenser kan riktlinjerna innehålla skrivningar om vad som ska vara möjligt att göra med en publikation, t.ex. ladda ned och läsa, samla in för text-mining, använda i undervisning och/eller översätta. Här bör man dock vara försiktig att avvika både från CC-licenser och från krav i Horisont 2020, då det kan finnas legitima behov av återanvändning som man inte tänkt på vid framtagandet av riktlinjerna. Frågor om ekonomiskt och/eller tekniskt stöd till tidskrifter En strategi för Sverige kan vara att stödja en omställning till open access-publicering för tidskrifter. En idé som framförts är att inrätta ett centralt stödcenter med ett öppet repositorium som kan härbärgera ett antal olika tidskrifter. Stödcentret skulle kunna drivas som ett vetenskapligt konsortium och ha Vetenskapsrådet som huvudman med Kungl biblioteket som teknisk och organisatorisk hemvist för tjänsten. Ett sådant centralt repositorium skulle också kunna hantera utgivning av monografier som open access och samverka med de universitetsdrivna initiativ kring sakkunniggranskning och open access-utgivning av monografier som har initierats. Det kan vara av värde att låta utreda vidare om ett ekonomiskt och eller tekniskt stöd till tidskrifter i enlighet med ovan skulle gynna open access-publicering. Tidskrifternas kvalitét En kommentar som har inkommit är att kvaliteten måste värnas och att Vetenskapsrådet eller annan aktör därför ska tillhandahålla en lista på vilka tidskrifter som håller tillräckligt hög kvalitet i sina granskningsprocesser för att vara godkända, något som kan användas i uppföljningarna av projektbidrag. Underhållet av denna lista kan med fördel samordnas med den lista över publiceringskanaler som planeras tas fram som underlag för den publikationsbaserade indikatorn för medelstilldelning. Uppföljning av kraven Kraven om öppen tillgänglighet måste kunna följas upp, Kungl biblioteket, som har ett uppdrag från regeringen att utveckla SwePub kan ges uppdraget att utveckla systemet vidare så att det blir möjligt att göra uppföljningar av open access-publicering och användningen av licenser (CC). Ska endast fritt tillgängliga publikationer tillåtas nämnas vid återrapportering av projekt bör forskningsfinansiärerna arbeta fram en gemensam modell för hur uppföljning av kraven ska ske så att det inte blir olika typer av redovisningar, och därmed, i realiteten, olika krav som ställs. Kostnader och ekonomisk omställning Det finns en oro för att ett system med publiceringsavgifter tvingar den enskilde forskaren att ta pengar för detta från sitt forskningsbidrag, och att hen i slutändan sitter med minskade resurser för sin forskning. Det är nödvändigt med en omfördelning av resurser, eller en ökning av de samma, anser flera. Författaravgifterna måste vidare regleras. Kungl biblioteket bör kunna få i uppdrag att arbeta med att teckna avtal med open access-förlag och arbeta med att hålla ned kostnaderna för open access-publicering. En synpunkt som har inkommit är att det är viktigt att det finns en tydlig finansiering för open accesspublicering och flera önskar se en tydlig koppling mellan krav och finansiering. Forskningsfinansiärerna ska, BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 13
menar vissa, ha öronmärkta schablonsummor för open access-publicering i forskningsbidraget (runt 5 %) alternativt måste finansiärerna införa särskilda fonder för detta, utanför de ordinarie projektbidragen. Mot det talar, menar någon, att om publiceringsbidrag avsätts som en bestämd del av den ursprungliga medelstilldelningen riskerar det att hämma produktiva forskare. Ett annat förslag är att forskaren anger ett uppskattat antal publikationer i ansökan, där finansiären, i det fall ansökan beviljas bidrag, betalar författaravgifter när resultaten väl publiceras, eventuellt genom att fakturan går direkt till finansiären. Bidraget bör vara kopplat till ett krav på publicering med licens CC-BY och ha ett kostnadstak. Det bör också vara möjligt för forskare utan direkt finansiering av en svensk offentlig forskningsfinansiär att söka medel för publicering som görs öppet tillgänglig. Om medlen inte används för publicering betalas de inte ut. Alternativt kan man använda en modell med utbetalning av ett maximalt belopp för publikationskostnader. Kungl bibliotekets BIBSAM-konsortium skulle kunna ges i uppdrag att administrera publiceringsavgifterna för finansiärernas räkning och att arbeta med att teckna avtal med förlagen med syftet att begränsa kostnaderna för open access-publicering. Kungl biblioteket kan även uppdras att teckna avtal med förlag och ämnesrepositorier av typen PubMed Central så att artiklar från svenska forskningsfinansiärer deponeras automatiskt i dessa av förlagen. Kungl biblioteket kan också uppdras att söka andra alternativa kanaler för open access-publicering, t.ex. via ScienceDirect (Elsevier) eller liknande andra större publiceringskanaler. Det är rimligt att utbildningsdepartementet skjuter till extra medel för open access-publicering i samband med omställningen och ger resurser till KB för att genomföra nämnda uppdrag. Internationella samarbeten Det kan vara fallet att det uppstår komplikationer när forskare med svensk offentlig finansiering publicerar tillsammans med forskare från andra länder, om open access-kraven skiljer sig mellan länder, menar några. Vetenskapsrådet behöver undersöka om så är fallet. Forskning med offentliga medel, en definition Ska kraven ställas endast på den som har projektmedel/motsvarande eller ska den gälla även forskning som använder offentligt finansierade infrastrukturer och laboratorier (till exempel Max IV)? Vetenskapsrådet föreslås utreda möjligheten att ställa open access-krav på forskning av den senare nämnda typen. Ökad administrativ belastning För forskarna medför kraven om öppen tillgänglighet att ytterligare en arbetsuppgift tillkommer, åtminstone i de fall forskaren parallellpublicerar tidigare publicerade artiklar i prenumerationsbaserade tidskrifter. Det vore bra om Vetenskapsrådet eller annan aktör utreder om biblioteken kan åta sig att hantera den uppgiften. Tidpunkt och form för genomförda dialogmöten uppdraget Nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat: Dialogmöte Datum Bibliotekschefer forskningsbiblioteken, information om uppdraget 2014-09-26 Forskande myndigheter, via Nätverket för forskande myndigheter, information om 2014-05-08 uppdraget Forskningsfinansiärernas nätverk (representanter för Forte, Formas, RJ, SSF, Vinnova 2014-05-28. och Östersjöstiftelsen) information om uppdraget har lämnats löpande; workshop Kungliga bibliotekets expertgrupp för OpenAccess.se och publiceringsfrågor 2014-03-06; (representanter från universitetssektorn, forskande myndigheter, workshop 2014-05-07. forskningsbiblioteken och Kungl biblioteket) information om uppdraget BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 14
Mötesplats Open Access (bibliotekarier vid svenska forskningsbibliotek, 2014-04-01. huvudsakligen), information om uppdraget Rektorer vid svenska universitet via Huvudmannarådet, information om uppdraget 2014-05-07. Svenska Biblioteksföreningen, möte, information om uppdraget 2014-02-06. Vetenskapsrådets ämnesråd och kommittéer, representanter för, workshop 2014-08-19. Vid samtliga möten där information har lämnats har deltagarna uppmanats komma med synpunkter antingen via mail eller via vetenskapsrådets webbforum under hösten 2014. Löpande dialog har förts med Ulf Kronman, Kungliga Biblioteket, samordnare för OpenAccess.se och publiceringsfrågor. BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 15
FORSKNINGSDATA Bilaga A: Dokumentation av genomförda dialogmöten med intressenter Under våren 2014 har projektgruppen haft en dialog med olika intressenter för att diskutera och få synpunkter på de föreslagna riktlinjerna. Vi har träffat följande grupper: de statliga forskningsfinansiärerna Forte, Formas, Vinnova och Polarforskningssekretariatet 4 för regelbundna avstämningsmöten för att informera om hur projektet fortlöper och inhämta synpunkter. Ett möte under våren, 1-2 möten planerade i höst. SUHFs forum för bibliotekschefer, inbjudan gick ut via deras maillista och i vissa fall valde cheferna att skicka en medarbetare istället. En tretimmars workshop med presentation av projektet och ingående diskussioner genomfördes på Vetenskapsrådet. nätverken för IT-chefer vid universitet och högskolor, inbjudan gick ut på deras respektive maillistor och i vissa fall valde cheferna att skicka en medarbetare istället. En tretimmars workshop med presentation av projektet och ingående diskussioner genomfördes på Vetenskapsrådet. SUHFs närverk för arkivarier. Presentation av projektet och diskussion på ca 45 minuter. huvudmannarådet, dvs. rektorerna vid de elva universiteten. Presentation av projektet och diskussion på ca 40 minuter. de datahanterande infrastrukturerna BILC, ECDS och SND, föreståndare och 1-2 medarbetare deltog från varje infrastruktur. Presentation av projektet och diskussion på ca 1,5 timme. nätverket för forskande myndigheter, som koordineras av Vetenskapsrådet. Presentation av projektet och diskusison på ca 30 min. ORDER-nätverket, ett nätverk som bildades efter en tidigare workshop (2012) om öppen tillgång till forskningsdata. Presentation av projektet samt diskussion på ca en timme. referensgrupp med ledamöter ur ämnesråden. En fyratimmars workshop uppdelad i två pass, en för publikationer och en för data, med presentation av projektet följt av diskussioner. Syftet med dessa möten har varit att skapa medvetenhet om öppen tillgång till data, informera om uppdraget och att samla in såväl kunskap som åsikter. Inför varje möte har grupperna fått ta del av en preliminär version av riktlinjerna och omvärldsanalysen och de har legat till grund för dialogen. Vi har specifikt ställt följande frågor: Hur ser läget ut på svenska lärosäten idag? (Endast till vissa grupper.) Vad anser ni om de föreslagna riktlinjerna? Vilka hinder återstår att lösa innan det är möjligt att införa riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdata? Hur ser ni på ansvarsfördelning och tidsperspektiv för införande av öppen tillgång till data? Alla möten har dokumenterats och deltagarna har även inbjudits att lämna ytterligare synpunkter och kommentarer via mail efter mötena. Vi har noga beaktat alla kommentarer som lämnats och tagit med dem i framtagandet av de tre dokumenten i projektet. Bilaga B: Lista över använda begrepp och förkortningar BILS Bioinformatics In Life Sciences (BILS) är en nationell infrastruktur som finansieras av RFI. BILS tillhandahåller bioinformatikstöd till forskare 4 Energimyndigheten bjöds in men deltog inte. BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 16
inom livsvetenskap och en del i detta är att tillhandahålla kunskap om datahantering. ECDS Forskningsdata Statlig forskningsfinansiär Statliga forskningsmedel Öppen tillgång till forskningsdata PRISMA RFI SND SweCris SwePub Environment and Climate Data Sweden (ECDS) är en nationell infrastruktur som finansieras av RFI. ECDS tillhandahåller en metadatakatalog och kunskap om datahantering för forskare inom klimat- och miljöområdet, Forskningsdata är digital information som har samlats in för att analyseras i ett vetenskapligt syfte 5. Exempel på sådana forskningsdata är resultat från experiment och mätningar, observationer från fältarbete, statistik, enkätsvar, intervjuer och bilder 6. Fysiska föremål som t.ex. naturvetenskapliga och arkeologiska samlingar, fysiska konstverk eller biobanker betraktas i sig själva inte som forskningsdata, men däremot är digital information om sådana föremål att betrakta som forskningsdata. Primärt avses här statliga forskningsråd men även lärosäten och andra statliga myndigheter som finansierar forskning innefattas. Alla former av statlig forskningsfinansiering, inklusive bidrag från forskningsråd, lärosäten andra statliga myndigheter. Öppen tillgång till forskningsdata innebär att forskningsdata är fritt (dvs. gratis och utan krav på samarbete) tillgängliga via nätet. Data finns då tillgängliga i ett digitalt, standardiserat format som är maskinläsbart, och data är fritt att återanvändas. Öppen tillgång till data måste ske inom gällande lagstiftning. PRISMA är ett IT-system som kommer att användas av flera forskningsråd för att ta emot bidragsansökningar och för återapportering av beviljade bidrag. Rådet för Forskningens Infrastruktur (RFI) är en Vetenskapsrådet. RFI finansierar nationella och internationella forskingsinfrastrutkurer. Svensk Nationell Datatjänst (SND) är en nationell infrastruktur som finansieras av RFI. SND tillhandahåller en metadatakatalog och kunskap om datahantering för forskare inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin. Databas med information om statligt finansierade forskningsprojekt. En nationell publikationsdatabas som förvaltas av Kungl. Biblioteket. 5 Data som samlats in för andra ändamål, ex t.ex. andra myndigheter, landsting, kommuner eller företag, kan också vara relevanta för forskare men de omfattas inte av de nationella riktlinjerna. 6 Forskningsdata inkluderar inte preliminära analyser, utkast till publikationer, projektplaner för framtida projekt etc. BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 17
Vetenskaplig publikation Primärt avses här publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Inom vissa vetenskapliga discipliner sker dock publiceringen i andra kanaler, t.ex. enbart genom konferensbidrag, och även detta innefattas. BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 18
Bilaga C: Bakgrundsinformation open access till forskningsdata Inledning Syftet med den här bilagan är att ge en kortfattad bakgrund till arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för open access till forskningsdata. Dokumentet innehåller en beskrivning av arbetet EU-kommissionen bedriver inom området, inklusive nuvarande riktlinjer för Horisont 2020, men också en överblick av några andra länders arbete med att ta fram riktlinjer för open access. Bilagan innehåller dessutom en kortare beskrivning av den lagstiftning riktlinjerna till open access till forskningsdata måste förhålla sig till. EU-kommissionen och Open access EU-kommissionen har gjort flera ställningstaganden till förmån för öppen tillgång till myndigheters data 7,8 och dessutom har vikten av öppen tillgång till forskningsdata tagits upp inom arbetet med det europeiska forskningsområdet (ERA) 9. EU-kommissionen publicerade 2012 en kommunikation 10 och en rekommendation 11 avseende forskningsdata. Kommunikationen beskriver kommissionens syn på open access inför Horisont 2020.. I Rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att utifrån kommissionens Kommunikation ta fram nationella riktlinjer för open access till forskningsdata. EU-kommissionen rekommenderar medlemstaterna: att ta fram riktlinjer för open access till forskningsresultat (dvs både forskningsdata och publikationer). att ta fram en plan för att implementera riktlinjerna, inklusive ansvarsfördelning. att definiera mätbara mål för att följa implementeringen, att ta fram en finansieringsmodell som stödjer implementeringen. Rekommendationen uppmanar också medlemsstaterna att utse en National Point of Reference (NPR), en nationell kontakperson för frågor som rör open access. En NPRs roll är att koordinera landets arbete med att implementera Rekommendationen. Sveriges NPR är 12 Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för ämnesrådet för medicin och hälsa. Kommissionens Rekommendation till medlemsstaterna ligger till grund för regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet att ta fram nationella riktlinjer för open access. Det nuvarande projektet adresserar endast en mindre del av kommissionens Rekommendation och ett rimligt antagande är därför att regeringen återkommer med ett nytt uppdrag, antingen till Vetenskapsrådet eller till någon annan myndighet. Horisont 2020 Inom ramen för Horisont 2020 (H2020) genomför kommissionen en pilot för open access till data. Kommissionen har publicerat detaljerade riktlinjer för detta 13 där två sorters forskningsdata ska göras öppet tillgängliga: 7 A Digital Agenda for Europe, COM(2010) 245 final/2. 8 An engine for innovation, growth and transparent governance, COM(2011) 88. 9 A reinforced European research area partnership for excellence and growth, COM(2012) 392 final. 10 Towards better access to scientific information: Boosting the benefits of public investments in research, COM(2012) 401. 11 Commission Recommendation on access to and preservation of scientific information, C(2012) 4890. 12 2014-09-15 beslutade GD att till regeringen nominera Jonas Björck, chef för avdelningen för forskningspolitik på Vetenskapsrådet, att efterträda Mats Ulfendahl som svensk NPR. 13 http://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/grants_manual/hi/oa_pilot/h2020-hi-oa-pilot-guide_en.pdf BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 19
1) Data, inklusive tillhörande metadata, som behövs för att validera resultaten i en publikation. De ska tillgängliggöras snarast, detaljer för detta ger den sökande i sin datapubliceringsplan. 2) Andra data, inklusive tillhörande metadata, som den sökande har beskrivit i datapubliceringsplanen. De ska tillgängliggöras enligt det tidsschema som den sökande själv angett i datapubliceringsplanen. Projekt som omfattas av piloten för open access till data ska deponera sina data i ett digitalt arkiv. Data ska då åtföljas av: tillhörande metadata en licens som möjliggöra återanvändning av data. information om vilka verktyg/mjukvara som använts. De får gärna deponeras i samma digitala arkiv med det är inte ett krav. Kommissionen pekar inte ut en enskild teknisk lösning för arkivering och tillgängliggörande, men nämner speciellt infrastrukturen Open Access Infrastructure for Research in Europe 14 (OpenAIRE) som ett troligt nav. Kommissionen kommer också att tillhandahålla tekniskt stöd genom riktade utlysningar av bidrag för e- infrastruktur. Vilka områden/utlysningar omfattas av piloten? För de utlysningar av bidrag som sker under 2014-2015 omfattas följande områden, vilka utgör 20 % av den totala budgeten, av piloten: Framtida och ny teknik Forskningsinfrastrukturer, specifikt e-infrastrukturer Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik informations och kommunikationsteknik. Samhällsutmaningen Säker, ren och effektiv energi, specifikt smarta städer och samhällen. Samhällsutmaningen Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och råvaror, exklusive råvaror. Samhällsutmaningen Europa i en föränderlig värld: inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen Vetenskap med och för samhället Forskare inom andra områden kan välja att frivilligt delta i piloten. För forskare inom de angivna utlysningarna finns en möjlighet att avstå från att delta, t.ex. om projektets genomförande är oförenligt med H2020s målsättning att kommersialisera forskningsresultat eller om det är oförenligt med skydd för den personliga integriteten (gäller persondata) eller andra säkerhetsaspekter. Merkostnader för att delta i piloten kan inkluderas i bidraget. Forskningsfinansiärer i några utvalda länder Storbritannien och övriga Europa Storbritannien är antagligen det EU-land som kommit längst med arbetet kring open access till forskningsdata. Under 2012 publicerades två rapporter, dels den s.k. Finch-rapporten 15 som fokuserar mest på open access till publikationer men även tar upp data, och dels en rapport från The Royal Society 16 som uteslutande fokuserar på forskningsdata. Den sistnämnda innehåller långtgående rekommendationer för såväl riktlinjer som 14 https://www.openaire.eu/ 15 Accessibility, sustainability, excellence: how to expand access to research publications. Report of the Working Group on Expanding Access to Published Research Findings. 16 Science as an Open Enterprise (2012) BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 20
implementering och ansvarsfördelning. I Storbritannien har de statliga brittiska forskningsfinansiärerna och många stiftelser som finansierar forskning (t.ex. Wellcome Trust) tagit fram riktlinjer för open access till forskningsdata. 17. Storbritannien har flera s.k. datacenter som hjälper forskarna med att ta fram de datahanterings- och publiceringsplaner och dylikt som krävs för att kunna arkivera, bevara och tillgängliggöra forskningsdata på det sätt som finansiärerna kräver. I bl.a. Österrike, Tyskland, Ungern, Italien och Sverige finns det också forskningsfinansiärer 18 som har tagit fram riktlinjer för open access till forskningsdata. Norska forskningsrådet har kartlagt hur norska forskare ser på open access 19 och de har också nyligen publicerat riktlinjer 20 för öppen tillgång till forskningsdata som tagits fram med finansiering från dem.i Danmark driver Danish e-infrastructure Cooperation (DeIC) ett liknande projekt och utöver det har NordForsk tagit initiativ till samverkan mellan de nordiska länderna. Nordamerika I USA har vita huset nyligen (2013) gett ut ett direktiv 21 till alla statliga myndigheter där de beskriver såväl riktlinjer för open access till data som en plan för att implementera dem. Flera stora forskningsfinansiärer har redan riktlinjer för open access till data, däribland National Institute of Health (NIH) och National Science Foundation (NSF). Riktlinjer har också tagits fram av flera kanadensiska forskningsfinansiärer. Internationella organisationer som arbetar med open access till forskningsdata Det finns ett flertal organisationer som arbetar med open access-frågor idag. Vi lyfter här fram två av dessa, Science Europe och Research Data Alliance (RDA). Några andra projekt och organisationer som också är relevanta är EUDAT, ESFRI och e-irg. Science Europe Science Europe en forskningspolitisk organisation vars syfte är att stärka samarbetet mellan forskningsorganisationer i Europa för att bidra till utvecklingen av ett starkt europeiskt forskningssystem. Science Europe bildades i oktober 2011 och består idag av över 50 forskningsfinansiärer och forskningsutövare, däribland Vetenskapsrådet. Målsättningen är att forskningsorganisationerna genom Science Europe ska spela en större roll i den europeiska forskningspolitiska debatten och tala med en enad röst för forskningen i Europa. Science Europe arbetar för att stärka the European Research Area (ERA) genom ett direkt engagemang med viktiga parter. Science Europe består av bland annat sex vetenskapliga kommittéer och nio arbetsgrupper. Den arbetsgrupp som framförallt arbetar med open access är forskningsgruppen för data som har som målsättning att ta fram riktlinjer för open access till forskningsresultat och förhoppningsvis även skissa på modeller för organisation och finansiering. 17 http://www.rcuk.ac.uk/research/pages/datapolicy.aspx. 18 Från databasen JULIET/SHERPA som listar forskningsfinansiärer och deras open access-krav, http://www.sherpa.ac.uk/juliet/index.php?la=en&mode=simple&page=browse&la=en&sortby=country 19 Sharing and archiving of publicly funded research data. Report to the research council of Norway. (2014) 20 http://www.forskningsradet.no/servlet/satellite?blobcol=urldata&blobheader=application%2fpdf&blobheadername1=content- Disposition%3A&blobheadervalue1=+attachment%3B+filename%3D%22Tilgjengeliggj%C3%B8ringForskningsdataWEB.pdf%22&blobkey=id&blobtable=Mung oblobs&blobwhere=1274505424271&ssbinary=true 21 MEMORANDUM FOR THE HEADS OF EXECUTIVE DEPARTMENTS AND AGENCIES. Increasing Access to the Results of Federally Funded Scientific Research. http://www.whitehouse.gov/sites/default/files/microsites/ostp/ostp_public_access_memo_2013.pdf BAKGRUNDSDOKUMENT: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ÖPPEN TILLGÅNG TILL VETENSKAPLIG INFORMATION (2014) 21