Kapitel 6 Geografiska fördjupningar

KULTURMILJÖPROGRAM 2014 Kapitel 6 Geografiska fördjupningar Staden Tätorten Landsbygden

Innehållsförteckning 6.2 Tätorten... 144 Almunge 146 Björklinge 148 Bälinge 150 Gunsta 152 Gåvsta 154 Järlåsa 156 Knutby 158 Länna 160 Lövstalöt 162 Skyttorp 164 Storvreta 166 Vattholma 168 Vreta 170 Vränge 172 Bakgrundsbilder Kapitel 6: Årike Fyris Kapitel 6.1: Lövstalöt KULTURMILJÖPROGRAM 2014

KULTURMILJÖPROGRAM 2014 3 Kapitel 6.2 Geografiska fördjupningar Tätorten

6.2 Tätorten I kommande avsnitt redovisas geografiska fördjupningar av 14 tätorter i Uppsala kommun. En tätort brukar definieras som ett tätbebyggt område med minst 200 invånare och där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter. Valet av de tätorter som redovisas har även skett utifrån ytterligare två kriterier, de ska vara detaljplanelagda samt ha en samlad bebyggelse. För var och en av tätorterna har sedan en kulturmiljöprofil som speglar dess historia och framväxt tagits fram. Många av landets tätorter tillkom i samband med att järnvägen drogs fram genom landskapen och även genom den ökade bilismen. I Uppsala är merparten av tätorterna gamla stationssamhällen medan ett fåtal nyare tätorter vuxit fram i anslutning till större vägar. Under 1990-talet minskade befolkningen i kommunens tätorter, för att sedan åter få ett uppsving under de senaste 10 åren. Drygt 11% av kommunens befolkning bor i tätorter och i översiktsplanen från 2010 anses tätorterna vara viktiga utvecklingsområden. Tätorter och landsbygd tillsammans med staden erbjuder ett varierat utbud av boende- och verksamhetsmiljöer som stärker Uppsalas attraktivitet. Fornlämningsområdet Enevad beläget i anslutning till tätorten Lövstalöt. Riktlinjer i översiktsplanen för ärendehantering av kulturhistoriskt värdefulla tätortsmiljöer Vid bebyggelsekompletteringar i tätorterna ska platsernas värdefulla karaktärsdrag tas tillvara och utvecklas. Viktiga siktlinjer ska inte skymmas. Värdefulla utblickar mot dalgångar, sjöar och vattendrag ska värnas. Bruksmiljön i Vattholma. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 144

KULTURMILJÖPROGRAM 2014 145

Almunge Sedan järnvägen mellan Länna och Norrtälje invigdes år 1884 växte ett stationssamhälle fram på mark som tidigare tillhört byn Lövsta. Där uppfördes egnahem, småindustrier, föreningshus samt byggnader för affärs- och hantverksverksamhet. Mellan världskrigen etablerades ytterligare verksamheter på orten. Den byggda miljöns kärna utgörs fortfarande av tidstypisk bebyggelse från 1910- till 1930-talen, med bostadshus som ansluter till samtida arbetsplatser. På en höjd mellan Almungevägen och Fladån utbreder sig ett villaområde med oregelbundet tomtmönster och smala slingrande vägar. I områdets södra del, och i närheten av missionshuset från år 1913, förekommer äldre och mycket välbehållna egnahemsvillor. Under perioden 1940 1960 tillkom endast ett fåtal småhus inom den tidigare bebyggelsen. I Sjöhagen byggdes några radhuslängor och tvåvåningshus. Tätorten planlades under 1960-talet. Idag karakteriseras Almunge av individuellt utformad småhusbebyggelse och verksamhetslokaler tillkomna under 1900-talet. Kulturmiljöprofil Stationssamhälle Småindustrier och hantverk Egnahems- och småhusbebyggelse Almunge stationshus byggdes i början av 1900-talet och är än idag ett viktigt inslag i bymiljön kring Almunge. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 146

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas. (PBL) Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen. (PBL) Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden. (PBL) Allmänt Att tomter som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen. (PBL) Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas (PBL) Att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk. Är byggnadsverket särskilt värdefullt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (PBL) Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. (KML) Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Almunge tätort är detaljplanbelagt. Tätorten har utpekats som kommunalt kulturmiljöområde och värdekärna. Kommunala kulturmiljöområden Områden som har bedömts vara särskilt värdefulla ur ett lokalt perspektiv. Vid ofrånkomliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer utreder kommunen i vilken utsträckning byggnader och miljöer ska skyddas. Miljöer som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll Inom de kommunala kulturmiljöernas värdekärnor som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll förespråkas varsamma ändringar. Ny bebyggelse får endast tillkomma med hänsyn till kulturmiljön och ska lokaliseras till befintliga byar, miljöer eller lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster: Linvreten, ett av de äldsta bostadshusen, byggdes 1886. Till höger: Missionshuset Tabor, byggt år 1913, illustrerar den frikyrkliga sekelskiftesarkitekturens allt mer kyrkoliknande utseende. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 147

Björklinge Björklinge var under 1800-talets första hälft en samlad bymiljö med kyrka, sågar, kvarnar, skola, värdshus belägna kring en betydelsefull vägkorsning. Förbättrade kommunikationer och ett ökat intresse för friluftsliv gjorde att allt fler uppsalabor byggde fritidshus under 1930-talet, främst intill Långsjöns södra del och något senare även längs sjöns västra strand. Ännu på 1950-talet påverkade riksvägen den nya bebyggelsens lokalisering. Detta medförde att orten fick en utdragen bebyggelsebild. År 1961 fastställdes en plan som möjliggjorde uppförandet av 120 småhus och två grupper med tvåvåningshus. Något senare uppfördes fler småhus och kedjehus, bland annat väster om Björklingeåsen. Ny bebyggelse fortsatte att uppföras under 1970-talet. Kännetecknande för Björklinge tätort är den framträdande kyrkobyggnaden men där finns också äldre fritidsbebyggelse och tidstypisk bebyggelse från 1960- och 70-talen. Kulturmiljöprofil Kyrkan mitt i byn Fritidshusbebyggelse Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Björklinge kyrka med anor från 1300-talet. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 148

Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas. (PBL) Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen. (PBL) Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden. (PBL) Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. (KML) Att kyrkobyggnader, -tomter och begravningsplatser skyddas enligt lag och ändringar förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. (KML) Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Större delen av Björklinge tätort omfattas av detaljplan. Delar av tätorten berör riksintresse för kulturmiljövården och kommunal kulturmiljö med värdekärna. Riksintresse I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kulturmiljöområden I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilket utsträckning objekten är skyddsvärda. Inom de kommunala kulturmiljöområdenas värdekärnor får nybebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och lokaliseras till miljöer eller lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Nya bostadshus bör inte tillkomma i enskilda gårds- eller torpmiljöer av kulturhistoriskt värde. Kyrkomiljöer Kulturhistorik hänsyn till kyrkans placering och utformning i landskapet ska ges största vikt vid tillskott och förändringar i kyrkomiljön och kringliggande landskap. Såväl utblickar mot kyrkan som utblickar från den samma ska värnas. Bostadshuset byggt på 1920-talet är exempel på Björklinges tidiga bebyggelse. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 149

Bälinge Tätortens utveckling började kring ett sockencentrum efter andra världskriget. Det började med några bostadshus i kyrkbyns norra del. Tätortens första plan framtogs på 1960-talet vilket resulterade i ett femtiotal villor. Bälinge uppgick i Uppsala kommun på 1970-talet. Strax innan sammanslagningen antogs en ny plan för ortens bebyggelse. Planen medgav att det bebyggda området kunde utökas kraftigt. Det statliga lånesystemet i kombination med detaljerade byggnormer styrde både planlösningar och husens totala yta. Resultatet blev täta och rätvinkligt planerade områden med likadana hustyper med små tomter. Till planen hörde också anläggandet av ett idrottsområde och senare ett kommunalt centrum. Miljonprogrammets rationella byggnadsteknik avspeglar sig i arkitekturen. Under 2000-talet har den tidigare bebyggelsen kompletterats med ytterligare småhus i områdets utkanter. Kulturmiljöprofil Sockencentrum Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Centralt belägen i Bälinge tätort ligger en vacker skolbyggnad byggd år 1927. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 150

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas. (PBL) Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen. (PBL) Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden. (PBL) Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen (PBL) Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas (PBL) Att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk. Är byggnadsverket särskilt värdefullt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (PBL) Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Bälinge tätort är detaljplanbelagt. Områden runt kyrkan och Ekeby är utpekade som kommunala kulturmiljöområden och värdekärnor. Kommunala kulturmiljöområden Områden som har bedömts vara särskilt värdefulla ur ett lokalt perspektiv. Vid ofrånkomliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer utreder kommunen i vilken utsträckning byggnader och miljöer ska skyddas. Miljöer som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll Inom de kommunala kulturmiljöernas värdekärnor som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll förespråkas varsamma ändringar. Ny bebyggelse får endast tillkomma med hänsyn till kulturmiljön och ska lokaliseras till miljöer eller lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Kyrkomiljön Kulturhistorik hänsyn till kyrkans placering och utformning i landskapet ska ges största vikt vid tillskott och förändringar i kyrkomiljön och kringliggande landskap. Såväl utblickar mot kyrkan som utblickar från den samma ska värnas. Kyrkomiljön med tillhörande prästgårdar ligger utanför planbelagt område. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster: Egnahemsbebyggelsen i Bälinge. Ett bostadshus uppfört på 1950- talet. Till höger: Bostadshus uppförda under 1960-talet. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 151

Gunsta Under 1890-talet blev Gunsta en hållplats på järnvägslinjen mellan Uppsala och Länna. Stationshuset finns fortfarande kvar men är idag privatbostad. Ännu in på 1900-talet dominerade åker, äng och skogsmark landskapsbilden. Under 1920-talets sista år tillkom fler byggnader i området. Enstaka bostadshus byggdes och bildade en liten by tillsammans med IOGT:s hus och en tidigare vagnsverkstad från år 1912. Under 1940- och 1950-talen uppfördes ett tiotal fritidshus i de natursköna omgivningarna i områdets östra del. Breddningen av Almungevägen år 1960 bidrog till att göra Gunsta mer attraktivt för boende i Uppsala. Den första planen för Gunsta fastställdes år 1965 och därefter växte samhället i ökad takt med ett större antal kedjehus och radhus. Dagens Gunsta är i avsaknad av närservice, större arbetsplatser och äldre kulturbebyggelse vilket ger orten en karaktär av ett spontant tillkommet småhusområde. Ortens klara avgränsning i öppen terräng är karaktärsskapande. Kulturmiljöprofil Stationssamhälle Fritidshusbebyggelse Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Exempel på tidig bebyggelse i Gunsta, ett bostadshus uppfört år 1916. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 152

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas. (PBL) Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen. (PBL) Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden. (PBL) Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen. (PBL) Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas. (PBL) Att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk. Är byggnadsverket särskilt värdefullt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (PBL) Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. (KML) Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Gunsta tätort omfattas av detaljplan. Kommunala kulturmiljöområden Området är inte utpekad som kommunal kulturmiljö. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster: Kedjehus uppförda under sent 1960-tal. Till höger: Fritidshus uppfört under 1950-talets mitt. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 153

Gåvsta Gåvsta var en by med tre gårdar lokaliserad söder om Rasbo kyrka. Intill kyrkan fanns prästgård, folkskola och fattigstuga vid 1900- talets början. Strax därefter byggdes också ett ålderdomshem. Ännu in på 1900-talet dominerade åker, äng och skogsmark landskapsbilden runt Gåvsta. Kring år 1950 utökades bebyggelsen med en grupp tidstypiska villor. Under 1960-talet planlades tätorten och strax därefter uppfördes ytterligare villor i samma område. Något senare tillkom också småhus, skola och samlingslokal. I Gåvstas östra del finns områdets senaste bebyggelsetillskott. Tätorten karakteriseras ännu av glest utspridda småhus och villor med tidstypiska drag. Såväl i detaljer som i utformning speglar Gåvstas bebyggelse samhällets utveckling sedan 1950-talet. Kulturmiljöprofil Sockencentrum Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Gammelgården är den äldsta fastigheten i Gåvsta, med mangårdsbyggnad och flyglar från 1700-talet. Bilden visar västra flygeln som tidigare använts som visthusbod och spannmålsmagasin. Gården fick sitt nuvarande namn år 1969. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 154

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL) Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen. (PBL) Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden. (PBL) Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen. (PBL) Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas. (PBL) Att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk. Är byggnadsverket särskilt värdefullt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (PBL) Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. (KML) Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Gåvsta tätort omfattas av detaljplan. Tätorten berör ett större landskapsavsnitt som utpekats som av riksintresse för kulturmiljövården och kommunal kulturmiljö och värdekärna. Riksintresse I samband med planarbeten som kan innebära väsentlig påverkan på riksintresset ska det tidigt ske samråd med Länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Områden som har bedömts vara särskilt värdefulla ur ett lokalt perspektiv. Vid ofrånkomliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer utreder kommunen i vilken utsträckning byggnader och miljöer ska skyddas. Miljöer som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll Inom de kommunala kulturmiljöernas värdekärnor som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll förespråkas varsamma ändringar. Ny bebyggelse får endast tillkomma med hänsyn till kulturmiljön och ska lokaliseras till miljöer eller lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster: Gåvsta fattigstuga som från början innehöll 14 rum med minst tre boende i varje. Till Höger: Bostadshus i ett våningsplan från år 1957. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 155

Järlåsa År 1918 fick den nya järnvägslinjen mellan Uppsala och Heby en station vid Järlåsa. Fram till dess var Lilla Slässbo platsens enda bebyggelse. Ett fördelaktigt läge där järnväg och landsväg mötes främjade Järlåsas utveckling. Med tiden etablerades mejeri, såg och tegelbruk i stationssamhället. De anställda byggde egnahem. Tätorten breder ut sig norr om järnvägen på mark som tillhört gården Lilla Slessbo. I slutet på 1930-talet drogs en ny riksväg genom tätorten och parallellt med järnvägen. År 1950 antogs tätortens första plan då det anlades parallellgator utmed riksvägen. Järlåsas roll som lokalt centrum för bygden befästes ytterligare under 1950-talet i och med byggandet av skola och kommunhus. Under 1970-talet tillkom villabebyggelse söder om järnvägen. Orten är fortfarande en punkt där landsväg och järnväg möts. Den byggda miljön berättar genom sin tidstypiska bebyggelse om framgång och förändring sedan 1920- talet. Kulturmiljöprofil Stationssamhälle Knutpunkt mellan landsväg och järnväg Småindustrier Egnahems- och småhusbebyggelse Järlåsa mejeri grundades på 1920-talet. Under de sista trettio åren, innan verksamheten lades ned år 1987, tillverkades här chokladdrycken Pucko. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 156

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL) Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen. (PBL) Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden. (PBL) Allmänt Att tomter som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen. (PBL) Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas. (PBL) Att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk. Är byggnadsverket särskilt värdefullt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (PBL) Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Järlåsa tätort omfattas av detaljplan. Kommunala kulturmiljöområden Området är inte kommunal kulturmiljö. Bostadshus byggt år 1919, inrymde förr en livsmedelsaffär samt två lägenheter. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 157

Knutby När järnvägslinjen mellan Uppsala och Norrtälje drogs igenom bygden på 1880-talet blev Knutby, trots ett attraktivt läge vid en vägkorsning, utan hållplats. Först under 1930-talet utökades sockencentrum med viss småhusbebyggelse och efter andra världskrigets slut byggdes ytterligare ett tiotal småhus längs den gamla Bladåkersvägen. Vid slutet av 1950-talet byggdes ett kommunhus och ålderdomshem. Liksom i andra samtida tätorter planlades Knutby under 1960-talet. Radhus i ett plan avsedda för pensionärer tillkom liksom ett trettiotal nya småhus väster om Bladåkersvägen. Senare har ytterligare småhus tillkommit öster om skolan. Knutbys bebyggelse idag accentuerar dess roll som centralort men där finns också villor i skogs- och åkermark. Vidare har orten länets största hembygdsgård. Kulturmiljöprofil Sockencentrum Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Knutby skola är tidstypisk för 1950-talet och utpekades i en inventering år 2001. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 158

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas. (PBL) Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen. (PBL) Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden. (PBL) Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen. (PBL) Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas. (PBL) Att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk. Är byggnadsverket särskilt värdefullt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (PBL) Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen. (KML) Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Knutby tätort omfattas av detaljplan. Området runt kyrkan har utpekats som kommunalt kulturmiljöområde och värdekärna. Områdesbestämmelser omfattar tätortens södra del. Kommunala kulturmiljöområden Områden som har bedömts vara särskilt värdefulla ur ett lokalt perspektiv. Vid ofrånkomliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer utreder kommunen i vilken utsträckning byggnader och miljöer ska skyddas. Miljöer som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll Inom de kommunala kulturmiljöernas värdekärnor som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll förespråkas varsamma ändringar. Ny bebyggelse får endast tillkomma med hänsyn till kulturmiljön och ska lokaliseras till miljöer eller lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Kyrkomiljön Kulturhistorik hänsyn till kyrkans placering och utformning i landskapet ska ges största vikt vid tillskott och förändringar i kyrkomiljön och kringliggande landskap. Såväl utblickar mot kyrkan som utblickar från den samma ska värnas. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster: Knutbys före detta kyrkskola byggdes år 1871. Till höger: Församlingshemmet från år 1923 återfinns centralt i tätorten mitt emot kyrkan. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 159

Länna Vattholma bruk ligger bakom uppkomsten av Länna bruk under 1700-talet. Av den tidiga bruksmiljön finns få spår i dagens bebyggelse. Arbetarbostäderna längs Bruksgatan uppfördes under 1800-talets första hälft liksom disponentbostaden, smedjan i slaggsten och villan Stensbo. Brukets blomstringstid inföll under 1870- och 80-talen. Den kan sättas i samband med järnvägens ankomst och till brukets tidigare bebyggelse infogades nu stationshus och värdshus. Det uppfördes småhus i attraktiva sjölägen längs Lötsjöns västra strand. Efter 1904 övergick brukets produktion från järn till trä och lite senare blev monteringsfärdiga hus den industriella verksamhetens särskilda signum. Under 1900-talets första hälft byggdes tidstypiska småhus vid Lötsjön och på 1940- talet bebyggdes området i Lärkstaden. I samband med detta uppfördes också en skola och ett ålderdomshem. Ytterligare bebyggelsetillskott skedde under 1950- och 1960-talen. Bebyggelsen i Länna berättar inte bara brukets historia utan vittnar också om framgång och förändring under mer än 200 år. Kulturmiljöprofil Bruksmiljö Stationssamhälle Tidig industribebyggelse Egnahems- och småhusbebyggelse Länna bruks arbetarbostäder från 1800-talets första hälft. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 160

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden (PBL). Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen (PBL). Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Länna tätort omfattas av detaljplan. Länna bruk ligger utanför detaljplanbelagt område men berör kommunal kulturmiljö och värdekärna. Kommunala kulturmiljöområden Vissa områden har bedömts vara särskilt värdefulla ur ett lokalt perspektiv. Vid ofrånkomliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer utreder kommunen i vilken utsträckning byggnader och miljöer ska skyddas. Miljöer som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll Inom de kommunala kulturmiljöernas värdekärnor som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll förespråkas varsamma ändringar. Ny bebyggelse får endast tillkomma med hänsyn till kulturmiljön och ska lokaliseras till miljöer eller lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster. Tjänstemannavilla vid Lötsjön byggd på uppdrag av Länna bruk år 1878. Till höger: Ett hus i Lärkstaden byggt år 1961. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 161

Lövstalöt Ortsnamnet knyter bebyggelsen till byn Lövsta. Löt betyder sannolikt sluttande ängsmark. Vägen som utgör samhällets östra gräns tillkom under 1600-talet och kan ses som en förlängning av Uppsalas norra infart. Ortens bebyggelseutveckling formades under 1930-talet med tillkomsten av fritidshus och småhus utmed Gävlevägen. Betydelsefull för bebyggelseutvecklingen var också anläggandet av en snickerifabrik under 1940-talet. Liksom många andra tätorter planlades bebyggelsen under 1960-talet. På detta följde byggandet av kedjehus och småhus. Sedan 1970-talet, i samband med sammanslagningen med Uppsala år 1971, har ny bebyggelse tillkommit genom avstyckning av äldre tomter. Ett betydande bebyggelsetillskott har skett vid Fansta under 2000-talet. Lövstalöt är idag en tätort som framförallt uppvisar exempel på miljonprogrammets gruppbyggda bebyggelse, men som på vissa ställen även har äldre bostadshus. Kulturmiljöprofil Fornlämningarna Fritidshusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Hus i Lövsta radby, belägen i anslutning till tätorten. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 162

Tänk på Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Att kyrkobyggnader, -tomter och begravningsplatser skyddas enligt lag och ändringar förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Lövstalöt tätort omfattar området som är planlagt. Tätortens norra del berör kommunal kulturmiljö. Kommunala kulturmiljöområden I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilket utsträckning objekten är skyddsvärda. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Ett välbevarat exempel på en centralsvensk gård i Lövsta by med bibehållen radbystruktur. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 163

Skyttorp Tätorten Skyttorp ligger tre mil norr om Uppsala och har fått sitt namn av skogstorpet Skyttorp utanför byn Åsby. När järnvägen mellan Uppsala och Gävle byggdes år 1874 uppfördes en banvaktarstuga och år 1898 ett stationshus. Det var främst industrierna med inriktning mot skogsproduktion som utvecklade tätorten Skyttorp med bostäder för arbetare. På järnvägen gick torv, timmer och snickeriprodukter från trakten. Bostadsbebyggelsen har expanderat i en jämn takt från 1910-talet och kan delas in i mindre områden med varsin karaktär. Området väster om järnvägen är störst och omfattar såväl småhus som flerbostadshus som spänner över hela 1900-talet. Runt skolan finns ett äldre småhusområde från seklets första hälft och öster om järnvägen ligger bebyggelse från 1900-talets andra hälft. Skyttorp präglas ännu av sina tidigare stora industrimiljöer. Den dominerande bostadstypen är småhus med inslag av flerbostadshus och radhus. Kulturmiljöprofil Stationssamhälle Tidig industriell verksamhet Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Bilden visar det gamla stationshuset i Skyttorp. Järnvägen går rakt igenom tätorten och delar den byggda miljön i två områden. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 164

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden (PBL). Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen (PBL). Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Vid bebyggelsekompletteringar i tätorterna ska platsernas värdefulla karaktärsdrag tas tillvara och utvecklas. Skyttorps tätort omfattar ett sammanhängande detaljplanelagt område runt järnvägsstationen och den tidigare byn Åsby. Kommunala kulturmiljöområden Området är inte utpekat som kommunal kulturmiljö. Det finns dock kulturhistoriska och framför allt miljömässiga värden i området närmast Åsbyåsen och ån, där flera fornlämningar är belägna. Även järnvägsstationen med sin tidstypiska tegelarkitektur och banvaktarstugan, samhällets äldsta byggnad, har kulturhistoriska värden som bör uppmärksammas. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster: Exempel på Skyttorps äldre industribebyggelse. Till höger: Ett bostadshus byggt i anslutning till järnvägen. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 165

Storvreta Stor Vreta var gården som fick ge namn åt en hållplats längs den järnvägslinje mellan Uppsala och Gävle som öppnade år 1874. Parallellt med att stationssamhällets industriella verksamhet utvecklades byggde de anställda bostäder i närheten. Efter andra världskriget var det nödvändigt med en plan som säkrade samhällets fortsatta utbyggnad och ortens näringsliv. Fram till mitten av 1950- talet fortsatte samhället att blomstra. För att främja utvecklingen antogs en plan som skulle omvandla Storvreta från stationssamhälle till en kransort till Uppsala. I det tidigare mer landsbygdsbetonade område som Storvretabygden utgjorde påbörjades under 1960-talet en kraftig utbyggnad av bostadsbebyggelsen. Gruppbyggda småhus kom att uppföras i stort antal. I anslutning till denna bebyggelse uppfördes även skolor och andra samhällsnyttiga anläggningar. Av den industriella verksamhet som var kännetecknande för stationssamhällets första tid finns ännu spår och tätortens bebyggelse speglar hundra år av samhällsutveckling. Kulturmiljöprofil Stationssamhälle Tidig industriell verksamhet Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Längs Hasselvägen som går jämsides med järnvägen återfinns flera bostäder från 1900-talets första hälft. Detta bostadshus byggdes år 1925. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 166

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden (PBL). Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen (PBL). Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Storvreta tätort omfattar ett detaljplanlagt område. Tätorten berör i sin västra del riksintresse för kulturmiljövården och kommunal kulturmiljö med värdekärna. Riksintresse I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer bör det klargöras i vilket utsträckning objekten är skyddsvärda. Inom de kommunala kulturmiljöområdenas värdekärnor får nybebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön och lokaliseras till miljöer eller lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Nya bostadshus bör inte tillkomma i enskilda gårds- eller torpmiljöer av kulturhistoriskt värde. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster: Bostadshuset uppfört år 1920 är ett exempel på Storvretas tidiga bebyggelse. Till höger: Tidstypiskt bostadshus från 1939. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 167

Vattholma Tätortens historia följer nära utvecklingen vid Vattholma bruk, ett av Sveriges äldsta järnbruk. Under 1870-talet blev orten en hållplats på järnvägslinjen mellan Uppsala och Gävle. Fabriksbyggnader och lämningar av äldre smedjor och bostäder ligger samlade kring bruksdammens utlopp. I närheten finns bostäder, värdshus och skola. Efterkrigstiden har kännetecknats av ett ökat bostadsbyggande i Vattholma. Under 1950-talet tillkom småhus i tätorten enligt 1946 års byggplan samt ett tillskott av längor med envåningshus. Ytterligare planer antogs åren 1965 och 1969 varvid småhus och flerbostadshus i två våningar uppfördes. På 1970-talet förvärvade byggnadsfirman Diös AB den äldre bruksbebyggelsen. De gamla bostadshusen ersattes dock med kopior vilket bidragit till att brukskaraktären i tätorten bevarats. Senare bostadsbebyggelse har huvudsakligen tillkommit i stationsläget och bruksområdets östra del. Den senare bebyggelsen har anpassat fasadmaterial och kulör till bruksbebyggelsens. Helhetsintrycket är att den byggda bruksmiljön är väl sammanhållen och historien tydligt läsbar. Kulturmiljöprofil Bruksmiljö Miljonprogrammets avtryck Verksamheten vid Vattholmabruk har utvecklat bygden och skapat dess unika karaktär. Till vänster: Ett av de äldsta husen i området, byggt år 1750. Till höger: verksamhetsbyggnad vid bruksdammen. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 168

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden (PBL). Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen (PBL). Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Till vänster: Bostadshus från år 1890. Till höger: Bostadshus inom bruksområdet byggda år 1975 i en äldre stil som bevarar brukskaraktären. Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Vid bebyggelsekompletteringar i tätorterna ska platsernas värdefulla karaktärsdrag tas tillvara och utvecklas. Tätorten omfattar detaljplanelagda områden vid bruket och Vattholma station. Orten berör riksintresse för kulturmiljövården samt kommunalt kulturmiljöområde. En mindre del av området ingår i kulturmiljöns värdekärna. Den bebyggelse som tidigare hört till Vattholma bruk ligger utanför de detaljplanbelagda områdena, men inom kommunalt kulturmiljöområde, och i vissa fall inom värdekärna. Bland den äldre bruksbebyggelsen intar de kvarvarande ursprungliga byggnaderna en särställning. Dessa har utpekats som omistliga. Riksintresse I samband med planarbeten som kan innebära väsentliga förändringar inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska tidigt samråd ske med länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Kommunala kulturmiljöområden är särskilt värdefulla ur ett lokalt perspektiv. I samband med väsentliga förändringar inom kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer ska det klargöras i vilken utsträckning objekten är skyddsvärda. Inom de kommunala kulturmiljöernas värdekärnor får ny bebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön samt lokaliseras till befintliga bebyggelsemiljöer alternativt till lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 169

Vreta Tätortens moderna historia tros ha sitt ursprung i Sirius kanotsektions återkommande utflykter till de vackra omgivningarna vid Vreta udde. Från en befintlig jordbruksbebyggelse avstyckades tomter på vilka uppsalabor uppförde sommar- och fritidshus. Framför allt efterfrågades sjötomter. Områdets naturvärden förstärks av dess södra del som ansluter till naturreservatet Vreta udd. Reservatet bildades år 1943 på initiativ av nobelpristagaren The Svedberg. Av Vretas närmare 300 fastigheter utgörs idag drygt 10% av fritidshus uppförda före 1960. Karakteristiskt för Vreta har tidigare varit de många fritidshusen. Idag är dock merparten av husen permanentbostäder och utvecklingen har medfört att områdets stugkaraktär försvunnit. Samtidigt har det under 2000-talet skett ett betydande tillskott av nya småhus i Vreta torp, vilket har medfört nya arkitektoniska uttryck i området. Kulturmiljöprofil Gårdar och torp Fritidshusbebyggelse Fritidshus uppfört år 1944, ett exempel på den äldre sjönära stugbebyggelsen. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 170

Tänk på Inom planlagt område Att särskilt värdefulla byggnader ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt inte förvanskas (PBL). Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljömässiga värden (PBL). Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen (PBL). Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Rekommendationer och riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet varierar beroende på kulturmiljöns innehåll och nytillskottets karaktär, volym och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Vreta tätort är delvis detaljplanbelagt. Kommunala kulturmiljöområden Området är inte utpekat som kommunal kulturmiljö. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. Till vänster: Vreta soldattorp Till höger: Ytterligare ett exempel på den äldre stugbebyggelsen i området, uppfört år 1957. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 171

Vänge Tätorten Vänge växte fram kring kyrkbyn med samma namn i och med järnvägen mellan Uppsala och Sala. Ett stationshus stod klart år 1873 och det nya samhället fick namnet Brunna. I och med bostadsbristen i Uppsala stad och möjligheten att köpa billig tomtmark blev tätorten Brunna alltmer intressant som bosättningsort. Även goda kommunikationer till arbetsplatserna i staden främjade utvecklingen av tätorten. Under 1900-talets första del byggdes fyrtio småhus mellan järnvägen och Salavägen. År 1957 fastställdes en plan för tätortens fortsatta utveckling. Planen inbegrep, förutom befintliga byggnader som kyrka, skola och stationshus, även nya bostäder, ålderdomshem och skola. Under 1960-talets senare del expanderade Brunna kraftigt genom tillkomsten av ett stort antal småhus och tätorten fick den omfattning som gäller än idag. I mitten av 1990-talet bytte Brunna namn till det nuvarande namnet Vänge. Kulturmiljöprofil Kyrkbyn Stationssamhälle Egnahems- och småhusbebyggelse Miljonprogrammets avtryck Vänge prästgård. Den västra flygeln uppfördes vid 1700-talets slut och används numera som församlingshem. Huvudbyggnaden byggdes kring år 1850. Enskilt byggnadsminne: Vänge prästgård KULTURMILJÖPROGRAM 2014 172

Tänk på Inom planlagt område Att ny bebyggelse tar hänsyn till stads- eller landskapsbild samt kulturvärden på platsen (PBL). Att vid prövning av rivningslov ska hänsyn tas till om byggnad eller byggnadsdel har särskilda kulturhistoriska eller miljö-mässiga värden (PBL). Allmänt Att tomter som ska bebyggas ordnas på ett sätt som är lämpligt till kulturvärdena på platsen (PBL). Att en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig synpunkt får inte förvanskas och underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde (PBL). Att fornlämningar skyddas enligt lag och ingrepp förutsätter tillstånd från länsstyrelsen (KML). Att byggnadsminnen skyddas genom lag som anger vård och godtagbara ändringar av byggnad. Länsstyrelsen har tillsyn över enskilda byggnadsminnen (KML). Till Vänster: Ett av de stora bostadshus som uppfördes längs landsvägen kring sekelskiftet 1900. Till höger: Ett bostadshus byggt år 1961. Rekommendationer och Riktlinjer Kulturmiljöer är olika känsliga och tål olika mått av förändringar i sin närhet. Respektavståndet till olika kulturmiljövärden varierar beroende på den befintliga miljöns innehåll och nytillskottets karaktär och skala. Kulturmiljöunderlag bör tas fram när så behövs. Vänge tätort berör riksintresse för kulturmiljövården samt kommunalt kulturmiljöområde. En mindre del av området ingår i kulturmiljöns värdekärna. Vänge kyrkobyggnad och tomt samt prästgård skyddas enligt KML, för dessa gäller särskilda riktlinjer. Riksintresse I samband med planarbeten som kan innebära väsentlig påverkan på riksintressets värden ska tidigt samråd ske med Länsstyrelsen. Kommunala kulturmiljöområden Ett sådant kulturmiljöområde är särskilt värdefullt ur ett lokalt perspektiv. Vid bebyggelsekompletteringar i Vänge tätort ska platsernas värdefulla karaktär tas tillvara och utvecklas. Inom områdets värdekärna får ny bebyggelse endast tillkomma i en omfattning som är lämplig med hänsyn till kulturmiljön samt lokaliseras till befintliga miljöer alternativt till lägen som liknar de traditionella tomtplatserna. Kyrkomiljöer Kulturhistorik hänsyn till kyrkans placering och utformning i landskapet ska ges största vikt vid tillskott och förändringar i kyrkomiljön och kringliggande landskap. Såväl utblickar mot kyrkan som utblickar från den samma ska värnas. Fornlämningar Till en fast fornlämning hör också det område som behövs för att bevara fornlämningen och ge det ett tillräckligt utrymme. KULTURMILJÖPROGRAM 2014 173