Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige

Rapport om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige 2007-2009

Förord 1 I maj 2008 bildades Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet), vilket ersatte EU-bedrägerirådet. Ekobrottsmyndigheten ansvarar som tidigare för rådets kanslifunktioner. SEFI-rådets roll är att fungera som ett forum för utbyte av erfarenheter och målet med rådets arbete är bl.a. att öka kunskapen hos berörda myndigheter om frågor angående skyddet av EU:s finansiella intressen och öka samarbetet mellan myndigheterna på området. Under de tre senaste åren har fyra nya EU-fonder tillkommit och förvaltningsorganisationen för flera av de övriga fonderna har ändrats i och med den nya programperioden 2007 2013. Sammansättningen i SEFI-rådet har därför justerats för att motsvara dessa förändringar. EU-bedrägerirådet har sedan 2001 haft i uppdrag att lämna en årsrapport till regeringen om bl.a. vilka åtgärder som vidtagits för att stärka skyddet mot bedrägerier, missbruk och andra oegentligheter med EU-medel. I samband med SEFI-rådets bildande förändrades detta uppdrag. Istället för att lämna in en årlig rapport ska SEFI-rådet vart tredje år lämna en rapport till regeringen avseende skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. Denna första rapport av SEFI-rådet omfattar därför tiden efter den senast lämnade årsrapporten, dvs. verksamhetsåren 2007-2009. I rapporten redogörs för vilka åtgärder som vidtagits för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-relaterade medel och för att samordna berörda myndigheters insatser mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel. Vidare beskrivs hur rådets arbete har utvecklats och hur rådet planerar att bedriva sitt arbete de kommande tre åren. I rapporten konstateras att antalet oegentligheter som rapporterats från svenska myndigheter till Europeiska kommissionen minskat, framförallt inom jordbruksfonderna och strukturfonderna. Det noteras även att det under perioden kommit in färre polisanmälningar om misstänkta EU-bedrägerier än tidigare. Dessa minskningar kan delvis förklaras med att flera av fondprogrammen befinner sig i en inledningsfas och att utbetalningarna från fonderna därför varit begränsade. Ett minskat antal rapporterade oegentligheter och brottsanmälningar kan också tyda på att EU-medlen i allt större utsträckning används på ett korrekt sätt. Det kan samtidigt vara ett tecken på att de system som ska upptäcka felaktigheter och missbruk bör förbättras ytterligare. Vidare konstateras att det framkommit signaler om att reglerna kring EU-medlens användning upplevs som komplicerade och att en orsak till att oegentligheter och fel uppstår är det komplexa regelverket. SEFI-rådet är därför mycket positiva till att det europeiska normgivningsarbetet på detta område alltmer inriktas mot en förenkling av regelverket. Stockholm i februari 2010 Fredrik Holmberg Ordförande i SEFI-rådet

2 Innehållsförteckning Förord 1 Förkortningar 3 Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2. Bakgrund till SEFI-rådet 6 3. Översiktlig beskrivning av EU:s finansiella intressen i Sverige 7 3.1. Organisation och hantering av EU-medel under perioden 2007-2013 10 4. Åtgärder som vidtagits för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU- medel 12 4.1. Traditionella egna medel 12 4.2. Jordbruksstöd 12 4.3. Strukturfondsstöd 13 4.4. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar 14 4.5. Stöd till fiskenäringen 14 5. Åtgärder för samordning och samverkan inom området 15 5.1. SEFI-rådets verksamhet 15 5.2. Ekobrottsmyndigheten 15 5.3. Jordbruksstöd och strukturfondsstöd 15 5.4. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar 16 6. Ekonomistyrningsverkets erfarenheter 17 7. SEFI-rådets verksamhet 2010-2012 18 8. Upptäckta och rapporterade oegentligheter 19 8.1. Allmänna förutsättningar 19 8.2. Trender och jämförelser 20 8.3. Analys av oegentligheter 22 9. Anmälda bedrägerier och resultatet av dessa 23 9.1. Anmälningar om misstänkta brott 23 9.2. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter 24 10. Slutsats och analys 24 Bilagor 1. I rapporten berörda EU-förordningar 26 2. Kontaktpersoner 27

Förkortningar 3 ERUF ESF ESV fiskerifonden flyktingfonden garantifonden gränsfonden integrationsfonden landsbygdsfonden SEFI-rådet SOLID-programmet OLAF Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Ekonomistyrningsverket Europeiska fiskerifonden Europeiska flyktingfonden Europeiska garantifonden för jordbruk Europeiska fonden för de yttre gränserna Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar EU: s bedrägeribekämpningsbyrå, Office Européen de Lutte Anti-Fraude återvändandefonden Europeiska återvändandefonden

4 Sammanfattning SEFI-rådet bildades den 1 maj 2008 och har i stort samma uppdrag som sin föregångare, EU-bedrägerirådet. Rådet ska bl.a. främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel och vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte. Arbetet med skyddet av EU:s finansiella intressen har under de senaste åren präglats av de nya fonderna och den nya förvaltningsorganisationen som programperiod 2007-2013 har innefattat. Vissa myndigheters uppdrag att hantera EU-medel har upphört medan andra har fått nya eller förändrade uppdrag. Sammansättningen i SEFI-rådet har därför under 2008 ändrats något för att bättre svara mot den nya organisationen för hanteringen av EU-medel under innevarande programperiod. SEFI-rådet har sedan bildandet haft tre temainriktade möten per år. Ekobrottsmyndigheten har också arrangerat cirka två utbildningstillfällen per år för SEFI-rådets myndigheter. Dessa åtgärder har bidragit till att öka berörda myndigheters kunskaper inom området. För att samordna myndigheternas insatser mot oegentlig hantering av EU-medel sker samverkan mellan fler av rådets myndigheter, varvid myndigheterna bl.a. behandlar gemensamma frågeställningar, utbyter erfarenheter och säkerställer att samma projektkostnader inte finansieras av mer än en fond. De svenska myndigheter som hanterar EU-medel ska kvartalsvis rapportera upptäckta oegentligheter till Europeiska kommissionen. Denna statistik är svårtolkad vid en jämförelse med tidigare år eftersom det i januari 2007 infördes regelförändringar beträffande beloppsgränsen för att anmäla oegentligheter till Europeiska kommissionen. Utmärkande för den svenska statistiken är att den bygger på ett förhållandevis litet antal anmälningar, vilket gör att även mindre förändringar får stort genomslag i statistiken. Till Ekobrottsmyndigheten har det under perioden 2007-2009 totalt inkommit 29 anmälningar om misstänkta brott. Det är en kraftig minskning jämfört med tidigare år. En orsak till det minskade antalet anmälningar kan vara att utbetalningarna från fonderna i nuvarande programperiod 2007-2013 fortfarande befinner sig i en inledningsfas, vilket medför att endast ett begränsat antal utbetalningar hunnit bli föremål för interna kontroller och revisioner hos myndigheterna.

1. Inledning 5 En stor del av EU:s budget är avsatt för att finansiera jordbruks- och strukturfondstöd samt stöd på migrationsområdet. Ansvaret för att administrera och kontrollera de flesta av dessa stöd ligger på nationella myndigheter i medlemsstaterna. EU:s lagstiftning ställer stora krav på att svenska myndigheter hanterar EU-medlen på ett korrekt och tillförlitligt sätt. Bland annat mot bakgrund av det komplexa regelverket - med flera olika typer av stödformer och tullavgifter och med ett stort antal in- och utbetalningar - finns en risk för att oegentligheter uppstår och att betalningar sker på felaktiga grunder. Detta innebär att de myndigheter som ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige måste ha effektiva administrativa rutiner och säkra system för att förebygga och upptäcka oegentligheter. I de fall kommissionen anser att skyddet av EU-medel inte är tillräckligt i en medlemsstat kan kommissionen besluta om finansiella sanktioner. Det innebär i praktiken att Europeiska kommissionen vägrar att finansiera vissa stöd med medel från EU:s budget. Medlemsstaterna får då, i vissa fall, finansiera stödet uteslutande med nationella medel. Uppmärksammade brister kan även påverka tilldelningen av medel vid nästkommande programperiod. I Sverige har regeringen inrättat SEFI-rådet för att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel och för att samordna åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel i landet. Rådet ska: - främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel, - följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt föreslå och initiera åtgärder för att upprätthålla skyddet för EU:s finansiella intressen, - vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte, - analysera och utvärdera insatserna på området. Rådet består av företrädare för myndigheter som på olika sätt ansvarar för hanteringen av EU-medel. Ekobrottsmyndighetens ledamot är ordförande i rådet och myndigheten svarar för rådets kanslifunktioner.

6 2. Bakgrund till SEFI-rådet Ekobrottsmyndigheten har sedan 2001 haft det nationella ansvaret för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier, andra oegentligheter och ineffektiv hantering av EU- relaterade medel. Den 1 mars 2001 inrättades ett EU-bedrägeriråd vid myndigheten. I juni 2006 fick dåvarande ordföranden i EU-bedrägerirådet, Lena Häll Eriksson, i uppdrag att utveckla rådets roll som ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte. Det arbetet resulterade i rapporten Hur EU-bedrägerirådet blir REKO. Flera av de förändringar som föreslogs i rapporten genomfördes under 2008, bl.a. genom en ändring i Ekobrottsmyndighetens instruktion som trädde i kraft den 1 maj 2008. Rapporten uppmärksammade att det fanns ett behov av att ändra rådets namn så att det bättre skulle svara mot rådets uppdrag. Rådet namn är därför sedan den 1 maj 2008 Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet). EU-bedrägerirådets tidigare uppdrag om att årligen lämna en rapport till regeringen har ersatts av en skyldighet för SEFI-rådet att vart tredje år rapportera till regeringen om skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. Av rapporten ska det framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-relaterade medel och för att samordna berörda myndigheters insatser mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel. I rapporten ska rådet också redovisa hur arbetet har utvecklats och hur rådet avser att bedriva sitt arbete de tre därefter kommande åren. I Lena Häll Erikssons rapport konstaterades också att rådets insatser ska vara på nationell och strategisk nivå. Rådets möten har därför blivit mer temainriktade i syfte att bättre leva upp till myndigheternas behov av informations- och erfarenhetsutbyte. EU:s strukturfonder har i och med den nya programperioden 2007 2013 genomgått omfattande förändringar. Det gäller även förvaltningsorganisationen i Sverige som hanterar medlen från strukturfonderna. Vad gäller hanteringen av övriga EU-fonder har en del förvaltande myndigheter inte längre kvar sina uppdrag och ansvarsområden medan andra har fått nya eller förändrade uppgifter. Sammansättning i rådet har därför ändrats så att de myndigheter som är ansvariga under nuvarande programperiod finns representerade. Nya ordinarie ledamöter i rådet är från och med den 1 maj 2008 Ekonomistyrningsverket (ESV), Länsstyrelsen i Västerbottens län, Migrationsverket, Tillväxtverket (tidigare Verket för Näringslivsutveckling, Nutek) och Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet). Lena Häll Eriksson avslutade sitt uppdrag som ordförande i rådet under 2009 och efterträddes av planeringsdirektören vid Ekobrottsmyndigheten, Fredrik Holmberg.

3. Översiktlig beskrivning av EU:s finansiella intressen i Sverige 7 Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige får från EU:s budget och som förvaltas av svenska myndigheter kommer, under nuvarande programperiod 2007-2013, från nio olika fonder. Utbetalningar från fonder som omfattas av programperiod 2000-2006 pågår fortfarande men förväntas gradvis minska de kommande åren. EU-medel till forskning och utbildning samt andra från Europeiska kommissionen direkt utbetalda stöd behandlas inte i denna rapport, eftersom ansvaret för att administrera och skydda dessa medel ligger helt och hållet på kommissionen och andra institutioner inom EU. Nedan redogörs kortfattat för de fonder med EU-medel som förvaltas av svenska myndigheter. Europeiska garantifonden för jordbruk (garantifonden) finansierar olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) ska både främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att minska den regionala obalansen inom EU. Fonden finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling. ERUF är i Sverige uppdelat i åtta regionala program och Sverige berörs dessutom av 14 av fondens program för territoriellt samarbete, varav fem administreras av en svensk myndighet. Europeiska socialfonden (ESF) ska främja en ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning och ett ökat arbetskraftsutbud. Adekvat kompetens i företag samt bättre integration i arbetslivet prioriteras särskilt, liksom ungas etablering på arbetsmarknaden. ESF består i Sverige av ett nationellt program med åtta regionala planer. Europeiska fiskerifonden (EFF) hanterar EU-stöd till fiskerinäringen. Pengarna ska bidra till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar fiskerinäring. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID-programmet) Europeiska flyktingfonden (flyktingfonden) syftar till att underlätta för medlemsländerna att ta emot asylsökande, flyktingar och skyddsbehövande. Pengarna i fonden ska användas till att medfinansiera nationella projekt, som bidrar till att utveckla det arbetet och samtidigt medverkar till uppbyggnaden av ett EU-gemensamt asylsystem.

8 Europeiska återvändandefondens (återvändandefonden) allmänna mål är att stödja Sveriges ansträngningar för att förbättra alla aspekter av hanteringen av återvändandearbetet. Fonden ska särskilt bidra till att länderna bygger upp eller förbättrar sin organisation för återvändandearbetet. Europeiska fonden för de yttre gränserna (gränsfonden) ska bidra till en effektiv organisering av kontrollen vid de yttre gränserna, en effektiv hantering av personströmmarna vid de yttre gränserna, en enhetlig tillämpning av EU:s lagstiftning samt förbättringar avseende medlemsstaternas konsulära verksamhet i tredje land. Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (integrationsfonden) syftar till att förbättra systemen för mottagning och integration av tredjelandsmedborgare i Sverige, dvs. medborgare från länder utanför EU. Målgrupp är i huvudsak de som nyligen kommit hit genom anhöriginvandring. Förvaltningsorganisationen för hanteringen av EU-medel i Sverige har genom den nya programperioden, 2007-2013, genomgått omfattande förändringar. Vad gäller de fonder som hanteras av svenska myndigheter har för varje fond utsetts dels en ansvarig/förvaltande myndighet och dels en attesterande myndighet. De ansvariga/förvaltande myndigheterna prövar frågor om stöd. De attesterande myndigheternas uppgift är för de flesta av fonderna att svara för attestering av underlag för ansökningar om utbetalning. Ekonomistyrningsverket (ESV) är revisionsmyndighet för samtliga strukturfondsprogram, fonder inom SOLID-programmet samt för fiskerifonden. För jordbruksfonderna är ESV attesterande myndighet och attesterar årsboksluten.

9 Övergripande struktur för administrationen av EU-medel i Sverige - period 2007-2013 Fond Ansvarig/ Förvaltande myndighet Attesterande myndighet Revisionsmyndighet/ Attesterande organ Jordbruks fonder Europeiska garantifonden för jordbruk Jordbruks verket ESV Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Jordbruks verket ESV Strukturfonder Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland 1 Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland ESV Europeiska socialfonden Svenska ESFrådet Svenska ESFrådet ESV Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID-programmet) Europeiska flyktingfonden Migrations verket Migrations verket ESV Europeiska återvändandefonden Migrations verket Migrations verket ESV Europeiska fonden för de yttre gränserna Rikspolis styrelsen Rikspolis styrelsen ESV Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare Svenska ESFrådet Svenska ESFrådet ESV Fiskerifonden Europeiska fiskerifonden (EFF) Fiskeriverket Fiskeriverket ESV 1 ERUF är i Sverige uppdelat i åtta regionala program och Sverige deltar dessutom i 14 av fondens territoriella program. Tillväxtverket är ansvarig och attesterande myndighet för de regionala programmen och för ett territoriellt program. I ytterligare fyra territoriella program är ansvariga och attesterande myndigheter svenska, Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens (två program) respektive Jämtlands län.

10 Tabellen nedan visar de totala intäkterna av bidrag och stöd från EU till Sverige i miljarder kronor. 2004 2005 2006 2007 2008 12,294 13,137 13,840 14,270 12,811 (Beloppen är hämtade från Årsredovisning för staten 2008) EU:s budget finansieras huvudsakligen genom medlemsstaternas avgifter, så kallade egna medel. Den avgift som Sverige betalar till EU består till största delen av inbetalningar som är proportionella till landets bruttonationalinkomst (BNI), men även tull- och jordbruksavgifter ingår i avgiften till EU. Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas särskilda jordbrukstullar ut. Dessa inkomster tillfaller EU:s budget med avdrag på 25 procent för finansiering av administrativa kostnader. I Sverige är det Tullverket som administrerar tull- och jordbruksavgifterna. Dessa avgifter kallas traditionella egna medel och under 2008 utgjorde de 14 procent av Sveriges avgift till EU. 2 3.1. Organisation och hantering av EU-medel under perioden 2007-2013 Jordbruksstöd och stöd till landsbygden Stödet till jordbruket finansieras under nuvarande programperiod av två fonder garantifonden och landsbygdsfonden. Enligt Rådets förordningar (EG) nr 1698/2005 och nr 1290/2005 ska tre olika organ utses av medlemsstaten för att organisera landsbygdsfonden och garantifonden. Jordbruksverket har av regeringen utsetts till förvaltande och utbetalande organ för båda fonderna. Beträffande landsbygdsfonden genomfördes under 2007 en omorganisation vid Jordbruksverket för att leva upp till de krav som ställs i förordningen om strikt uppdelning mellan förvaltande och utbetalande organ. ESV är attesterande organ för de utgifter som finansieras av båda jordbruksfonderna, vilket innebär att de ska lämna utlåtanden om räkenskaperna och om de interna kontrollernas effektivitet. Strukturfondsstöd Den 1 april 2009 bildades Tillväxtverket som bl.a. ansvarar för verksamhet som tidigare har funnits inom Verket för näringslivsutveckling (Nutek). Samtidigt ersatte Tillväxtverket Nutek i SEFI-rådet. Organisationen kring hanteringen av strukturfonderna, ERUF och ESF, har under nuvarande programperiod förändrats väsentligt. Tillväxtverket har ett samordnande ansvar för ERUF, vilket tidigare låg på ett antal länsstyrelser. Verket är vidare förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen och för ett territoriellt program. Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län är förvaltande och attesterande myndigheter för ytterligare fyra territoriella program. 2 Årsredovisning för staten 2008 avsnitt 7.6.3.

11 För de territoriella programmen inom ERUF har regelverket för innevarande programperiod inneburit att ett helt nytt kontroll- och styrsystem har byggts upp. Liksom tidigare bedrivs projekten i partnerskap med deltagande organisationer från de olika länder som ingår i programmen. Kontrollen av de EU-relaterade kostnaderna görs nu av nationella kontrollanter i respektive land. I tidigare programperiod gjordes kontrollen av förvaltande/utbetalande myndighet. Fördelen med det nya systemet är att de nationella kontrollanterna har bättre kunskap om de regler som gäller i respektive land. Kontrollanterna kan också arbeta på sitt eget språk. Decentraliseringen av kontrollen har dock lett till en något minskad flexibilitet och mindre möjligheter till snabba åtgärder vid behov. Detta ställer höga krav på de förvaltande myndigheterna att vara proaktiva, bl.a. måste projekten få tydliga instruktioner i manualer och dylikt för att svårigheter ska undvikas vid rekvisitioner. Svenska ESF-rådet är under programperioden förvaltande och attesterande myndighet för ESF. I praktiken betyder detta att myndigheten ansvarar för att hålla samman hela flödet av aktiviteter från information, registrering och handläggning av ansökningar, metoder vid urval av projekt, inhämtning av prioriteringar mellan projekt, beslut om stöd till projekt, granskningar och godkännande av ansökningar, till avslut av projekt. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats (SOLID-programmet). Programmet består av fyra olika fonder. Rikspolisstyrelsen och Svenska ESF-rådet har fått i uppdrag att fungera som ansvariga och attesterande myndighet för gränsfonden respektive integrationsfonden. Migrationsverket har utsetts till ansvarig och attesterande myndighet för flyktingfonden och återvändandefonden. Rikspolisstyrelsen har utnämnt Centrala gränskontrollsenheten vid Rikskriminalpolisen som ansvarig enhet för gränsfonden. Vid enheten finns ett fondsekretariat med två heltidsanställda personer. Migrationsverket har en fondenhet i Norrköping med tolv anställda som arbetar med flyktingfonden och återvändandefonden. Svenska ESF-rådets regionkontor i Stockholm hanterar ansökningarna till integrationsfonden och har fyra anställda nationella samordnare. En konsekvens av regelverket kring de nya fonderna är att ansvariga myndigheter har upprättat förvaltnings- och kontrollsystem samt förvaltningsbeskrivningar för sina respektive fonder. Stöd till fiskerinäringen Fiskeriverket är förvaltande och attesterande myndighet för den nya programperioden för fiskerifonden. Uppgiften som förvaltande myndighet är delegerad till avdelningen för resursförvaltning inom Fiskeriverket. I den tidigare perioden var Fiskeriverket förvaltande och utbetalande myndighet.

12 4. Åtgärder som vidtagits för att främja en effektiv och korrekt hantering av EU- medel 4.1. Traditionella egna medel Tullverkets uppgift är att se till att de tullar och avgifter som ska betalas till EU som en del av Sveriges avgift, betalas korrekt. Tullverket har under 2009 genom tullrevisionsverksamhet återvunnit ca 55,7 miljoner kronor i tull. Dessa debiteringar avser till största delen felaktigt deklarerade importer och olagligt införda varor som inte deklarerats vid gränspassager. Tullverket har fortsatt arbetet med att AEO-certifiera importörer och exportörer. Authorised Economic Operator (AEO), är ett EU-gemensamt certifieringsprogram för att skapa en ökad säkerhet i världen samt för att effektivisera och harmonisera tullhanteringen i EU. Statusen innebär en stämpel för god kvalitet och säkerhet inom företaget och deras handelspartners. Det ger företagen möjlighet till förenklingar, vilket resulterar i att företagen får snabbare och säkrare varuflöde. En AEO-certifiering ökar säkerheten vid hanteringen av EU-relaterade medel, bl.a. genom att rätt tull kommer in i rätt tid och till rätt belopp samt att operatörerna följer EU:s regelverk på ett korrekt sätt. Tullverket har inom sitt verksamhetsområde noterat att EU:s tullregelverk vid import är komplicerat, vilket medför att det är lätt att göra oavsiktliga fel. 4.2. Jordbruksstöd Jordbruksverket är utbetalande och förvaltande organ för garantifonden och landsbygdsfonden. Verket är dock inte ansvariga för hela administrationen inom landsbygdsutveckling, eftersom länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget är beslutande organ inom delar av fondernas områden. Detta innebär att det krävs tydliga riktlinjer för att säkra en enhetlig och korrekt hantering av EU-medlen. Jordbruksverket har därför omarbetat sina föreskrifter och allmänna råd för att tydliggöra kraven och skyldigheterna för både beslutande myndigheter och för dem som söker stöd. Verket följer också upp arbetet med EU-relaterade medel genom regelbundna besök vid länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget. Under perioden har Jordbruksverket noterat att utbetalningstakten för vissa stödformer är lägre än förväntat. Verket har också konstaterat att andelen fel som uppstår i vissa stödformer är hög. För att minska detta arbetar verket med att förenkla ansökningsförfarandena samt ge ut bättre information. Det har också uppmärksammats att det relativt generella regelverket ibland gör det mer komplicerat att fatta korrekta beslut.

13 4.3. Strukturfondsstöd Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland genomför internrevision av hanteringen av EU-relaterade medel. Myndigheterna som förvaltar EU-medel inom fonden arbetar också med riskanalys i sin verksamhetsplanering. Uppföljning sker i tertialrapporter. Personal från Länsstyrelsen i Västerbotten har deltagit i Ekobrottsmyndighetens utbildning om EU-bedrägerier. Vidare har myndigheten tagit fram tydligare instruktioner och blanketter i programmen för att främja en effektiv och korrekt hantering av EUmedlen från ansökningsskedet till dess att slutbetalning skett. Tillväxtverket har, inom ramen för sitt samordnande uppdrag för ERUF, inrättat en stabsfunktion avseende fonden. Funktionen medför bättre förutsättningar för likartad och rättssäker hantering av EU-medlen samt möjliggör en bättre riskanalys och ökade möjligheter att hitta systemfel och brott. En jurist knuten till stabsfunktionen har ett sammanhållande ansvar vid handläggningen av brottsanmälningar. Tillväxtverket hade inledningsvis en oprövad organisation med många nyanställda, samtidigt som verket hade ett högt antal bidragssökande. Samtidigt är ansökningsförfarandet komplicerat och ställer stora krav på både sökanden och handläggaren, vilket leder till vissa svårigheter. Numera agerar verket tydligare och enhetligare vid handläggningen av bidragsansökningar, vilket medfört att kvalitetssäkringen har ökat. Verket har noterat att antalet anmälda brott är lågt, vilket kan bero på viss okunskap. Europeiska socialfonden Svenska ESF-rådet har ansvaret för att ESF förvaltas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. ESF-rådet har därför upprättat ett förvaltnings- och kontrollsystem för hanteringen av ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning. Förvaltnings- och kontrollsystemen är särskilt inrättade för; a) att se till att urvalet av insatser för finansiering sker enligt kriterierna för operativa program och att de under genomförandeperioden uppfyller kraven i tillämpliga regler, b) att kontrollera att medfinansierade produkter och tjänster har levererats och att de utgifter som deklareras av stödmottagarna för insatser verkligen har uppstått och uppfyller kraven, c) att se till att utförliga räkenskaper för programinsatser sparas i datoriserad form och att säkerställa att samtliga de dokument rörande utgifter och revision som krävs för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas, samt d) att säkerställa att kraven på information och offentlighet är uppfyllda. Enligt Svenska ESF-rådet har trenden inom hanteringen av EU-medel det senaste året gått mot förenkling. Europeiska kommissionen har initierat en rad förenklingsåtgärder bl.a. i form av möjlighet att inom strukturfonderna tillämpa schabloner, standardkostnader och klumpsummor. Vid tillämpning av dessa förenklingar riktas uppföljningen av projekt i större utsträckning mot projektens måluppfyllelse och resultat. En svårighet med dessa förenklingsåtgärder är att de introducerades i mitten av en pågående programperiod när förvaltnings- och kontrollsystemen redan var upprättade.

14 4.4. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar Flyktingsfonden och återvändandefonden Migrationsverket arrangerade i maj 2009 ett seminarium för projektanordnare inom flyktingfonden och återvändandefonden i syfte att öka kunskaperna om oegentligheter och ekonomiska brott samt hanteringen av sådana frågor. Migrationsverket har noterat att många projektägare upplever att redovisningen är krånglig. Fondförvaltningen har därför diskuterat behov av utbildningsinsatser kring redovisning och regelverk. Verket har vidare observerat att det är viktigt med samarbete mellan de olika ansvariga myndigheterna avseende de som söker och beviljas medel. Denna typ av samarbete sker idag mellan de ansvariga myndigheterna i SOLID-programmet. 3 En annan svårighet som har iakttagits är att projekt kommer igång sent med sin verksamhet, vilket kan leda till dåligt nyttjande av fondmedlen och en minskad möjlighet för Migrationsverket att omfördela medel. Gränsfonden För att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medlen övervakar personal vid Centrala gränskontrollenheten, Rikskriminalpolisen, att de regler som gäller för förvaltningen av fonden iakttas. En tydlig beskrivning av bestämmelserna som styr vilka utgifter som är stödberättigade har inkluderats i den handledning till projekt inom gränsfonden som enheten tagit fram. Projektägarna ska använda sig av anvisade blanketter för beskrivning av projekten, budget, lägesrapport osv. Dessa blanketter ska även användas vid ansökan om utbetalning och vid avrapportering. På så sätt möjliggörs att Centrala gränskontrollsenheten kan behandla de olika projekten på ett enhetligt sätt och säkerställa en korrekt och fullständig bokföring av EU-medlen, allt i syfte att minimera förekomsten av oegentligheter. Integrationsfonden Svenska ESF-rådet har ansvaret för att integrationsfonden förvaltas och genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. För detta har Svenska ESF-rådet upprättat ett liknande förvaltnings- och kontrollsystem som för ESF, vilket ska garantera en korrekt hantering av ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning. 4 4.5. Stöd till fiskenäringen Fiskeriverket, som är förvaltande och attesterande myndighet för fiskerifonden, lämnar kvartalsvis information till länsstyrelserna och övriga myndigheter och organ som handlägger stöd från fonden. Vid starten av fiskerifondens nya programperiod 2007-2013 har Fiskeriverket arbetat för att skapa ökad delaktighet hos länsstyrelserna, vilket har resulterat i att fler frågeställningar har tagits upp och bättre samsyn har nåtts. 3 Se avsnitt 5.4. 4 Se avsnitt 4.3.

15 5. Åtgärder för samordning och samverkan inom området 5.1. SEFI-rådets verksamhet SEFI-rådet och dess föregångare EU-bedrägerirådet, är ett väl fungerande forum för utbyte av erfarenheter och samordning av insatser för att främja en korrekt användning av EU-relaterade medel. Utöver det konstituerande mötet i juni 2008 har rådet haft fyra möten sedan bildandet. Mötena har varit temainriktade och de teman som behandlats har varit följande: Modusutveckling hur ser brottsligheten ut? Riskanalys vad innebär det och hur kan man arbeta med detta? Brottsförebyggande arbete Bekämpning av EU-bedrägerier genom OLAF och Eurojust De temainriktade mötena har hos myndigheterna i SEFI-rådets bidragit till en ökad förståelse för - och medvetenhet om - andra myndigheters arbete med skyddet av EU:s finansiella intressen. 5.2. Ekobrottsmyndigheten Ekobrottsmyndigheten har under perioden 2007-2009 arrangerat ca två utbildningstillfällen per år för de myndigheter som är involverade i skyddet av EU:s finansiella intressen. Utbildningarna har bl.a. avhandlat följande områden: Vad en brottsanmälan ska innehålla Vad som händer under en förundersökning De vanligaste brotten Förebyggande arbete Exempel från förundersökningar och domar 5.3. Jordbruksstöd och strukturfondsstöd Jordbruksverket är både förvaltande och utbetalande organ för landsbygdsfonden och garantifonden. 5 Inom myndigheten finns olika samarbetsformer mellan de ansvariga organen. För landsbygdsfonden finns exempelvis en regelgrupp som har till syfte att klargöra de svårigheter som kan finnas i genomförandet av programmen. För att säker- 5 Se avsnitt 3.1.

16 ställa kontrollernas effektivitet sker regelbundna möten mellan det förvaltande och det utbetalande organet, vilket kommer att resultera i tydligare uppföljning och mer likartad hantering av frågor inom programmet. Beträffande landsbygdsfonden har det på kontrollområdet inletts ett samarbete mellan Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget i syfte att arbeta för en homogen kontrollprocess över myndighetsgränserna. Jordbruksverket är även initiativtagare till en internationell grupp som har inlett ett samarbete för att diskutera kontrollfrågor mellan EU:s medlemsländer. Gruppen höll sitt första möte, som fick stort gensvar, i november 2009. Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Jordbruksverket och Fiskeriverket samverkar beträffande landsbygdsfonden genom en fondsamordningsgrupp. Gruppen träffas ca två gånger per år och har bl.a. till syfte att samordna stöd och kontrollera att samma projekt inte finansieras av mer än en fond. Gruppen arbetar även med frågor kring hur gemensamma system för övergripande kontroller kan byggas upp och med samordning av information på myndigheternas hemsidor. Man samarbetar även betträffande vissa frågor om oegentlighetsrapporteringen till OLAF, bl.a. avseende det elektroniska rapporteringssystem som ska införas våren 2010. Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket samverkar i stor utsträckning, både på lednings- och operativnivå. Myndigheterna samverkar bl.a. med en utvärdering av organisationen kring genomförandet av strukturfondsprogrammen. Utvärderingen belyser ESF och ERUF parallellt. Detta arbete har medfört ett vidare samarbete genom planerings- och uppföljningsdiskussioner samt regionala lärkonferenser dit bl.a. representanter för Svenska ESF-rådet och Tillväxtverket bjudits in. Jurister vid Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet möts också regelbundet, vilket har medfört ett aktivt lärande samt förslag till författningsändringar. Tillväxtverket anordnar sedan fler år tillbaka regelbundet möten för informations- och erfarenhetsutbyte, s.k. ERFA-möten. Vid dessa möten deltar representanter för Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket och Länsstyrelserna i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. På mötena behandlas gemensamma frågeställningar. Vidare lämnas information från Regeringskansliet och ibland från Europeiska kommissionen. Myndigheterna har bl.a. diskuterat hur rapporter ska lämnas till OLAF i syfte att åstadkomma en mer enhetlig hantering av oegentlighetsrapporteringen från Sverige. Dessutom har gemensamma utbildningsdagar genomförts med medverkan från OLAF. Tillväxtverket har också inlett ett samarbete med Ekobrottsmyndigheten för att genomföra en fördjupad utbildning om EU-bedrägerier. 5.4. Stöd inom ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar Inom SOLID-programmet finns ett etablerat samarbete mellan de ansvariga myndigheterna - Svenska ESF-rådet, Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen. Myndigheterna diskuterar fondernas utveckling på en mer övergripande nivå, utvärderingar och spridning

17 av resultat. Syftet med samarbetet är bl.a. att hitta gemensamma tolkningar av regelverk och arbeta fram rutiner för en sund ekonomisk förvaltning. Myndigheterna träffas ca tre gånger per år och vid mötena sker bl.a. kunskapsutbyte om projektansökningar och projektanordnare. 6. Ekonomistyrningsverkets erfarenheter ESV har fått i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som Sverige erhåller och som förvaltas gemensamt med Europeiska kommissionen. ESV:s revision omfattar medel från jordbruksfonderna, strukturfonderna, fiskerifonderna och fonderna inom SOLID-programmet. Andra EU-medel utanför det gemensamma förvaltningsansvaret omfattas inte. I uppgiften ingår att granska och rapportera eventuella iakttagelser om brister och felaktigheter i myndigheternas förvaltning. Revisionen är dock inte en åtgärd för att utreda om påvisade fel i förvaltningen beror på bedrägerier, oegentligheter eller annat felaktigt användande av EU:s medel. ESV lämnar för varje fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. Den granskning som ESV utför kan ge underlag för att se trender och typfall av iakttagelser om brister i myndigheternas förvaltning. Granskningen har hittills inte gett underlag för sådana bedömningar. ESV har även till uppgift att främja en effektiv och korrekt hantering av EU-medel genom att ge stöd till myndigheterna genom rådgivning och utbildning. Med skriften Handledning och redovisning av EG-medel vid statliga myndigheter lämnar ESV råd i redovisningsfrågor. Vidare svarar ESV för metodutveckling, rådgivning och utbildning i konsekvensutredning för de myndigheter som meddelar föreskrifter, vilket även innefattar de myndigheter som förvaltar EU-medel. Dessutom meddelar ESV föreskrifter och lämnar råd inom området intern styrning och kontroll samt internrevision.

18 7. SEFI-rådets verksamhet 2010-2012 Rådet ska under nästa treårsperiod fortsätta att ses vid tre tillfällen per år för att arbeta med strategiska frågor. Målet med sammankomsterna är att öka kunskapen hos berörda myndigheter om frågor med anknytning till skyddet för EU:s finansiella intressen samt att öka samarbetet mellan myndigheterna. Vid sammankomsterna kommer förmiddagarna att vara reserverade som mötestid för rådet. Mötena ska ägnas åt erfarenhetsutbyte och strategiska diskussioner. Samtliga medlemmar kommer att beredas tillfälle att ta upp aktuella frågeställningar inom rådets ansvarsområde. Vidare kommer Ekobrottsmyndigheten vid mötena rapportera om anmälningsläget med avseende på brott rörande EU:s finansiella intressen. ESV kommer på motsvarande sätt vid varje möte beredas tillfälle att rapportera om sina erfarenheter som revisionsmyndighet för många av EU-fonderna. Vid mötena kommer rådet, om rådet finner att det finns behov av det, föreslå nya åtgärder för att upprätthålla skyddet för EU:s finansiella intressen. Eftermiddagarna kommer att ägnas åt olika på förhand bestämda temadiskussioner i syfte att höja deltagande myndigheters kunskaper inom området. Både externa gäster och personer från rådets myndigheter kommer att bjudas in för att föreläsa om ämnen med anknytning till temana. Föreläsningarna ska även vara öppna för andra personer vid myndigheterna än de som är ledamöter i rådet. Temana fastställs för ett år i taget och under 2010 kommer följande teman att behandlas: Feb 2010 Presentation av fonder och strukturer som myndigheterna i SEFIrådet förvaltar samt en presentation av ESV:s revisioner. Maj 2010 Att anmäla eller inte anmäla? Stödja, främja eller kontrollera och revidera? Okt 2010 OLAF erfarenheter från samverkan med svenska myndigheter gällande oegentlighetsrapportering. Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra?

8. Upptäckta och rapporterade oegentligheter 19 8.1. Allmänna förutsättningar En definition av begreppet oegentlighet finns i Rådets förordning nr 2988/95 om skydd av gemenskapernas finansiella intressen. Med oegentlighet menas för bidragssektorn alla fel som lett till en felaktig utbetalning eller skulle ha lett till en felaktig utbetalning av bidrag om felet inte hade upptäckts. Inom tullområdet (traditionella egna medel) avses på motsvarande sätt alla fel som medfört eller skulle ha medfört, om felet inte upptäckts, att tull eller avgift undanhållits. En oegentlighet kan alltså vara allt från ett enkelt misstag till brottsliga förfaranden. Uppgifter om upptäckta oegentligheter redovisas i kvartalsrapporter som skickas till Europeiska kommissionen. Gemensamt för kvartalsrapporteringen är att nationella myndigheter ska rapportera alla fel som överstiger 10 000 euro (ca 100 500 kronor). För rapporteringen inom tullområdet är Tullverket ansvarig myndighet och för rapporteringen avseende jordbruksfonderna har Jordbruksverket motsvarande ansvar. Inom strukturfonderna ansvarar respektive förvaltningsmyndighet för rapporteringen. Programmen inom SOLID-programmet beslutades i slutet av 2008 och början av 2009, varför det ännu inte är möjligt att presentera några uppgifter angående upptäckta oegentligheter i de fonder som ingår i programmet. Under programperiod 2000-2006 hanterade Fiskeriverket en av fyra strukturfonder, fonden för fiskets utveckling. 6 Uppgifter om rapporterade oegentligheter för den fonden ingår därför fram till den 1 januari 2007 i statistiken för strukturfonderna. Sedan den 1 januari 2007 finns endast två strukturfonder, ERUF och ESF. Fonden som Fiskeriverket nu hanterar, fiskerifonden, ingår inte i statistiken för strukturfonderna. Det har ännu inte rapporterats några oegentligheter inom fiskerifonden. Uppgifterna om upptäckta fall av oegentligheter som redovisas i nedanstående diagram härrör från de kvartalsrapporter som berörda myndigheter skickat till Europeiska kommissionen och på kommissionens årliga rapporter avseende skyddet av EU:s finansiella intressen. 7 Det är inte möjligt att få fram statistikuppgifter avseende oegentlighetsrapporteringen inom EU som helhet för 2009, eftersom dessa uppgifter inte presenteras förrän under hösten 2010. Därför presenteras bara statistik fram till år 2008 avseende oegentlighetsrapporteringen inom EU. Det är viktigt att påpeka att oegentlighetsrapporteringen inte är relaterad till antalet bedrägerier. Det är enbart brottsstatistiken som ger en uppfattning om antalet bedrägerier. Rapporteringen inkluderar alla typer av oriktigheter, allt från oavsiktliga misstag från stödmottagaren och de myndigheter som hanterar EU-medlen till medvetet fusk och uppsåtliga bedrägerier. 6 De övriga strukturfonderna under programperioden 2000-2006 var Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. 7 Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet - årsrapport 2008 KOM (2009) 372 och Årsrapport 2007 KOM (2008) 475.

20 8.2. Trender och jämförelser För att få en bild av utvecklingen vad gäller upptäckta och rapporterade oegentligheter i Sverige och inom EU som helhet sedan 2001, redovisas nedan diagram över antal rapporterade oegentligheter och summan av de felaktiga belopp som rapporterats. Den 1 januari 2007 infördes en regelförändring avseende anmälningar av oegentligheter inom jordbruksfonderna. Förändring innebar att beloppsgränsen för att anmäla oegentligheter till Europeiska kommissionen höjdes från 4 000 till 10 000 euro. 8 Detta har medfört att antalet rapporterade oegentligheter i jordbruksfonderna, såväl inom Sverige som inom EU som helhet, har minskat kraftigt. Den stora minskningen i antalet rapporterade oegentligheter inom strukturfonderna i Sverige under 2009 torde kunna förklaras med att reglerna har ändrats för den nya programperioden 2007-2013. Reglerna innebär nu att oegentligheter som upptäckts och korrigerats innan stödet betalats ut till stödmottagaren och innan de berörda utgifterna tagits med i en utgiftsdeklaration som lämnats till Europeiska kommissionen, inte ska rapporteras. 9 I Sverige upptäcks de flesta oegentligheter inom strukturfonderna innan medel är rekvirerade från EU och dessa oegentligheter är under den nya programperioden undantagna från rapporteringsskyldigheten. Under 2007 och 2008 rapporterades 8 Kommissionens förordning (EG) nr 1848/2006 art. 6.1. 9 Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 art. 28.2c.

fortfarande oegentligheter enligt reglerna för den tidigare programperioden, 2000-2006. Det är svårt att dra några slutsatser angående den svenska statistiken, eftersom den bygger på ett förhållandevis litet antal anmälningar. 21

22 8.3. Analys av oegentligheter Under åren 2007-2009 har Sverige rapporterat följande uppgifter; Under 2007 rapporterades 42 oegentligheter avseende traditionella egna medel. Dessa omfattade totalt 2,4 miljoner euro, vilket innebär ett genomsnittligt belopp om ca 57 000 euro. Under 2008 rapporterades 70 oegentligheter omfattande totalt 6,3 miljoner euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 90 000 euro. Under 2009 rapporterades 56 oegentligheter omfattande totalt 5,3 miljoner euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 94 735 euro. Under 2007 rapporterades 14 oegentligheter avseende jordbruksfonderna. Dessa omfattade totalt 284 000 euro, vilket innebär ett genomsnittligt belopp om ca 20 000 euro. Under 2008 rapporterades 10 oegentligheter omfattande totalt 214 000 euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 21 000 euro. Under 2009 rapporterades 8 oegentligheter omfattande totalt 232 000 euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 29 000 euro. Under 2007 rapporterades 79 oegentligheter avseende strukturfondsstöden. Dessa omfattade totalt 3,6 miljoner euro, vilket innebär ett genomsnittligt felaktigt belopp om ca 46 000 euro. Under 2008 rapporterades 146 oegentligheter omfattande totalt 3,7 miljoner euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 25 000 euro. Under 2009 rapporterades 3 oegentligheter omfattande totalt 44 690 euro, vilket ger ett genomsnittligt belopp om ca 15 000 euro. Vanliga feltyper Generellt bör noteras att en rapporterad oegentlighet ofta grundas på mer än en felorsak och att det i rapporteringen avseende enskilda oegentligheter anges flera olika feltyper. Traditionella egna medel: De vanligaste oegentligheterna beträffande traditionella egna medel rörde dels varudeklarationer (missledande beskrivningar av varan, dess värde, dess ursprung eller förmånsordningen), dels formella krav (villkor eller åtaganden som inte uppfyllts). Dessa två förfaranden görs i syfte att slippa betala tull och antidumpningstull. Antidumpningstull kan utgå på vissa varuslag och kan även vara beroende av i vilka länder varorna har sitt ursprung. Liksom tidigare år var de mest utsatta varorna TVapparater och skärmar. Den näst mest utsatta varan var tobak. Andra varor som allt oftare drabbas är kläder, maskiner, plast och kött, medan bil- och motordelar ligger på nästan samma nivå som tidigare. Grönsaker är nu mindre utsatta än tidigare. Jordbruksfonder: Den vanligaste typen av oegentligheter var att stödmottagaren inte slutfört eller genomfört sitt åtagande fullständigt eller i rätt tid. Andra vanliga oegentligheter är att stödmottagaren angett en utgift som inte är stödberättigad eller att handlingar saknas eller är inkompletta. Även frånvaro av identifikation, märkning m.m. och felaktighet gällande produkt, djur eller land är feltyper som ofta angetts. Strukturfonder: De flesta rapporterade oegentligheter rör fel av administrativ natur och upptäckts vid rutingenomgång av handlingarna. Två vanliga fel är utgifter som inte är stödberättigade och saknade eller inkompletta handlingar.

9. Anmälda bedrägerier och resultatet av dessa 23 Enligt förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten handläggs vid myndigheten så kallade EU-bedrägerier, dvs. mål som avser bedrägeri, bedrägligt beteende och grovt bedrägeri enligt 9 kap. 1-3 brottsbalken, om gärningen rör EU:s finansiella intressen. Vidare handläggs subventionsmissbruk enligt 9 kap. 3a brottsbalken. Ekobrottsmyndigheten utreder sedan den 1 mars 2001 samtliga sådana ärenden i Sverige. En anmälan bör göras till Ekobrottsmyndigheten så snart det finns anledning att anta att brott enligt ovan nämnda bestämmelser föreligger. Någon beloppsgräns för anmälningar finns inte, vilket t.ex. är fallet vad gäller kvartalsrapporteringen till Europeiska kommissionen. Administrativa sanktioner får dessutom utfärdas oberoende av eventuella brottsanmälningar. Nationella ekobrottskammaren vid Ekobrottsmyndigheten utreder och lagför misstänkta EU-bedrägerier i hela landet. Genom att ansvaret vilar på en kammare och på ett begränsat antal åklagare, poliser och ekonomer, erhålls en samlad överblick över förekomsten av EU-bedrägerier i landet. Det har också medfört att kammarens kompetens och erfarenhet ökat samt att utredningsarbetet blivit mer effektivt och rättstillämpningen mer enhetlig. 9.1. Anmälningar om misstänkta brott Under åren 2007-2009 lämnades totalt 29 nya anmälningar beträffande misstänkta EUbedrägerier till Ekobrottsmyndigheten. Av dessa anmälningar inkom 15 under 2007, fem under 2008 och nio under 2009. Det är en kraftig minskning jämfört år 2006, då 29 anmälningar inkom. En förklaring till den låga anmälningsfrekvensen kan vara att verksamheten för innevarande programperiod befinner sig i en inledningsfas, med undantag för jordbruksfonderna. De fleråriga och årliga programmen fastställdes för flertalet fonder under 2007 och 2008 och utbetalningarna har följaktligen varit begränsade. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter under den förra programperioden, 2000 2006, var att det gjordes få anmälningar de första åren men att antalet ökade i mitten och slutet av perioden. De flesta av anmälningarna avser strukturfondsstöd och jordbruksstöd. Anmälningarna har främst getts in av Jordbruksverket, Fiskeriverket, Migrationsverket, Tillväxtverket och länsstyrelserna. Det förekommer även att privatpersoner ger in anmälningar. Under perioden 2007-2009 har totalt 18 personer lagförts för EU-bedrägerier omfattande 47 brottsmisstankar. Vidare har 16 domar avkunnats.