Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2016 FRÅN Inversion. Foto: Erik Svensson. Luftkvaliteten i Göteborgsregionen 2015 Luftkvaliteten är ett problem i våra tätorter på grund av att det finns många utsläppskällor i närheten av där människor bor och vistas dagligen. Transportsektorn, framför allt vägtrafik, är huvudkällan till många av de luftföroreningar som förekommer i den tätbebyggda delen av regionen där luftkvaliteten är mest problematisk. Vinter och vår är den tiden på året när luftföroreningshalter är som högst. Kvävedioxidhalterna brukar vara som högst under kalla vintermånader på grund av att låga temperaturer kan orsaka marknära inversioner om vindhastigheten är låg, gör att fordon släpper ut mer luftföroreningar och gör att luften cirkulerar långsammare och leder till att föroreningarna stannar kvar längre i gaturummet. Partikelhalter brukar vara som högst under senvinter och vår när temperaturen
börjar stiga, vägarna torkar upp och partiklar som har ansamlats på vägbanan under vintern, bland annat orsakad av slitage från dubbdäck, virvlas upp i luften. 2015 var ett bra luftår År 2015 var ett relativt bra år vädermässigt som gynnade lägre luftföroreningshalter. Trots det har vi inte klarat samtliga miljökvalitetsnormer för kvävedioxid i Göteborg. Årsnormen och EU-timnormen klarades vid samtliga mätstationer, men de svenska normerna för dygn och timme överskrids fortfarande vid mätstationerna i Haga och Gårda, det vill säga i trafikerade gatumiljöer (figurer 1 och 2). Den generella trenden under de senaste åren är en minskning av halterna av kvävedioxid, både i tak- och gatunivå. Under 2015 var halterna av kvävedioxid bland de lägsta som vi någonsin uppmätt i bakgrundsluften (på mätstationen Femman). Figur 1. Antal timmar över MKN-värdet på 90 µg/m3 för NO2 under år 2015. Figur 2. Antal dygn över MKN för kvävedioxid på 60 µg/m3 under år 2015.
Minskande partikelhalter Partikelhalterna under 2015 har legat under miljökvalitetsnormerna med god marginal (figur 3). Dygnsnormen har inte överskridits sedan 2006 och trenden är minskade nivåer. Den största orsaken till denna trend är sannolikt en kombination av de åtgärder som har vidtagits i Göteborg de senaste åren för att få ner partikelhalterna; partikelbindande åtgärder i form av spridning av en blandning av vatten och magnesiumklorid, dubbdäcksförbud och de senaste åren även införandet av trängselskatt. haft stor betydelse för utsläpp av både svavel och partiklar från sjöfarten och har sannolikt bidragit till de lägsta hittills uppmätta halterna av partiklar i bakgrundsluften. Ni hittar årsrapporten på Göteborgs Stads hemsida. För att veta hur luftkvaliteten är just nu i Göteborg kan man få snabb och aktuell information, både på goteborg.se/luften och via mobilappen Luften i Göteborg (ios och android). Informationen uppdateras varje timme. l Nytt direktiv minskar svavelhalterna I början på 2015 trädde ett nytt svaveldirektiv i kraft för marina bränslen som minskade den tillåtna svavelhalten från 1 procent till 0,1 procent. Detta har Figur 3. Antal dygn över MKN-värdet för partiklar (PM10) på 50 µg/m3 under år 2015 Luftvårdsprogrammet föreslås bli luftvårdsförbund Den 21 april beslutade styrgruppen för Luftvårdsprogrammet att föreslå till GR:s förbundsstyrelse att Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen avslutas och att ett fristående luftvårdsförbund istället bildas. Inriktningen är att ärendet tas upp i förbundsstyrelsen i september. En översyn som gjordes av Luftvårdsprogrammet under våren visade att det finns flera fördelar med ett luftvårdsförbund fristående från GR med egen styrelse och stadgar. Det kan tydliggöra roller och ansvarsfördelning i organisationen. Förhoppningen är att luftvårdsarbetet sedan ska fortgå som tidigare, men även kunna utvecklas och bli ännu bättre. Ett arbetsutskott, bestående av representanter från kommuner, företag och Länsstyrelsen, kommer under hösten tillsammans med GR-kansliet styra arbetet med bildandet av ett luftvårdsförbund. För frågor, kontakta Haris Huric på GR.
Höga kvävedioxidhalter i Kungälv V arje år genomför Luftvårdsprogrammet kortare mätkampanjer i någon av Göteborgsregionens medlemskommuner. Mätningarna utförs av miljöförvaltningen vid Göteborgs Stad, vanligtvis under en tremånadersperiod. I år var det Kungälvs tur. Denna gång förlängdes mätningarna till sex månader på initiativ av Kungälvs kommun. Kampanjen pågick från och med november 2015 till och med april 2016. Mätvagnen i Kungälv. Foto: Helene Olofson. Mätningar vid Kungälvs nya resecentrum Mätvagnen har varit placerad i korsningen mellan E6:an och Kongahällagatan i Kungälv, i höjd med Thorildskolan. Här planerar kommunen att bygga ett nytt resecentrum som till stor del ska ersätta den befintliga hållplatsen Kungälv busstation i centrala staden. Trafiken på E6:an är under stor del av dygnet intensiv och består av både personbilar, bussar och lastbilar. Mätvagnen är utrustad med instrument för att mäta partiklar (PM10) och kväveoxider (NO, NO2 och NOx). Även temperatur, vindhastighet och vindriktning mäts på platsen. Miljökvalitetsnormerna klaras troligtvis för partiklar Utvärderingen av data pågår fortfarande, men preliminära resultat visar att både MKN och utvärderingströsklar för partiklar klaras på platsen när det gäller årsmedelvärde. Dygnsnormen har inte överskridits en enda gång under mätperioden, så sannolikheten är hög att MKN kommer att klaras även där. Viss risk finns att den nedre utvärderingströskeln inte klaras, då gränsvärdet överskreds 32 av 35 tillåtna gånger under halvåret. De högsta partikelhalterna uppmättes i början av mars. Vid denna tid på året ligger mycket sand och salt kvar på de torra vägarna efter halkbekämpningen, medan många fordon fortfarande körs med dubbdäck. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid riskerar att överskridas För kvävedioxid ser MKN för år ut att klaras, medan övre utvärderingströskeln riskerar att överskridas. När det gäller dygn och timme så har alla normer och trösklar överskridits under perioden, utom MKN för timme som riskerar att överskridas. Under framför allt januari och februari månad noterades många dagar med anmärkningsvärt höga NO2- halter på mätplatsen. Dessa dagar sammanföll oftast med låga temperaturer och vindstilla förhållanden. Både kvävedioxidhalter och partikelhalter påverkas starkt av trafiken Mätplatsen i Kungälv är starkt influerad av E6:an och det är tydligt att både partikelhalter och kvävedioxidhalter varierar med trafikmängden. Höga NO2-halter mäts upp under morgonens och eftermiddagens rusningstrafik. Partikelhalterna är låga tidigt på morgonen, och ökar allt eftersom trafiken ökar och vägbanan torkar upp. När resultaten är färdiganalyserade i slutet av juni kommer de att presenteras i en rapport på www. grkom.se/luft. l
Foto: Viktoria Viklander. Luften är inte frisk till 2020 men föroreningshalterna sjunker Varje år följer Göteborgs Stad upp tolv lokala miljömål, varav de flesta går ut 2020. Ett av dessa är målet för Frisk luft som säger att luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär. Dessutom har målet tre delmål om lägre halter av partiklar och kvävedioxid samt minskade utsläpp av kolväten. Årets uppföljning visar att det fortfarande är mycket svårt att nå målet för Frisk luft. De senaste årens har vi sett en trend med svagt minskade luftföroreningshalter i gatunivå, framför allt för bakgrundshalterna. År 2015 var halterna av både partiklar och kvävedioxid i taknivå de lägsta sedan mätningarna startade i mitten av 1970-talet. Delmålet för partikelhalter klaras Delmålet för partikelhalter i marknivå säger att dygnsmedelvärdet för PM10 ska underskrida 30 µg/ m3 år 2020, och att värdet får överskridas högst 37 gånger under året. 2015 års mätningar visar att målet klarades för tredje året i rad, även om det var på gränsen denna gång med 36 överträdelser (se figur 4). Halterna av partiklar i marknivå ökade något under 2015, vilket delvis beror på att vägtrafiken har ökat igen efter den minskning som noterades efter trängselskattens införande 2013. I taknivå ska årsmedelvärdet för PM2,5 underskrida 10 µg/m3 år 2020. Även detta mål klarades 2015, och trenden är positiv (se figur 5). Figur 4. Antal överskridande PM10 Figur 5. Årsmedelvärdet för PM2,5
Svårt att nå målet för halter av kvävedioxid Enligt delmålet om halter av kvävedioxid ska årsmedelvärdet underskrida 20 µg/m3 vid 95 procent av alla förskolor och skolor i Göteborg samt vid bostaden hos 95 procent av göteborgarna senast år 2020. Kvävedioxidmålet är svårt att nå, framför allt i centrala Göteborg och längs trafiklederna. Vi ser en nedåtgående trend i både halter och utsläpp, men halterna i gatunivå steg något under 2015 jämfört med 2014. Även denna ökning kan delvis förklaras med stigande trafiksiffror i centrala Göteborg. I Göteborgsområdet når vi inte heller miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Därför revideras nu åtgärdsprogrammet för kvävedioxid som upprättades 2006. Utsläpp av flyktiga kolväten kvar på samma nivåer Delmålet för utsläpp av flyktiga organiska kolväten (VOC) gick ut 2015 och kommer därför att revideras under året. Det gamla målet, som säger att utsläppen vara lägre än 10 000 ton per år, har inte klarats under uppföljningsåret. År 2015 uppskattas emissionerna ligga på ungefär 11 500 ton, vilket är en minskning med cirka 4 procent sedan 2007. Utsläppen av VOC kommer främst från raffinaderierna och Energi hamnen i Göteborg, samt från lösningsmedelanvändning. l Nytt åtgärdsprogram för kvävedioxid på gång i Göteborgsregionen Kvävedioxid är den förorening som vi har svårast att klara målen för i Göteborgsregionen, och vi klarar inte miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid. På grund av detta fastställde Länsstyrelsen i Västra Götaland redan 2006 ett åtgärdsprogram för att minska halterna av kvävedioxid. Eftersom halterna fortfarande är för höga påbörjades under 2015 arbetet med att revidera detta åtgärdsprogram. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är svårast att nå Luftföroreningar har en negativ påverkan på människors hälsa och miljö. På 1990-talet fastställdes miljökvalitetsnormer för luft för att ge ökat skydd för hälsa och miljö samt för att kunna styra mot att nå miljömålen, men också för att leva upp till EU:s regelverk. Det finns miljökvalitetsnormer för ett antal luftföroreningar och i tätorter är det svårast att klara kvävedioxid och partiklar (PM10). Av dessa två är det endast normen för kvävedioxid som inte klaras i Göteborgsområdet idag. De högsta halterna ser vi idag i mer slutna gaturum med mycket trafik, som i området runt Haga, där vi inte når MKN idag samt längs de större vägarna, så som vid Gårda längs E6. Behov av revidering Syftet med åtgärdsprogrammet är att fastställa ett antal åtgärder för att nå MKN för kvävedioxid. I Göteborgsregionen har vi sedan 2006 ett åtgärdsprogram för kvävedioxid, men det behöver omprövas var sjätte år. I samråd med Göteborgs och Mölndals stad, Partille kommun samt Göteborgsregionens kommunalförbund beslöt Länsstyrelsen 2013 att det inte var verkningsfullt att utforma ett nytt åtgärds- program, utan man ville istället invänta effekterna av trängselskatt, utökad kollektivtrafik och andra åtgärder. När vi 2015 fortfarande hade för höga halter av kvävedioxid ansåg Länsstyrelsen att åtgärdsprogrammet behövde förnyas. Arbetet pågår för fullt Arbetet med revideringen startade 2015 och pågår nu för fullt. Vi vet redan idag att den största andelen kväveoxider har sitt ursprung från vägtransporter, sjöfart och energiförsörjning. Generellt är det så att det är den internationella sjöfarten som står för de högsta utsläppen av kväveoxider i regionen, men vägtrafiken som bidrar mest till halterna där människor vistas. Miljöförvaltningen i Göteborg kommer att göra en haltbidragsberäkning för att undersöka vilka källor som bidrar mest till de höga halter där människor vistas. Haltbidragsberäkningen syftar till att ge en detaljerad nivå och tydliggöra vilka källor som är viktigast på olika platser. Redan idag pågår flera åtgärder för att minska kväveoxidutsläppen, bland annat genom åtgärder i Göteborgs Stads miljöprogram. Planen är att åtgärdsprogrammet ska fastställas i början av 2017. l
Ny miljötjänst ska ge hälsosammare jobbpendling och bättre skolmiljö I projektet Miljöväder ska miljöförvaltningen ihop med bland annat IVL Svenska miljöinstitutet installera ett stort antal sensorer som mäter luftföroreningar och buller runt om i Göteborg. Med hjälp av sensorerna ska användarna se vilka halter av luftföroreningar de utsätts för och kunna göra aktiva val för sin hälsa, till exempel planera om sina resvägar. Användarna kan vara allt från privatpersoner, skolor och företag till myndigheter och forskare. Foto: Klas Eriksson. Som privatperson ska man kunna få tips på alternativa transportsätt eller rutter, både för att främja sin egen hälsa och för att bidra till en renare luftmiljö kring exempelvis skolor och förskolor. Genom att involvera skolorna ska projektet även leda till en ökad medvetenhet hos elever och allmänhet rörande miljön i närområdet och hur den påverkas av vårt beteende, säger projektledare Fredrik Hallgren på IVL Svenska Miljöinstitutet. Sensorerna mäter kvävedioxid, partiklar och buller och ger tillsammans en bra bild över föroreningssituationen i staden. De kommer att placeras på ett antal platser vid förskolor och skolor i gaturum. Tack vare det stora antalet sensorer får vi en helt annan bild av hur buller- och luftföroreningssituationen ser ut. Sensorerna kompletterar våra mätningar och kan hjälpa till att förbättra våra beräkningar, säger Erik Bäck på miljöförvaltningens miljöövervakningsenhet. Bakom det nystartade projektet, som går under namnet Miljöväder, står IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med bland andra miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. För mer information kontakta: Hung Nguyen eller Erik Bäck på miljöförvaltningen. l Miljöväder finansieras av Vinnova och pågår i två år. Det leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och genomförs tillsammans med Göteborgs Stad, Vinnter, ACREO Swedish ICT, IMCG, ThingWorx och Interactive Institute Swedish ICT.
Nytt svaveldirektiv sänker utsläppen rejält Foto: Klas Eriksson. I januari 2015 trädde ett nytt svaveldirektiv för sjöfarten i kraft i EU. Direktivet innebär att fartyg endast får ha 0,1 procent svavel i bränslet när de befinner sig inom svavelkontrollområdet SECA, där Nordsjön, Östersjön och Engelska kanalen ingår. Tidigare tilläts en svavelhalt på 1,0 procent inom området. Sedan svaveldirektivet infördes har Göteborgs Stad sett en tydlig trend i sjunkande utsläpp av svaveldioxid, från 619 ton 2014 till 171 ton 2015. Detta motsvarar en minskning på cirka 70 procent, se figur 6. Svavelutsläppen har minskat även tidigare år, men årets rejäla minskning kan vi till stor del tacka införandet av svaveldirektivet för. Fartygen i området har genomfört olika slags åtgärder för att klara det nya lagkravet. En stor andel fartyg går på lågsvavlig bunkerolja eller marindiesel. Många företag har även börjat bygga fartyg med LNG-drift. Stena Line lanserade också under förra året världens första metanoldrivna fartyg, Stena Germanica. En tredje åtgärd som fler fartyg installerar nu är så kallade skrubbers, som renar rökgasen från svaveldioxid direkt på båten. Svaveldirektivet gäller endast inom SECAområdet. På övriga vattenområden får svavelhalten inte överstiga 3,5 procent. Tidigast år 2020 kommer reglerna att skärpas även på global nivå. l Figur 6. Utsläpp av svaveldioxid i Göteborg.
Analys av hälso- och miljöeffekter av det nya svaveldirektivet EnviSuM - Environmental Impact of Low Emission Shipping: Measurements and Modelling Strategies är ett nytt projekt som ska undersöka vilken påverkan det nya svaveldirektivet kommer att få för Östersjöregionen, inklusive Skagerak och Kattegatt, utifrån både kostnader och påverkan på hälsa och miljö. Utifrån resultatet ska rekommendationer tas fram till både beslutsfattare och företag. Projektet startar i år och ska pågå under tre års tid. I detta projekt är Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska högskola delaktiga tillsammans med flera parter från de största hamnarna i Östersjöområdet, de norska och finska meterologiska instituten med flera. Det finns idag inte tillräckligt med information om den tekniska effektiviteten eller socioekonomiska konsekvenser från rena fraktlösningar eller sjöfartens förmåga att uppfylla reglerna. Tre hamnstäder kommer att vara delaktiga, Göteborg, Sankt Petersburg och Gdynia-Gdansk. Den sociala påverkan från emissionsminskningarna kommer att undersökas både på lokal nivå och på för hela Östersjöområdet. Göteborgs Stads miljöförvaltnings uppgift i projektet är att göra beräkningar av luftkvaliteten i Göteborgsområdet. Utöver det ska projektet skapa möjlighet för olika intressenter att arbeta tillsammans och utbyta erfarenheter och expertis inom området. Inom projektet kommer åtgärder för att möta direktivet att undersökas och sedan bidra med verktyg och rekommendationer för utveckling av framtida miljöregleringar samt guidning till sjöfartssektorn för framtida investeringsbeslut. För mer information, kontakta Hung Nguyen eller Erik Bäck på miljöförvaltningen, Johan Mellqvist på Chalmers eller Lars Barregård på Göteborgs universitet. l Ny studie av emissioner från busstrafiken Under två veckor i mars utförde IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs Universitet en intensiv mätkampanj för att studera partiklar och gaser i anslutning till en busshållplats i centrala Göteborg. Dessa mätningar ingår i ett forskningsprojekt som finansieras av Vinnova. Syftet med dessa mätningar är bland annat att få en helhetssyn rörande partiklar och gaser som härrör från trafikemissioner och ska uppnås genom en omfattande mätstudie utgående från bland annat vägtrafik. IVL:s nyligen framtagna metod för karakterisering av emissioner från individuella fordon vid verklig utspädning kombinerades nu, i samarbete med Göteborgs Universitet, med avancerad högupplöst masspektrometri som möjliggör identifiering av vissa organiska ämnen i både gas- och partikelfas. Utöver sekundvisa realtidsmätningarna av gaser och partiklars storleksfördelning, antal, massa, flyktighet, sotinnehåll samt organiskt innehåll i gas och partikelfas undersöks även potentialen att bilda så kallad sekundär partikelmassa. Det är den partikelbildning som sker genom kemiska reaktioner i atmosfären. Detta uppskattas genom att de primära utsläppen leds genom en UV-kammare som skyndar på den verkliga atmosfärskemiska omvandlingen från tre dagar till omkring trettio sekunder. Först när vi vet potentialen att bilda eventuell sekundär partikelmassa kan vi se det totala bidraget från en utsläppskälla, alltså både primärt och sekundärt. Det är förmodligen inte alltid tillräckligt att titta enbart på primära utsläppsnivåer för att utvärdera emissionernas miljöeffekter. I förlängningen vill man förstå hur den sekundära massan bildas och vilka nyckelämnen som är viktiga i den processen. l Vi finansierar luftvårdsprogrammet: Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Swedavia Göteborg Landvetter Airport, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem AB, Renova, St1 Refinery AB, Tefco, Volvo Group Sweden AB samt Volvo Personvagnar Göteborgsregionens luftvårdsprogram, c/o Miljöförvaltningen i Göteborg Adress: Box 7012, 414 59 Göteborg Tel: 031 368 37 94 www.grkom.se/luft