Ledningssystem för Motala kommun (LedMot)

Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse 2010-03-29 Sida 1 (8) Kommunledningsförvaltningen Stab Utvecklingschef Jan Holmberg Telefon 0141-225010 Mobiltelefon 070-5642738 Telefax 0141-57714 e-postadress jan.holmberg@motala.se Diarienummer 09/KS 0334 Ledningssystem för Motala kommun (LedMot) Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda ett förslag till kommunövergripande ledningssystem (LedMot) för Motala kommun. Det i bilaga redovisade förslaget har i en omfattande process utöver kommunstyrelsen bl. a. kommunicerats med kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges partigrupper, utvecklings- och omvärldsberedningen samt kommunchefens ledningsgrupp. Utvecklings- och omvärldsberedningen har vid sitt sammanträde 2010-03-10 tillstyrkt LedMot. Förslaget till ledningssystem för Motala kommun innebär att den kommunövergripande styrningen förtydligas. Antas LedMot behöver den nuvarande politiska målstrukturen bearbetas och förenklas i ett följduppdrag. Vidare föreslås en utveckling av de politiska riktlinjerna för konkurrenshantering. Med prioritet för att införa servicegarantier i hela organisationen krävs en förstärkning av resurser 2010 för verksamhetsutveckling vid kommunledningsförvaltningen samt ökade insatser för uppföljning. Den fortsatta hanteringen av LedMot redovisas i en genomförandeplan. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta. 1. Godkänna ledningssystem (LedMot) som redovisas i bilaga. 2. Upphäva styrdokumenten Roller och sampel och Policy för verksamhetsutveckling. 3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med nämnderna utveckla den politiska målstrukturen enligt redovisad genomförandeplan. 4. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utveckla de politiska riktlinjerna kring konkurrenshantering enligt redovisad genomförandeplan Kommunstyrelsen beslutar 5. Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut enligt punkt 1 till 4 godkänna redovisad genomförandeplan samt att anvisa 425 000 kr år 2010 ur kommunstyrelsens medel för oförutsett för genomförande LedMot. Postadress Besöksadress Telefon vxl Webbplats e-postadress 591 86 Motala Drottninggatan 2 0141-22 50 00 motala.se motala.kommun@motala.se

Bakgrund: Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde den 16 juni 2009 gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda ett kommungemensamt ledningssystem. I bakgrunden till ärendet finns bl.a. en politisk översyn av styrdokumentet Roller och sampel våren 2009. Roller och sampel är det dokument som idag beskriver kommungemensamma spelregler för ledning och styrning. Vid översynen konstaterades att dokumentet spelar en viktig roll men är i behov av utveckling. I samband med en uppföljning av kommunens målstruktur våren 2009 noterades behovet av ett övergripande synsätt och systematik avseende ledning, styrning och uppföljning. I bakgrunden till ärendet beskrivs även kort förvaltningarnas arbete med ledning och styrning. Det förekommer relativt olika tolkningar av Roller och sampel samtidigt som flera förvaltningar driver ett utvecklingsarbete kring ledning och styrning. Utvecklingen av ledningssystem i förvaltningarna förutsätter ett kommungemensamt system. Ur ett kommunövergripande perspektiv kan problematik uppstå om olika ledningssystem utvecklas utan ett helhetsperspektiv. Sammanfattningsvis finns det behov av ett gemensamt ledningssystem för Motala kommun i syfte att öka verkningsgraden i organisationen. Kommunstyrelsen gav följande utgångspunkter för uppdraget att utreda ett ledningssystem för Motala kommun: Arbetet med ett ledningssystem är en översyn och utveckling av de interna spelreglerna i Roller och samspel och innefattar en översyn av målstrukturen och övriga delar i detta styrdokument. Utvecklingen av målstrukturen byggs uppifrån och ner kopplingen till visionen ska bli starkare. Ramverket med kommungemensamma och nämndsspecifika mål ska behållas. Status och sammanhang för styrdokument t.ex. policys, planer och program ska tydliggöras ytterligare. Enkelhet och kommunicerbarhet är ledande för utformningen av ledningssystem. Processen kring ett nytt ledningssystem Uppdraget har styrts politiskt via kommunstyrelsen och återkopplingar har skett både till kommunstyrelsen i plenum samt dess arbetsutskott. Ärendet har även återkommande stämts av i utvecklings- och omvärldsberedningen. Vidare har kommunfullmäktiges partigrupper i två steg fått möjlighet att yttra sig över förslaget till ledningssystem, kompletterat med möten där en dialog genomförts med beredande tjänstemän. Synpunkter och kommentarer till den formella remissen finns beskrivet i detta dokument under rubriken remiss. Avslutningsvis har föredragningar av förslaget till ledningssystem även genomförts vid sammanträden med kommunrevisionen och hela kommunfullmäktige. På tjänstemannanivå har uppdraget styrts av kommunchefens ledningsgrupp. Under ledningsgruppen har en arbetsgrupp bildats med controller Therése Hjälmroth, utvecklingschef Jan Holmberg, biträdande kommunchef Peter Ingesson, ekonomichef Anders Neuman samt personalchef Lars Svartling alla från kommunledningsförvaltningen. Övriga förvaltningar har varit representerade i arbetsgruppen genom utredningssekreterare Anne Karlsson, plan- och miljöförvaltningen, verksamhetscontroller Tobias Molin, bildningsförvaltningen, utvecklingssamordnare Jaan Noor, socialförvaltningen och ekonom Johan Lewholt, tekniska förvaltningen. Sida 2 (8)

Referensgrupper till arbetet har utgjorts av det interna kvalitetsnätverket, ekonomgruppen, säkerhetsgruppen, personalforum samt sekreterargruppen. Arbetet har också vid två tillfällen stämts av i CSK (Centrala samverkanskommittén). MBL- information enligt 19 har genomförts den 21 januari och förhandling enligt MBL 11 den 29 mars. Beredande tjänstemän har varit Therése Hjälmroth och Jan Holmberg. Arbetet inleddes med en kartläggning av nuläget: 1. En listning av befintliga politiska styrdokument visar att dessa är närmare 100 till antal. Det finns ingen enhetlighet i benämningar (plan, policy, program, riktlinjer etc). Många dokument handlar även om förvaltningsfrågor. Någon fullständig kartläggning av förvaltningsstyrdokument har ej inrymts av tidsskäl i uppdraget. Införandet av LedMot innebär att Roller och samspel samt Policy för verksamhetsutveckling kan upphävas. Policy för verksamhetsutveckling föreslås utgöra en del av politiska riktlinjerna i LedMot. Sammanfattningsvis är behovet färre och bättre strukturerade styrdokument för att de ska vara styrande. 2. En fördjupad kartläggning av styrmodeller på förvaltningarna visar att socialförvaltningen och tekniska förvaltningen har styrsystem byggda på Roller och samspel dock med vissa olikheter. Vid bildningsförvaltningen pågår arbete med att utforma ett ledningssystem utifrån förvaltningens nya organisation samt under påverkan av utformningen av ett kommunövergripande ledningssystem. Kommunledningsförvaltningen och plan- och miljöförvaltningen har enkla styrmodeller. Sammanfattningsvis finns ett omedelbart behov av ett kommungemensamt ledningssystem. 3. Beskrivningen av nuvarande målstruktur visar på stora olikheter i målformuleringar, att målen i det lokala utvecklingsprogrammet ej finns med i målkedjan, det finns mål som ej kan följas upp samt generellt sett för många mål. Sammanfattningsvis finns behov av en ökad enkelhet och struktur för målkedjan för att få färre, tydligare och mer styrande politiska mål. 4. Goda exempel från ledning och styrning har hämtats i första hand från Uddevalla, Halmstad, Vara, Botkyrka, Stockholm, Trollhättan, Lomma, Norrköping och Mjölby. Dokument har hämtats från kommunernas hemsidor och i vissa fall har ytterligare frågor ställts via mail eller telefonsamtal. Tillsammans med Norrköping och Mjölby har möten genomförts. I Mjölby pågår liksom i Motala ett utredningsarbete. Erfarenheter från exempelkommunerna är att de har arbetet långsiktigt och uthålligt med ledning och styrning och i högre grad fokuserat på organisationens inre arbete än organisationsförändringar. Vidare ges intryck av en tydlig politisk styrning med en ambition att kommunicera aktivt med omvärlden vad kommunen står för. Exempelkommunernas satsning på ledning och styrning synes ha gett effekten att de är framgångsrika t.ex. vid utnämningen av årets kvalitetskommun eller genom höga placeringar i olika kommunrankingar. 5. Kartläggningen av kommunens nuläge och omvärldsanalysen har lett fram till ett antal vägval som hanterats i det fortsatta arbetet med ledningssystemet. Vägvalen, som listas nedan, har konsekvent beaktats vid utformningen av ledningssystemet LedMot: Tydligare politisk styrning Utvecklad målstyrning Gemensamma system för verksamhetsutveckling Struktur för styrdokument Konkurrenshantering Sida 3 (8)

Remissynpunkter med kommentarer Kommunledningsförvaltningen har i samverkan med utvecklings- och omvärldsberedningen remitterat såväl förslag till ny politisk organisation som ett utkast till ledningssystem till kommunfullmäktiges partigrupper. Den parallella hanteringen är nödvändig då den politiska organisationen är en utgångspunkt för ledningssystemet. Centerpartiet saknar ordlista och begreppsförklaringar. Vidare vill de tillsätta en ekonomi/budgetberedning årligen med 2 personer från varje parti så att alla ska få samma ekonomiska information. Partiet lyfter fram behovet av en genomförandeplan och har lämnat relativt omfattande synpunkter av redaktionell karaktär. Kommentarer: Dokumentet innehåller definitioner och förklaringar i den löpande texten samt har därtill kompletterats med en särskild ordlista. Avsikten är att ledningssystemets årsagenda genom dokumentation och aktiviteter (budgetdialog) ska ge fullgod ekonomisk information till alla berörda partier. Politiken kan självfallet ändå skapa en särskild årlig beredning men fokus bör då vara både verksamhet och ekonomi. Kommunledningsförvaltningen biträder synpunkten om behovet av en genomförandeplan vilken också finns redovisad i detta dokument. Centerpartiets synpunkter av redaktionell karaktär har vägts in i den slutliga utformningen av LedMot. Folkpartiet anser att det redovisade arbetet är mycket bra. De vill ha ordlista med begreppsförklaringar. Det är positivt med ökat fokus på medborgare och kund. Riktlinjer för konkurrenshantering måste snarast utarbetas. I årsagendan bör andra övergripande dokument synas som t. ex. översiktsplan. Kommentarer: Avseende ordlista se kommentar Centern. En utveckling av riktlinjer för konkurrenshantering ingår i beslutspunkterna till detta ärende. Årsagendan är formad efter hanteringen av huvudstyrdokumenten för LedMot. Det Lokala Utvecklingsprogrammet LUP är ett sådant dokument. LUP:en föreslås få en samordnad tidplan med översiktsplanen vilket innebär att Folkpartiets synpunkt kan tillgodoses. Miljöpartiet de gröna anser att det redovisade förslaget är bra då det skapar förutsättningar för tydligare politisk styrning efter val. Det är positivt med ökat fokus på medborgare och kund. Det är bra att målstyrningen utvecklas med en obruten målkedja. Moderaterna anser att det redovisade arbetet är mycket bra. Det är utmärkt att det skapas bättre förutsättningar för en tydligare styrning efter val. Det är positivt med ökat fokus på medborgare och kund samt att målstyrningen utvecklats med en obruten kedja. Kristdemokraterna har ett liknande förslag som Centern avseende budgethantering. Sveriges pensionärers intresseparti anser att det arbete som lagts fram ger en bra bild av hur den politiska styrningen kan utvecklas. De understryker att uppföljning och utvärdering är central och framhåller att äldreomsorgen självklart ska genomlysas. SPI uppskattar förslaget om färre mål vilket de tror kan leda till större effektivitet. De är angelägna om att översynen av målstruktur och styrdokument genomförs samt att riktlinjer för konkurrenshantering utarbetas. Kommentar: SPI:s synpunkter kring fortsatt hantering av målstruktur, styrdokument och konkurrenshantering tillgodoses i genomförandeplanen. Anna-Lisa Hagenborg (partilös ledamot av KS och KF) anser att LedMot på ett tydligare sätt än Roller och samspel klargör samband och ger stöd i arbete. Hon önskar ett kortare och enklare dokument inte minst för inskolning av nya förtroendevalda. Sida 4 (8)

Kommentar: Utgångspunkten för utformningen av LedMot har varit att skriva enkelt och kort. Texten har setts över ytterligare i en slutlig version inför beslut. I samband med genomförandet kommer en kortversion och ett bildspel tas fram för fortsatt kommunikation och förankring av LedMot. Kommunledningsförvaltningen delar Hagenborgs uppfattning kring enkelhet och kommunicerbarhet. Socialdemokraterna ser positivt på ambitionen att skapa ett tänk kring lednings- och organisationsfrågor inom den kommunala verksamheten men kommenterar i övrigt inte detaljer i ledningssystemet. De anser dock att ledningssystemet ej kan antas innan en fördjupning av riktlinjer för konkurrenshantering har utvecklats. Kommentar: Kommunledningsförvaltningen delar synpunkten att de politiska riktlinjerna för konkurrenshantering ska utvecklas och föreslår därför ett följduppdrag i genomförandeplanen. Det är angeläget att kommunen i samband med planeringsförutsättningarna för 2011 kan hänvisa till det nya ledningssystemet och fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet. Ett följduppdrag i syfte att få en bred politisk enighet kring konkurrenshantering hanteras så skyndsamt som möjligt under 2010. Det finns fler områden som t. ex. målstruktur och styrdokument vilka ej är fullständigt lösta i ledningssystemet men där grunden är lagd för fortsatt utveckling vilket också gäller konkurrensutsättning. Vänsterpartiet ser med visst gillande på förslag till lednings- och organisationssystem. Det är positivt att rensa ut bland alla styrdokument. Det är också positivt att förbättra uppföljningen av politiska beslut men varnar för att allt inte går att mäta. Vänsterpartiet anser att systemet utgår från ett uppifrånperspektiv med mer kontroll än styrning vilket de ställer sig tveksamma till. De anser vidare inte att begreppet kund ska användas då det i allmänhet inte är en kundrelation när man tar del av kommunens tjänster. Partiet framhåller att kommunen ska ställa krav på servicegarantier vid konkurrensutsättning. Kommentar: Ledningssystemet har per definition ett uppifrånperspektiv då det är ledningens system att styra verksamheten. Samtidigt läggs stor vikt i ledningssystemet vid medborgarnas och kundernas nöjdhet och möjlighet att påverka verksamheten. Kund är ett vedertaget begrepp inom kvalitetsarbete inom offentlig och privat verksamhet. I ledningssystemet definieras kundbegreppet och det synsätt som ligger bakom. Kundbegreppet är kommunens perspektiv på dem som berörs av våra tjänster. Avsikten är, helt i linje med Vänsterpartiets synpunkt, att ställa krav vid upphandling på att servicegarantier ska tillämpas. Sammanfattning av hantering av remissynpunkter: Kommunledningsförvaltningen uppfattar i grunden en stor samsyn kring LedMot förutsatt att det godtas att konkurrenshanteringen utvecklas i ett följduppdrag. Synpunkter kring särskild ordlista har tillgodosetts och ytterligare ansträngningar har gjorts för att öka läsbarheten. Genomförandeplanen innehåller därtill en kommunikationsplan med olika insatser för att underlätta förståelsen och förankringen av LedMot. Genomförandeplanen innehåller i stort sett efterfrågade förbättringar i förhållande till denna första version av ett ledningssystem för Motala kommun. Remissvaren i sin helhet och synpunkter på den politiska organisationen har hanterats i ett separat ärende. Förslaget till ny politisk organisation för kommande mandatperiod i enligt med utvecklings- och organisationsberedningens beslut den 10 mars 2010 har inarbetats i Led Mot. Remissvaren avseende LedMot har sammanfattats och kommenterats till detta sammanträde. Utvecklings- och omvärldsberedningen har därvid beslutat tillstyrka LedMot. Sida 5 (8)

Genomförandeplan En genomförandeplan 2010 för ledningssystemet återges här i en sammanfattad version. En längre och mer detaljerad version finns som arbetsmaterial vid kommunledningsförvaltningen. Den längre versionen ska utgöra en dokumentation av genomförandet och uppdateras därför efterhand. Ansvariga för samordningen av genomförandeplanen är Jan Holmberg och Therése Hjälmroth. Strategin för genomförande av LedMot utgår från de roller som finns i den befintliga organisationen. Införandet av LedMot kräver en anpassning till den utveckling och de nya verktyg som systemet innehåller. Detta leder till att innehållet i tjänster i organisationen efterhand kan behöva förändras. Genomgående ska ansvar tydliggöras och dokumenteras för hur LedMot hanteras. LedMot leder i sig inte till att kommunen behöver utöka sin bemanning. För 2010 anvisas särskilda medel för att införa nya verktyg med prioritet för servicegarantier. Förvaltningarna har att bedöma vilka nya roller och uppdrag LedMot innebär som kan leda till att innehållet i tjänster förändras eller en omvandling av tjänster. Avslutningsvis innebär strategin för genomförande att befintliga tjänstemannanätverk ska ges tydligare uppdrag och att ökad samordning sker mellan nätverken. De tjänstemannanätverk som avses är kvalitet, ekonomi, personal, säkerhet etc. En fullständig förteckning över dessa nätverk och deras uppdrag ska upprättas och godkännas av kommunchefens ledningsgrupp. Arbetsgrupp Den kommunövergripande arbetsgruppen ges fortsatt uppdrag under 2010 att förankra och utveckla LedMot. Arbetsgruppen rapporterar till KSAU och kommunchefens ledningsgrupp. I arbetsgruppen koordineras alla ingående uppdrag i genomförandeplanen med ett särskilt ansvar att kommunicera med respektive förvaltnings ledningsgrupp. Målstruktur Kommunstyrelsen ges i uppdrag att leda arbetet med anpassning av målstrukturen till LedMot:s riktlinjer. Arbetet drivs i samverkan med presidierna i nämnderna och styrelsens au. Kommunstyrelsen tar fram förslag till kommungemensamma inriktningsmål och resultatmål (samt sitt eget ansvarsområde) och nämnderna tar fram förslag till mål för sina områden. Personalnämnden bereder kommungemensamma mål för avseende medarbetare. Inriktningsmålen ska tas fram först som underlag för resultatmål. Presidierna ges tjänstemannastöd av förvaltningschefer och arbetsgrupp. Den nya målstrukturen ska ingå i Mål- och Resursplanen för 2011 och arbetet med målen måste bedrivas i huvudsak under maj och juni 2010. Resultatet av arbetet presenteras vid budgetdialogen den 2 september. Huvudansvarig för tjänstemannastöd är Anders Neuman. Konkurrenshantering Kommunstyrelsen ges uppdraget att utveckla riktlinjer för konkurrenshantering. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för en utredning i ärendet som inleds med en omvärldsbevakning av hur andra kommuner löst hanteringen. Utgångspunkt är att de politiska riktlinjer kring konkurrenshantering som LedMot innehåller ska kompletteras så att nuvarande konkurrenspolicy kan ersättas. Önskvärt är också en hållbar politisk samsyn kring dessa riktlinjer över tiden. Behovet av samordning mellan konkurrenspolicy och upphandlingspolicy ska beaktas. Organisatoriska aspekter avseende konkurrenshantering ska genomlysas. Parallellt med utvecklade av politiska riktlinjer ska förvaltningsanvisningar för konkurrenshantering utformas. Målsättning är att beslut kan fattas i detta ärende under 2010. Huvudansvarig för tjänstemannastöd är Peter Ingesson. Sida 6 (8)

Sida 7 (8) Styrdokument Huvudstruktur och gemensamma mallar för kompletterande styrdokument tas fram våren 2010 och koordineras i arbetsgruppen för ledningssystemet. Ansvar och tidplaner för arbetet med kommungemensamma politiska dokument tydliggörs inom kommunledningsförvaltningen. Sekreterargruppen involveras i arbetet och ges en särskild roll med hänsyn till beredningen av dokument i styrelsen och nämnderna. I uppdraget ingår även att tydliggöra struktur och ansvar för publicering på motala.se och intranätet Kanalen. Uppdraget avrapporteras i kommunchefens ledningsgrupp och KSAU i juni och i december innevarande verksamhetsår och bedöms behöva fortsätta även 2011. Arbetet med styrdokumentens struktur utifrån LedMot hanteras inom tjänstemannaorganisationen medan besluten fattas i sedvanlig ordning. Huvudansvarig är Therése Hjälmroth. Verksamhetsutveckling För att med hög prioritet kunna införa servicegarantier i hela organisationen anställs en central resurs på deltid från maj och året ut för samordning och kommunikation. Varje förvaltning utser ansvarig(a) tjänstemän och kvalitetsnätverket ges ett samordningsansvar på tjänstemannanivå. Kommunen deltar från maj i SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) nationella nätverk och kan därmed ta del av arbetet i de kommuner som kommit längst med servicegarantier (och klagomålshantering). Ett kommungemensamt ledningsseminarium arrangeras innan sommaren 2010 för att inspirera och ge goda exempel. Nämnderna bör relativt snabbt göra en organisatorisk indelning av områden för servicegarantier och prioritera några områden för genomförande 2010. Arbetet med servicegarantier förutsätter att kunderna kan lämna synpunkter varvid det befintliga synpunktshanteringssystemet Dialog Motala får ökad betydelse. Utvecklingen av Dialog Motala 2010 fokuserar svar inom utlovad svarstid och ökad information till medborgare och kunder om systemet. Verktyget mäta-jämföra-analysera ska utveckla kommunens utvärderingsarbete och är en förutsättning för att kunna följa upp mål och servicegarantier. Målsättningen är att presentera nyckeltal ur flera perspektiv (resurser, prestationer, resultat) för alla kommunens verksamheter. Resultatet av utvärderingen ska på sikt utgöra en del i beräkningsunderlaget vid resurstilldelningen. Motala kommun deltar i ett av SKL:s jämförelsenätverk (Dackenätverket) från den 4 mars 2010 vilket ger möjlighet till utveckling av verktyget. Varje förvaltning utser ansvarig(a) tjänsteman och det interna ekonomnätverket ges ett samordningsansvar. Motala kommun föreslås för första gången hösten 2010 delta i SCB:s medborgarenkät. Över 200 av landets kommuner har någon gång deltagit i SCB:s medborgarenkät vilket ger goda möjligheter till jämförelser. Avsikten är att fortlöpande med visst mellanrum genomföra medborgarenkäter för att se kommunens utveckling över tiden. Verktyget mäta, jämföra, analysera förutsätter också en ökad satsning på egna kundenkäter. Kommunledningsförvaltningen har i uppdrag att lämna underlag för beslut om en gemensam hantering av förslagsverksamhet för anställda och bemötande/tillgänglighet. Avsikten är att komplettera LedMot med dessa två verktyg under 2010. Ett gemensamt seminarium om förslagsverksamhet genomförs under 2010. Återkommande bemötandeutbildningar planeras. En utvärdering av kommunens arbete med verksamhetsutveckling kallad Kommunkompassen genomförs för andra gången hösten 2010 (första tillfället var 2005). Kostnader för Kommunkompassen finns medtagna i budget för 2010. Utvärderingen genomförs av utvärderar utsedda av SKL och ger goda möjligheter till jämförelser med andra kommuner.

Jan Holmberg samordnar uppdragen kring verksamhetsutveckling. Therése Hjälmroth ansvarar för utvecklingen av verktyget mäta, jämföra, analysera. Genom en projektanställning (på deltid) förstärks kommunledningsförvaltningens personella resurser för verksamhetsutveckling under 2010 (i första hand införande av servicegarantier). Beslutsstöd I de kommuner som arbetar systematiskt med ledningssystem finns normalt ett IT-stöd för planering och uppföljning av målstruktur och/eller system för samlad beslutsinformation. Kommunledningsförvaltningen kommer under 2010 bedriva en systematisk omvärldsanalys och ta fram en kravspecifikation avseende ett beslutsstödssystem kopplat till LedMot. En analys av värdet av och kostnader för ett sådant system är avgörande för införandet. För närvarande finns inget underlag för en kostnadsbedömning. Utredningen av beslutsstödssystem ska tidsmässigt hanteras så att beslut kan fattas i samband med mål och resursplanen för 2011. Huvudansvarig är Anders Neuman. Kommunikationsplan. LedMot är i grunden till för ledningen men ska kunna kommuniceras med medborgare och kunder samt alla anställda. Ett led i detta är att ta fram en kommunikationsplan med verktyg. Inledningsvis tas en kortversion och ett bildspel kring LedMot fram som även kan utgöra information på kommunens hemsida och intranätet Kanalen. Kortversionen och bildspelet ska kunna användas som verktyg av förtroendevalda och chefer för en systematisk kommunikation från kommunfullmäktige genom alla nivåer till den enskilde förtroendevalde och anställde. Insatser ska genomföras för att följa upp hur information om LedMot når ut till förtroendevalda och anställda. Kommunikationsplanen beskriver också insatser för att stärka informationen till medborgare och kunder om de olika verktygen för verksamhetsutveckling. Kommungemensamma insatser planeras med prioritet för servicegarantier och synpunktshantering. Huvudansvarig för kommunikationsplan avseende LedMot är Jan Holmberg. Sida 8 (8) Särskilda medel för genomförande av LedMot 2010 Projektledning vid införande av servicegarantier 250 tkr Kunskapshöjande seminarier/utbildningar 50 tkr SCB:s medborgarundersökning 75 tkr (Kommunkompassen - finns i budget 2010 75 tkr) Information/marknadsföring 50 tkr Summa 425 tkr Gemensamma och återkommande utbildningar, utvärderingsinsatser samt information/ marknadsföring och beslutstöd för LedMot tas upp i mål och resursplanen för 2011. Claes Rydberg Kommunchef Jan Holmberg Utvecklingschef Bilaga: LedMot - Ledningssystem för Motala kommun