Kontrollerad termonukleär fusion

Relevanta dokument
- kan solens energikälla bemästras på jorden?

Fusionskraft under utveckling

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor Källförteckning 14-15

Fusion. Gjord av Vedran och Pontus

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Strålningsskador i fusionsreaktormaterial

Matematikens betydelse för att lösa världens energiproblem

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM116. Meddelande om EU:s bidrag till ett reformerat Iterprojekt. Dokumentbeteckning.

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

FUSIONSFORSKNING. Ett energialternativ för Europas framtid ALLMÄN INFORMATION EURATOM

Intro till Framtida Nukleära Energisystem. Carl Hellesen

Framtidens Energi: Fusion. William Öman, EE1c, El och Energi linjen, Kaplanskolan, Skellefteå

Materiens Struktur. Lösningar

Breedning och transmutation i snabba reaktorer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Föreläsning 5 Reaktionslära, fission, fusion

Säkerhet i snabbreaktorer

Kompakta fusionsreaktorer

Grundläggande energibegrepp

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

Instuderingsfrågor Atomfysik

Framtidens kärnkrafts-el-energikällafission

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

LEKTION 27. Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS INNERSTA STRUKTUR

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Tvärsnitt. Tvärsnitt (forts) Föreläsning 19. Thin foil target

Reseberättelse. Deltagare på resan

Preliminär timplanering: Plasmafysik

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

attraktiv repellerande

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Kärnenergi. Kärnkraft

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

MAX NORDIN MICHAEL JOHANSSON OSCAR JALDEHAG

Föreläsning 09 Kärnfysiken: del 1

Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan

Energi & Atom- och kärnfysik

Forelasning 13, Fysik B for D2. December 8, dar R 0 = 1:2fm. ( 1 fm = m) Vi har alltsa. ar konstant (R 3 = R 3 0A). 46.

ITER. fusionsenergins genombrott? International thermonuclear experiment reactor. Latin: Vägen

Kärnenergi. Kärnkraft

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM4. Rådsbeslut om det europeiska företaget för ITER och fusionsenergi. Dokumentbeteckning.

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

5.5. α-, β- och γ-sönderfallet (forts.)

4.10. Termonukleär fusion

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

Föreläsning 5. Reaktorfysik 3. Litteratur: E-095 Reaktorfysik H1.pdf Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.

Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk

Snabba atomer och lysande stjärnor. Hur spektrallinjer berättar om exciterade atomers livstider och den kemiska sammansättningen hos stjärnor.

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Christian Hansen CERN BE-ABP

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)


Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Materiens Struktur. Lösningar

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Materiens Struktur. Lösningar

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum: Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/ Skrivtid:

Testa dig själv 3.1. Testa dig själv 3.2

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik Kärnfysik 1

Svar och anvisningar

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

4.4. Radioaktivitet. dn dt = λn,

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

Fysik TFYA86. Föreläsning 8/11

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Fysik TFYA68 (9FY321) Föreläsning 6/15

Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26.

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Läsförståelse 26. Magnetism. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm Bild från wikipedia. Pyramid av dankar och stavmagneter.

Föreläsning 3 Reaktorfysik 1. Litteratur: Reaktorfysik KSU.pfd (fördjupad kurs) IntroNuclEngChalmers2012.pdf

Metallkylda reaktorer

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration

Kärnfysik: kärnreaktioner och tillämpningar Inledande partikelfysik.

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Fysik TFYA68. Föreläsning 5/14

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Transkript:

Kontrollerad termonukleär fusion Carl Hellesen Applied Nuclear Physics Department of Physics and Astronomy Uppsala Universitet

Fusionsreaktioner Skillnaderna i nukleära bindningsenergier 62 Ni hårdast bundna 56 Fe lättast genomsnittliga nukleonmassa Fusion eller fission Fusion av lätta kärnor ger större bidrag / nukleon än fission av tunga Positivt laddade kärnor repellerar Coulumbbarriär Kvanttunnling möjliggör fusion vid något lägre energier

Kärnfusion Bästa reaktionen, DT Högt Q-värde (17.6 MeV) Hösta reaktiviteten (5 barn) vid lägsta energierna (60 kev) Deuterium finns i vatten Tritium kan utvinnas från litium 3.5 MeV 14.1 MeV d+t 5 He ( ) 4 He + n + 17.6 MeV (DT) d+d } 3 He + n + 3.27 MeV d+d t + p + 4.03 MeV (DD) d+ 3 He 4 He + p + 18.4 MeV (D- 3 He)!,0!"#!,/ Neutronerna från DT-reaktionen används för att breeda tritium från litium 1 kg litiummalm (70 ppm Li) samt 1 kg vatten (154 ppm D) innehåller fusionsbränsle motsvarande 5.4 MWh (530 liter råolja) &,!!"(!,.!-+!-*, ) '(!"#$%& - 5.4 MWh

Försök 1 Skjut en 100 kev T-beam på ett deuteriummål T.ex. deutererad plast (CD 4 istället för CH 4 ) n d = 4 ρ / m CD4 = 4 1.0 10 3 (kg/m 3 ) / 16 u = 1.5 10 29 / m 3 Σ = n d σ = 1.5 10 29 2.0 10-28 = 30 reaktioner / m Range för 100 kev T i plast är 1 µm = 10-6 m Reaktionssannolikhet p r = 1 µm 30 reakt / m = 3.0 10-5 Verkningsgrad: Q p r / E acc = 17.6 MeV 3.0 10-5 / 100 kev = 0.5% Majoriteten av tritonerna stoppas av elektronerna i strålmålet istället för att fusionera För mycket energi försvinner i acceleratorn

Förskök 2, brinnande fusionsbränsle Lösningen är att värma bränslet med energin från fusionsreaktionerna Självuppvärmning Ingen energi spills i någon accelerator Brinnande, termonukleär fusion Jämför med ett ljus Reaktivitet (m 3 s -1 ): '!"."#-, "+!( ()!**!*, () ()!*1!*0 ()!"# Maxwell Boltzmann fördelning där!*/ () ( ()!"#$%&' * () Reaktionshastighet (m -3 s -1 ): R DT = n d n t <σv> Men, optimal reaktivitet för termiska DT-reaktionen är T > 20 kev (200 miljoner grader) Hur hantera så höga temperaturer? Hur kan man innesluta energin i bränslet, så att det inte kallnar?

Hur upprätthåller man 100 miljoner grader? Vid så höga temperaturer är bränslet helt joniserat (plasma) Laddade partiklar går i spiralbanor längs magnetiska fältlinjer Inneslut plasmat i ett magnetfält 4 He är laddade och innesluts i magnetfältet, värmer plasmat när de bromsas ner från 3.5 MeV till 20 kev 14.1 MeV neutroner lämnar magnetfältet och breedar tritium samt kokar vatten Tokamaken den bäst fungerande principen hittills Fältet sluts i en torus Toroidalt och poloidalt magnetfält (helixformat) Toroidalt från externa spolar Poloidalt från ström genom plasmat Plasmaströmmen kan värma bränslet (ohmska förluster) till ca 1-5 kev (10 50 MK) Räcker inte för att antända bränslet

Plasmaupphettning För att nå 20 KeV plasmatemperatur behövs externa upphettningssystem Radiouppvärmning (RF) Mikrovågor i resonans med partiklarnas Larmorfrekvensen ω = q B/m 30 MHz Ungefär som mikrovågsugn Neutralstråle-injektion (NBI) Accelerera joner i E-fält (50 kev till 1 MeV) Neutralisera till atomer, går igenom magnetfältet och återjoniseras när de träffar plasmat Under nedbromsningen till 20 kev värmer de upp plasmat

Burn-kriteriet 1. Fusionseffekten ges av P fus = Q n d n t <σv> = Q (n e /2) 2 <σv> 2. Energiförlusterna ges av inneslutningstiden, τ E P loss = E TH / τ E 3. Termiska energin hos plasmat, E TH, ges av E TH = 3 n e kt 4. Energibalans gäller P loss = P ext + P α = P ext + P fus /5 Eftersom endast 1/5 av effekten går till 4 He 5. Använd 1+2+3+4 för P fus = P ext (break even) ne τ E = (10 kt) / (Q <σv>) 6. Eller för P fus = P loss P ext = 0 (ignition) n e τ E = (60 kt) / (Q <σv>) 7. Antag n e 10 20 m -3 och T 20 kev <σv> 4 10-22 τ E måste vara runt 2 sekunder Något idealiserat dock, snarare runt 4 s

JET Ligger utanför Oxford, England JET är världens största TOKAMAK JET är den enda tokamaken som kan hantera DT-bränslen idag Rmaj = 3.0 m 80 m3 BT = 4.0 T IT = 5.0 MA Paux = 55 MW τe 1 s Pfus = 16.7 MW Q = Pfus / Pin = 0.7 16% självvärmning då endast 1/5 av energin går till 4He Ett av målen med JET var att visa att man kan innesluta 3.5 MeV 4He i magnetfältet Demonstrera självuppvärming till viss del

Varför fungerar det inte ännu? Varför har man inte fått ett fusionsplasma att antändas Lösningen är att göra plasmat större Temperaturgradient på 108 K / m Energin läcker ut för fort och måste till stora delar tillföras utifrån, endast 16% självuppvärmning Jämför med ett stearinljus i stark vind Jämför med majbrasa i stark vind Nästa steg: ITER 10 ggr större än JET

ITER Internationellt samarbete USA, Ryssland, Kina, EU, Indien, Japan Under uppbyggnad i Cadarache, Frankrike V plasma = 840 m 3 B= 5.4 T I = 15 MA P fusion = 500 MW (Q = 10) Kostnad 10 G Ska testa alla kritiska system i en fusionsreaktor Supraledande magneter Materialfrågor Fjärrhantering av aktiverade komponenter Tritium breeding Kontinuerlig strömdrivning Brinnande plasman

Divertor, exempel på ett kritiskt system En av de mest kritiska komponenterna Huvudsakliga kontakten mellan plasmat och fasta material Ska klara av höga effektflöden Kontinuerligt 5 MW / m 2 Transient (10 s) 20 MW / m 2 Idag används kolfiber Bra material: Smälter inte Lågt Z förorenar inte plasmat så värst mycket Men, suger upp tritium Framtida material, Wolfram Hög smältpunkt (3422 C) Suger inte upp tritium så värst Ska testas på JET under 2011

När har vi fusionskraft? Fusionskonstanen: Men, fusionsforskning styrs av politik på hög nivå JET byggdes och stod klart 1983 Första samtalen om ITER på hög nivå redan i nov 1985 Mycket pengar Mycket prestige Vad som drev fusionsforskningen i slutet av 1970-talet var de två oljekriserna Om 50 år! JET skulle köras till första halvan av 1990 talet för att sedan ersättas av ITER Men, Sovjet föll samman, olja blev billigt, USA drog sig ur Nästa våg för fusionsforskningen kom i början av 2000-talet när debatten om den globala uppvärmningen tog fart ITER beslutades 2006 Valet av plats höll på att stjälpa hela projektet

Framtiden Har fusionsforskningen stått och stampat i 50 år? Nej, vi har sett en ökning av plasmaeffekten på 10 4 gånger sedan 60 talet 10 gånger till och vi har en reaktor ITER färdig 2018 Demo 10-20 år senare Första elproducerande testreaktorn Största hotet mot fusionskraft är förmodligen konkurrensen med gen-4 Går det att göra fusionsenergi tillräckligt billigt? Men, vissa frågor gemensamma, t.ex. förmågan hos material att klara höga neutronflöden