Projektplan för klusterinitiativet High Voltage Valley för perioden 2011-2014 1. Inledning High Voltage Valley (HVV) är ett klusterinitiativ med de unika förutsättningar som finns runt ABB i Ludvika med alla de entreprenörer, leverantörer, företagare, kommuner, universitet och offentliga aktörer som medverkar i och stöder initiativet. HVV har sin utgångspunkt i ett världsledande företag och den kraftiga utveckling som förväntas inom det nya teknikområde som klustret har identifierat inte minst vad gäller utvecklingen och potentialen i de miljötekniska tillämpningarna. Under föregående projektperiod har en genomgripande förändring skett av HVV. Engagemanget från intressenterna har ökat, fler företag är delaktiga i HVV och flera spännande projekt/förstudier har startats. HVV är dock fortfarande i en uppbyggnads- och etableringsfas varför fortsatt offentligt stöd är nödvändigt för att etablera och skapa ett långsiktigt hållbart HVV. Det är också viktigt att poängtera att detta också innebär ett processinriktat arbetssätt som är svårt att planera i detalj. Det handlar om att vidareutveckla strategier, konkretisera handlingsplaner, och genomföra pilotprojekt, där strategiska vägval kan testas. Projektplanen hålls därför på ett övergripande plan med exempel på aktiviteter och pilotprojekt som vi i dagsläget ser som intressanta. 2. Allmänna förutsättningar för klusterutveckling 2.1. Företagen och företagandet är utgångspunkten Kluster- och innovationssystem bygger på den kommersiella potential som finns inom företagen och företagandet. Forskning visar att innovationer sällan eller aldrig skapas av en enskild individ eller ett enskilt företag. Innovationer uppstår i samverkan mellan en rad olika aktörer. Det kan handla om forskare, företagare, kunder, offentliga aktörer, riskkapitalister och industrialister. Det är inte heller bara den formella utbildningen som är avgörande för innovationernas utveckling och tillväxteffekt, den erfarenhetsbaserade kunskapen spelar en betydande roll. Den traditionella kunskapsöverföringen har setts som något som sker från universitet och högskolor till företag. Detta är dock en liten del av den kunskapsöverföring som är viktig för innovationer. Utbyte sker hela tiden mellan företag eller individer genom bl.a. affärsmässigt samarbete och när arbetskraften byter arbetsgivare. 2.2. Klusterinitiativen som arena/mötesplats Utvecklings- och förändringsarbetet bedrivs idag i allt större utsträckning i gränssnittet mellan de olika sfärer som högskola/forskning, näringsliv och samhälle utgör. Klusterorganisationerna är ett exempel på detta vars uppgift är att fungera som katalysatorer, gränsgångare och animatörer som påskyndar förändringstrycket och bidrar till ökad tillväxt i sina respektive regioner. De fungerar som en neutral arena eller mötesplats mellan privat och offentlig sektor och medverkar till att skapa nya allianser och nätverk för att påskynda en förändringsprocess i det näringsliv och den närmiljö som den är verksam. De bidrar till nya arbetsmetoder och att nya konstellationer skapas genom att de är gränsöverskridande och bygger nätverk och relationer i nya former, men bidrar också till förnyelse, lärande och utveckling i klustret. 1
2.3. Gemensamt synsätt och regional förankring En avgörande faktor för att kluster- och innovationssystemen ska utvecklas är att identifiera de olika aktörer som på något sätt är involverade i satsningen och arbeta för att dessa omfattas av och är förankrade i det koncept som klustret representerar. Att skapa och förmedla ett gemensamt sysätt och en tydlig bild av klustret innebär att många kommer att bli delaktiga. För att nå hit måste processledningen för klustret utarbeta strategier för hur budskapet ska utformas och kommuniceras. Ett viktigt led i en sådan process är den personliga relationsmarknadsföring som syftar till att förmedla budskapet om klustret och dess innehåll och ambitioner. Men förutsättningarna för att klustret ska kunna utvecklas bygger också på att initiativet har en bred regional och lokal förankring. Förankringen är nödvändig för att skapa legitimitet hos företagen, akademin och de offentliga aktörerna och utgår från förmågan att leverera resultat i utlovade aktiviteter. Därför måste klusterinitiativet genomföra konkreta aktiviteter och projekt som gör verklig och synbar nytta för aktörerna. Det gäller inte minst för att få de mindre företagens erkännande. 2.4. Klustrens utvecklingsfaser och framgångsfaktorer Varje kluster bygger på sina förutsättningar beroende på bransch, storlek på företag, regionala förutsättningar eller på i vilken utvecklingsfas som klustret befinner sig. I de inledande skedena har de offentliga aktörerna ofta en större betydelse, inte minst då det gäller att skapa de finansiella förutsättningarna. Innan ett kluster är förankrat och etablerat och har visat förmågan att leverera kan det offentliga stödet vara helt avgörande. För att ett kluster ska nå framgång brukar framhållas att följande förutsättningar ska finnas; En bärkraftig klusteridé som anger vem/vilka som är medlemmar i klustret och vad de erbjuds. Drivkraft och engagemang genom att det finns eldsjälar och engagerade medlemmar. Aktiviteter som skapar nytta för medlemmarna i klustret. Kritisk massa i klustret som anser att det är viktigt med de aktiviteter som genomförs. En organisation som koordinerar och utvecklar klustret och som säkrar klustrets långsiktiga överlevnad. Kluster och innovationssystem byggs inte utan samverkan och ett bra nätverkande på såväl den inhemska som den internationella marknaden. 2.5. Att lära av vad man gör Ett väsentligt inslag i utvecklingsprocessen av ett klusterinitiativ är att hålla reda på vad man gör, varför och hur man ska tolka de resultat som uppnås. Därför är det avgörande att man i någon form mäter, återkopplar och lär av effekterna av insatserna. Bra system för detta måste vara kopplade till initiativen, inte minst för att kunna visa uppdragsgivarna och finansiärerna vad som sker och vad som levereras. Men det fyller också en viktig funktion för de närmast involverade företagen och aktörerna. Det ger ett underlag till att förstå vad som sker, att medverka i initiativets utveckling och därmed skapa underlag för fortsatta prioriteringar och beslut och bidrar därmed till att styra och utveckla den innovativa miljö där klustret verkar. 2
3. Projektplan High Voltage Valley 2011-2014 3.1 Bakgrund Under de senaste 1,5 åren har en stor del av processledarens arbete kretsat kring, att tillsammans med klusterinitiativets intressenter, skapa en gemensam bild av vad vi vill få ut av att samarbeta inom ramen för HVV. Det är ett arbete som är tidskrävande men nödvändigt. För finns inte den gemensamma bilden, viljan och visionen för satsningen är det svårt, för att inte säga omöjligt, att skapa ett framgångsrikt klusterinitiativ/innovationssystem. Inom ramen för HVV har vi dock lyckats och nedan följer några konkreta exempel: Intressenterna (näringsliv, akademi och offentliga aktörer) har enats om en strategi, vision och affärsidé för HVV. En ny organisation med styrgrupp och arbetsgrupper har etablerats. En besluts- och ansvarsordning har också arbetats fram för att tydligöra ansvar och mandat mellan projektägare, processledare, styr- och arbetsgrupper. En kommunikationsplattform som tydliggör hur det gemensamma varumärket HVV ska kommuniceras har arbetats fram. Ett webbaserat verktyg för att mäta klusterinitiativets resultat och effekter har utvecklats. Två nya nationella projekt har startat. Ett projekt inom ramen för Vinnovas program Framtidens Miljöinnovationer och ett annat inom ramen för Tillväxtverkets nationella klusterprogram. I och med ovan nämnda exempel finns det en bred förankring kring HVV och det är viktigt att tydliggöra att HVV utgår från företagens behov, intresse och engagemang. Vilket innebär att förutsättningar att vidareutveckla HVV från ett klusterinitiativ i uppbyggnads- och etableringsfasen till ett moget klusterinitiativ som vill stärka sin internationella konkurrenskraft bedöms vara mycket goda 3.2 Syfte HVV:s uppdrag är att vidareutveckla och stärka regionens världsledande ställning inom elkraftteknik. Syftet med det här projektet är att utveckla den innovativa miljön, bestående av företag, universitet och offentliga aktörer, som ligger till grund för den världsledande positionen. 3.3 Mål 3.3.1 Effektmål HVV är en stark och framgångsrik innovativ miljö där morgondagens teknik och företag inom elkraftteknik utvecklas. Samarbetet med Uppsala Universitet, KTH och Högskolan Dalarna har resulterat i ett flertal framgångsrika utvecklingsprojekt. Studenter som varit delaktiga i utvecklingsprojekt/examensarbeten väljer att arbeta och bo i regionen. Ungdomarna i regionen visar ett ökat intresse för branschen. Förnyelseförmågan hos både nya och befintliga företag har resulterat i ett flertal nya tjänster och produkter på marknaden. Nya företag som kompletterar och stärker det befintliga näringslivet har etablerats i regionen. Klusterinitiativet har expanderat genom att samarbeta med andra klusterinitiativ inom andra branschområden eller sektorer. En korsbefruktning som har resulterat i ett flertal nya innovationer. 3
Arbetet med varumärket har bidragit till att kännedomen om HVV har ökat vilket i sin tur resulterat i att regionen uppfattas som en attraktiv region att arbeta och bo i. 3.3.2 Resultatmål 10 nya företag 25 nya arbetstillfällen 1 samverkansprojekt mellan näringsliv/högskola/offentlig sektor 5 projekt inriktade mot forskning och teknisk utveckling 5 samarbetsprojekt mellan företag och forskningsinstitut 7 projekt inriktade mot produkt- och processutveckling 15 mötesplatser har arrangerats 3.4 Intressenter, samarbetspartners och målgrupper Intressenter som står bakom HVV och som deltagare i styr- och arbetsgrupper aktivt medverkar och är engagerade i att utveckla klusterinitiativet är ABB, STRI, VB Energi, Lemont, Nyx security, Väsman Invest, KTH, Uppsala Universitet, SERC Högskolan Dalarna, Ludvika kommun, Falun Borlänge regionen AB och AB Samarkand2015. De representerar näringsliv, akademi och offentliga aktörer och bildar därmed en Triple Helix samverkan. HVV:s samarbetspartners är i första hand IUC Dalarna, Väsman Invest, IDA (Invest in Dalarna Agency), Företagsinkubatorn vid Stiftelsen Teknikdalen, Nyföretagarcentrum och ABB Corporate Research. Dessa bidrar med och kompletterar High Voltage Valley med värdefulla kompetenser. HVV har i det nuvarande utvecklingsarbetet därutöver identifierat de tre viktiga kluster- och innovationsmiljöerna Triple Steelix, Fiber Optic Valley och Robotdalen som bidrar med kunskap och erfarenhet från framgångsrikt arbetet inom andra branscher. De viktigaste målgrupperna är regionens små och medelstora företag inom energi- och elkraftbranschen samt leverantörer till branschen, branschorganisationer (Power Circle, Svensk Energi etc.), nationella aktörer (Vinnova, Energimyndigheten, Elforsk etc.), högskolor och universitet och finansiärer. HVV ingår som ett av de definierade klusterinitiativen i det pågående samverkansprojektet mellan de tre regionerna Värmland, Dalarna och Gävleborg som går under benämningen SLIM 2 Systemledning och lärande kring klusterprocesser/innovativa miljöer i Norra Mellansverige. Projektet har fokus på de tre delprojekten processtöd, policylärande och effektmätning, vilka är en viktig källa för erfarenhets- och kunskapsutbyte. HVV ingår också, sedan år 2010, i Tillväxtverkets nationella klusterprogram. 3.5. Organisation Alla organisationsformer och strukturer har sina för- och nackdelar. Formen för organiseringen har egentligen inte en avgörande betydelse för verksamheten, men det behövs likväl en tydlig och effektiv organisation med en dokumenterad struktur som skapar legitimitet åt initiativet. En besluts- och ansvarsordning har därför utarbetats och beslutats. Den tydliggör ansvar, befogenheter och beslutsordning mellan projektägare, processledare, styr- och arbetsgrupper. 3.5.1. Projektägare Projektet ägs av det regionala utvecklingsbolaget AB Samarkand2015. Ägare till bolaget är Ludvika Kommun, Smedjebackens Kommun, Landstinget, ABB och Ovako. 4
3.5.2. Styrgruppen Projektägaren har tillsatt en särskild styrgrupp som representerar akademin, näringsliv och offentliga aktörer. Gruppens uppdrag är att initiera och stödja det strategiska utvecklingsarbetet inom HVV liksom samarbete och nätverksbyggande. Gruppen ska också ge stöd och råd till HVV:s ledning. Styrgruppen träffas fem ggr/år och består av följande personer: Carl-johan Linér, platschef ABB i Ludvika (ordförande) Bo Sörberg, vd VB Energi (vice ordförande) Staffan Andersson, affärsutvecklingsansvarig HVDC, ABB Peter Berglund, vd FalunBorlänge regionen Maria Pettersson, Kommunstyrelsens ordförande i Ludvika Kommun, ordf. i Samarkand2015 Jan Pettersson, vd Väsman Invest Dan Wikström, vd STRI Marcus Lindahl, universitetslektor Uppsala universitet Tomas Olofsson, vd Lemont Lars-Åke Josefsson, näringslivschef Ludvika Kommun Jörgen Fältsjö, verksamhetsledare Dalacampus Högskolan Dalarna Lars Lindblom, vd Samarkand2015 Ytterligare en styrgrupp finns för HVV:s forskningsprojekt SmartGrid Energilager som finansieras av Vinnova, ABB, STRI, VB Elnät, KTH, Uppsala Universitet och AB Samarkand2015. Projektet pågår åren 2010-2013 och har en budget på 30 miljoner kr. 3.5.5. Arbetsgrupper Till klusterinitiativet är också två arbetsgrupper kopplade. En för arbetet med varumärket HVV och en Expertpanel med uppdrag att medverka i projektutveckling och att ge expertstöd till HVV:s ledning inom elkraftsområdet. Arbetsgrupperna träffas, vardera, åtta ggr/år. 3.5.4. Processledningen Processledare för HVV och projektledare för det här projektet är Kathrine Abrahamsen. Processledarens roll är att vara gränsgångare mellan de olika aktörerna och den som ska medverka för att påskynda förändringsprocesserna. I uppdraget ingår att under styrgruppen ansvara för att innehållet i verksamheten utvecklas på det sätt och i den inriktning som beslutats. För att arbeta med delprojekten industriell tillämpning och innovationsstöd har vi anställt en projektledare, Mikael Carlsson.. För marknadsföring och administration svarar Erika Jansson, som har jobbat med de uppgifterna under tidigare projekt i HVV. Utöver det planerar vi att anställa Karin Adolfsson, Samarkand2015, för administration/ekonomitjänster 8 timmar/v. 3.5.6. Konsulttjänster Genom de aktiviteter som HVV ska genomföra under den kommande treårsperioden kommer konsulter att anlitas för medverkan i utarbetandet av förstudier, marknadsföringsinsatser, affärsmässiga bedömningar, följeforskning, upphandling, m.m. 5
4. Klusterinitiativets fem strategiska delprojekt Under den kommande treårsperioden kommer HVV att kraftsamla inom fem strategiskt viktiga utvecklingsområden. Samtliga är kopplade och utgår från den övergripande visionen och syftet med klusterinitiativet HVV. De fem strategiska delprojekten är; 4.1 Kompetensförsörjning HVV:s uppdrag är att vidareutveckla den världsledande position regionen har inom elkraftteknik. En nyckelfråga för att nå dit är tillgången på kompetent och kvalificerad personal. För har man det innebär det i sin tur att förutsättningar skapas för att företagen ökar både sina investeringar och blir mer attraktiva för nyrekrytering. Klustret och regionen behöver därför samarbeta för att attrahera de bästa och kunnigaste medarbetarna inom området och för att nå de uppsatta målen om ökad sysselsättning och konkurrenskraft på sikt. För att klara detta är det nödvändigt för HVV att bidra till att öka samverkan mellan näringslivet och högskolor/universitet, såväl nationellt som internationellt, de regionala offentliga aktörerna och statliga verk som Vinnova, Tillväxtverket, m.fl. som har kunskap, kompetens och erfarenhet i dessa frågor. Kunskapsutveckling genom utbildning, forskning och entreprenörskunnande är viktiga faktorer för detta. Men ett hinder kan vara att de mindre företagen har fokus på den dagliga verksamheten eller saknar resurser, kunskap eller en strukturerad planering för hur detta ska gå till. Här spelar HVV en viktig roll. I de större företagen är förutsättningarna ofta annorlunda. För att långsiktigt säkra tillgång på kvalificerad arbetskraft i de företag som finns inom klusterinitiativet HVV, kommer en strategi för kompetensutveckling tas fram, metoder utvecklas och resurser avsättas för att bidra till att kompetensförsörjningen i de medverkande företagen förstärks och utvecklas. I projektägaren AB Samarkands uppdrag ingår också att hitta jobb åt medflyttare samt att arbeta med högskoleutveckling områden som på ett bra sätt kompletterar klusterinitiativets arbete med kompetensförsörjning. Nedan följer exempel på aktiviteter som kommer att genomföras: Utveckla samarbetet med KTH, Uppsala Universitet och Högskolan Dalarna. Knyta studenter/doktorander till utvecklingsprojekt/examensarbeten hos företagen i klusterinitiativet. Marknadsföra/synliggöra företagen inom klusterinitiativet på mässor/events som anordnas av de högskolor och universitet HVV samarbetar med. Inspirera och informera ungdomar om framtidsmöjligheterna inom branschen. Med kompetensutvecklingsinsatser stärka och utveckla företagen i klusterinitiativet. Genomföra en studie som syftar till att få en bild av hur kvinnor ser på och väljer att utbilda sig och jobba inom branschen. Resultat av studien ska kunna användas som ett verktyg i vårt jämställdhetsarbete. 4.2 Industriell tillämpning genom ökat samarbete mellan SMF och FoU Innovations- och kompetensutveckling av SMF är en central fråga. Det handlar om att identifiera dessa företag och deras behov av ett ökat samarbete med FoU eller andra aktörer inom innovationssystemet. Universitet och högskolor kan spela en viktig roll i detta genom att förmedla kunskap och kompetens. Även aktörer som IUC Dalarna är viktiga samarbetspartners i detta arbete. 6
Ett ökat fokus på industriella tillämpningar kan bidra till att komplettera regionens näringsliv med nya företag som tillför ny kompetens och/eller ökar regionens konkurrens- och attraktionskraft. Men frågan är vilka dessa företag är och vilka företag som saknas inom energi- och elkraftsområdet för att HVV ska bli ett världsledande kluster. Utgångspunkten för detta strategiska arbete bör vara att handfast lista presumtiva brister och samordna det med företagen, akademin och offentliga aktörer för att identifiera tänkbara industriella tillämpningar. Ett ökat fokus inom detta strategiska område ska leda till etableringar av företag som kan komplettera bl.a. befintliga företag/nätverk så att den samlade konkurrenskraften i exempelvis leverantörssystem till stora internationella kunder ökar. Även direkt tillförsel av leverantörsföretag till större företag i regionen skulle kunna bli ett resultat av detta. Inom klustret kan det också finnas behov av flera typer av privata tjänsteföretag med hög specialisering och internationellt gångbar kompetens. I ett tidigare pågående projekt finansierat av Tillväxtverket utarbetades en förstudie som belyser såväl identifierade brister som behov. Projektet avslutades år 2010. Med utgångspunkt från denna förstudie kommer en handlingsplan för nyetableringar att utarbetas. Detta gäller både etableringar av befintliga företag utanför regionen och helt nya företag. Nedan följer exempel på aktiviteter som kommer att genomföras: En fördjupad analys över företagen som tydliggör vilka av de verktyg som HVV erbjuder (examensarbeten, FoU projekt, kompetensförsörjning, innovationsstöd etc.) som passar vilken målgrupp inom elkraftsbranschen (teknisk konsultverksamhet, leverantörer till elkraftsbranschen, tillverkning och installation av elektronik m.fl.) Pilotprojekt med fem SMF och FoU där olika modeller och metoder ska testas. Genomföra ett sommardesignkontor, eller liknande koncept. Utarbeta en aktivitets- och handlingsplan för nyetableringar samt arbeta strategiskt med tre nya etableringar. Initiera fem nya projekt inriktade mot forskning och teknisk- och affärsutveckling och lika många samarbetsprojekt mellan företag och forskningsinstitut. 4.3 Innovationsstöd För företagare eller entreprenörer kan det vara centralt att ha tillgång till konkreta och tydliga stödinsatser vid kommersialisering av produkter och tjänster, vid framtagning av nya idéer eller i kontakter med andra tillväxtföretag, riskkapitalister eller vid uppstart av en prototypframtagning. HVV har i dag, som klusterinitiativ, i uppdrag att vara ingången till ett regionalt innovationssystem som kan svara upp med stöd i olika former som efterfrågas. Exempel på dessa är ALMI, IUC Dalarna, Väsman Invest eller Företagsinkubatorn. HVV:s ambition inom ramen för projektet är inte är att genomföra aktiviteter som andra aktörer inom innovationssystemet redan gör. Utan det handlar om att hitta ett bra samarbete där vi nyttjar de processer och metoder som andra aktörer har upparbetat och där vi kan bidra med den spetskompetens vi besitter inom elkraftteknikområdet. På det viset möjliggör vi för att företagen inom HVV får ett större utbyte än i dag av de stödinsatser som finns tillgängliga. Därmed ska rutiner utarbetas för kontakterna och samarbetet med aktörerna inom innovationssystemet som klustret har tillgång till. Det kommer i sin tur att leda till resultat i form av fler nya produkter och tjänster. Forskning har också visat att det i första hand inte är marknadskrafter, kapital eller entreprenöriella företag eller genier som skapar innovation och framsteg. Hemligheten bakom 7
stora prestationer och högpresterande miljöer är istället korsbefruktning av idéer och kunskaper från olika kulturer, och att sådan korsbefruktning sker vid speciella former av möten. Genom att etablera och organisera mötesplatser och kreativa arenor, som ovan nämnda aktörer är delaktiga i men även andra klusterinitiativ, byggs också förutsättningarna för kommersiella möten. Nedan följer exempel på aktiviteter som kommer att genomföras: Organisera femton mötesplatser och kreativa arenor för att möjliggöra för korsbefruktning av nya idéer. Initiera sju nya projekt för produkt- och processutveckling. Paketera erbjudandet om innovationsstöd så att det uppfattas som attraktivt för klusterinitiativets målgrupper. 4.4 a)internationalisering En bit in i påbörjad projektperiod står det klart att klusterinitiativet inte befinner sig i den fas som gör det moget att ta steget ut på den internationella arenan. Större fokus kommer att läggas under kvarvarande projekttid på att etablera klusterinitiativet på den regionala och nationella arenan. Vi kommer givetvis att agera som stöd för de SMF inom initiativet som känner sig redo att påbörja sin internationaliseringsprocess genom att förmedla kontakter till stödinsatser som bl.a. Exportrådet. 4.4 b) Etablera och visualisera den fysiska arenan High Voltage Valley I High Voltage Valley s uppdrag ingår att utveckla nya innovationer, driva forskningsprojekt, arbeta med utveckling av befintliga leverantörer till elkraftsbranschen samt att attrahera nyetableringar i regionen. Sist men inte minst ska HVV också arbeta för att säkerställa branschens behov av kompetensförsörjning. HVV ska alltså främja en miljö där ny teknik och nya företag inom och i anslutning till elkraftbranschen utvecklas, detta för att uppnå den övergripande visionen för HVV. Energiomställning och energieffektivisering är en av vårt samhälles viktigaste utmaningar. Jordens resurser är begränsade och de fossila bränslena måste ersättas med förnybar energi. Nya lösningar behövs för att ta hand om, lagra och överföra denna energi. HVV ska lyfta fram och synliggöra den forskning och utveckling som bedrivs i regionen som är världsledande inom elkraftteknik. Vi ska bidra till att nya företag och nya jobb inom energibranschen ger avtryck och gynnar tillväxten i regionen. Det är några av de viktigaste frågorna som klusterinitiativet HVV har att arbeta med under projekttiden. HVV har därför för avsikt att etablera och visualisera en fysisk arena för att stimulera till idéutbyte och innovation. Syftet är också att stärka och vidareutveckla regionens position som möjliggörare för energiomställning och energieffektivisering. Skapandet och utvecklandet av den fysiska arenan ska genomföras tillsammans med regionen SMF och i samarbete med akademi och offentliga aktörer med syfte att skapa nya affärsmöjligheter och innovationer. För att genomföra en visualisering av HVV planerar vi att etablera en energipromenad (High Voltage Valley Walk) i Ludvika med installationer och stationer längs med promenaden som har tydlig koppling till det regionala näringslivet och den spetskompetens inom elkraftteknik som finns är. Promenaden kommer att kopplas ihop med den gång- och cykelbro som Ludvika kommun har planerat för över spårområdet i Ludvika. Vi planerar att genomföra detta i en rad olika delaktiviteter. Dessa specificeras i en separat projektbeskrivning. Nedan följer exempel på aktiviteter som kommer att genomföras: 8
Utmärkande av den faktiska promenadvägen med informationsskyltar och vägvisare. Koppla avgränsade separata utvecklings- och pilotprojekt till promenaden där SMF involveras (som t.ex. SolarBikesharing). Undersöka de olika alternativen kring hur promenaden ska leva kvar även efter projektets slut och hur service och underhåll ska skötas. Skapa en fysisk miljö där man upptäcka och experimentera kring temat energi och elkraft. Detta för att inspirera till och väcka ett intresse hos ungdomar och vuxna i regionen att utbilda sig och arbeta inom branschen. Visa upp exempel på hur el och förnybar energi är ett hållbart och långsiktigt substitut mot fossila bränslen när det gäller elförsörjning och transport, ex. elfordon. 4.5 Marknadsföring Intressenterna bakom HVV har enats om en kommunikationsplattform som tydliggör hur det gemensamma varumärket HVV ska kommuniceras. Kommunikationsplattformen har också arbetats fram tillsammans med intressenterna vilket har bidragit till att skapa engagemang, delaktighet och en gemensam bild. Därmed finns det och en bra grund för arbetet framåt. Syftet med kommunikationen är att påverka uppfattningen om och fördjupa kunskapen om HVV samt att den ska leda till handlingskraft och beslut hos nyckelaktörer. Kommunikationen ska också göra HVV känt och skapa en positiv inställning och ambassadörer hos intressenter, samarbetspartners och målgrupper. Vidare ska kommunikation kännetecknas av kreativitet och nytänkande och budskapen ska särskilja HVV så att varumärket sticker ut. I och med det nya strategiska delområdet (visualisering av HVV) kommer marknadsföringen att få en central roll för att ge ett lyckat resultat och bidra till att målen uppfylls. Det yttersta syftet med kommunikationen är bidra till att HVV:s mål uppnås. Kommunikationsbehovet i en klusterorganisation kan delas in i följande faser beroende på i vilken utvecklingsfas klustret befinner sig: 1. Kommunicera vision och få en delaktighet i satsningen 2. Medlemskommunikation, utveckla erbjudanden, utveckla mötesplatser 3. Internationell bearbetning, branschkommunikation HVV som är i en uppbyggnads- och etableringsfas har de senaste 1,5 åren arbetat med att kommunicera visionen och få en delaktighet i satsningen. Arbetet med medlemskommunikation och att utveckla mötesplatser har också påbörjats, det finns dock fortfarande en del arbete kvar att göra. Den kommande treårsperioden kommer HVV därför att fokusera kommunikationen på att utveckla verktyg och aktiviteter inom ramen för fas två samt att påbörja arbetet med fas tre, branschkommnuikation. Exempel på verktyg och aktiviteter är texter i fackpress, seminarier och aktiviteter på temat teknikspridning, riktade insatser mot tillväxtföretag, uppsökande aktiviteter, mässbesök, mässdeltagande, nätverksaktiviteter och studiebesök. Betydelsen av en väl fungerande arena/mötesplats framhålls också som central om kluster och innovationssystemen ska kunna utvecklas framgångsrikt. Att arrangera värdeskapande mötesplatser är därmed en aktivitet som planeras. Den personliga marknadsföringen relationsmarknadsföring spelar också en central roll. Ett uppdrag som inte enbart ska gälla processledaren utan även övriga aktörer inom klusterinitiativet för att de också ska förmedla det budskap som ska kommuniceras. Nedan följer exempel på aktiviteter som kommer att genomföras: 9
Utarbeta en pr strategi. Utarbeta en marknads- och marknadsföringsplan åren 2011-2014. Utveckla nya verktyg för att kommunicera HVV med utgångspunkt från den fysiska arenan. Utveckla verktyg för att intressenterna ska bli delaktiga i kommunikationen av HVV. 6. Projektavgränsning Projektet ägs av det regionala utvecklingsbolaget Samarkand2015. Ägare till bolaget är Ludvika Kommun, Smedjebackens Kommun, Landstinget, ABB och Ovako. I bolagets uppdrag ingår att arbeta med jobb åt medflyttare, högskoleutveckling och strategiskt utvecklingsarbete. Verksamhetsområden som på ett bra sätt kompletterar och stärker projektets verksamhet. Dock finns en tydlig uppdelning mellan Samarkands verksamhet och HVV:s verksamhet. Bl.a. då de personer som arbetar på Samarkand2015 inte arbetar i projektet, med ett undantag. Projektet planerar att anställa Karin Adolfsson, Samarkand2015, för adm./ekonomitjänster 8 timmar/v. 7. Koppling till det regionala näringslivet Det finns inget självändamål att driva ett HVV utan det måste utgå från att företagen vill det och också ges möjlighet att vara med och påverka verksamhetens innehåll. Därför har vi skapat en organisation med styr- och arbetsgrupper, där företagen ingår, samt utarbetat en besluts- och ansvarsordning som tydliggör ansvar, befogenheter och beslutsordning mellan projektägare, processledare, styr- och arbetsgrupper. I och med det utgår HVV tydligt från företagens behov, intresse och engagemang och det finns en stark förankring i det regionala näringslivet. Det syns inte minst på den tid de lägger för deltagandet i styr- och arbetsgrupper. Samt i framtagandet av strategier, handlingsplaner, kommunikationsplaner etc. Elkraftbranschen är ett begrepp som innefattar flera områden. Nedan följer en kartläggning av branschen som tydliggör vilken typ av företag som är delaktiga i klusterinitiativet HVV. Framställning och distribution av elektricitet Aktörer inom området för energiomställning och generering av förnybar energi. Teknisk konsultverksamhet Leverantörer till elkraftsbranschen Tillverkning och installation av elektronik Värme/kyla arbeten 8. Koppling till andra projekt/insatser Att lära av andra med liknande eller andra erfarenheter är mycket väsentligt i den utvecklingsprocess som HVV befinner sig i. Samarbetet med aktörer som Fiber Optic Valley, Triple Steelix och Robotdalen kommer att fortsätta att utvecklas och på det regionala planet finns bl.a. ALMI, IUC Dalarna, ITS Dalarna, Clean Production Center, Väsman Invest, Svenska institutet, IDA (Invest in Dalarna Agency), Företagsinkubatorn och Design- och utvecklingskontoret i norra Västmanland samt ytterligare regionala aktörer som kan vara till nytta för projektet. På den nationella planet är en fortsatt samverkan med Vinnova och Tillväxtverket naturligt, inte minst genom de projekt som drivs med nationellt stöd. Dessa aktörer har en djup och bred kunskap och erfarenhet med tillgång till nationella och internationella nätverk. I SLIM-projektet bedrivs ett omfattande kluster- och innovationsarbete där HVV kan hämta lärdom och erfarenhet men också få tillgång till väl upparbetade internationella och nationella kontakter. I SLIM-projektet finns, förutom ovan nämnda kluster, också ett flertal mer eller mindre mogna kluster som också kan bidra med lärande och erfarenheter. 10
9. Resultatspridning Arbetet med varumärket HVV är viktigt och prioriterat. I och med det kommer vi inom ramen för projektet att lägga stor vikt på att kommunicera resultaten till de målgrupper som identifierats som viktiga för klusterinitiativet. Vi kommer också att sprida projektets resultat till våra kollegor inom ramen för SLIM projektet samt Tillväxtverkets nationella klusterprogram. De verktyg som ska användas är bland annat pr, nyhetsbrev, hemsida och sociala medier. I nystarten av HVV har vi fått möjlighet att ta del av erfarenheter och lärdomar från Triple Steelix, Robotdalen och Fiber Optic Valley och därför är vi angelägna att dela med oss av projektets resultat till kollegor och andra som är intresserade. 10. Utvärdering och lärande HVV har inom ramen för tidigare strukturfondsprojekt följt upp resultat och effekter med hjälp av det webbaserade projektuppföljningsverktyget ANIDO. Med hjälp av det kan man kontinuerligt följa upp att projektet fortlöper enligt tids- och aktivitetsplanen, fortlöpande identifiera risker samt mäta resultat och effekter. Arbetet med att mäta effekter behöver dock utvecklas ytterligare genom att utveckla en egen enkel modell för årliga mätningar som också ska bli en del i de årliga utvärderingarna och ge svar på frågor om företagens roll, medverkan och syn på klusterinitiativet, samverkan med aktörerna i Triple-Helix modellen, genomförda ex-jobb, styrelsemöten, genomförda seminarier, marknadsföringsinsatser, m.fl. aktiviteter. För att stärka arbetet med utvärdering kommer HVV inom ramen för projektet också att anlita en följeforskare. I SLIM-projektet som HVV omfattas av genomförs regelbundet mätningar för att förstå vad insatsen har gett och levererat, men också att förstå den inverkan satsningen har på samspelet mellan aktiviteterna och resultaten. Mätningarna skapar underlag för att lära nytt och att styra rätt och ger också beslutsfattare och finansiärer möjlighet att ta del av satsningens resultat i förhållande till insatta resurser. De blir också ett väsentligt inslag i utvärderingarna av insatserna. HVV är ett klusterinitiativ som stöds av flera regionala och nationella finansiärer. Med detta har HVV påtagit sig att medverka till utveckling av de kluster- och innovationssystem som dessa satsningar är avsedd för. Processtöd och policylärande är en del av detta. Efter flera års erfarenhet av processtöd inom kluster- och innovationssystemen kan konstateras att stödet bygger på de behov av handlingsbaserad kunskap som processledare behöver för att leda sitt klusterinitiativ. Ett av de viktiga kännetecknen för detta är interaktiviteten och att lärande ska ske i realtid. Idén med en arena/mötesplats är att den ska bidra med lärande, utveckla samarbetet och att öka kontaktytorna mellan klustret och de olika nyckelaktörer som finns i klustrets närhet. Kraven på processledarens i denna uppgift är specifik och kräver olika former av utvecklingsstöd och kunskapsutveckling för att hålla igång och driva klusterprocessen. Det kan gälla frågor om bl.a. omvärldsanalys, finansieringsfrågor, internationalisering, ledarskapsutveckling, kommunikation eller strategifrågor av olika slag. I kluster- och innovationssystemen syftar policylärandet till att ge ökad förståelse för behovet av långsiktiga satsningar som ska bidra till att skapa strukturella förändringar och förnyelse av regionens näringsliv. Policylärandet har fokus på kluster, innovationer och entreprenörskap och den betydelse dessa har för regionens utveckling. För ett initiativ som HVV är det väsentligt att förmedla kunskapen om dessa samband för att öka förståelsen för och betydelsen av kluster- och innovationssystemens roll i regionens strukturella förändring. I den fortsatta utvecklingen av klusterinitiativet HVV kommer ledning och styrgrupp att definiera behovet av kompetensutveckling och det stöd som processledaren samt styr- och arbetsgrupper kommer att ha behov av för det fortsatta utvecklingsarbetet. 11
11. Jämställdhet, miljö och integration 11.1 Jämställdhet Den bransch som HVV representerar har varit och är traditionellt mansdominerad. För den offentliga finansiering som är nödvändig för den fortsatta utvecklingen ställs självklara krav att klusterinitiativet ska verka för ökad jämställdhet att män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Utöver frågor som rör könsfördelning i den egna projektorganisationen samt att ha ett genusperspektiv i projektets kommunikation/marknadsföring har HVV under år 2010 påbörjat ett mer strategiskt arbete kring jämställdhetsfrågan. Detta då jämställdhet identifierats som en prioriterad fråga för att HVV ska bidra till hållbar tillväxt. Under år 2010 har HVV fått finansiering för ett projekt inom ramen för Tillväxtverkets nationella klusterprogram och i det projektet har framtagandet av en jämställdhetsstrategi för HVV påbörjats. I arbetet har HVV anlitat Marita Svensson som mycket framgångsrikt arbetat med genusfrågor i innovationssystemet Fiber Optic Valley. Jämställdhetsstrategin, inklusive aktivitetsoch handlingsplan, ska vara klar i samband med att projektet avslutas år 2010. Därmed är den klar att användas i samband med starten av det här projektet, vilket är positivt då det innebär arbetet med jämställdhet kommer att starta på en hög nivå. Utöver ovan nämnda har Vinnova och Tillväxtverket gett Fiber Optic Valley i uppdrag att genomföra en förstudie över genusperspektiv inom svenska kluster och innovationssystem. Förstudien Från ickefråga till tillväxtfråga är klar och i den föreslår man att nästa steg för att fler kluster och innovationssystem ska arbeta strategiskt med genusperspektiv är att starta ett pilotprojekt med fem till åtta kluster/innovationssystem. HVV kommer att ingå i det pilotprojektet och vi ser det som ytterligare en aktivitet som på ett bra vis kompletterar och stärker arbetet med jämställdhet även i det här projektet. Se även aktiviteter under delprojektet Kompetensförsörjning. 11.2 Miljö När det gäller miljöfrågan är HVV ett klusterinitiativ i en bransch, elkraftteknik, där den är högst central. Redan i dag har HVV genomfört förstudier och driver forskningsprojekt som på ett tydligt sätt bidrar till att de nationella klimat- och miljömålen uppnås. Detta är ett arbete vi planerar att växla upp ytterligare i det här projektet. Detta genom att utöka antalet projekt/förstudier som genomförs tillsammans med företagen i klusterinitiativet och högskolor/universitet för att utveckla ny kunskap och teknik inom området grön energi. Även arbetet med att utveckla nya miljöinnovativa varor och tjänster kommer att växlas upp där målsättningen är att bidra till att fler nya varor och tjänster kommer ut på marknaden. Parallellt med det här projektet driver HVV under åren 2010-2013 forskningsprojektet SmartGrid Energilager. Projektet ingår i Vinnovas program Framtidens Miljöinnovationer. Målet är att projektet ska utveckla ny kunskap och teknik som bidrar både till att utveckla svensk kompetens för grön energi och energieffektivisering med SmartGrid lösningar. Ytterligare ett mål är att säkerställa regionens världsledande ställning inom elkraftområdet och skapa affärsmässiga produkter och tjänster. Den totala budgeten är 30 miljoner, och utöver Vinnovas 15 miljoner kommer övrig finansiering från ABB, STRI, VB Elnät, Uppsala Universitet, KTH och AB Samarkand2015. 12
11.3 Integration Det internationella näringsliv som präglar Ludvika regionen innebär att regionen i många avseenden är internationell, varför mångfald är ett naturligt inslag i regionen. I branschen är det vanligt med studenter, doktorander och anställda som kommer från andra länder. Att det ser ut så speglar också av sig exempelvis på HVV:s styrgrupp men också i projekt som drivs. 13