HÖGSKOLAN I BORÅS Bibliotek & läranderesurser Jon Erik Nordstrand. Version: 060131 050912 Upphovsrätt för uppsatsskrivare med en viss utvidgning för lärare En ny upphovsrättslag Från den 1 juli 2005 gäller en ny upphovsrättslag. Även om de grundläggande reglerna är desamma som tidigare har den nya lagen lett till ett ökat intresse för upphovsrätt. Därför har jag ställt samman några naturliga frågor med det jag anser vara korrekta svar. Högskolan i Borås har en professionsinriktning med målet att bli ett professionsuniversitet. En viktig del i en professionsutbildning är att få en förståelse för de lagar som reglerar samhällslivet, och självfallet skall dessa lagar respekteras när man skriver uppsatser vid högskolan. Men lagarna skall inte ses som ett hinder, de är en garant för att den som framställer något får sin ersättning och erkänsla för sitt arbete. Det är viktigt att inse att också studenternas arbeten vid högskolan är skyddade av dessa lagar. Den som är osäker kan komma långt genom att reflektera över varför lagen om upphovsrätt finns. Den är till för att garantera att den som framställer ett konstnärligt eller litterärt verk skall tillförsäkras rätten till sitt arbete. Förstår man detta, och kopplar förståelsen det till den självklara artigheten att man inte skall stjäla utan att man alltid skall tala om vem som gjort vad, ja då löser sig många av lagtolkningarna för de vardagliga behoven. I praktiken är inte reglerna så hindrande som man skulle kunna tro. Den som skapat ett verk blir ofta smickrad om någon vill använda det. Man kommer långt genom att fråga. Den som till äventyrs skulle vilja mångfaldiga det verk denna text utgör kommer med största sannolikhet att få det tillståndet. Postadress Telefon E-post Högskolan i Borås 033 435 4000 (vxl) Jon.Erik.Nordstrand@hb.se 501 90 Borås 033 435 4222 (direkt)
Frågor och svar: 1. Vad är upphovsrätt?... 2 2. Hur länge gäller upphovsrätten... 3 3. Får jag citera ur någon annans verk när jag skriver om det?... 3 4. Får jag citera andras verk som inspirerat mitt skapande, s.k. inspirationsbilder?... 3 5. Får jag förändra en bild eller text? Får jag göra ett collage av bilder?... 4 6. Vad innebär -tecknet?... 4 7. Har jag som student vid Högskolan i Borås upphovsrätt till mina uppsatser?... 4 8. Vem är ansvarig om jag som student bryter mot upphovsrättslagstiftningen... 4 9. Jag skrev min uppsats med stöd från ett företag. Har jag trots det upphovsrätt?... 4 10. Jag vill utnyttja min upphovsrätt till att förhindra att min uppsats sprids... 5 11. I min uppsats beskriver jag en patenterbar uppfinning, en design som har ett kommersiellt värde etc.... 5 12. Får jag publicera en teckning av en skyddad design... 5 13. Jag hittar ett fotografi/bild/text på Internet. Gäller samma regler för Internet som för andra källor... 6 14. Bilden/texten på Internet saknar angiven upphovsman. Får jag inte använda den i min uppsats då?... 6 15. Jag vet inte alls vet vem som skrivit en text, eller tagit ett fotografi... 6 16. Någon fotograferar ett föremål jag designat. Vem har upphovsrätten till fotografiet? 6 17. Jag lät en fotograf avbilda mitt arbete. Jag har betalat full taxa. Får jag göra vad jag vill med bilden?... 7 18. Jag har ett foto i min uppsats, och där finns det personer som kan identifieras. Får jag använda den bilden?... 7 19. I min uppsats har jag en bibliografi. Har jag upphovsrätt till mina dokumentbeskrivningar/hela bibliografin? Får jag återanvända någon annans bibliografi... 7 20. Har jag upphovsrätt till min föreläsning... 8 21. Får jag lägga ut mitt material på webben för en distanskurs... 8 1. Vad är upphovsrätt? En upphovsman till ett konstnärligt eller litterärt verk har vissa rättigheter. Dessa kallas för upphovsrätt. Termen upphovsman används genomgående i denna text, även om personen ifråga är kvinna. Upphovsrätten består av två rätter. den ideella rätten. Den anger främst att författaren har rätt att bli förknippad med sitt verk. Den rätten kan inte avtalas bort. Alltså, man är alltid skyldig att, när man citerar någon, återger ett fotografi etc, ange vem som är den ursprungliga upphovsmannen. den ekonomiska rätten. Denna rätt innebär att upphovsmannen har rätt att förfoga över sitt verk ur ekonomisk synvinkel. Denna rätt kan avtalas bort, t.ex. kan en författare sälja sin rätt till ett förlag. För att upphovsrätten skall tillämpas måste det, med en juridisk term, finnas en viss verkshöjd. Detta innebär att det måste finnas ett visst mått av originalitet bakom verket.
Det är graden av originalitet som räknas, inte den nedlagda arbetsinsatsen. Ett rakt streck på ett papper är inte skyddat. Ett rödmålat plank är inte skyddat, även om det tog en vecka att måla, utan det får fritt kopieras, etc 2. Hur länge gäller upphovsrätten Rätterna gäller för de flesta av de fall som behandlas här i 70 år efter upphovsmannens död. Liksom andra tillgångar ärvs den ekonomiska upphovsrätten av upphovsmannens arvingar. För vissa fotografier gäller rätten bara i 50 år efter det tillfälle då bilden togs, och det finns också en del andra begränsningar. I praktiken är de inte så viktiga för en uppsatsskrivare. Respekterar man gränsen 70 år är man alltid på den säkra sidan. 3. Får jag citera ur någon annans verk när jag skriver om det? Ja, det får man. T.ex. är det ju knappast möjligt att skriva om Karin Boyes diktning utan att citera något hon skrivit. Men Karin Boye måste anges som upphovsman. Citatet måste stödja framställningen, man får ju självfallet inte citera vad som helst ur hennes produktion bara för att man skriver om henne. Ett ytterligare exempel är att den som vill kritisera eller berömma just denna text har rätt att i en recension citera ett visst avsnitt för att styrka den egna analysen. Däremot får man inte utan lov citera samma avsnitt när man skriver en egen handledning om upphovsrätt. 4. Får jag citera andras verk som inspirerat mitt skapande, s.k. inspirationsbilder? Den som skapar en klädkollektion, skriver en roman osv. kan ju naturligtvis vara inspirerad av någon annans arbete. Får man då i sin beskrivning över arbetet med kollektionen återge bilder av den kollektion man inspirerats av? Frågan är svår, och den ställs ofta i samband med arbeten vid textilhögskolan. Är man alltför inspirerad kan man ha gjort sig skyldig till ett plagiat, och då är brottet mot upphovsrätten helt klart. I det sammanhanget är det snarare förmildrande att man anger var man hämtat inspirationen. Skriver man däremot en text där man diskuterar för- och nackdelar med olika designlösningar är det rimligt att man får återge en bild som visar den tankegång man haft eller en bild på en lösning som man tycker fungerar (eller inte fungerar). En sådan återgivning av bilder påminner om den vanliga genomgången av tidigare forskning, som brukar inleda andra ämnens uppsatser. En sådan försiktig återgivning av inspirationsbilder torde vara tillåten. Att däremot, utan några djupare kommentarer, återge bilder som man anser sig vara inspirerad av, är knappast förenligt med lagstiftningen. Man kan påpeka att ifråga om design återger man den oftast genom att visa ett foto eller en teckning. Även om det kan vara tillåtet att återge själva designprincipen (som exempel på inspiration) är det därmed inte tillåtet att återge en viss teckning eller fotografi. Tecknaren eller fotografen har rätt till sitt verk, och man måste avtala om att få använda deras arbete. Så,
även om man får återge en bild av ett föremål man inspirerats av, har man kvar skyldigheten att namnge både den ursprungliga konstnären och fotografen liksom att få fotografens tillstånd att använda bilden. 5. Får jag förändra en bild eller text? Får jag göra ett collage av bilder? Nej, det får man inte utan tillstånd. Man får inte ändra i ett verk och ett collage är en ändring av verket. Den som skapat den ursprungliga bilden har tänkt sig sitt verk i ett visst sammanhang. Att klippa ut delar av någon annans konstverk och sätta samman det till ett nytt konstverk kan vara helt i strid med den ursprungliga konstnärens intentioner. Collage och andra förändringar strider mot den ideella upphovsrättens grunder. 6. Vad innebär -tecknet? är en internationellt använd symbol för upphovsrätt (copyright). Man skall se -symbolen som en påminnelse om att någon påstår sig ha upphovsrätten till verket, men det är inte symbolen i sig som medför att någon har en rättighet. Ur detta följer också att avsaknaden av -symbolen inte innebär att verket är mindre skyddat än ett med denna symbol. Upphovsrätt i Sverige är något man har därför att man framställt ett verk, inte för att man försett det med en symbol, registrerat det någonstans eller publicerat verket i någon viss form. 7. Har jag som student vid Högskolan i Borås upphovsrätt till mina uppsatser? Ja, naturligtvis äger du ditt eget dokument. Det du skriver i egenskap av student har du fulla rättigheter till. Du kan t.ex. själv trycka uppsatsen och sälja den. Du har rätten att avtala att högskolan ger ut uppsatsen i sina skriftserier. 8. Vem är ansvarig om jag som student bryter mot upphovsrättslagstiftningen Du är själv ansvarig. Handledaren skall ge goda råd under skrivandet, men på samma sätt som studenten ensam är ansvarig för det vetenskapliga innehållet i uppsatsen är studenten ansvarig för att upphovsrättslagen följts. 9. Jag skrev min uppsats med stöd från ett företag. Har jag trots det upphovsrätt? Ja, det har du normalt. Din rätt kan begränsas om du haft ett anställningsförhållande hos företaget. Som arbetstagare har man normalt inte upphovsrätt till de skrifter man framställer i tjänsten, å andra sidan ingår det kanske inte i anställningen att skriva uppsatser Att man kanske fått ett stipendium, fått gratis laborationsmaterial eller fått handledning av någon anställd vid företaget betyder ingenting för upphovsrätten till uppsatsen. Det kan vara lämpligt att reglera frågor kring detta i ett särskilt avtal. Svaren ovan gäller den rätt man har enligt lagen. Självfallet finns det etiska aspekter på hur man drar nytta av någon utomståendes välvilja. De skrifter som framställs av studenter vid
Högskolan i Borås bör präglas av den respekt för andra som är en del av högskolans målsättning. 10. Jag vill utnyttja min upphovsrätt till att förhindra att min uppsats sprids Eftersom du äger rätten till din uppsats kan du naturligtvis utnyttja denna rätt till att förhindra att uppsatsen sprids kommersiellt. Men uppsatsen är en del av examinationen vid högskolan, alltså ett underlag för ett myndighetsbeslut att godkänna (eller underkänna) uppsatsen, ge dig en magisterexamen etc. Därför är uppsatsen tillgänglig för alla enligt offentlighetslagstiftningen. Så, oavsett vad du som författare tycker, är högskolan skyldig att på begäran lämna ut en kopia av uppsatsen till den som så begär. Men den som fått en sådan kopia har inte rätt att sprida kopian vidare på ett sätt som bryter mot upphovsrättslagen. Not: om sekretessbelagda uppgifter. Egentligen ett avsnitt utanför temat för dessa svar. För de sällsynta fall att det förekommer känsliga personuppgifter eller företagshemligheter kan man begära att uppsatsen skall vara hemlig. Att man begärt att uppsatsen skall vara hemlig är formellt sett bara en visad åsikt om hur man anser att uppsatsen skall behandlas. Det är det myndigheten (alltså högskolan, inte författaren) som för varje tillfälle skall pröva om uppsatsen kan lämnas ut, helt eller i delar. Att någon begärt att uppsatsen skall vara hemlig är bara en varningssignal om att det kan finnas känsliga uppgifter i uppsatsen. Det är klokt att undvika detta problem genom ett förnuftigt val av uppsatsämne och genomtänkt behandling av känsliga data. T.ex. kan man placera de känsliga uppgifterna i ett appendix. 11. I min uppsats beskriver jag en patenterbar uppfinning, en design som har ett kommersiellt värde etc. Frågor om patent ligger utanför författarens kompetensområde. Den som tror sig ha gjort en patenterbar uppfinning bör anlita juridisk hjälp innan uppsatsen publiceras. Den som gjort en design, t.ex. av en klädkollektion eller en maskindel, där man önskar hålla vissa detaljlösningar hemliga kan begära att uppsatsen hålls hemlig. Se också resonemangen i föregående svar. I detta sammanhang kan man påpeka att man inte får sprida kopior av någon annans design. Om man tecknar av en fysisk produkt någon annan gjort har man framställt ett nytt exemplar (teckningen) av själva verket. Därför får man inte sprida teckningen, t.ex. i en uppsats, trots att den ursprunglige rättsinnehavaren inte alls framställt någon teckning. En praktisk lösning kan vara att utesluta vissa delar ur uppsatsen. Uppsatsen behöver inte vara bättre än att den ger högsta betyg, detta bör kunna åstadkommas utan att alla lösningar beskrivs. 12. Får jag publicera en teckning av en skyddad design Det är själva designidén som är skyddad, inte det fysiska föremålet. En bit tyg vävt i ett visst mönster eller en teckning av tyget är båda olika fysiska uttryck för samma idé. Därför kan man inte teckna av ett skyddat föremål och sprida teckningen utan avtal med upphovsrättsinnehavaren.
Ett annat sätt att illustrera denna princip finner man vid arkitektur. Självfallet kan man inte ta en arkitektritning och låta någon bygga ett hus efter den ritningen. Ritningen och huset är båda fysiska representationer av samma idé, och byggnaden är i den meningen en kopia av ritningen. 13. Jag hittar ett fotografi/bild/text på Internet. Gäller samma regler för Internet som för andra källor. Ja, det gör det. Upphovsmannens rätt beror inte på mediet. 14. Bilden/texten på Internet saknar angiven upphovsman. Får jag inte använda den i min uppsats då? Bilden på Internet är kanske upplagd utan tillstånd av den rättmätige innehavaren av rättigheterna. Därför kan man inte utgå från att upphovsrättsinnehavaren känner till att bilden finns på Internet, än mindre att bilden är fri för annans användning. Jämför dock svaret på följande fråga. 15. Jag vet inte alls vet vem som skrivit en text eller tagit ett fotografi. Man kan kanske inte alls spåra författaren till en viss text. Det kan vara praktiskt omöjligt att finna författaren till en anonym artikel i en nedlagd tidskrift. Det finns utrymme för ett gott förnuft, också vid en lagtolkning. Man kan under det verk man återger skriva okänd författare, okänd fotograf eller vad som är tillämpligt. I förordet till uppsatsen kan man skriva att man inte lyckats finna alla rättsinnehavare, men att om någon anser sig ha rätt till någon bild eller en text man använt är de välkomna att kontakta författaren. Eftersom man visat detta goda uppsåt kan man förmodligen undvika skadestånd och, om det alls blir aktuellt, klara sig undan med en symbolisk ersättning. 16. Någon fotograferar ett föremål jag designat. Vem har upphovsrätten till fotografiet? Detta fall uppkommer ofta på textilhögskolan. Den som designat ett föremål har upphovsrätt till iden bakom föremålet och den som fotograferat föremålet har upphovsrätt till fotografiet. Här förekommer alltså två upphovsmän, som båda har sina rättigheter. Den som publicerar en sådan bild bör i bildtexten ange något som Skiftnyckel designad av Anna Ason. Foto av Britta Bson. Den som publicerar en sådan bild har två parter att sluta avtal med. Man kan för övrigt anteckna att brukskonst, design som sprids i massupplaga etc. får återges. Detsamma gäller byggnader och konstverk utomhus.
17. Jag lät en fotograf avbilda mitt arbete. Jag har betalat full taxa. Får jag göra vad jag vill med bilden? Nej, faktiskt inte. Fotografen, eller fotografens företag, äger fotografit och har rätt att sälja det till den man önskar. Om bilden visar något som är skyddat av upphovsrätten begränsas naturligtvis fotografens rätt att sprida bilden. Som köpare är dina rättigheter att använda fotografiet begränsat till vad som avtalats. Också muntliga avtal gäller, även om det kan vara svårt att bevisa vad som egentligen avtalats. Men har man anlitat en fotograf för att fotografera ett verk (t.ex. en klädkollektion), och fotografen vet att det avser en dokumentation inför en uppsats, anser författaren att det finns ett avtal om att man får återge fotografiet i uppsatsen. Det var ju det som var meningen med fotograferingen. Däremot är det inte alls självklart att fotot får återges i andra sammanhang utan ytterligare ersättning till fotografen. Fotografen tycker kanske inte att fotot får återges i lokaltidningarna utan ytterligare ersättning. Därför är det synnerligen klokt att inför fotograferingen avtala att beställaren får fritt använda fotografierna i alla tänkbara sammanhang. För att undvika problem bör avtalet vara skriftligt. Fotografens ideella rätt att få sitt namn återgivet kan man inte avtala bort. Ingenting hindrar att man avtalar att man som kund skall få alla negativ, att digitala filer skall raderas etc. Det har ingen betydelse om fotografen arbetar professionellt eller är en amatör, om man betalat mycket, litet eller ingenting alls. Om det råder ett anställningsförhållande gäller andra regler, men en uppsatsskrivande student och en fotograf är i regel inte anställda av samma företag. 18. Jag har ett foto i min uppsats, och där finns det personer som kan identifieras. Får jag använda den bilden? Ja det får man normalt, man behöver inte be om tillstånd. Däremot är det självklart artigt att göra det. Ett fall som kan uppkomma praktiskt är att man fotar användningen av en produkt, och någon utomstående råkar synas på bilden. Självklart måste bilden vara harmlös. Annars kan man komma i konflikt med personuppgiftslagen. Man får inte använda bilden i reklam, för det krävs avtal med modellerna. 19. I min uppsats har jag en bibliografi. Har jag upphovsrätt till mina dokumentbeskrivningar/hela bibliografin? Får jag återanvända någon annans bibliografi Denna fråga är inte enkel. Företag lägger ner stora resurser på att katalogisera böcker, beskriva internetresurser etc., och man kan förstå att de vill skydda sina investeringar. Författaren till denna pm vill argumentera för att en enskild katalogisering eller post i en bibliografi inte har den verkshöjd lagen anger. Alla bibliotekarier, webborganisatörer etc. beskriver utifrån en given uppsättning regler ett dokument. Idealt skulle alla som närmar sig problemet komma upp med identiska lösningar. Även om arbetet varit stort är det därför svårt
att hävda verkshöjd. Detta argument stärks av att man inte anger vem som gjort en viss ämnesbeskrivning, katalogisering etc. En hel samling av internetlänkar eller en uttömmande bibliografi är en annan sak. Ambitionen kan ju vara att förteckna samtliga länkar eller dokument som beskriver ett visst område. Även om beskrivningen av en enskild länk eller dokument är trivial, och därmed saknar verkshöjd, kan ju beskrivning av en hel litteratursamling vara ett arbete som utgör en unik prestation. Författaren vill därför argumentera för att en enskild beskrivning av en bok, webbsida etc, efter regler som syftar till enhetliga beskrivningar, inte är skyddade av upphovsrättslagen. Däremot är summan av en mängd beskrivningar skyddad. Detta ger till resultat att man ur en bibliografi kan ta enstaka uppgifter, men att man inte får kopiera någon annans hela bibliografi till sin egen uppsats. Företag som säljer katalogiseringar har en annan uppfattning än denna. Såvitt jag vet har de avstått från att pröva frågan i rätten. 20. Har jag upphovsrätt till min föreläsning Frågan har många aspekter och ligger utanför författarens område. En typisk föreläsning innehåller ett återgivande av uppgifter som är kända på annat sätt. Men sättet att ordna uppgifterna till en föreläsning är unikt för föreläsaren och kan sägas ha verkshöjd. Emellertid ingår det i tjänsten att framställa föreläsningar, därför kan man hävda att den ekonomiska rätten till föreläsningen ligger hos arbetsgivaren. För lärare gäller dock det s.k. lärarundantaget, enligt författarens mening. Undantaget innebär att lärare vid högskolan har en ekonomisk rätt till sitt arbete trots att det utförts på betald tid. Summan av detta är att, enligt min mening, har lärare en ekonomisk rätt till sina förläsningar medan övrig personal som bibliotekarier inte har det. 21. Får jag lägga ut mitt material på webben för en distanskurs. För distansstudier brukar man använda en särskild plattform, t.ex. WebCT eller Luvit. Till dessa loggar studenterna in och ser bara det material som lagts upp för en viss kurs. Under förutsättning att distansstudenterna loggar in får man presentera samma material på webben som i klassrummet. Man kan t.ex. lägga upp sin PowerPoint-presentation på webben. Emellertid finns frågan hur man kunde framställa sin PowerPoint. Om den innehåller otillåtna bilder får man naturligtvis inte visa den vare sig på webben eller i klassrummet. Referens: Upphovsrättslagen (SFS 1960:729)