Upphovsrätt för uppsatsskrivare ver 2.3, mars 2010 Jon Erik Nordstrand

Transkript

1 Upphovsrätt för uppsatsskrivare ver 2.3, mars 2010 Jon Erik Nordstrand Upphovsrätt är en etisk fråga! En viktig del i en utbildning är att den skall ge en förståelse för de lagar som reglerar samhällslivet. Det är ett skäl till att man i sitt uppsatsarbete skall följa reglerna om upphovsrätt och också begära respekt för de rättigheter man själv har. För detta har vi bl.a. en upphovsrättslagstiftning 1. I praktiken är inte reglerna så hindrande som man skulle kunna tro. Den som skapat ett verk blir ofta smickrad om någon vill använda det. Man kommer långt genom att fråga. I detta dokument finns ett antal frågor och svar. Ibland kan svaren handla om teknikaliteter. Detaljerna får inte skymma det övergripande principen; vi har det vi kallar upphovsrätt för att den som framställer ett verk skall få ett erkännande för sitt arbete. Vi som skriver har rätt att kräva det, vi som utnyttjar andras arbete har en skyldighet att respektera det arbete andra gjort. Reglerna är bara en kodifiering av detta övergripande synsätt. Man kan argumentera för att vissa uppsatser inte innebär att man gör någonting tillgängligt för allmänheten, och att uppsatserna inte är berörda av de regler jag anger. Jag ger mig inte in i den diskussionen, jag utgår från att lärosätet föreskriver att uppsatserna skall fullt ut respektera upphovsmännens rättigheter. Frågor och svar i detta dokument 1 Vad är upphovsrätt? Hur länge gäller upphovsrätten? Får jag citera ur någon annans verk när jag skriver om det? Får jag citera andras verk som inspirerat mitt skapande, s.k. inspirationsbilder? Får jag återge bilder av konstverk eller byggnader. Av en trädgårdsdesign? Får jag förändra en bild eller text? Får jag göra ett collage av bilder? Jag tecknar av ett fotografi. Får jag använda min teckning fritt? Är kartor skyddade? Vad innebär -tecknet? Har jag som student upphovsrätt till mina uppsats? Vem ansvarar för att uppsatsen följer reglerna om upphovsrätt? Jag skrev min uppsats med stöd från ett företag. Har jag trots det upphovsrätt? Jag vill förhindra att uppsatsen sprids. Vad innebär offentlighetsprincipen Uppsatsen innehåller sekretessbelagda uppgifter Jag beskriver en patenterbar uppfinning, en konstruktion med ett kommersiellt värde etc Får jag publicera en teckning av en skyddad design? Jag har producerat brukskonst inom uppsatsarbetet Jag hittar ett fotografi/bild/text på Internet. Gäller samma regler som för andra källor? Bilden/texten på Internet saknar angiven upphovsman. Får jag använda den i min uppsats? Jag vet inte alls vet vem som skrivit en text eller tagit ett fotografi Någon fotograferar ett föremål jag designat. Vem har upphovsrätten till fotografiet? Jag uppdrog åt en fotograf att ta ett foto. Jag har betalat. Får jag göra vad jag vill med bilden?7 23 Jag har ett foto i min uppsats, och där finns det personer som kan identifieras Jag har skrivit en bibliografi. Har jag upphovsrätt? Se Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

2 1 Vad är upphovsrätt? Upphovsrätten består av två rätter. den ideella rätten. Den anger främst att författaren har rätt att bli förknippad med sitt verk. Den rätten kan inte avtalas bort. Alltså, man är alltid skyldig att, när man citerar någon, återger ett fotografi etc, ange vem som är den ursprungliga upphovsmannen. den ekonomiska rätten. Denna rätt innebär att upphovsmannen har rätt att förfoga över sitt verk ur ekonomisk synvinkel. Denna rätt kan avtalas bort, t.ex. kan en författare sälja sin rätt till ett förlag. För att upphovsrätten skall tillämpas måste det, med en juridisk term, finnas en viss verkshöjd. Detta innebär att det måste finnas ett visst mått av originalitet bakom verket. Det är graden av originalitet som räknas, inte den nedlagda arbetsinsatsen. Det tog kanske bara 1 sek att rita ett streck på ett papper, men det kan vara skyddat om det finns en konstnärlig tanke bakom det. Ett rödmålat plank är inte skyddat, även om det tog en vecka att måla, utan det får fritt kopieras, etc 2 Hur länge gäller upphovsrätten? Rätterna gäller för de flesta av de fall som behandlas här i 70 år efter upphovsmannens död. Liksom andra tillgångar ärvs den ekonomiska upphovsrätten av upphovsmannens arvingar. Det kan finnas fall då den gäller en kortare tid. Det för oss viktigaste undantaget är fotografier som inte uppnår verkshöjd. T.ex. vissa fotografiska avbildningar, det jag kallar reprofotografering, är skyddade i 50 år efter tillfället då fotot togs. I praktiken är detta inte så viktiga för en uppsatsskrivare. Respekterar man gränsen 70 år är man alltid på den säkra sidan. 3 Får jag citera ur någon annans verk när jag skriver om det? Ja, det får man. T.ex. är det ju knappast möjligt att skriva om Karin Boyes diktning utan att citera något hon skrivit. Men Karin Boye måste anges som upphovsman. Citatet måste stödja framställningen i uppsatsen, man får ju självfallet inte citera sådant som saknar betydelse för det egna verket. Ett ytterligare exempel är att den som vill kritisera eller berömma just denna text har rätt att i en recension citera ett visst avsnitt för att styrka den egna analysen. Däremot får man inte utan lov citera samma avsnitt när man skriver en egen handledning om upphovsrätt. 4 Får jag citera andras verk som inspirerat mitt skapande, s.k. inspirationsbilder? Den som skapar en klädkollektion, skriver en roman, designar en trädgård osv. kan ju naturligtvis vara inspirerad av någon annans arbete. Får man då i sin beskrivning över sitt eget arbetete återge bilder av sådant man inspirerats av? Frågan är komplicerad. Som författare av en vetenskaplig uppsats bör man också visa på lösningar som föregått ens egen. Det kan dels vara värdefullt i sin egen rätt, dels är det ett sätt att undvika misstanken om att man plagierat någon annans lösning.. Därför kan man tillämpa skrivningen om offentggjordea konstverk, se nästa fråga, som ger en rätt att i vetenskapliga uppsatser återge andras designer. Andras designer skall återges i överensstämmelse med god sed. Det innebär att de ska ha ett klart samband med det arbete man själv redovisar, de bör på något sätt diskuteras. Att däremot, utan några djupare kommentarer, återge bilder av sådant som man anser sig vara inspirerad av är knappast förenligt med lagstiftningen. Jämför med svaret i nästa fråga. Man kan påpeka att ifråga om design återger man den oftast genom att visa ett foto eller en teckning. Även om det kan vara tillåtet att återge själva designprincipen (som exempel på inspiration eller kritisk

3 granskning) är det därmed inte tillåtet att utan vidare återge en viss teckning eller fotografi. Tecknaren eller fotografen har rätt till sitt verk, och man måste avtala om att få använda deras arbete. Så, även om man får återge en bild av ett föremål man inspirerats av, har man kvar skyldigheten att namnge både den ursprungliga konstnären och fotografen liksom att få fotografens tillstånd att använda bilden. I detta sammanhang kan man påpeka att man inte får sprida kopior av någon annans design. Om man tecknar av en fysisk produkt någon annan gjort har man framställt ett nytt exemplar (teckningen) av själva verket. Om den egna teckningen inte används för den egna vetenskapliga diskussionen får man inte sprida teckningen, t.ex. i en uppsats, trots att den ursprunglige rättsinnehavaren inte alls framställt någon teckning. 5 Får jag återge bilder av konstverk eller byggnader. Av en trädgårdsdesign? Här är det nödvändigt att citera lagtexten: 23 Offentliggjorda konstverk får återges 1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte. gäller endast om återgivningen sker i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (2005:359) Konstverk får avbildas... om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus Byggnader får fritt avbildas En design av en trädgård torde kunna jämställas med ett konstverk. Då får det enligt $ 23 alltid återges i en vetenskaplig text. Finns det på eller vid allmän plats får det enligt $ 24 dessutom återges i alla slags texter. Bilder av byggnader, av varje slag, får återges. Däremot är det självklart inte tillåtet att, som ofta sker, skanna bilder av byggnader, trädgårdar och konstverk ur en bok eller tidskrift. Då kränker man fotografens upphovsrätt. 6 Får jag förändra en bild eller text? Får jag göra ett collage av bilder? Nej, vanligtvis får man inte göra det utan tillstånd. I URL, paragraf 3 anges Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes Ett collage är en ändring av verket, och det är ganska sannolikt att upphovsmannerns egenart kränkes. Att klippa ut delar av någon annans konstverk och sätta samman det till ett nytt konstverk kan ju vara helt i strid med den ursprungliga konstnärens intentioner. Regeltolkningen är inte helt lätt. I en hovrättsdom 2009 fann domstolen att en tidning hade rätt att utan fotografens tillsånd pixla en bild som visade en person. Domstolens motivering var att fotografens anseende inte förstördes genom detta. En viss beskärning av ett foto bör kunna göras utan att man kränker upphovsmannen. 7 Jag tecknar av ett fotografi. Får jag använda min teckning fritt? Svaret är inte självklart. I upphovrättslagen, $2, anges Upphovsrätt innefattar. uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det i ursprungligt eller ändrat skick,...eller i annan teknik.

4 Det är alltså klart att man inte får göra en teckning som exakt återger ett fotografi. Det är samma verk men i en annan teknik. Man kan inte undgå upphovsrätten genom att kalkera av fotografiet. En rättsfall i HD (NJA 1990, s 499) handlar om ett företag som tryckte plastkassar med ganska enkla teckningar. Platskassarna liknade kassarna från ett ett annat företag, och det första företaget hade kännedom om dessa kassar. De alternativa kassarna var inte tillåtna ansåg HD, kopiorna var visserligen något annorlunda men saknade självständig konstnärlig utformning av motiven Jag tolkar HDs dom som att det hade varit tillåtet att skapa en kopia om den haft en självständig utformning. Jag läser också domarna som att kraven på självständighet är ganska låga. Statens konstråd tar upp frågan om en konstverk med ett fotografi som förlaga. I skriften Får jag lov? Samtal om praktisk upphovsrätt 2 behandlar man frågan. Deras slutsats är att man inte får måla av ett enstaka fotografi. Tittar konstnären däremot på två fotografier och framställer ett självständigt verk är det tillåtet, enligt denna skrift. Man anger också att det saknas domstolspraxis om s.k. bildplagiering. Utifrån detta drar jag följande slutsatser: man kan inte undgå upphovsrätten genom att exakt teckna av eller kalkera ett fotografi av en byggnad har man flera fotografier har man fulla rättigheter till den teckning man ger en självständig konstnärlig utformning under förutsättning att den inte återger ett visst foto. har man bara tillgång till ett fotografi av byggnaden är det ett mellanläge. Det är inte förbjudet att göra en teckning av en byggnad man aldrig själv sett utan bara studerat på ett enda fotografi. Det blir en bedömningsfråga hur pass självständigt verk man skapat. 8 Är kartor skyddade? I en uppsats vill man ibland återge en karta. Man skriver om ett föremål som finns på en viss plats. Kartor är skyddade av upphovsrätten. Det är inte de enskilda elementen som är skyddade, utan sammanställningen av element. En kommuns gränser är knappast skyddade, inte heller koordinaterna för en viss ort. Därför bör man, anser jag, i ett ritprogram kunna använda konturerna av ett område och själv sätta in de orter etc man vill visa läget av. Jag känner inte till något relevant rättsfall. Texten ovan är min tolkning av en text av Agneta Lefwerth 3 9 Vad innebär -tecknet? är en internationellt använd symbol för upphovsrätt (copyright, rätt att kopiera för den som innehar rätten). Man skall se -symbolen som en påminnelse om att någon påstår sig ha upphovsrätten till verket, men det är inte symbolen i sig som medför att någon har en rättighet. Ur detta följer också att avsaknaden av -symbolen inte innebär att verket är mindre skyddat än ett med denna symbol. Upphovsrätt i Sverige är något man har därför att man framställt ett verk, inte för att man försett det med en symbol eller registrerat det någonstans. 10 Har jag som student upphovsrätt till mina uppsats? Ja, naturligtvis äger du ditt eget dokument. Det du skriver i egenskap av student har du fulla rättigheter till. Du kan t.ex. själv trycka uppsatsen och sälja den. Du har rätten att avtala att högskolan ger ut uppsatsen i sina skriftserier , OBS 2. uppl, sid Agneta Lefwerth Upphovsrätt till kommunala kartor och databaser

5 11 Vem ansvarar för att uppsatsen följer reglerna om upphovsrätt? Du är själv ansvarig. Handledaren skall ge goda råd under skrivandet, men på samma sätt som studenten ensam är ansvarig för det vetenskapliga innehållet i uppsatsen är studenten ansvarig för att upphovsrättslagen följts. 12 Jag skrev min uppsats med stöd från ett företag. Har jag trots det upphovsrätt? Ja, det har du normalt. Din rätt kan begränsas om du haft ett anställningsförhållande hos företaget. Att man kanske fått ett stipendium, fått gratis laborationsmaterial eller fått handledning av någon anställd vid företaget betyder ingenting för upphovsrätten till uppsatsen. Svaren ovan gäller den rätt man har enligt lagen. I praktiken kan det uppkomma ganska knepiga situationer, där det visar sig att företaget inte alls vill att uppgifter som de givit får spridas i en uppsats. Den som vistats på företaget kan ju ha fått insyn i unika konstruktionslösningar, kännedom om framtidsplaner osv. Man kan inte nog understryka vikten av att det är klart i förväg vilka uppgifter som får spridas. Det är också viktigt att man strävar efter att vidmakthålla det goda samarbete som kan finnas med de företag som stödjer studenters arbete. 13 Jag vill förhindra att uppsatsen sprids. Vad innebär offentlighetsprincipen. Eftersom du äger rätten till din uppsats kan du naturligtvis utnyttja denna rätt till att förhindra att uppsatsen sprids kommersiellt. Men uppsatsen är en del av examinationen vid högskolan, alltså ett underlag för ett myndighetsbeslut att godkänna (eller underkänna) uppsatsen, ge dig en magisterexamen etc. Därför är uppsatsen tillgänglig för alla enligt offentlighetslagstiftningen. Så, oavsett vad du som författare tycker, är högskolan skyldig att på begäran lämna ut en kopia av uppsatsen till den som så begär. Men den som fått en sådan kopia har inte rätt att sprida kopian vidare på ett sätt som bryter mot upphovsrättslagen. Jämför med de följande avsnitten om Sekretessbelagda uppgifter och om Patenterbara uppfinningar 14 Uppsatsen innehåller sekretessbelagda uppgifter. Detta avsnitt om sekretessbelagda uppgifter är egentligen utanför temat för denna pm. För de sällsynta fall att det förekommer känsliga personuppgifter eller företagshemligheter kan man begära att uppsatsen skall vara hemlig. Att författaren begärt att uppsatsen skall vara hemlig är formellt sett bara en visad åsikt om hur man anser att uppsatsen skall behandlas. Författaren kan inte själv besluta att uppsatsen skall vara hemlig. Det är myndigheten (alltså högskolan, inte författaren) som för varje tillfälle skall pröva om uppsatsen kan lämnas ut, helt eller i delar. Återigen, att någon begärt att uppgifter i uppsatsen skall vara hemliga är bara en varningssignal om att det kan finnas känsliga uppgifter i uppsatsen. Eftersom det är myndigheten som prövar om uppsatsen kan lämnas ut kan inte uppsatsförfattaren lova någon att uppsatsen inte kan komma att spridas. Det är klokt att undvika detta problem genom ett förnuftigt val av uppsatsämne och en genomtänkt behandling av känsliga data. Det är inte troligt att högskolan någonsin kommer att bedöma att en hel uppsats skall sekretessbeläggas, utan om man alls sekretessbelägger så kommer man att göra det genom att maska delar av texten. Det känsliga uppgifterna bör därför inte spridas ut i texten utan de kan lämpligen placeras i ett appendix. Man kan notera att Datainspektionen på sin webbplats anger ståndpunkten att univeritetet/högskolan

6 ytterst har ansvar för att personuppgiftslagen följs. Framför allt är det klokt att inte alls ha med sekretessbelagda uppgifter i en uppsats. Man bör noga överväga om det inte går att skriva uppsatsen utan att den innehåller uppgifter som skall sekretessbeläggas. 15 Jag beskriver en patenterbar uppfinning, en konstruktion med ett kommersiellt värde etc. Frågor om patent är komplicerad och ligger utanför författarens kompetensområde. Den som tror sig ha gjort en patenterbar uppfinning bör anlita juridisk hjälp innan uppsatsen eller någon annan beskrivning publiceras. Högskolor/universitet brukar ha en särskild avdelning för att stödja kommersialisering av produkter från högskolan. Den som gjort en design av t.ex. en maskindel, konstruerat en ny beräkningsmetod eller en ny process kan ha anledning att hålla vissa detaljlösningar hemliga. En praktisk lösning kan vara att utesluta vissa delar ur uppsatsen. Uppsatsen behöver inte vara bättre än att den ger högsta betyg, detta bör kunna åstadkommas utan att alla lösningar beskrivs. I texten kan man istället ange att man övervägt vissa detaljer som man inte anser sig kunna återge i uppsatsen. 16 Får jag publicera en teckning av en skyddad design? Frågan har ofta ställts. Därför tar jag upp den, trots att svaret egentligen framgår i andra delar av denna pm. Det är själva designidén som är skyddad, inte det fysiska föremålet. En bit tyg vävt i ett visst mönster eller en teckning av tyget är båda olika fysiska uttryck för samma idé. Därför kan man inte teckna av ett skyddat föremål och sprida teckningen utan avtal med upphovsrättsinnehavaren. Det är spridandet av kopian som kan vara otillåtet. Den teckning man gör vid en utställning kan man självklart använda för privat bruk, t.ex. inför förberedelserna för sin uppsats. Ett annat sätt att illustrera denna princip finner man vid arkitektur. Självfallet kan man inte ta en arkitektritning och låta någon bygga ett hus efter den ritningen. Ritningen och huset är båda olika representationer av samma verk, och byggnaden är i den meningen en kopia av ritningen. 17 Jag har producerat brukskonst inom uppsatsarbetet Med brukskonst menar jag föremål avsedda (oftast) att framställas i ett större antal exemplar och avsedda att användas i mer eller mindre dagligt bruk. Exempel är kläder och vissa verktyg. Här gäller ju att en skjorta inte kan se ut på så många sätt, antalet byxskärningar är begränsat osv. Frågan behandlas i lagens förarbeten,och i ett utslag i HD (NJA 1995 sid 164) om en tunika. I april 2009 avgjorde HD ett fall om den s.k. mini-maglite ficklampan (NJA 2009 sid 159). HD fann i båda fallen att designerna var så pass unika, att det inte var sannolikt att två designer oberoende av varandra inte skulle finna samma lösning. HDs krav för att anse ett brukskonstverk skyddas av upphovsrättslagstiftningen liknar alltså universitetets. Är designen (av verktyget, klädesplagget) så pass nyskapande att den kan presenteras i en uppsats är den sannolikt också skyddad av upphovsrättslagstiftningen. 18 Jag hittar ett fotografi/bild/text på Internet. Gäller samma regler som för andra källor? Ja, det gör det. Upphovsmannens rätt beror inte på i vilket medie man hittar verket. 19 Bilden/texten på Internet saknar angiven upphovsman. Får jag använda den i min uppsats? Bilden på Internet är kanske upplagd utan tillstånd av den rättmätige innehavaren av rättigheterna.

7 Därför kan man inte utgå från att upphovsrättsinnehavaren känner till att bilden finns på Internet, än mindre att bilden är fri för annans användning. Jämför dock svaret på följande fråga. 20 Jag vet inte alls vet vem som skrivit en text eller tagit ett fotografi. Man kan kanske inte alls spåra författaren till en viss text. Det kan vara praktiskt omöjligt att finna författaren till en anonym artikel i en nedlagd tidskrift. Det finns utrymme för gott förnuft, också vid lagtolkning. Man kan under det verk man återger skriva okänd författare, okänd fotograf eller vad som är tillämpligt. I förordet till uppsatsen kan man skriva att man inte lyckats finna alla rättsinnehavare, men att om någon anser sig ha rätt till någon bild eller en text man använt är de välkomna att kontakta författaren. Eftersom man visat detta goda uppsåt kan man med all sannolikhet undvika skadestånd och, om det alls blir aktuellt, klara sig undan med en symbolisk ersättning. Numera publiceras uppsatser oftast elektroniskt. Det ger goda möjligheter att foga till ett addendum om man finner ytterligare någon rättighetsinnehavare. 21 Någon fotograferar ett föremål jag designat. Vem har upphovsrätten till fotografiet? Den som designat ett föremål har upphovsrätt till iden bakom föremålet och den som fotograferat föremålet har upphovsrätt till fotografiet. Här förekommer alltså två upphovsmän, som båda har sina rättigheter. Den som publicerar en sådan bild bör i bildtexten ange något som Skiftnyckel designad av Anna Ason. Foto av Britta Bson. Den som använder en sådan bild har alltså två parter att sluta avtal med. 22 Jag uppdrog åt en fotograf att ta ett foto. Jag har betalat. Får jag göra vad jag vill med bilden? Nej, faktiskt inte. Upphovsrätten innehåller regler som oftast stämmer med vårt sunda förnuft, men i detta fall blir många överraskade av regelverket. Fotografen, eller fotografens företag, äger fotografiet och har rätt att sälja det till den man önskar. Om bilden visar något som är skyddat av upphovsrätten begränsas naturligtvis fotografens rätt att sprida bilden. Som köpare är dina rättigheter att använda fotografiet begränsat till vad som avtalats. Också muntliga avtal gäller, även om det kan vara svårt att bevisa vad som egentligen avtalats. Men har man anlitat en fotograf för att fotografera ett verk (t.ex. en klädkollektion), och fotografen vet att det avser en dokumentation inför en uppsats, anser författaren att det finns ett avtal om att man får återge fotografiet i uppsatsen. Det var ju det som var meningen med fotograferingen. Däremot är det inte alls självklart att fotot får återges i andra sammanhang utan ytterligare ersättning till fotografen. Fotografen tycker kanske inte att fotot får återges i lokaltidningarna utan ytterligare ersättning. Detsamma gäller om ett museum tar ett foto av ett föremål i samlingarna. Här gäller vad som avtalats, i praktiken att museet föreskriver hårda regler. Därför är det synnerligen klokt att inför fotograferingen avtala att beställaren får fritt använda fotografierna i alla tänkbara sammanhang. För att undvika problem bör avtalet vara skriftligt. Fotografens ideella rätt att få sitt namn återgivet kan man inte avtala bort. Ingenting hindrar att man avtalar att man som kund skall få alla negativ och papperskopior, att digitala filer skall raderas etc. Det har ingen betydelse om fotografen arbetar professionellt eller är en amatör, om man betalat mycket, litet eller ingenting alls. Om det råder ett anställningsförhållande gäller andra regler, men en uppsatsskrivande student och en

8 fotograf är i regel inte anställda av samma företag.. 23 Jag har ett foto i min uppsats, och där finns det personer som kan identifieras. Man får normalt använda bilden, man behöver inte be om tillstånd 4. Däremot är det självklart artigt att göra det. Naturligtvis måste bilden vara harmlös, även om det tycks som att domstolarna accepterar ett ganska stort förtret hos modellen. För reklam gäller särskilda regler 5. Då måste man ha avtal med modellerna. Reklam är ett vitt begrepp, också t.ex. turistbroschyrer räknas som reklam. 24 Jag har skrivit en bibliografi. Har jag upphovsrätt? Denna fråga är inte enkel. Företag lägger ner stora resurser på att katalogisera böcker, beskriva internetresurser etc., och man kan förstå att de vill skydda sina investeringar. Författaren till denna pm vill argumentera för att en enskild katalogisering eller post i en bibliografi inte har den verkshöjd lagen anger. Alla bibliotekarier, webborganisatörer etc. beskriver utifrån en given uppsättning regler ett dokument. Idealt skulle alla som närmar sig problemet komma upp med identiska lösningar. Även om arbetet varit stort är det därför svårt att hävda verkshöjd. Detta argument stärks av att man inte anger vem som gjort en viss ämnesbeskrivning, katalogisering etc. En hel samling av internetlänkar eller en uttömmande bibliografi är en annan sak. Ambitionen kan ju vara att förteckna samtliga länkar eller dokument som beskriver ett visst område. Även om beskrivningen av en enskild länk eller dokument är trivial, och därmed saknar verkshöjd, kan ju beskrivning av all litteratur eller alla webbsidor inom ett visst område vara ett arbete som utgör en unik prestation. Författaren vill därför argumentera för att en enskild beskrivning av en bok, webbsida etc, efter regler som syftar till enhetliga beskrivningar, inte är skyddad av upphovsrättslagen. Man kan alltså fritt skriva av författaruppgifter, uppgifter om tryckår etc. Däremot är summan av en mängd beskrivningar skyddad. Detta ger till resultat att man ur en bibliografi kan ta enstaka uppgifter, men att man inte får kopiera någon annans hela bibliografi till sin egen uppsats. Företag som säljer katalogiseringar har en annan uppfattning än denna. Såvitt jag vet har de avstått från att pröva frågan i rätten. Referens Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) Den finns på flera ställen på Internet. Jag föredrar den version som är tillgänglig via eftersom det där finns kommentarer med länkar till rättsfall. Historik och upphovsrätt till detta verk Rättigheterna finns hos författaren, Jon Erik Nordstrand. Jag är glad om någon vill använda dokumentet,. Jag vill gärna få ett meddelande på jonerik.nordstrand@gmail.com för att kunna ge tillstånd till den som ev vill lägga upp det på sin egen server. Jag skrev detta dokument ursprungligen som en fritidssysselsättning när jag arbetade som överbibliotekarie vid Högskolan i Borås. Denna version är en språkligt förbättrad och också förenklad version av av det ursprungliga dokumentet. Ytterligare frågor med svar har kommit till. 4 Personuppgiftslagen PUL reglerar detta, se t.ex. Lagen ändrades 2007 och blev då friare, en del uppfattningar om lagreglerna kan vara baserade på äldre lagversioner 5 Se Lag (1978:800) om namn och bild i reklam, Notera att lagens uttryck näringsidkare också innefattar offentlig verksamhet.

9 Maria Hörnlund, bibliotekarie vid Inst f. Kulturvård i Mariestad, Göteborgs universitet, har inför ver 2 givit synpunkter, som ökat stringensen i vissa svar. Revisioner 2.1 Lade till om upphovsrätt för brukskonst. Tydliggjorde regler om fotografier utan verkshöjd 2.2 Tydligare text om collage och liknande ändringar 2.2 Tog i inledningen upp invändningen att uppsatser kanske inte är överföring till allmänheten 2.2 Skrev om texten om inspirationsbilder och tog bort diskussionen om plagiat 2.3 Lade till om kartor