2. Handlingsplan för internationalisering av utbildning på grund- och avancerad nivå Uppföljning per 2010-12-30 SLTH = LTH:s ledning, UN= Utbildningsnämnd, PLED= Programledning, IK=Internationella kontoret, LTH, KS= Kommunikationsservice, LTH, US= Utbildningsservice, LTH, PA=Personalavdelningen, IS=Internationella sekretariatet Policy Handlingsplan 2008-2011 Ansvar Åtgärder per dec 2008 Ytterligare åtgärder per dec 2009 LTH ska utbilda ingenjörer, arkitekter och industridesigners med internationell erfarenhet och kompetens för en global arbetsmarknad. Minst 25 % av utexaminerade civilingenjörer, arkitekter respektive industridesigners (5 år) ska ha utbildats minst 3 månader utomlands. SLTH Framtagning av gemensamma mät-, prognos- och dimensioneringsmetoder har påbörjats. Under 2008 ser målet 25 % ut att nås. Metodik för att ta fram statistik ur Ladok fastlagd. Utlandspraktik dokumenteras. För 2009 ses minskning till 20%, främst p g a minskning på arkitektutbildningen. Kraftig ökning (50 %) av antalet sökande till utlandsstudier vid ansökningsomgången HT 2009. Ytterligare åtgärder per dec 2010 För 2010 ses minskning till 19 % till följd av svagt intresse 2008. Möjligheter till utlandsstudier i årskurs tre införda för B, I och V. Fortsatt ökning av antal sökande till utlandsstudier under året. Stort intresse för praktik inom Erasmus. På samtliga långa yrkesutbildningar ska minst 15 % av de utexaminerade ha utbildats minst 3 månader utomlands. PLED Målen kommunicerade vid två möten med programledare. Nyckeltal på programnivå finns i UN:s årsrapporter. Målet ej uppnått 2009 på C, D, E, L, Rh & V Analyseras regelmässigt i årsrapporterna. Målet ej uppnått (medelvärde 2008-2010) på C, D, E, L, Pi, V och Rh. Målet nås idag ej på C, D, E, L, Rh, V, L & ID. 1

En strategi för internationalisering av högskoleingenjörsutbildningar na utvecklas. SLTH/ UN4 UN4 har tillsatt arbetsgrupp. Disk. med Logistics Service Management (Mats Jonsson). Status oklar. Status oklar. Samarbete med Ventspils inlett. Alla studenter på de långa yrkesutbildningarna ska ha möjlighet att utveckla en yrkesanknuten språkfärdighet. Varje specialisering ska från 2008/09 erbjuda minst 15 hp på engelska. LTH ska erbjuda fler möjligheter att studera språk utöver de som redan erbjuds som GEM-kurser. UN SLTH Kommunicerat vid rektors dialog med PL samt vid den internationella halvdagen v08. Kinesiska för tekniker gavs VT 2008. Japanska för tekniker ges HT 2009. En analys av utbudets relevans för utbytesstudier klar december 2008. LU:s nybörjarkurser synliggörs på lth.se Uppfylls med undantag av Fastighetsutveckling (L,V), Technology Management och Riskhantering. Japanska för Tekniker införs från 2010. Utbudet av språkkurser berett av UBB (rektorsbeslut kommer) Kurs i svenska erbjuds även för masterstudenter. LTH har bidragit till utvecklingen av AWELU, Academic Writing in English at Lund University. Utbudet av språkkurser minskat och fastställt av rektor. LTH ska bidra till att utveckla samarbetet med EU:s nya medlemsländer och utvecklingsländer och därigenom verka för Aktiv medverkan i EU:s olika internationella samarbetsprogram. IK LTH är med på ansökningar inom Erasmus Mundus(EM)- projekt (Mexiko) och för att göra Magalhãesnätverket till LTH tar emot studenter, staff och doktorander inom EM External Cooperation Window (EMECW). Nytt EU-projekt om Ett stort arbete har genomförts för att bättre hantera stipendiater av olika slag. EU-projekt om dubbelexamenigång. 2

en hållbar och demokratisk global utveckling och mänskliga rättigheter. Erasmus Mundus nätverk. EM-ansökan tas fram inom riskhantering, vattenteknik samt på doktorandnivå. LTH tar emot studenter och doktorander inom EM External Cooperation Window. dubbelexamen tillsammans med Politécnico di Milano, TU Wien, Virginia Tech och Univ Kentucky. Möjligheten att bidra till länders utveckling ska beaktas vid översyn och tecknande av nya avtal. SLTH EM-ansökan mot Mexiko - underpriviligierade befolkningsgrupper. Inbjudan till l Aquila, Italien, om ökat åtagande. Arbetet med att ta fram stipendier för inresande studenter från Sydamerika påbörjat. Stöd från Sida/SAREC/SI etc ska utnyttjas. IK STINT-anökan inlämnad som stöd för nytt dubbelexamensprogram med Keio University, Japan. Ansökan om att få MFSstipendier direkt till LTH inlämnad. Ansökan om MFSstipendier beviljad och ansökningar har behandlats. Ytterligare stipendietilldelning inför 2011. LTH:s varumärke ska stärkas genom internationalisering. LTH:s information och service ska vara konsekvent, profilerande och ändamålsenlig. KS/IK/ US Informationsmapp (eng) har färdigställts. LTH:s engelska websidor har strukturerats om. Bättre information för inresande. Filmer riktade till potentiella Masterstudenter produceras. Klara mitten av december. LTH har deltagit aktivt vid mässor för rekrytering av betalande masterstudenter i Kina och i Indien. Filmer, sex stycken, riktade mot 3

Kraftigt förbättrad webinformation för utresande (bl a ländersidor ). Utvecklad online-blankett (in och utresande). TLTH/LTH har tagit fram manus till handbok för inresande. Utveckla dubbelexamensavtal SLTH Prejudicerande dubbelexamensavtal för nya utbildningsstrukturen har tagits fram med Politecnico Milano. Uppdaterade dubbelexamensavtal med Kaiserslautern, Écoles centrales och Milano. Nya avtal med Keio University och Politécnica Valencia. Pågående diskussion med Università Padova. Erbjuda joint programmes. SLTH EM-ansökningar tas fram. MSc of Disaster med Köpenhamns Universitet startade HT 2008. Avtalet med Keio University undertecknat. Dubbelexamen inom vattenteknik diskuteras med Kyushu University. Erasmus Mundusprogram i Fire Protection Technology startar HT 2010. Ny ansökan i Water Resource Engineering bereds. utbytesstudenter klara. Folder riktad till betalande masterstudenter framtagen. Regionvist informationsmaterial för inresande utbytesstudenter framtaget. Avtalet med Kyushu University undertecknat och ömsesidigt utbyte har påbörjats. Deltagit i seminarium i Fukuoka. Mall för dubbelexamen inom forskarutbildningen framtagen. Diskussioner om dubbelexamen inledda med University of Waterloo. Erasmus Mundusprogram i Food Innovation and Design beviljad. 4

Erbjuda Masterprogram för att exponera särskilt starka forskningsmiljöer. SLTH Masterprogram i Nanoteknik samt Fotonik startade HT 2008. Fortlöpande och aktivt förse utländska alumni med LTHnyheter. KS/IK Två alumnibrev utskickade. LTH:s Board of Advisors ska engageras som kvalitetsgarant. SLTH LTH:s internationella utbildningssamarbeten ska bygga på långsiktiga relationer LTH ska vara aktivt inom universitetets övergripande nätverk. SLTH En lärare och en student från LTH deltog i U21:s workshop i Singapore i juni. Samarbete med University of Virginia diskuteras. Nytt utbytesavtal med Universität Zurich och samarbete med University of Connecticut inlett. LTH har stått värd för flera ambassadörsbesök till LU. Rektor har besökt viktiga partneruniversitet i Kina. LTH:s strategiska nätverk, såsom bl a T.I.M.E., Magalhães och BALTECH ska prioriteras. SLTH LTH tog aktiv del vid resp årsmöte. Flera T.I.M.E.-partners har besökts. Nya lovande utbytesavtal med Magalhães-partners i Peru och Argentina. Omfattande program ordnat för besökare från IPC/Barcelona (avseende entreprenörsutbildning vid LU). Arrangerat BALTECH.s årsmöte i Lund i mars 2009. Arrangerat många besök av delegationer från partneruniversitet. Tagit emot Visiting Staff från UP Madrid under en vecka. Christina Grossmann utsedd till Sverigeansvarig inom LTH innehar från 2010 posten som vice president i Magalhães samt i Admission Committée i T.I.M.E. 5

BALTECH-konferensen äger rum på LTH i mars 2009. NORDTEK-nätverket. LTH deltar i planeringen av konferens om gemensamma doktorsexamina inom T.I.M.E. LTH har blivit medlem i CESAER (Conference of European Schools for Advanced Engineering Education and Research). Varje utbildningsprogram ska ha fördjupat samarbete med 2-5 partneruniversitet. PLED/ SLTH Frågan disk i samband med Rektors diaolog med PL, underlagsmaterial framtaget. Fördjupat samarbete UIUC och I-programmet. Ny utbytesmodell för tre program (B, I och V) tas fram tillsammans med University of Connecticut. Avtal tecknat med University of Connecticut om strukturerat utbyte för 8 LTH-studenter på 3 olika program. Institutionernas kontaktnät ska utnyttjas för att teckna attraktiva utbytesavtal. Inst./ SLTH Nano har genomfört kontaktresa i Tyskland i juni. Nya avtal med tyska universitet för Nanoprogrammet. Nytt avtal med Temple University, Philadelphia. Möte om Japanstrategi genomfört i juni. Nya avtal speciellt för I- programmet tecknade. Det internationella perspektivet ska användas aktivt i rekryteringsarbetet Det internationella perspektivet ska lyftas fram i all information. KS Informationsinsats mot SYV i april 2008. Väl synligt när LTH närvarar på Ny fråga om internationalisering i enkäten Early Alert (EWS). Informationsinsatser 6

utbildningsmässor. mot SYV, Tekniskt basår och Flickor på Teknis. LTH ska erbjuda internationellt inriktade utbildningsalternativ. SLTH Kinainriktningen borttagen som sökalternativ. Utresande studenter ska vara goda ambassadörer för LTH Förbättring av informationsmaterial. Framtagning av samstämmiga rutiner för intervjuer av potentiella utresande. IK US Viss förbättring av paketen för utresande har skett. Mall och kriterier framtagna och tillämpade. Ytterligare förbättringar gjorda i informationen. Alla LTH:s lärare och programledningar ska bidra till att stärka den internationella dimensionen i utbildningarna Stimulera deltagande i ämnesvisa internationella nätverk. SLTH Särskilt stöd till Matematik/Pi för ECMI. Särskilt stöd till arkitektur för EASA. Deltagit i ECMIkonferens i Dresden 9-10/9. Särskilt stöd till ESTIEM. Särskilt stöd till ESTIEM och EASA. Stimulera deltagande i pedagogisk fortbildning och lärarutbyte. Inst./PA Genombrottet har varit värd för exchange staff. Lärarutbyten till olika delar av världen har stöttats. Genombrottet har varit värd för internationella forskare som studerat internationalisering vid LTH. Bedriva aktiv intern information om internationalisering. IK Flera informationer med programledningar, utbildningsservice och på prefektmöten. Tre öppna seminarier Kraftigt ökade informationsinsatser riktade mot LTH:s studenter i samverkan med Fortsatt aktiv informationsspridning i olika fora. 7

genomförda: Internationalisering på hemmaplan, Indien i fokus, Språkliga dilemman. utbildningsprogrammen. Information i LTH-nytt. Flera nyheter på LTH:s hemsida. LTH:s utbildningar ska ge internationalisering på hemmaplan (IaH) tidigt i yrkesutbildningarna. Erbjuda fler kurser på engelska på G1/G2-nivå som normalt ingår i årskurserna 1-3. UN/Inst. Projekt genomfört med stimulansmedel för 2008. Aktiv studentmottagning - samarbete IK och US/TLTH. Antalet kurser på engelska på G1/G2 har ökat från 67 (2007/08) till 78 (2009/10). Antalet kurser på engelska på G1/G2 har ökat från 67 (2007/08) till 121 (2010/11). Engagera gäster från utlandet i den reguljära utbildningen. Inst. Utbytesstudier ska kvalitetssäkras Utveckla användandet av STARS 1 inom LTH. IK/US Seminarium med STARSansvarig på IS. Web-enkät till inresande våren 2008. Per Warfvinge ny viceordförande i STARS-konsortiets styrelse. LU/LTH ordförande i STARS-konsortiets styrelse. Framtagning av LTHgemensam metod för tillgodoräknande av utlandsstudier, även med beaktande av nivåklassificering. US Genomgång av behov och framtagning av åtgärdslista på Internationell halvdag 5/11. Två betydande LTHövergripande projekt med slutdatum 2010-05- 01 igångsatta: Tillgodoräknande av utlandsstudier, samt Behörighet, urval och rangordning vid Nya regler för behörighet, urval och nominering fastställda av rektor och i drift. Principer för tillgodoräknande fastställda. Nya blanketter för utlandsstudier framtagna 1 STARS STudy Abroad Report System, ett databaserat system för utvärdering av utbytesstudierna som används för såväl inkommande som utresande studenter. STARS är utvecklat av Lunds och Linköpings universitet, men används idag av ett flertal svenska lärosäten. 8

utlandsstudier inom utbildningsservice samt på internationella avdelningen. Framtagning av metoder för nivåklassificering av utlandsstudier. SLTH Se ovan. Se ovan. Se ovan. LTH: ska verka för att upprätthålla speciellt attraktiva utbytesavtal Erbjuda engelskspråkiga SASkurser 2 inom teknik. SLTH Frågan om finansiering väckt i INTERPOL, spelreglerna kommer tydliggöras. LTH driver finansieringsfrågan inom INTERPOL. Ge riktad information till de allra viktigaste samarbetsuniversiteten. IK/KS Broschyr anpassad till inresande studenter från strategiskt viktiga partners (utomeuropeiska universitet framför allt) framtagen och expedierad. Inresande studenter ska integreras i den reguljära verksamheten Studenter och gästande lärare ska ges en LTH-identitet. KS/PA Förslag till Språkpolicy med handlingsplan framtagen och utskickad på remiss inom LTH. Språkpolicy för LTH fastställd och skickad till alla anställa. Studenterna ska ges en programtillhörighet. US Ändrat arbetssätt på Internationella kontoret med direktkontakt mellan koordinatorerna och de olika utbildningsprogrammen. 9

Studenterna ska ges en programidentitet. IK/ TLTH Samverkan med TLTH (faddrar och phös) och US angående arrival. (Gästmottagningsprojekte t) Kraftigt förbättrat studentmottagande genom samverkan med TLTH:s Internationella sekreterare och sektionernas världsmästare Vidareutveckling av mottagandet och integrationen tillsammans med TLTH. Inresande studenter ska bidra till att hålla hög standard på den avancerade nivån Synliggöra specialiseringar och kurskedjor på engelska för våra partneruniversitet. PLED/ KS Framtagning av kurspaket och presentation på webben arbetet påbörjat. Neddragning av antalet inresande från vissa universitet till förmån för andra. Fler kurspaket (15 st) lanserade. 2011-02-21 10

1. Första året Dessutom ska minst 75% av de antagna studenterna på varje program klara mer än 40 högskolepoäng under det första året Antalet antagna studenter definieras som de som har ett registrerat prov i LADOK fr o m 15 september Augustitentamensperioden räknas in i första året

Anna L har visat på ett tydligt samband mellan poängproduktionen första året och examinationsgrad Studieresultat i årskurs 1 är ett viktigt nyckeltal. Åtgärder för förbättring av studieresultaten kan göras välgrundade. Petitess: Ska det vara minst 40 hp eller mer än 40 hp som är gränsen (i våra tabeller har gränsen minst 40 hp satts)?

Minst 40 hp först året/rune101022 100 90 80 70 60 50 lå8/9 lå9/10 40 30 20 10 0 B C D E F I K L M MD N Pi V W

2. Examination minst 70% av de studenter som påbörjar studierna på ett program vid LTH ska ta examen inom sex studieår. Tidsangivelsen har i läsårsrapporterna modifierats till Nominell studietid + 1,5 studieår för utbildningar omfattande minst 270 högskolepoäng. Nominell studietid + 1 år för utbildningar omfattande mindre än 270 högskolepoäng

Antalet som påbörjar studierna är antalet enligt punkt 1 ovan plus antalet som ytterligare antagits till en årskull (högre årskursantagning). Nyckeltalet 70% examen inom nominell studietid + 1,5 år tycks vara mycket svårt att uppnå Läsåret 09/10 finns det anledning tro att examinationsfrekvensen är lägre än normalt eftersom flera av de antagna före 2007 planerar för att ta ut 300 hp examen.

80 CI. Procent examen inom nom.tid+1,5år. Läsåret 09/10/Rune110328 70 60 50 40 30 20 10 0 B C D E F I K L M MD N Pi V W

Anna L gjorde 2004 en undersökning för CI-LTH och kom fram till att av nybörjarna tog 14% examen inom 4,5 år, 35% inom 5 år, 52% inom 6 år, 60% inom 8 år och 64% inom 15 år. Obs att hon då räknade bort tiden för studieuppehåll.

Procent examinerade (CI) av antalet antagna 6 år tidigare (blå). "Röd" har korrigerats med medelavbrott under LT1/Rune110316 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

För att ge en bild av hur det kan se ut visar följande bilder studier av några kullar (obs att när det gäller tiden till examen har hänsyn tagits till studieuppehåll).

Studie av kull B03 ant.t1. Blå=avbrott (16st), Röd =examen(44st). Antagna 78 st./rune110329 25 20 15 10 5 0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 T13 T14 T15 T16

Kull B03 (forts) 12 st blev antagna till högre årskurs. Av dessa har 8 tagit examen (3 termin 10, 3 termin 11 och 2 termin 12)

Studie av kull B04, ant. T1. Blå=avbrott (22st), Röd =examen(35st). 2 till RH. Antagna 78 st./rune110329 16 14 12 10 8 6 4 2 0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 T13 T14

Kull B04 (forts) 4 blev antagna till högre årskurs. En har gjort avbrott. Tre har tagit examen, termin 11, 12 resp. 13.

Studie av kull K03, ant.t1. Blå=avbrott (29st), Röd =examen (35st). 1 till RH. Antagna 74 st./rune110329 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 T13 T14 T15 T16

Kull K03 (forts) 3 st blev antagna till högre årskurs. Av dessa har 3 tagit examen (2 termin 8, 1 termin 13)

8 Studie av kull K04, ant.t1. Blå=avbrott (23st), Röd =examen(18st). 1 till Rh. Antagna 59 st./rune110329 7 6 5 4 3 2 1 0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 T13 T14

Kull K04 (forts) 6 st blev antagna till högre årskurs. Av dessa har 3 tagit examen (2 termin 10, 1 termin 12). 1 har gjort avbrott.

30 Studie av examinationen för kull M03. Blå=ant.T1 (159st, ex=77), Röd =ant.>t1(22st, ex=17)./rune110329 25 20 15 10 5 0 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11 T12 T13 T14 T15 T16

Reflektion: Vad som händer från och med årskurs 2 till examen är alldeles för komplext för att beskrivas av ett enda nyckeltal. Vad gör vi med detta nyckeltal? Vilka insatser bör prioriteras när det gäller årskurs 2 och uppåt?

3. Studietid utomlands minst 25 procent av dem som examineras som civilingenjör, arkitekt eller industridesigner bör ha tillbringat någon studietid utomlands Detta nyckeltal är enkelt att begripa och enkelt att räkna ut. Det är värt att observera att det finns program som ett enskilt läsår redovisar noll procent. (i ett separat dokument anges målet 15 % för varje lång yrkesutbildning)

4. Andel kvinnor av nybörjarna Detta nyckeltal anges inte i strategiska planen men LTH-önskemålet anges i läsårsrapporterna som att andelen kvinnor ska var 40 % - 60 %. När detta nyckeltal räknas ut är nybörjarna de som anges enligt punkt 1 ovan plus de som under läsåret antages till högre årskurs. Detta nyckeltal är väldefinierat. När det gäller förslag till förbättringar för att som det handlar om i de flesta fall öka andelen kvinnor behövs såväl insatser inom LTH som nationella insatser.

5. Ska vi ha fler nyckeltal? I läsårsrapporten redovisas svarsfrekvenser för CEQ (enkätsvarsfrekvens samt kommentarsfrekvens av programledare, studieråd och kurslärare). Detta är bra. Finns det nyckeltal som tydligt beskriver förändringar baserat på utfallet i kursvärderingarna (Mattias A har ju gjort sådana undersökningar)?

CEQ. F1 09/10. Angelägen (y) mot nöjd (x) 100 80 60 40 20 0-100 -80-60 -40-20 0 20 40 60 80 100-20 -40-60 -80-100

I samband med de alumnundersökningar som Joakim M gjorde (C, D och Pi) har flera efterfrågat nyckeltal som handlar om hur de examinerade lyckas på arbetsmarknaden, de examinerades syn på hela utbildningen I samband med självvärderingen inför förra HSVutvärderingen gjordes undersökningar om hur de examinerade såg på utbildningen. I denna fråga är det kanske inte det viktigaste att ha nyckeltal utan istället att programledningar och UN aktivt följer upp gjorda undersökningar.

Ytterligare en fundering: Vilken är vår inställning till att andelen nybörjare som kommer in på sitt förstaval varierar så mycket; se nästa bild

Från EWS: % som kom in på 1:a valet/rune110128 90 80 70 60 50 40 2009 2010 30 20 10 0 B C D E F I K L M N Pi V W

160 000 Åldersfördelning i Sverige 2010-12-31/Rune110221 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 0 20 40 60 80 100 120

Åldersfördelning i Sverige 2010-12-31/Rune110221 Ålder Antal 10 97 117 11 94 994 12 96 052 13 97 264 14 102 087 15 110 072 16 119 236 17 124 827 18 130 835 19 133 635 20 135 031 21 128 220 22 126 409 23 121 227 24 121 129 25 119 574

HST för LTH/Rune110217 7000 6000 5000 4000 3000 HBG FRI+ek Ma A+ID+Bi CI 2000 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

700 HST per år/rune110126 600 500 400 300 YTH Basår Bygg Data+E(ny) Nedlagt Summa 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

700 HST-A+Bi+ID/Rune110226 600 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

600 HST Fri mm/rune110226 500 400 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

350,00 HST-master/Rune110226 300,00 250,00 200,00 150,00 100,00 50,00 0,00 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

HST-master/Rune110128 90 80 70 60 50 40 2009 2010 30 20 10 0 TASUD TABIT TALIV TAWLU TANAV TAFOT TASOC TAWIR TAIDE

HST CI/Rune110226 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Analys pågår för att kunna ge så god prediktion som möjligt av HST-utvecklingen för CI de närmsta åren. Några observationer: Antalet CI-examina har sjunkit från 752 år 2008, till 700 år 2009 och 652 år 2010. Antalet terminsregistrerade var det högsta hittills på LTH 2010:2, men det som utmärker sig särskilt är att det 2010:2 var 26 % fler reg. på T9+T10 än 2009:2 och 38 % fler än 2008:2. En sak som har betydelse: Flera antagna före 2007 kommer att ta 300 hp examen.

Förfrågan från UN1 till UBB om språkkurser i civilingenjörsexamen Under UN1:s sammanträde 2011-03-18 togs beslut om utbildningsplanerna. Programledningen för I hade till nämndens möte lyft frågan om omfattningen av språkkurser i examen. Nämndens uppfattning var att frågan skulle föras vidare till utbildningsberedningen. Efter nämndens sammanträde har nämndens ordförande haft ytterligare dialog med berörd programledning i frågan. I avsnittet i utbildningsplanerna om valfria kurser inom programmet står bl a Efter ansökan har studenten rätt att som valfria kurser ta med helt fritt valda kurser, oberoende av program och högskola, om 15 högskolepoäng. Detta förutsatt att överlappning av kursinnehåll inte förekommer. När det gäller utlandsstudier står det på LTHs hemsida följande när det gäller tillgodoräknade av språkkurser: Om språkkurser lästa utomlands tillgodoräknas sker det normalt bara inom ditt helt valfria block, vilket omfattar 15 hp på LTH:s civilingenjörsutbildningar. För att säkerställa att alla som examineras i Industriell ekonomi uppfyller målen för utbildningen föreslår programledningen för I att det i I:s utbildningsplan skall införas Studier i språk kan medräknas som valfria kurser eller som valfria inom program, dock högst 15 hp i examen. Är det ok att göra så? Rune Kullberg