RAPPORT OM TILLSYN AV DETALJHANDELNN emikalier i leksaker 2013 ÖFÖRVALTNINGEN
Sammanfattning Under hösten 2012 startade miljöförvaltningen i Helsingborg ett arbete med fokus på tillsyn av kemikalier i varor. I enlighet med ett av de nationella fokusområden som valts ut av Kemikalieinspektionen för åren 2011-2015 blev projektets inriktning tillsyn av kemikalier i leksaker. I denna rapport presenteras resultatet från projektet där sammanlagt 13 leksaksbutiker i Helsingborg besöktes. Den diffusa spridningen av kemikalier i samhället via varor är ett problem som uppmärksammats allt mer på senare tid. Alla material och varor innehåller kemikalier. En del kemikalier tillsätts för att ge material och varor vissa egenskaper som till exempel kulör, mjukhet och brandskydd. Leksaker är en varugrupp som kan innehålla flera farliga ämnen. Exempel på farliga ämnen som kan finnas i leksaker är mjukgörare (ftalater) i plastleksaker och tungmetaller (som exempelvis bly, kadmium, kvicksilver och krom) i elektroniska leksaker. Regler om kemikalier i varor har stöd i den svenska lagstiftningen genom miljöbalkens hänsynsregler. Den europeiska kemikalielagstiftningen Reach reglerar kemikalier i varor och förbjuder bland annat användningen av vissa ftalater i leksaker. I Reach finns också en kandidatförteckning över särskilt farliga ämnen. Med den följer ett informationskrav som innebär att den som säljer en vara är skyldig att informera sina kunder om varan innehåller ett ämne på kandidatförteckningen. Det så kallade RoHS-direktivet förbjuder vissa tungmetaller och flamskyddsmedel i elektroniska leksaker. Annan lagstiftning som reglerar leksaker är leksaksdirektivet och produktsäkerhetslagen. Kommuner har inte tillsynsansvaret enligt leksaksdirektivet och produktsäkerhetslagen och dessa reglementen har därför inte varit utgångspunkten för projektet. Projektets huvudsakliga syfte var att ta reda på företagens kunskap inom området och vilka rutiner som finns för att uppfylla lagstiftningskraven. Projektets arbetssätt baserades på information och dialog med företagen/butikerna. Vid tillsynsbesöken ställdes frågor om leverantörer, lagstiftning och egenkontroll. Besöken innefattade även en stickprovskontroll, där två produkter valdes ut för att ta reda på om företaget kunde uppfylla informationskravet i Reach samt om de utvalda leksakerna innehöll några mjukgörare. Projektets viktigaste resultat och slutsatser är: Av de produkter som företagen redovisade information om, konstaterades att 20 av 26 leksaker inte innehöll några kandidatämnen och 24 av 26 leksaker innehöll inte ftalater i halter över 0,1 viktprocent. 1. Kunskapsspridning är ett viktigt verktyg i varutillsynen. 2. Det råder generellt stor tillit till leverantörer bland företag och dess butiker. 3. Kännedom om informationsplikten är förhållandevis låg i butiksledet, vilket gör att företagens redovisade dokumentation inte alltid besvarar de frågor som ställdes. Följande handläggare deltog i projektet: Jenny Rosell Kristina Olsson Kristina Turkál Marianne Nordenadler 2
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 1.1 Fokus på barn och unga... 4 1.2 Miljöbalken... 5 1.3 Reach... 5 2. Genomförande... 7 3.Resultat... 9 3.1 Inspekterade butiker... 9 3.2 Kunskap och medvetenhet... 9 3.3 Informationsplikt gentemot kund... 10 3.4 Innehöll någon utvald produkt kandidatämnen och/eller ftalater?... 11 3.5 Medvetenhet hos kunder... 12 4.Diskussion och slutsatser... 13 4.1 Kunskapsspridning är ett viktigt verktyg i varutillsynen... 13 4.2 Stor tillit till leverantörer... 13 4.3 Information till konsument enligt artikel 33... 13 4.4 Överlämning till Kemikalieinspektionen... 14 4.5 Vad har blivit bättre sedan miljöförvaltningens besök?... 14 Bilagor Bilaga 1 Brev till butiker Bilaga 2 Frågeformulär Bilaga 3 Utvalda produkter 3
1. Bakgrund I detta avsnitt följer en presentation av projektets bakgrund och koppling till nationella, regionala och lokala miljömål. I detta avsnitt följer även en kort redogörelse för den lagstiftning som projektet grundar sig i. 1.1 Fokus på barn och unga Den diffusa spridningen av kemikalier i samhället via varor är ett problem som uppmärksammats allt mer på senare tid. Alla material och varor innehåller kemikalier. Alla kemikalier i varor är inte farliga men det finns kemiska ämnen och blandningar som på ett eller annat sätt kan innebära en risk för hälsan och/eller miljön. Kemikalier kan vara farliga på olika sätt. - De kan vara akut giftiga, vilket innebär att det kan orsaka skada direkt. Ju mer akut giftiga de är desto mindre mängd behövs för att skada. - De kan vara långlivade/persistenta och bioackumulerbara, vilket innebär att de har svårt att brytas ned och kan ansamlas i kroppen och/eller i miljön. - Det finns kemikalier som inte är varken särskilt giftiga eller långlivade men som ändå kan skada. De kan till exempel vara allergiframkallande. - Kemikalier kan ibland samverka och ge större effekt tillsammans än vad de gör var och en för sig. Detta brukar kallas för cocktaileffekter, det vill säga kombinationseffekter. I plast kan det till exempel finnas ftalater som tillsammans kan påverka fortplantningsförmågan. Barn är mer känsliga för påverkan av kemikalier än vuxna. Barnens kroppar är inte färdigutvecklade och det är viktigt att inte utsätta dem för farliga ämnen i onödan. Ämnena ansamlas i kroppen vilket bland annat medför att även det ofödda barnet exponeras för kemikalier via sin mamma. När dessa ämnen väl finns i kroppen och/eller i miljön kan det ta lång tid att få ner halterna av skadliga kemiska ämnen så pass mycket att de inte utgör risk för fortsatt skada. Det är särskilt viktigt att minimera riskerna så att varken det ofödda barnet eller barn och unga, som är mer känsliga för påverkan än vuxna, utsätts för vissa grupper av farliga kemikalier. Exempel på en sådan grupp är kemikalier med hormonstörande egenskaper. Människans hormonella system är komplicerat och ett hormon är ofta verksamt i väldigt små mängder. I dagsläget finns inte tillräcklig kunskap om hur hormonstörande ämnen påverkar människan. Hormonstörande ämnen som tar sig in i hormonsystemet kan därför leda till oförutsedda konsekvenser. Barn exponeras för bland annat sådana hormonstörande kemikalier i sin dagliga miljö genom att de oftare vistas på golvet och därmed utsätts mer för damm med kemikalier samt stoppar saker i munnen. Alla kemikalier är inte farliga men några har det identifierats risker med och vissa kemiska ämnen är förbjudna i leksaker och andra varor som är ämnade för barn. Leksaker är varor som är speciellt riktade till barn. De kan bestå av ett antal olika material och därför också innehålla flera skadliga kemikalier. Plastleksaker kan innehålla mjukgörare, till exempel ftalater. Mjukgörare förekommer i många olika sorters varor, framförallt i varor gjorda av PVC-plast. Plasten kan innehålla upp till 50 procent mjukgörare. Dessa kan läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen. Ftalater har påträffats i människor via analyser som gjorts av blod, bröstmjölk och urin. En del ftalater får människan i sig genom direktkontakt med bland annat plaster som innehåller ftalater och en del indirekt till exempel genom födan. Några ftalater kan påverka testiklarna och skada fortplantningsförmågan. 4
1.2 Miljöbalken I miljöbalken finns det allmänna hänsynsregler med krav på att verksamhetsutövare har en god egenkontroll. För detta projekt blev reglerna avseende kunskap, försiktighetsmått och val av mindre farliga produkter speciellt intressanta. Kunskapskravet innebär att den som bedriver en verksamhet där leksaker säljs ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Försiktighetsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga att verksamheten medför skada eller olägenhet för människor hälsa eller miljön. Produktvalsprincipen innebär att verksamhetsutövaren ska ersätta farliga produkter med sådana som kan antas vara mindre farliga. Det kan till exempel innebära att företagen byter ut dietylhexylftalat (DEHP) mot andra mjukgörare eller annan plast, tungmetaller i färger och cancerframkallande azofärgämnen byts ut mot mindre farliga och farliga bekämpningsmedel fasas ut allt eftersom mindre farliga utvecklas. Återförsäljare av leksaker bör, för att ha en god egenkontroll, exempelvis ha kunskap om att farliga kemikalier kan finnas i varor och att vissa kemikalier är förbjudna i leksaker. De bör också ha rutiner för att undvika dessa kemikalier. 1.3 Reach Den europeiska kemikalielagstiftningen Reach reglerar i huvudsak kemiska produkter, men innehåller också en del regler som berör varor. Kandidatförteckningen. Kandidatförteckningen är en förteckning över särskilt farliga ämnen, SVHC- ämnen (Substances of Very High Concern). Deras egenskaper kan medföra allvarliga och kvarstående effekter på människors hälsa och i miljön. I oktober 2008 publicerade den europeiska kemikaliemyndigheten Echa den första kandidatförteckningen. Identifiering av ämnen som kan komma att tas upp i kandidatförteckningen görs kontinuerligt, vilket innebär att nya ämnen successivt förs upp på förteckningen. I dag innehåller kandidatförteckningen 138 ämnen. Informationsplikten. Regler om informationsplikten finns i artikel 33 i Reach och innebär att återförsäljare i alla led, alltså även butiker, på begäran ska kunna svara en konsument inom 45 dagar om en vara innehåller ett ämne på kandidatförteckningen som överstiger 0,1 viktprocent. Yrkesmässiga användare ska alltid få denna information direkt. Bilaga XVII till Reach omfattar en del kemikalier som har sådana egenskaper att användningen av dem begränsats eller ibland helt förbjudits. Endast ett fåtal av de ämnen som kan förekomma i varor är begränsade eller förbjudna. Ftalaterna dietylhexylftalat (DEHP) dibutylftalat (DBP) och butylbensylftalat (BBP) är förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar enligt bilaga XVII om halten överskrider 0,1 viktprocent, vilket motsvarar 1000 mg/kg. Ftalaterna diisononylftalat (DINP), diisodecylftalat (DIDP) och di-n-oktylftalat (DNOP) är förbjudna att användas i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen om halten överskrider 0,1 viktprocent. 5
Bilaga XIV. Ämnen på kandidatförteckningen kan komma att flyttas över till listan (bilaga XIV) över ämnen som anses som så farliga att de måste ha tillstånd för att få användas. Om ett ämne inte får tillstånd att användas för något användningsområde blir det i princip förbjudet. Med på bilaga XIV finns ftalaterna DEHP, DBP, BBP samt diisobutylftalat DIBP. Den senare ftalaten (DIBP) är alltså endast upptagen i bilaga XIV (och inte i bilaga XVII). 6
2. Genomförande Under 2012 startade projektet med fokus på tillsyn av kemikalier i leksaker. Detta projekt är starten för Helsingborgs fortsatta arbete med tillsyn av kemikalier i prioriterade varugrupper som riktar sig till barn och unga. Projektet syftade till att: - ta reda på kunskapsläget i butikerna/företagen vad gäller den lagstiftning som reglerar kemikalier i varor, - informera företagen och dess butiker om varors betydelse för spridningen av kemikalier, - belysa företagens och butikernas möjlighet att bidra till att minska riskerna med kemikalier i leksaker genom att göra medvetna inköp och aktivt arbeta med egenkontroll, samt - ta reda på butikernas rutiner avseende informationskravet i Reach. Projektet inleddes med att kartlägga vilka butiker i Helsingborg som säljer leksaker. 13 butiker valdes ut och ett informationsbrev om projektet och kommande tillsynsbesök skickades ut till de utvalda butikerna. Inför besöken kontaktades butikerna och datum för besöken bokades. Därefter skickades ett frågeformulär ut tillsammans med informationsmaterial från Kemikalieinspektionen som handlade om kemikalier i varor, Reach-lagstiftningen, ftalater i leksaker samt kemikalierelaterade produktkrav vid inköp. Besöken inleddes med en presentation av miljöförvaltningens roll gällande tillsyn av kemikalier i varor i detaljhandeln. Projektet presenterades och därefter diskuterades frågeformuläret och de svar som butiken/företaget lämnat. Frågeformuläret innefattade frågor om sortiment, leverantörer, lagstiftning inom området och egenkontroll. Vid den här typen av tillsyn, som baserar sig på kunskapsspridning samt information till och dialog med företagen, är det viktigt att även inkludera en kontrollfunktion. Vid besöken var plastleksaker i fokus, dels eftersom förbjudna ämnen har påträffats i leksaker vid andra kontroller som gjorts, och dels eftersom det finns en tydlig koppling i lagstiftningen som reglerar mjukgörare. Två mjuka plastleksaker valdes ut som företaget sedan skulle redovisa eventuellt innehåll av kandidatämnen och/eller innehåll av eventuella mjukgörare. Vid besöken gjordes ett test av den skyldighet som företagen har gentemot konsumenter enligt artikel 33 (se citat nedan), det vill säga att inom 45 dagar lämna information om varan innehåller något särskilt farligt ämne över 0,1 viktprocent. På en konsuments begäran skall varje leverantör av en vara som innehåller ett ämne vilket uppfyller kriterierna i artikel 57 och identifieras enligt artikel 59.1 i en koncentration över 0,1 viktprocent tillhandahålla konsumenten tillräcklig information som leverantören har tillgång till, med åtminstone ämnets namn, så att varan kan användas på ett säkert sätt. Den berörda informationen skall tillhandahållas kostnadsfritt inom 45 dagar efter det att begäran mottagits. Utdrag ur Reach-förordningen 7
Företagen fick från besöksdatumet 45 dagar på sig att informera om de utvalda produkterna innehöll något ämne på kandidatförteckningen samt om produkterna innehöll några förbjudna eller begränsade ftalater. Efter varje besök skrevs en inspektionsrapport som sammanfattade det som diskuterades vid besöket. I rapporten belystes de rutiner som fungerade bra samt vad företaget behövde arbeta vidare med. Inspektionsrapporterna skickades inte ut förrän butikerna lämnat information om eventuellt innehåll av kandidatämnen och/eller ftalater. 8
3. Resultat I detta avsnitt presenteras projektets resultat utifrån de diskussionspunkter och de stickprovskontroller enligt informationsplikten i Reach som gjordes i samband med tillsynsbesöken. 3.1 Inspekterade butiker Följande 13 butiker besöktes: 1. Barnens Hus 2. Babyproffsen 3. Biltema 4. BR-Leksaker 5. Buttericks 6. Harald Nyborg 7. Knoll & Tott 8. Lekia 9. Leklust 10. Rusta 11. TGR 12. Åhléns 13. ÖoB Av de inspekterade butikerna tillhör tio butiker en större kedja. Några av butikerna var rena leksaksbutiker och vissa säljer både leksaker, barnavårdsartiklar och babyprodukter. Några butiker hade endast leksaker som en mindre del av ett större sortiment. Antal leverantörer varierade mellan butikerna och majoriteten av butikerna hade utländska leverantörer. Endast Babyproffsen hade enbart svenska leverantörer. 3.2 Kunskap och medvetenhet Tillsynsbesökens deltagare varierade en del. I vissa fall medverkade kvalitetsoch/eller miljöansvarig från företagens huvudkontor medan endast butikschef eller butiksansvarig deltog vid några av inspektionerna. Vid majoriteten av besöken visade det sig att det fanns god kunskap på företagens huvudkontor, men att butikspersonalen generellt sett inte hade någon direkt kunskap, eller helt saknade kunskap om den lagstiftning som reglerar kemikalier i leksaker. Därför vidarebefordrade butikspersonalen dessa frågor direkt till huvudkontoret för vidare hantering. Majoriteten av företagen lämnade dock information om förekomsten av kandidatämnen och ftalater, vilket tyder på att de har fungerande rutiner för detta. Kunskapen i leksaksbutikerna om att det kan finnas farliga kemikalier i de varor de säljer varierade. I huvudsak lämnades även sådana frågor direkt vidare till ett huvudkontor. I de fall en inköpsansvarig eller miljö- och kemikalieansvarig medverkade vid inspektionen fanns ofta mer kunskap kring de frågor som ställdes. Fyra butiker visade sig ha väl fungerande rutiner för hantering av kemikalieinnehåll i varor och de hade ett utbrett arbete för att minska innehållet av vissa kemikalier i leksaker. Rusta presenterade omfattande skriftliga rutiner som visade vilka krav som företagets leverantörer ska uppfylla generellt gällande kemikalier. I ett specifikt 9
dokument reglerades begränsade ämnen som företaget helt eller delvis vill undvika. I detta dokument fanns barnprodukter upptagna i ett specifikt avsnitt. Rusta ställer även krav generellt på sina produkter genom avtal med leverantörer, begär intyg från leverantörer om innehåll, samt utför riskanalyser och utför egna stickprovskontroller. TGR diskuterar kemikalieinnehållet med sina leverantörer. De har tagit fram kravspecifikationer för olika varor i samarbete med testlaboratorium. Innehållet i varorna följs upp genom att dokumentation i form av testresultat, produktdatablad och liknande begärs in. Egna stickprovskontroller görs också på utvalda varor för att se om leverantören uppfyller kraven. De ställer också krav på att leverantören informerar företaget om alla eventuella ändringar som görs av en produkt. Buttericks har rutiner för att ta reda på vilka ämnen som produkterna innehåller innan de tar in dem i sitt sortiment. Företaget presenterade skriftliga kravspecifikationer och produktblad för uppföljning. De kräver intyg från leverantörer och beställer stickprovskontroller av tillverkaren, där företaget har en specifik lista för godkända laboratorium som avgör vart analysen ska göras. De bedömer varan efter sitt innehåll och har valt bort produkter som inte lever upp till företagets miljökrav. Åhléns presenterade skriftliga rutiner för vilka krav som ställs på leverantörer via avtal samt visade en specifik kemikalielista som företaget arbetar med. De kräver dokumentation om kemikalieinnehåll från leverantörer samt utför egna stickprovskontroller på utvalda varor för att kontrollera om leverantörerna uppfyller de krav som ställs. De försöker också ha en bra dialog med sina leverantörer för att förklara bakgrunden till de krav som ställs. Egenkontrollen i butikerna bestod i huvudsak av att butikspersonalen kontaktar huvudkontoret vid frågor gällande miljö och kemikalieinnehåll. På TGR och Åhléns fanns det skriftliga rutiner för hur kemikaliefrågor från kund ska hanteras. På Åhléns presenterades även ett gott exempel på hur butiken på ett bra sätt kan förhålla sig till det lagstiftade kravet på information till kunder. Det fanns en skriftlig rutin för informationsplikten som beskrev att det är ett lagstiftat krav som butiken ska uppfylla. Det informerade om vad informationsplikten innebär samt hur de anställda ska agera när sådana frågor uppstår. Enligt butikschefen för varuhuset är denna rutin en del av introduktionen av nyanställda. 3.3 Informationsplikt gentemot kund En majoritet av de butiker som miljöförvaltningen besökte lämnade information om kemikalier i deras leksaker. Endast 6 av 13 gjorde detta inom de föreskrivna 45 dagarna (enligt artikel 33 i Reach). Tabell 1 ger en översikt över detta, samt om företaget styrkte redovisningen via intyg eller testrapport. 10
Tabell 1: Översikt över vilken information som lämnades av butikerna Företag/Butik Lämnades information inom 45 dagar? Redovisades eventuellt innehåll av kandidatämnen? Redovisades eventuellt innehåll av ftalater? Barnens Hus Endast för en produkt. ** Babyproffsen * ** Biltema * * BR-Leksaker * * Buttericks ** Harald Nyborg ** Knoll & Tott Endast för en produkt * Endast för en produkt ** Lekia Endast för en produkt * *** Leklust * ** Rusta * *** TGR * *** Åhléns * ** ÖoB *. ** * Styrktes med intyg från leverantör/leverantörer ** Styrktes med testresultat från leverantör/leverantörer *** Styrktes med intyg från leverantör för en produkt och med testresultat från leverantör för en produkt **** Styrktes med intyg och testresultat Buttericks jämförde själva ämnena på kandidatförteckningen med sina produkter och kunde på så sätt utesluta att deras produkter innehåller något kandidatämne 3.4 Innehöll någon utvald produkt kandidatämnen och/eller ftalater? 10 av 13 företag redovisade att ingen av de båda produkterna innehöll några kandidatämnen över 0,1 viktprocent (se tabell 2 nedan). I samtliga tio fall lämnade företaget även skriftliga intyg som styrkte att de specifika leksakerna inte innehöll något kandidatämne över 0,1 viktprocent. Tabell 2 ger en översikt över om de utvalda leksakerna innehöll något kandidatämne och/eller ftalater över 0,1 viktprocent. 11 av 13 butiker redovisade att ingen av de båda produkterna innehöll några ftalater över 0,1 viktprocent (se tabell 2 nedan). I majoriteten av fallen redovisades detta i form av testresultat från leverantören som utfört analyser av leksakerna med avseende på innehåll av ftalater. 11
Tabell 2: Översikt över företagens redovisning. Företag/Butik Innehöll utvalda leksaker kandidatämnen över 0,1 %? Innehöll utvalda leksaker förbjudna eller begränsade ftalater över 0,1%? Barnens Hus Inte redovisat Endast redovisat för en produkt, som inte innehöll ftalater ** Babyproffsen * ** Biltema * * BR-Leksaker * *** Buttericks ** Harald Nyborg Inte redovisat ** Knoll & Tott Lekia Redovisade för en produkt *, som inte innehöll kandidatämnen. Endast redovisat för en produkt, som inte innehöll kandidatämnen. * Redovisade för en produkt **, som inte innehöll ftalater *** Leklust *. ** Rusta * *** TGR * *** Åhléns * ** ÖoB * ** * Styrktes med intyg från leverantör/leverantörer ** Styrktes med testresultat från leverantör/leverantörer *** Styrktes med intyg från leverantör för en produkt och med testresultat från leverantör för en produkt **** Styrktes med intyg och testresultat Buttericks jämförde själva ämnena på kandidatförteckningen med sina produkter och kunde på så sätt utesluta att deras produkter innehåller något kandidatämne 3.5 Medvetenhet hos kunder 11 av de 13 butikerna uppgav att de sällan får frågor från kunder om leksakers kemikalieinnehåll. Om kunder ställer frågor om leksaker handlar det oftast om säkerhet. De butiker som inte har leksaker som huvudsortiment, utan endast som en mindre del av sortimentet, får oftare frågor om kemiska produkter såsom bland annat poolkemikalier, golv, färg och lim. 12
4. Diskussion och slutsatser I följande avsnitt presenteras projektets generella slutsatser. I detta avsnitt finns även exempel på positiva förändringar som projektet kan ha bidragit till. 4.1 Kunskapsspridning är ett viktigt verktyg i varutillsynen Detta projekt fokuserade på att kartlägga kunskapsläget hos företagen och i butikerna samt att sprida information och kunskap om kemikalier i varor och leksaker. Projektets kontrollfunktion baserade sig på företagens egenkontroll och deras möjlighet att få information om varorna från sina leverantörer. Det blev därför viktigt för oss att sprida information och kunskap om vilka möjligheter företagen har att ställa ytterligare krav på sina leverantörer och förbättra sin egenkontroll avseende kemikalier i leksaker. Beroende på kunskapsnivå, medvetenhet och rutiner för egenkontroll varierade svaren från företagen och de efterföljande diskussionerna en hel del. Den huvudsakliga slutsatsen som vi kan dra utifrån detta projekt är att de flesta butiker redan har rutiner för att hantera informationsplikten i Reach. I de flesta fall känner de däremot inte till att det är ett lagstiftat krav. De flesta företag har ansvariga på huvudkontoret som arbetar med kemikalierelaterade frågor och därmed fanns oftast inte kompetens hos butikspersonalen att besvara frågorna som ställdes. Butikspersonalen visste däremot vart de skulle vända sig för att ställa frågan vidare, vilket i sig kan ses som en rutin för att uppfylla informationsplikten. Vi anser dock att det är viktigt att butikspersonalen även har kunskap om att detta krav finns. 4.2 Stor tillit till leverantörer Vi kan efter detta projekt konstatera att butikerna har stor tillit till att leverantörerna uppfyller lagstiftningen. Ansvaret läggs i flera fall över på leverantörerna. För att ha ett bra kemikaliearbete bör företagen ställa skriftliga krav på leverantörerna att de uppfyller Reach-lagstiftningen (inklusive informationsplikten) och övrig lagstiftning. Ett problem är att företagen har svårt att veta hur kraven ska formuleras. Exempelvis är det inte självklart vad det innebär att uppfylla Reach. Kraven bör därför vara specifikt formulerade, och företagen bör själva ha definierat vad kraven faktiskt innebär, och vad som händer om de inte uppfylls. Ett bra kemikaliearbete bör också innefatta uppföljning av de krav som ställs på leverantörerna, till exempel genom att göra stickprovskontroller. 4.3 Information till konsument enligt artikel 33 En slutsats som vi kan dra är att den redovisning som företagen lämnade in inte alltid svarade på de frågor som ställdes. I några fall skickade miljöförvaltningens kontaktperson på företaget vidare frågan till ett huvudkontor eller leverantör utan att specificera vilken information de ville få. Viss frivillig dokumentation som redovisades har innefattade en mängd olika tester och intyg som inte var aktuella i detta tillsynsprojekt. I de fall fick vi informera om att dokumentationen som styrkte företagens redovisning inte överensstämde med den som efterfrågades och förklara ytterligare en gång vad de skulle redovisa information om. Trots det hade några butiker/företag svårt att redovisa rätt uppgifter. Vi misstänker att kunskapsbristen i dessa frågor kan leda till att de konsumenter som ställer frågor om kemikalieinnehåll i varor inte får korrekt information. Om en konsument ställer en fråga om kemikalieinnehåll och företaget, antingen direkt i butik eller via huvudkontor, lämnar information som inte svarar på den fråga som kunden har ställt hamnar ansvaret på butikspersonalen att se vad som saknas för att uppfylla informationsplikten gentemot konsument. Det kan vara svårt för butikspersonalen att se detta och det kräver att personalen är insatt i såväl regler som kemiska termer. 13
Då butikspersonalen huvudsakligen inte har denna kompetens är det viktigt att företaget har ordentliga rutiner för hur frågor om kemikalieinnehåll i varor ska hanteras, och vidare kontrollera att de lämnar korrekt information för kundernas specifika frågor. Via företagens information om de utvalda produkterna fick vi i flera fall frivillig redovisning i form av intyg från tillverkaren att produkterna uppfyllde kraven i Reach. I vissa fall stod det även specificerat att produkterna uppfyllde kraven i kandidatförteckningen samt begränsningslistan. I några fall fick vi även analysresultat som styrkte leverantörernas intyg på uppfyllande av Reach samt avsaknad av kandidatämnen och/eller ftalater i mängd som överstiger 0,1 viktprocent. Vi anser dock att sådana analysresultat bör vara uppdaterade eftersom tillverkningsprocesser och ingående ämnen förändras över tid. För att säkerställa att produktens innehåll av eventuella kandidatämnen och begränsningsämnen inte överskrids bör företag ha skriftliga rutiner för begäran om intyg och analysresultat från eventuella provtagningar för att säkerställa att varan kan hanteras på ett säkert sätt. 4.4 Överlämning till Kemikalieinspektionen I de fall butikerna inte redovisade information om leksakerna innehöll något kandidatämne över 0,1 viktprocent eller några ftalater kommer vi att informera Kemikalieinspektionen vilka leverantörer det rörde sig om. Anledningen till detta är att Kemikalieinspektionen har tillsyn över primärleverantörerna. Leverantörerna har enligt informationsplikten ansvar att informera sina kunder, det vill säga företagen som säljer leksaker, om några produkter innehåller kandidatämnen över 0,1 viktprocent och eventuellt innehåll av begränsade ämnen, såsom ftalater. 4.5 Vad har blivit bättre sedan miljöförvaltningens besök? De butiker som besöktes har fått ökad kunskap om kemikalier i varor och om den lagstiftning som reglerar kemikalier i varor. Kunskap och medvetenhet är en grundförutsättning för att kunna bedriva ett aktivt arbete med kemikaliefrågor. När företagen har vetskap om att produkterna kan innehålla mindre önskvärda kemikalier, kan de ställa krav på kemikalieinnehållet i varor redan i inköpsstadiet. För att tydliggöra vilka kemikalier som inte används eller ska fasas ut kan de arbeta med kemikalieavvecklingslistor. Det blir på så vis tydligt för såväl företaget som dess leverantörer vad varorna får innehålla och inte. Medvetenhet skapar också möjligheter för företagen att ha en öppen dialog med leverantörer vid utformning av avtal gällande kemikaliekrav vid inköp och hur sådana krav ska följas upp. Genom projektet har vi sett två företag som statuerade goda exempel vad gäller rutiner för informationsplikten. Genom projektet har samtliga butiker fått kännedom att informationsplikten gentemot konsument är ett lagkrav som åligger butiken att uppfylla. Då kompetensen i dessa frågor är liten i butiksledet är det därför viktigt att ha skriftliga rutiner för hur sådana frågor ska hanteras. Vi har genom detta projekt informerat om hur företagen kan utveckla sitt arbete med kemikalier i varor. Butikerna och företagen har också uppmärksammats på att de som aktör i detaljhandeln har en stor möjlighet att påverka spridningen av kemikalier i varor genom att arbeta aktivt med dessa frågor. En butik redovisade information som vi anser tydligt visar hur informationsprojekt kan få genomslagskraft för kunskapsspridning och bidra till förbättrade rutiner för kemikaliearbete. Efter besöket informerades samtliga av bolagets butiker i Sverige via mejl om att butiken i Helsingborg fått besök av miljöförvaltningen. 14
Mejlet syftade till att informera om svenska kemikalieregler och skapa medvetenhet om informationsplikten. I mejlet bifogades olika dokument om kemikalielagstiftningen som alla uppmanades att läsa och underteckna. De uppmanades att sätta upp dessa dokument på anslagstavlor. De klargjorde att alla ska veta vad kandidatförteckningen är och att alla ska känna till informationsplikten och kundens rätt att få information inom 45 dagar. De upprättade via mejlet en skriftlig rutin för butikspersonalen gällande informationsplikten och hur de ska hantera kemikaliefrågor från kund. Samtliga butiker uppmanades kontakta ansvarig på inköpskontoret inom en vecka och bekräfta att personalen hade informerats. Vi har genom detta projekt fått erfarenhet och dragit lärdomar som kommer att tillämpas i framtida projekt. För att förtydliga ytterligare för företagen vilken information som bör redovisas kommer skriftliga instruktioner att lämnas som anger exakt vilken typ av information som bör redovisas. Detta kan förhoppningsvis vara till hjälp för företagen i sin kontakt med leverantörer för att få den information som efterfrågas, istället för testrapporter och intyg på sådant som inte är aktuellt. 15
MEDDELANDE <01 januari 2003> <Dnr> Handläggare <namn>/ Telefon 042-10 <anknytning> <e-postadress>@helsingborg.se <namn> <adress> <postnummer> <POSTORT> Försäljning av leksaker i er butik, namn, adress Framöver kommer miljöförvaltningen att inspektera butiker som säljer leksaker. Kommunerna, tillsammans med Kemikalieinspektionen, är de myndigheter som har tillsynsansvar över kemikalier i varor. Vi kommer att besöka er någon gång under perioden juni till september 2012. Det här vill vi veta Vi vill bland annat veta hur ni går tillväga om en kund vill veta om de varor som ni säljer innehåller farliga kemikalier. Vi kommer att fråga om butiken har rutiner för att uppfylla de krav som finns om konsumentinformation när det gäller kemikalier i varor. Vi vill också veta hur ni gör för att försäkra er om att de varor ni säljer inte innehåller några förbjudna eller begränsande ämnen. Ställer ni till exempel några kemikalikrav vid inköp av varor? Enligt miljöbalken ska ni som säljer varor ha kunskap om varan och veta om den innehåller farliga ämnen som skulle kunna skada människors hälsa eller miljön. Vid besöket kommer vi att välja ut två av de varor som ni säljer. Vi kommer begära att ni tar fram dokumentation om varornas innehåll och skickar detta till miljönämnden senast 45 dagar efter vårt besök. Syftet med detta är att kontrollera om informationsplikten till konsument fungerar samt att varan inte innehåller några otillåtna ämnen. Vi ringer innan vi kommer Innan vi besöker er kommer vi att ringa för att bestämma en tid. Vi kommer också att skicka ett formulär med frågor om hur ni arbetar med kemikalier i varor. Det är bra om ni försöker svara på frågorna innan besöket. Vid besöket bör butikschef och den som är ansvarig för inköp eller kemikaliefrågor vara med. Här hittar ni mer information På Kemikalieinspektionens hemsida, www.kemi.se, finns en del information. Där finns bland annat faktabladet Ftalater i leksaker, Reach och kemikalier i varor. Där kan ni också hitta kandidatförteckningen, begränsningslistan och annan information om den europeiska kemikalielagstiftningen Reach. När detta ärende hanteras kan det bli aktuellt att registrera dina personuppgifter. För ytterligare information om hur dina personuppgifter används eller om du vill ändra dem, kontakta oss skriftligen på nedanstående adress 1 (2)
Tillsynsavgift Miljöförvaltningen tar ut en avgift för tillsynen enligt taxa som kommunfullmäktige beslutat om. Vi tar ut avgift för inspektionstiden, samt för förberedelser och efterarbete. För närvarande är avgiften 375 kronor per påbörjad halvtimme. Om ni har fler frågor får ni gärna kontakta mig. <Namn> <titel>
Frågeformulär Kemikalier i varor 2012 - leksaker Syftet med inspektionen och checklistan göra företagen medvetna om varornas betydelse för spridning av kemikalier i naturen och i vårt samhälle kontrollera hur butikernas egenkontroll fungerar och att varorna inte innehåller några förbjudna eller begränsade ämnen kontrollera vilka rutiner företaget har för att uppfylla de krav som kemikalielagstiftningen REACH ställer när det gäller information till konsumenter synliggöra företagets möjlighet att påverka genom att exempelvis ställa krav på leverantörer och välja produkter som innehåller mindre farliga kemikalier Inspektionsdatum: Tid: Företagets namn Företagets organisationsnummer: Faktureringsadress: Närvarande: Företaget (titel) Miljöförvaltningen
Allmänt om företaget Vilket är ert huvudsakliga sortiment? Är butiken fristående eller tillhör den en kedja? Hur många anställda finns i butiken? Hur är ansvaret för miljö- och kemikaliefrågor organiserat? Tillhör ni någon branschförening? Var hämtar ni information om miljö- och kemikaliefrågor?
Leverantörer och kunder Vilka är era leverantörer? (Namn?) Vilken miljörelaterad information får ni från era leverantörer? Upplever ni krav från kunder att miljöanpassa ert sortiment? Har någon kund frågat om kemikalieinnehållet i några varor?
Lagstiftning om kemikalier på varuområdet Miljöbalken (SFS 1998:808) Känner ni till hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kapitel? I den svenska miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler med krav på verksamhetsutövare avseende kunskap, försiktighetsmått och val av mindre farliga produkter. 2 skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. 3 vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 4 undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana som kan antas vara mindre farliga. (Exempel: DEHP byts mot andra mjukgörare eller annan plast, tungmetaller i färger och cancerframkallande azofärgämnen byts mot mindre farliga, farliga bekämpningsmedel fasas ut allteftersom mindre farliga utvecklas.) Reach Känner ni till vilka krav Reach-lagstiftningen kan ställa på företag som hanterar varor? Användningen av ämnen i varor påverkas av Reach genom: att leverantören av en vara ska lämna information om särskilt farliga ämnen (som identifierats i kandidatförteckningen för tillståndsprövning) till mottagaren av varan, om varan innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett särskilt farligt ämne. Även konsumenter ska på begäran få sådan information inom 45 dagar att begränsningar i Reach kan användas för att förbjuda eller på andra sätt begränsa varor på marknaden. Hade ni hört talas om kandidatförteckningen innan vi kontaktade er?
Känner ni till vilken informationsskyldighet ni har gentemot kunder vad gäller ämnen på kandidatförteckningen? Känner ni till var ni hittar information om kandidatförteckningen, t. ex när nya ämnen kommer upp? Vilka rutiner har ni för att se till att era leverantörer ger er all information som de är skyldiga att tillhandahålla? Vilka rutiner har ni för att se till att era produkter uppfyller begränsningsreglerna i Reach bilaga XVII?
Egenkontroll kemikalier i varor Känner ni till om några av det varor ni säljer som kan vara behandlade med farliga kemikalier? I så fall vilka varor och vilka kemikalier? Hur jobbar företaget för att för ta reda på om de varor som tas in/säljs är behandlade med farliga kemikalier? Har ni en kemikalielista/avvecklingslista över ert produktsortiment? Skulle ni, på fråga från en kund, kunna svara på om varan innehåller några farliga kemikalier? Finns det några nedskrivna rutiner för hur det skulle gå till? Diskuterar ni kemikalieinnehåll med era leverantörer?
Ställer ni idag några krav på era leverantörer om att deras varor ska vara fria från några specifika farliga kemikalier? I så fall vilka? Har företaget någon gång valt bort en produkt för att den inte uppfyller era miljökrav? Hur följer ni upp era eventuella krav på kemikalieinnehållet i varor? Utbildar ni personalen om konsumenternas informationsrätt om varans kemikalieinnehåll?
BILAGA 3 UTVALDA PRODUKTER BUTIK/FÖRETAG UTVALDA VAROR Barnens Hus Vara 1: Badleksak skogsdjur, 5-delar (7657) Vara 2: Skallra Rhinotoys oball rattle (219478) Babyproffsen Vara 1: Greppäpple Grabapple (59231) från TOMY Vara 2: Bitring (421493) från Mam Biltema Vara 1: Bathing Toys (45-732) från Bigma Vara 2: Fruktkorg (r 28-542) från Bigma BR-Leksaker Vara 1: Nyckelbitring Key Chain Rattle (artikelnummer 411134) från Top Toy Vara 2: Docka Baby Bom Boy (116712) från Zapf Creation Buttericks Vara 1: Pruttkudde Whoopee Cushion with Key Chain (278) från Zhi Yuan Arts & Crafts Vara 2: Djurnäsa, maskeradkläder (205222) från China Dragon Harald Nyborg Vara 1: Slangbella för vattenballonger (5700) från Europlay Vara 2: Jumbo byggklossar (8185) från Morphun Education, Thinkplay LTD Knoll & Tott Vara 1: Plastboll Little Jellycat från Brigubys Vara 2: Badleksak Piggy Pigs från Magtoys Lekia Vara 1: Bitring ABC (104013794) från Simba Dicke Group Vara 2: Simring Splash and Play (28958) från Brio Leklust Vara 1: Hopphund Lazy Dog (12090542) från Scanditoy Vara 2: Boll Magic Light n Sounds från Eber Toys AB Rusta Vara 1: Barbiedocka Dream Princess (70331473) från Dolly Plastic Manufactury Vara 2: Pusselmatta (4570-1190) från Sun Ta Toys SDN BHD TGR Vara 1: Gummiboll Bushy Puffer Ball (1700954) från Tiger Vara 2: Gummiband Animal Shape Elastic Band (1450041) från Tiger Åhléns Vara 1: Badleksak Badpolare mjuka (37552882) från Parvel (Åhléns) Vara 2: Docka Evi Love Princess (43785534) från Simba Toys ÖoB Vara 1: Bitboll Teether ball (1106370) från Wintech LTD Vara 2: Docka med bad First steps bathtime fun baby (3105671) från Sum Sum International