Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 Skara Yttrande över remiss med förslag på nya föreskrifter för hästhållning Namn: Diarienummer: 2005-1814 Förslag på nya föreskrifter för hästhållning. Hushållningssällskapens Förbund har getts möjligheter att lämna synpunkter på Djurskyddsmyndighetens förslag på nya föreskrifter för hästhållning. I vårt remissvar utgår vi från våra kunskaper och erfarenheter vid vår byggrådgivningsverksamhet. Bakgrund Hushållningssällskapen är tillsammans rikstäckande regionalt baserade, fristående och kunskapsbaserade medlemsorganisationer, som bildades i slutet av 1700-talet. Hushållningssällskapen har genom åren verkat för att utveckla och stimulera företagandet på landsbygden och främja en god livsmiljö i staden och på landet. Arbetssättet är och har alltid varit, att överföra kunskap till berörda målgrupper. Det finns 19 Hushållningssällskap i landet och antalet medarbetare är ca 700, av dessa är ca 400 rådgivare varav ca 20 är specialiserade på byggrådgivning. Hushållningssällskapens rådgivare arbetar inom verksamhetsområdena Lantbruk, Landsbygd, Mat och Miljö. Hushållningssällskapen har cirka 60 000 medlemmar. Alla Hushållningssällskap är anslutna till Hushållningssällskapens Förbund, vars främsta uppgifter är att företräda Hushållningssällskapen på nationell och internationell nivå, inspirera till verksamhetsutveckling, förmedling och utbyte av kunskap samt samordna överenskomna verksamheter. Hushållningssällskapens byggrådgivare är till övervägande delen agronomer med byggteknisk inriktning. De har många års erfarenhet av planering av byggnader för lantbruk och landsbygd med tyngdpunkt på djurstallar till olika djurslag. Allmänna synpunkter Förslaget till nya föreskrifter är väldigt ambitiöst och medför förtydliganden på vissa punkter. Det är uppenbarligen skrivet med hästens bästa för ögonen. Men även om de flesta föreskrifterna är korrekta rent tekniskt så kan man diskutera vilken nivå lagstiftningen ska ligga på. Enligt vår mening ska Djurskyddsmyndigheten (=lagstiftaren) lägga lagkraven på den minsta acceptabla nivån för djurmiljön och djuromsorgen. Det måste sedan vara upp till djurskyddsinspektörer och länsstyrelsens byggnadskonsulenter att göra bedömningar av befintliga och planerade 1
anläggningar för att se om de uppnår en god djuromsorg. Många avvikelser från de ideala förhållandena kan uppvägas av god skötsel och om lagstiftningen är alltför detaljerad lämnas inget utrymme för bedömningar ute i verkligheten. Vi delar inte Djurskyddsmyndighetens utgångspunkt att hästägare generellt har dåliga kunskaper om hästars beteende och behov. Vi håller med om att det behövs ytterligare utbildning och information, liksom forskning kring hästar och deras miljö, men de allra, allra flesta hästägarna suger i sig all information de kan få tag på och är verkligen måna om att ge sina hästar den bästa omsorgen. Vi menar vidare att Djurskyddsmyndigheten måste, i egenskap av lagstiftare, lägga kraven på samma nivå för olika djurslag. Om det t ex är acceptabelt (men inte önskvärt) att nötkreatur hålls uppbundna dygnet runt i upp till 10 månader per år så måste man också acceptera att hästar står i spiltor, ibland dygnet runt. Nötkreatur är också flockdjur med stort behov av rörelse, långa ättider och socialt umgänge. Djurskyddsmyndigheten måste se hästen som det tåliga, anpassningsbara djur den är och inte utgå från den pysselfaktor som finns inom hästhållningen. Regel: 1 kap 3, definitionen av utegångshästar Orsak: Det finns ingen anledning att hålla reda på antalet timmar och sätta en absolut gräns. Om man tar in sina hästar på natten så blir det i regel 7-8 timmars innevistelse eftersom man själv sover under den tiden. Antingen har man ett system som bygger på att man tar in hästarna eller så har man ett system som bygger på att de går ute dygnet runt. Om det blir 16 eller 18 timmars utevistelse är inte avgörande för djurskyddet. Förslag: I stället för att skriva 16 timmar eller mer kan man skriva hela dygnet. Regel: Allmänna råd till 2 kap 3 Orsak: Rådet är alltför detaljerat och dessutom är det en självklarhet för hästägarna. Att lagstiftaren har en så grundläggande/självklar sak som ett allmänt råd visar att man inte tror att hästägarna har något sunt förnuft. Förslag: Stryk meningen Utrustning såsom täcken och vojlockar bör vara torra när de läggs på.. Regel: 2 kap 5 Orsak: Att 14 000 hästar hålls ensamma är inte ett så stort djurhälsomässigt problem att ett krav på social kontakt behöver skrivas in i djurskyddslagstiftningen. De flesta av dessa 14 000 hästar har säkerligen andra djur som sällskap och/eller mycket mänskligt kontakt. Djurskyddsföreskrifterna ska ange en lägsta acceptabel nivå på djurhållningen men det måste vara upp till djurskyddsinspektörerna att avgöra om varje enskilt djur har en bra miljö och omvårdnad. 2
Förslag: Stryk regeln. Regel: 2 kap 7 Orsak: Återigen en onödig, överambitiös regel. Att föl avvänjs tidigt förekommer förstås men det är en fråga som reglerar sig själv. För att bli framgångsrik som hästuppfödare måste man anpassa sig till det som fölet mår bäst av. Tidig avvänjning kan naturligtvis bli aktuellt t ex om stoet dör när fölungen är yngre än 5 månader, men någon tendens att avvänjningsåldern sjunker finns inte såvitt vi känner till. Det är alltså inget problem som behöver rättas till eller stävjas. För andra djurslag finns inget krav på så här hög avvänjningsålder. För smågrisar finns kravet 4 veckors ålder men där finns ett uttalat ekonomiskt intresse som verkar för en tidig avvänjning. Att kalvar tas från sin mamma direkt efter födseln och sedan föds upp konstgjort med mjölk eller mjölkersättning för att avvänjas vid två månaders ålder är inget som ifrågasätts. Förslag: Stryk regeln, kan möjligen omformas till ett allmänt råd. Regel: 2 kap 11 Orsak: Ännu en regel med ett exakt antal timmar. God djuromsorg är inte avhängigt av om hästarna står i spilta ett visst antal timmar. Varför ska det ställas längre gående krav för hästar än för nötkreatur? Nötkreatur tillåts stå uppbundna (med mindre utrymme per djur än hästar) dygnet runt under upp till 10 månader. Låt djurskyddsinspektörerna avgöra om djuren har det bra på den enskilda gården. Enligt konsekvensanalysen är det mycket ovanligt att hästar står i spilta hela dygnet. Alla tendenser inom hästhållningen går mot mer utevistelse och det byggs i första hand boxar så det är inget stort djurskyddsproblem att tillåta ett litet antal hästar att stå i spilta hela dygnet, eller vissa dygn. Förslag: Stryk regeln, kan möjligen omformas till ett allmänt råd. Regel: 3 kap 4 Orsak: Varför finns det ett krav på en viss takhöjd för hästar när det inte finns för andra djurslag? Är det luftmiljön eller arbetsmiljön eller något annat som ligger bakom? Om luftmiljön blir bra eller inte beror på flera faktorer varav takhöjden är en, men den är inte avgörande. Ventilationssystemets utformning, placering av luftintag, luftvolym/djur är minst lika viktiga faktorer. Och det är ingen skillnad mellan att ventilera ett häststall och ett kostall. Vidare ifrågasätter vi att finns det ett krav på minst 2,2 m. Om det ska finnas ett krav på minsta takhöjd ur djurskyddssynpunkt så bör det följa mankhöjden hela tiden. För hästarnas del är det förhållandet till mankhöjden som är viktigt. Om det är arbetsmiljön som ska säkras med ett krav på 2,2 m så hör det hemma i annan lagstiftning. Förslag: Ta bort kravet på en minsta takhöjd för hästar eller omforma det till ett allmänt råd. 3
Regel: 3 kap 5 Orsak: Onödig detaljregel. Att inredningen ska utformas så att hästarna inte kan skada sig står i Djurskyddsförordningens 3. Att utforma boxväggar och galler så att det inte finns någon risk att hästarna skadar sig är omöjligt, inte heller de rekommenderade måtten är någon garanti för skadefrihet. Detaljstyrningen riskerar att leda till onödiga tolkningssituationer, t ex om en stallägare har stor omsättning på hästar eller många hingstar i stallet och därför väljer att bygga med täta mellanväggar. Om det stallet säljs till en person som har hästar som djurskyddsinspektören bedömer kan ha fysisk kontakt måste stallinredningen bytas ut? Både lösningar utan galler alls och helt täta mellanväggar fungerar bra. Låt stallägarna avgöra vad som passar i deras stall och ge djurskyddsinspektörerna förtroendet att se hur djuren mår. Förslag: Stryk regeln som helhel eller behåll punkterna 5 och 6. Kan omformas till allmänt råd. Regel: 3 kap 15 Orsak: Onödig detaljregel. Hästarna får inte luftvägsproblem för att ventilationen står stilla periodvis utan de får problem om gränsvärdena överskrids. Det räcker alltså att ange gränsvärdena i 16. Förslag: Stryk regeln. Regel: 3 kap 18 Orsak: Regeln är felformulerad och därför onödigt krånglig. Vilket klimat djuren mår bra av styrs inte av om byggnaden är isolerad eller inte. Kravet på en maximal relativ luftfuktighet bör följa temperaturen i stallet, oavsett om byggnaden är värmeisolerad eller inte. Den exakta formuleringen bör tas fram i samråd med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Det är mycket möjligt att kravet ska formuleras olika vid olika temperaturer men det ska INTE kopplas till väggarnas isoleringsgrad. Förslag: Samma krav på temperatur och luftfuktighet bör gälla oavsett byggnadsutformning. Koppla ihop kravet på luftfuktighet med temperaturen men inte med väggarnas utformning. Regel: 3 kap 24 Orsak: Här behövs en tydligare skrivning. Krävs galler för fönster i gångar och portar? Får man ha speglar i ridhus? Förslag: Förtydliga regeln. 4
Regel: 3 kap 25 inkl allmänna råd Orsak: Regeln är svårtillämpad på grund av att man inte vet vad som är krav och vad som är rekommendationer. Är det ett krav att följa LBK:s rekommendationer? I så fall bör LBK titta över sina skrivningar i förhållande till moderna stallbyggnader, de bygger till stor del på gamla höghuslagårdar och så bygger man inte idag. Och vad gäller i redan existerande stallar angående t ex brandavskiljning och utrymningsvägar? Förslag: Förtydliga regeln. Skriv tydliga grundkrav i lagtexten. Regel: Allmänna råd till 4 kap 1 Orsak: Att hästar ska ha tillgång till bete sommartid är ett allmänt råd och därför behöver man inte ange några undantag. Det är inte bara vissa tävlingshästar som är känsliga för foderbyten, det är alla hästar. Samtidigt finns det tävlingshästar som kan gå på bete. Det är också självklart att hästar inte bör gå på bete om veterinär ordinerat annat (oavsett om det gäller fång eller andra orsaker). Förslag: Stryk meningen Detta gäller inte tävlingshästar i behov av styrd utfodring och hästar som av veterinärmedicinska skäl bör undvika bete.. Regel: 4 kap 3 Orsak: Ännu en onödigt krånglig regel som kommer att ge upphov till tolkningsfrågor. Vad innebär fri tillgång till vatten för hästar i en temperatur över 0 C? Är det inte tillåtet med hink om de tömmer den under natten? Och vad gäller om de hålls i minusgrader under dagen och plusgrader under natten är det ett krav att de får vatten i hagen? Är det inte bättre att erbjuda kallt vatten 4-5 gånger per dag än uppvärmt vatten 2 gånger? Förslag: Förenkla regeln. Låt grundkravet stå i lagtexten (vatten två gånger per dygn) och sätt detaljerna som ett allmänt råd. Regel: 5 kap 1 Orsak: Detta är alltför långtgående för att sätta som lagkrav. Återigen mycket hårdare krav för hästar än för andra djurslag. Även nötkreatur har ett stort rörelsebehov och behov av putsning. Det är inte heller ett stort eller växande problem att hästar hålls inne hela dygnet. Förslag: Stryk regeln. Kan omformas till ett allmänt råd. 5
Regel: 5 kap 3 Orsak: Onödigt detaljerat. Detta innefattas av Djurskyddslagens 2. Förslag: Stryk regeln. Kan omformas till ett allmänt råd. Regel: 7 kap 1 Orsak: Alltför långtgående. De nya häststallar som byggs utformas till allra största delen med boxar. Det är i första hand ridskolor som önskar bygga spiltor, för att man har en ökad säkerhet när hästarna ska hanteras av nybörjare (hästarna sitter fast). Det är inte motiverat att lagstiftaren lägger kraven på olika nivå för olika djurslag, i detta fall hästar och nötkreatur. Så länge uppbundna nötkreatur är djurskyddsmässigt acceptabelt bör det också vara acceptabelt att ha hästar i spiltor. Se även kommentaren till 2 kap 11. Förslag: Stryk regeln. Kan omformas till ett allmänt råd. Regel: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Orsak: Otydligt skrivet och för kort tid. Är det inte brukligt att först ange den datum då författningen träder i kraft och sedan räkna upp undantagen? Dessutom behöver det inte stå att undantagen gäller t ex anläggningar med endast en häst, undantagen gäller där de är tillämpliga. Att förbjuda spiltor redan om några månader är alltför kort tid. Både miljötillstånd, bygglov och finansiering gör att förprojekteringsskeden på tre år inte är ovanligt för större hästanläggningar. Många ligger inom tätbebyggda områden med planbestämmelser. Det innebär att anläggningar som redan är förprövade men inte byggda kommer att hamna i kläm mellan de olika regelverken. Förslag: Förtydliga skrivningen och förläng övergångstiden. Sammanställningen av remissvaret har gjorts av byggrådgivare Rebecka Jönsson vid Hushållningssällskapet i Halland i nära dialog med byggrådgivarna vid Hushållningssällskapen i Sverige. Åke Clason Förbundsdirektör 6