Yttrande över remiss med förslag på nya rekommendationer Byggnadstekniskt Brandskydd, LBK:s rekommendationer flik 3

Transkript

1 Lantbrukets Brandskyddskommité Svenska Brandskyddsföreningen Stockholm Yttrande över remiss med förslag på nya rekommendationer Byggnadstekniskt Brandskydd, LBK:s rekommendationer flik 3 Namn: Remissversion: Lantbrukets Brandskyddskommité LBK:s rekommendationer flik 3. Hushållningssällskapens Förbund har getts möjligheter att lämna synpunkter på LBK:s förslag på nya rekommendationer kring byggnadstekniskt brandskydd. I vårt remissvar utgår vi från våra kunskaper och erfarenheter vid vår byggrådgivningsverksamhet. Bakgrund Hushållningssällskapen är tillsammans rikstäckande, regionalt baserade, fristående medlemsorganisationer. Hushållningssällskapen har genom åren verkat för att utveckla och stimulera företagandet på landsbygden och främja en god livsmiljö i staden och på landet. Arbetssättet är och har alltid varit, att överföra kunskap till berörda målgrupper. Det finns 19 Hushållningssällskap i landet och antalet medarbetare är ca 700, av dessa är ca 400 rådgivare varav ca 20 är specialiserade på byggrådgivning. Hushållningssällskapens rådgivare arbetar inom verksamhetsområdena Lantbruk, Landsbygd inkl icke jordbruksrelateras hästhållning, Mat, Miljö, Trädgård, Fiske, Turism och Gymnasieutbildning/naturbruk. Hushållningssällskapen har cirka medlemmar. Alla Hushållningssällskap är anslutna till Hushållningssällskapens Förbund, vars främsta uppgifter är att företräda Hushållningssällskapen på nationell och internationell nivå, inspirera till verksamhetsutveckling, förmedling och utbyte av kunskap samt samordna överenskomna verksamheter. Hushållningssällskapens byggrådgivare är till övervägande delen agronomer med byggteknisk inriktning. Vi har många års erfarenhet av planering av byggnader för lantbruk och landsbygd med tyngdpunkt på djurstallar till olika djurslag. Allmänna synpunkter Omstruktureringen gör att det kan bli svårt att få helhetssyn, förslag att Kap 6.1 flyttas fram som kapitel 1.3. Brandtekniska definitioner måste man ha med sig i resten av upplägget. Anpassningen till Boverkets Byggregler är bra. 1

2 Vi saknar hänvisningar och exempel för att öka användarvänligheten. Vi saknar hantering av oisolerade stallar. Vi saknar definition på tilluftsöppning, är en gardinvägg tilluftsöppning? Reglerna för brandskyddet är otydliga då LBK är en fristående skrift. LBK:n är dessutom otydlig eftersom ska och bör används i LBK:s textmassor men har där inte samma betydelse som motsvarande uttryck i lagtexter. Det måste tydligt framgå hur man skall tolka dessa uttryck i LBK:n. Vidare är det otydligt formuleringarna ska-angeläget-bör skillnad och betydelse. Försöket att hitta allmänna formuleringar för moderna storskaliga byggnationer och samtidigt täcka in ombyggnationer och kompletteringsbyggnationer är mycket svårt. Ska en modern byggnation göras är många av de krav som nämns svårläsliga och tillkronglade. Innehåll flik 3 Gör varje huvudrubrik i fet stil så att det blir tydligare innehållsförteckning. 1 kap Allmänt om brandskydd 1.1 Allmänt Orsak och förslag: Lantbruksbyggnader och byggnader för hästverksamhet är ofta belägna på stort avstånd från den kommunala räddningstjänsten. Insatstiden, tiden från larm tills släckarbetet börjar kan vara är lång. Det är därför nödvändigt Det som skiljer LBK:s Bränder i lantbruksbyggnader har ofta häftigt brandförlopp. 1.3 Djurskyddsregler..ska det finnas byggnadstekniskt brandskydd samt möjlighet att utrymma djuren.. Denna text räcker som beskrivning av Djurskyddsregler. Vi har tidigare påpekat paragraf 1 kap 11 är otydlig till dåvarande Djurskyddsmyndigheten. Vi anser att byggnadstekniskt brandskydd skall tillämpas i alla stallar inte bara de som är förprövningspliktiga. Vi föreslår att: Ta bort paragrafstexterna DFS. Hänvisa med en Internetadress. 2 kap Utrymning 2.1 Utrymningsvägar lätt överblickbara lokaler i markplan behöver endast en utrymningsväg. Utrymningen skall ske direkt till det fria 2

3 Gäller denna skrivelse djur eller människor, eller båda? Luddig formulering, vad är lätt överblickbar? Ett lager kan idag lätt bli mer än kvm, och mycket långa byggnader. Oklart vad en lokal är. Skall tolkas som alla ekonomibyggnader utom djurstall? 2.2 Utrymning av djur kravet på två av varandra oberoende utrymningsvägar gäller även för djur Se ovan med lätt överblickbara lokaler en utrymningsväg. Trappsteg inomhus bör undvikas. Höjdskillnader bör istället tas upp genom lutande plan. Både inom- och utomhus är lutande plan förenat med halkrisk. Ta bort eller omformulera. Ex. Ur utrymningssynpunkt är det bättre att jämna ut höjdskillnader inomhus med lutande plan än med trappsteg. Man bör dock beakta halkrisken dessutom bör väggen ovanför dörr eller port i utrymningsvägen vara tät Varför vara tät, hur hanterar man då vindnät, glespanel, perforerad plåt som väggmaterial? Utrymning via genomkörsel Förtydliga ordet genomkörsel? (Om en gång är blockerad vid brand kan gångavståndet bli längre) Ta bort. Självklart. kan misstolkas. Figur 8.2 c Stall för bundna kor, låghus. Uppdatera bilden till lösdrift. Det betyder en minsta öppningsbredd av 1,5 m Öppningsbredd tolkas olika, ibland karmens innermått och ibland yttermått. 3 kap Brandsektionering Då man börjar skriva om EI60, hänvisa till förklarande sida. Kravet på EI60 i denna rekommendation godtas Vad menas? Skriften som sådan eller kap.3? Genomförda brandprov visar att konstruktionslösningarna är tillräckliga. Det är heller inte ur ett kostnadsperspektiv rimligt att byggnadstekniskt brandbegränsa för de sista minuterna. 3

4 nötkreatursstall kan ha förhöjd brandrisk beroende på inhysningsform Avses här liggbåssystem kontra djupströgödsel eller hög- lågmekaniserade stallar? Vi föreslår att: Förtydliga denna mening. speciellt vad avser häststall Pga av halm antar vi, hur ser LBK på inventarier i häststallar såsom solarium, horsewalkers mm som ofta placeras i djurutrymmet? 3.1 Brandspridning mellan byggnader 1. Antändning genom direkt påverkan av flamman. Dock ska taktäckning uppfylla klass B ROOF (t2). Ge gärna exempel och hänvisa till förklarande sida. 3.2 Byggnader större än m 2 Gäller denna generellt, även ridhus (ofta större än 1000 m 2 )? Skyddsavstånden bör relateras till byggnadens brandbelastning och skalskydd. Det kan innebära ganska stora konsekvenser om man kräver 30 m mellan ridhus och stall, och då bör man ha bra under fötterna för att kräva detta. Skillnaden i strålningsintensitet mellan en brand i en relativt stor lada i förhållande till ett ridhus torde vara betydande. Analogt stort kostall o dyl jmf med lada. Bör utredas!! 3.3 Skyddsavstånd mellan byggnader Byggnad ska placeras på ett avstånd av minst 30 m Är detta befogat? Det är mycket långt! Bra tanke med detta stycke men det blir mycket krångligt att reda ut i praktiska fall. Mening 2 och 3 behöver förtydligas Avståndet får minskas till 15 meter under följande förutsättningar: a Vägg på byggnad större än m 2 Syftar m 2 på byggnaden eller väggen? Börja med c för att kunna använda uteslutningsmetoden när vi har ett praktiskt fall. Hela behöver förtydligas för att kunna tillämpas Avståndet får understiga 6 meter under följande förutsättningar: b Ventilationsöppningar till djurstall får inte finnas i vägg mot annan byggnad. Takfot? Detta är en mycket sträng regel. 4

5 3.3.4 Särskilda risker Vid byggnader med stor hög höjd... Mycket luddigt skrivet. Om detta ska vara kvar bör det förtydligas med flera exempel. Vad innebär t.ex. följande fall? Två byggnader på vardera och m2 står på avståndet 31 m från varandra. Mellan byggnaderna står en mindre byggnad på 50 m 2. Det är 10 resp. 15 m till de båda större byggnaderna. Hur ska man med hjälp av ovanstående regler brandsektionera dessa byggnader? 3.4 Brandceller Varje brandcell bör inte vara större än m². Många moderna stallar t ex för mjölkkor är över 1000 m² stora och djurutrymmet utgörs av ett stort rum. Det är inte rimligt att dela upp dem i flera brandceller (bortsett från serviceutrymmena). Förslag: Ändra formuleringen eller ta bort rekommendationen Djurstall, personalrum, gårdsverkstad, garage, pannrum... Detta är för generellt skrivet och risk finns för feltolkningar. Enligt detta skulle personalrum kunna tolkas som omklädningsrum som inte bör antas ha förhöjd brandrisk. Stryk meningen och hänvisa direkt till kap. 5 istället. Förslag på utformning: Utrymmen och verksamhet med förhöjd/stor brandrisk enligt kap. 5 ska utföras som egna brandceller som motstår brand i 60 minuter. I byggnader med flera djuravdelningar ska djuravdelningarna dessa delas upp i olika brandceller. Vad händer med bandfoderfördelare? Ska de förbjudas? Som det är nu är det upp till skadeförebyggaren och Länsstyrelsens byggnadskonsulent att avgöra vilket leder till olika tolkningar i olika län. I de fall, där utrymmet ovanför djurstallet (skullen) utnyttjas för foder- och/eller ströförvaring som är (mer än 10 m 3 ) Gäller det inte här att man enligt flik 9.3 får förvara en liten mängd (max 10 m 3 ) på skullen utan särskild brandsektionering? Ströbalkonger? 3.7 Vinkelsmitta mellan byggnader av praktiska skäl sammanbyggs ofta lada med djurstall Ett mycket omodernt byggnadssätt. Ersätt med: av praktiska skäl sammanbyggs ibland lada med djurstall 5

6 Större hö och halmlager ska avskiljas mot djurstall och vara egen brandcell. Se även flik m 3 lager är inte stort och kräver idag egen brandcell enligt flik 9.3. Meningen bör därför omformuleras. Annat brandfarligt kan ju också förvaras i ladan. Vad hände med den gamla meningen Lagerutrymmen där mer än 10 m 3 brandfarligt material såsom hö och halm eller bränsledrivna fordon förvaras ska avskiljas mot djurstall och vara en egen brandcell. Tabell 3.3 Nödvändig längd för oisolerade stallar saknas. Bra att ha med då detta är ett vanligare byggnadssätt än att docka till en isolerad byggnad. 4 kap Ventilation Saknar ventilation av personalutrymmen serviceutrymmen mm. Ex hur nära sätta ventiler från djurstall? 4.1 Brandgasventilering Vi föreslår att: Flytta andra stycket överst för ökad läsförståelse. 4.2 Brandgasventilatorer Bra med Internethänvisning Tilluft Hur hantera oisolerade stallar i öppning ovandel vägg eller naturlig ventilation? Ventilationsöppningar i anslutning till takfot godtas inte närmare än en meter från brandcellsgräns. Gäller tabell 3.3 före detta? Frånluft Figurer måste uppdateras. Figur 5.2c Oaktuellt ventilationssystem och det står A i figuren utan syfte. Figur 5.2 d-g Nedre innertaksdel på figur e behöver väl inte brandsektioneras? Upprepning, men kanske befogad av 3.4? 5 kap Särskilda utrymmen Förslag: Flytta kapitel 5.5, 5.6 som första rubriker, så att tyngdpunkten ligger på djurstallar. Rubrik 5.3 kan ligga sist. Separat installationsutrymme och elrum anses på en del håll som utrymmen som helt klart ska sektioneras. Ska en liknande rubrik som för personalrum läggas till? 5.1 Garage och gårdsverkstad I friliggande garage/gårdsverkstad på mer än 15 m avstånd från annan byggnad förses invändiga tak- och väggytor av icke brännbart Stämmer detta? Var kan jag hitta information om de klassningar som är föreslagna? 6

7 Hur klassas en oisolerad maskinhall med korrugerad plåt på utsidan och åsar och reglar av trä? 5.2 Personalrum Är det inte lite högt krav på personalrum mot annan lokal, vilken som helst, bara för att det är kök, pentry eller liknade. Har vi motsvarande brandklassning i bostadshus och kontor? Mot djurstall dock rimligt, men inte mot t ex ett skötselstall för hästar. Bör alltså specificera vilken annan lokal som är aktuell. Vad gäller för datorer och radioapparater? Är det skillnad i robotbesättningar där datorn alltid står på och andra besättningar där datorn bara är på ibland? Vad gäller för vattenkokare? Bra med tydligare definitioner Övernattningsrum Hur hantera tillfälliga övernattningsrum, ex tillfällig säng i personalrum vid lammningskalvningssäsong? Skillnad om man hyr ut övernattningsrum = BBR. Samlingslokaler = BBR. Vad innebär klass 34A233BC? ombyggnad till övernattningsrum Även nybyggnad? 5.4 Ridhus typ av anläggning kan kräva tillstånd från kommunala myndigheter Kräver i nästan alla fall bygglov. Ersätt med: typ av anläggning kräver oftast tillstånd från kommunala myndigheter 5.5 Djurstall Personalutrymme, foderkök och liknande utrymme. Förtydliga denna mening Kostall Förslag: Skriv till kraven för duk, vindväv och gardin. Inte säkert att man läser texten under 5.6 Tält eller plasthall. Hänvisning till saknas. Uppblåsbara madrassväggar ska detta vara uppblåsbara gardinväggar? Öppningar för bandfoderfördelare? Samma som för fjäderfä eller? Rälsgenomgångar? Svinstall Vad gäller för foderrör? Värmelampor? 5.6 Tält- eller plasthall Hänvisa till bilaga vid klassningar. 7

8 Hänvisning är gjord till BBR 94. Detta är ej den senaste utgåvan. 6 kap Allmänt om byggnadstekniskt brandskydd 6.1 Brandtekniska definitioner Hänvisa till bilagor vid klassningar och förkortningar. Vad gäller för ridhus när det gäller Br? K 2 10/B-s1,d0 = Tändskyddande material Ge exempel i bilaga. Ej tydligt nog. 6.4 Byggnadsmaterial Mycket fakta. Det sker dock utveckling av byggmaterial som leder till att dessa fakta kan komma att bli inaktuellt Cellplastkonstruktioner Gränssnittet i elementet ska bestå av 120 mm obrännbart material. Detta innebär stora köldbryggor i konstruktionen. Lättantändlig cellplastisolering i väggkonstruktioner sandwichelement ska kapslas in med 60 mm obrännbart material som uppfyller lägst brandteknisk klass A2-s1, d0, gäller även i sektionens kanter (överdel/vertikala ändar) som vid håltagningar för fönster, dörrar och genomföringar. Minst 60 mm i kanter och håltagningar är både konstruktionsmässigt svår och ger köldbryggor, en större hänsyn bör tas till var och i vilken anslutning dessa byggs och då skulle kravet kunna minskas. Kravet kan inte gälla generellt. Takkonstruktioner innehållande lättantändlig cellplast ska avskärmas från brandsmitta i 60 minuter. Kantenheter vid takfot, gavelspets, brandcellsgränser samt vid ventilationsöppningar i taknock ska förses med material som uppfyller lägst brandteknisk klass A2-s1, d0, till exempel stenullsskiva, i en bredd av 1,2 m in mot takkonstruktionen. Takbeläggning ska uppfylla Boverkets krav på begränsad antändning klass B ROOF (t2) (tidigare klass T). Detta måste konkretiseras med förslag på tekniska lösningar. Hur ser detta ut egentligen vid nockar med naturlig ventilation? Finns det några cellplastelement som klarar klass B ROOF (t2)? Är detta kapitel väl underbyggt? Det ger mycket stora konsekvenser. Hänvisa gärna till dokumentation på problemet eftersom detta inte är vedertaget. Är det bättre med träregelvägg? Plastmaterial som isolering till exempel cellplastisolering Detta innebär alltså att betongvägg med cellplast ej fungerar som yttervägg i brandklassade utrymmen? Vad innebär detta för alla de som har befintlig byggnad? 8

9 Takkonstruktioner innehållande lättantändlig Hela stycket innebär mycket hårda krav! Konstruktioner med cellplast Meningen känns starkt influerad av Länsförsäkringar Flamskyddsmaterial och brandskyddsfärger Gifter med hänsyn till djuren bör tas upp. Vad kan godkännas? Stål? 7 kap Brandskyddande byggnadsdelar 7.1 Väggkonstruktioner med träreglar Hänvisa till bilaga vid klassningar och krav. 7.4 Vägg- och bjälklagskonstruktioner av massivt virke Bildtext och förklaring i bild stämmer inte överens m.a.p massivt virke. 7.9 Öppningar i väggar och bjälklag Av den anledningen är det mycket viktigt och helst byggs i en brandsäker vinkel. Förtydliga brandsäker vinkel. Exempelvis kan en ursparing för rälsen göras ovanför dörren Inte praktiskt möjligt då dörrkarmen måste kapas för att fodervagnen ska kunna passera. Behöver rälsen målas med brandskyddsfärg? Blir inte tätt. Godkänns exemplet i figur 4.4 a? Bandfoderfördelare? Automatiska rälshängda vagnar? Detta är en ständig diskussion för oss rådgivare med ständigt olika svar från olika parter. Figur 4.4 b. Var finns verkligheten? Hur fylls vagnen på? Det måste finnas realistiska lösningar som fungerar i praktiken och ej är för dyra! Sådana exempel saknas nu! Automatiska lösningar är ett måste när utfodring sker runt 8 ggr/dygn! Dessutom är det inte alltid som man vet hur den rälshängda vagnen ska drivas innan upphandling är färdig. Vore fint med en lösning som är godkänd för alla vagnar som drivs av batterier, kabel eller elskena. Figur 4.4 c Ev. bild på häststall istället? Bilaga 1 Sida 43 av 70, bildtext. Gäller bildtexten lättklinker? Alternativt ska omsorgsfullt tätning av fogarnas ske. Konstig mening. Förtydliga. Sidor av 70, bildtext. Figur Bil 2.2 Sida 49 av 70, text i bilder. Fönster E 30 och tät takfot inom detta område Vilket område syftas det på? 9

10 7 m skyddsavstånd Är det E 30 och tät takfot som gäller även här? Sida 50 av 70, figur Bil 2.7 ta ev. bort bilden p.g.a. samma som på s. 49. Bilaga 3 Skriv Bilaga 3 på alla de sidor som ingår i bilagan så att det blir lättare att hitta dem. Genomförande av remissyttrandet från Hushållningssällskapens Förbund Synpunkterna i vårt remissyttrande har tagits fram av byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapen. Sammanställningen av remissyttrandet har gjorts av Malin Johansson och Maria Carlsson, byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet i Kristianstad tel: Åke Clason Förbundsdirektör 10