Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2
Alkoholkonsumenter i Göteborgsområdet respektive Västra Götaland och riket. Åk 9 och gymnasiet, år 2. 13. Procent 1 8 Åk 9 (totalt) Gy 2 (totalt) Pojkar Flickor 6 4 Göteborg Härryda Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö VG åk9 Riket åk9 VG gy 2 Riket gy 2 Källa: CAN
1 Procent 1 Andelen alkoholkonsumenter i riket (senaste 12 månaderna) i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, efter kön. År 13. 8 6 4 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 2 4 6 8 1 12 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
1 Använt narkotika (senaste 12 månaderna) i GR, VG, riket. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2. 13. Procent Åk 9 (totalt) Gy 2 (totalt) Pojkar Flickor 1 Göteborg Härryda Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö VG åk9 Riket åk9 VG gy 2 Riket gy 2 Källa: CAN
Andelen i riket som någon gång använt narkotika i årskurs 9 och gymnasiets år 2, efter kön. -13. 1 Procent 3 2 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 1 1 2 4 6 8 1 12 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
3 Andel elever som använt narkotika Göteborg. 4-13 Årskurs 9 Gymnasiets år 2 2 22 21 18 19 1 1 12 1 8 1 1 8 7 Göteborg 4 Göteborg 7 Göteborg 1 Göteborg 13 Göteborg 13 Narkotika senaste 12 månaderna Riket 13 Narkotika senaste 12 månaderna
Vilken typ av narkotika används? Andel av dem som använt narkotika Cannabis dominerar helt bland de yngre Marijuana 77% 9:an 87% Gym 2 Hasch 3% 9:an 41% Gym 2 Spice oroar oss 3% 9:an 42% Gym 2
Andel flickor och pojkar som använt cannabis Göteborg 1-13 Göteborg 1 Göteborg 13 3 2 23 24 19 1 14 11 1 7 6 7 Årskurs 9 flickor Årskurs 9 pojkar Gymnasiets år 2 flickor Gymnasiets år 2 pojkar
Andel elever som någon gång använt cannabis Åk 9 och gymnasiet 2. Stadsdelarna i Göteborg. År 13 Årskurs 9 13 Gymnasiet år 2 13 3 3 32 33 2 1 11 14 12 18 18 17 16 19 1 3 7 7 6 7 8 8 7
Sambandet mellan ökad cannabiserfarenhet och individuella, relationssex eller brottsrelaterade problem. Årskurs 9. Anges i %. Ingen gång En gång 2-4 gånger -1 gånger Mer än 1 gånger Individuella problem Relationsproblem Sexuella problem Brottsrelaterade problem 21 2 66 69 7 68 63 6 64 7 26 38 39 48 8 34 42 47 8
Risk- och skyddsfaktorer Samband mellan bakomliggande riskoch skyddsfaktorer och cannabisanvändande Bygger på svaren från eleverna drogvaneundersökningarna 1 och 13 i Göteborg Årskurs 9 Risk- och skyddsfaktorer inom områden; Individen, familjen, skolan, fritiden/ Kamrater och närområdet
Andelen elever som med eller utan cannabiserfarenhet som också uppger att de använt andra medel. Årskurs 9. 1 9 8 Inte använt cannabis i åk 9 Använt cannabis i åk 9 77 77 8 7 6 4 3 1 1 9 8 48 29 3 2 31 22 26 1 11 38 24 6 33
Andelen elever som de senaste 12 månaderna varit i kontakt med socialtjänsten, ungdomsmottagning eller polisen på grund av att de använt droger. Årskurs 9. Anges i %. Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 2 19 19 16 1 1 9 1 1 2 2 Haft kontakt med socialtjänsten Haft kontakt med ungdomsmottagningen Haft kontakt med polisen
Andelen elever som tror att det finns ingen/liten risk eller måttlig/stor risk att människor skadar sig själva, fysiskt eller på annat sätt, om de provar marijuana eller hasch 1-2 gånger. Årskurs 9. Anges i procent. 1 Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis mer än 4 gånger 9 8 7 6 61 72 4 4 3 26 26 17 1 Ingen eller liten risk Måttlig eller stor risk
Risk- och skyddsfaktorer i familjen RISK Bristande anknytning Brist på kärlek, omsorg och stöd Brist på tillsyn och uppfostran Allvarliga konflikter i familjen Låga förväntningar Kommunikationssvårigheter Övergrepp och misshandel Föräldrar positiv till droger SKYDD Anknytning Samhörighet, värme och intresse Tydliga normer Familjesammanhållning Få uppmärksamhet för positiva aktiviteter Öppen kommunikation Utveckla kompetenser och förmågor Restriktiv drogpolicy
Någon gång använt cannabis, fördelat på stadsdelarna. Föräldrar från folkhälsoenkät och ungdomar från drogvaneundersökningen 13. Årskurs 9 Gymnasiet år 2 Föräldrar 3 3 32 33 32 2 1 1 3 11 6 13 7 7 22 6 14 6 12 18 18 13 9 7 8 17 9 19 8 16 8 7 19 12
Göra ungdomars droganvändande till en prioriterad fråga Föräldrar verkar inte vara särskilt oroliga för att deras barn skall råka illa ut p.g.a. droganvändande. Om föräldrar inte upplever att ungdomars berusningsdrickande och testande av cannabis är ett problem så är föräldrarna mindre motiverade att minska förekomsten. Påverka en ofta uppgiven syn och förväntan av tonårsbeteende. Få föräldrar att inse att man som förälder på inte har spelat ut sin roll som normgivare. Informera föräldrar om att deras attityder, förväntningar och beteenden är viktiga. Källa: Håkan Stattin och Nikolaos Koutakis
Andelen elever som svarat att det är okej för föräldrarna att de röker cigaretter och att det händer att de blir bjudna på alkohol av föräldrarna. Årskurs 9. Anges i procent. Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 4 44 4 39 3 34 3 2 24 1 1 11 3 Föräldrar tycker det är okej med rökning Föräldrar bjuder på alkohol
Andelen elever som svarat att föräldrarna har hög grad av kontroll när det gäller utetider, att föräldrarna mestadels vet var ungdomen befinner sig på helgkvällar och vilka kamraterna är. Årskurs 9 i %. Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 1 9 8 86 81 7 6 3 63 6 67 63 43 4 36 3 1 Hög grad av föräldrakontroll av utetider Föräldrarna vet var ungdomen är på fredags- och lördagskvällar Föräldrarna vet vilka kamraterna är
Det emotionella klimatet påverkar barnens berättande Monitoring förr - föräldrar ska aktivt övervaka vad deras barn gör. Föräldrar som vet vad deras barn har för sig när de är hemifrån har barn med en bättre psykosocial anpassning. Monitoring idag - Barn berättar gärna om sig själv och om sitt liv utanför familjen i ett hem där det finns värme i föräldra-barn relationen Barns ovilja att berätta tycks vara den viktiga faktorn för att förstå bristande anpassning, inte föräldrarnas kontroll Källa: Håkan Stattin
Andelen elever som svarat att de är nöjda med förhållandet till sin familj, gör saker tillsammans i familjen och att de kan vända sig till föräldrarna med något problem. Årskurs 9. Anges i procent. 1 Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 9 84 8 74 7 66 68 6 2 7 46 4 3 3 33 1 Nöjd med förhållandet till familjen Gör saker tillsammans på fritiden Lätt att vända sig till föräldrarna när det finns problem
Kognitiv dissonans - när verkligheten inte ligger i fas med ens attityder Föräldrar har i allmänhet en restriktiv syn..men Föräldrars reaktion på problembeteende (hemma eller utanför hemmet) är att minska sin kontroll. Föräldrar backar undan. När föräldrar möter problem hemma, så reagerar de aversivt; hätska utbrott, iskall kyla, eller bestraffande, förlöjligande reaktioner Detta leder till mindre värme och förståelse Källa: Håkan Stattin
Andel elever som anser att föräldrarna ger dem positiv uppmärksamhet. Årskurs 9. Anges i procent Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 1 9 8 7 6 81 72 62 4 3 1 Positiv uppmärksamhet från föräldrarna
Risk- och skyddsfaktorer i skolan RISK Otrivsel Brist på engagemang och stöd från vuxna Brist på struktur Låga förväntningar från vuxna Låg kunskapsnivå Dåligt skolklimat Skolk Dåliga betyg Bristande intresse för skolan SKYDD Trivs i skolan Engagerade lärare Tydliga normer och regler Höga förväntningar från vuxna Utveckla kompetenser och förmågor Ett gott socialt och emotionellt klimat Känsla av tillhörighet och anknytning, hög närvaro Uppmärksamhet för positiva handlingar
Andel elever som uppger att de trivs bra eller dåligt i skolan i relation till olika riskbeteenden. Anges i procent. Årskurs 9. Trivs ganska eller mycket bra Trivs varken bra eller dåligt Trivs ganska eller mycket dåligt 3 33 3 2 21 22 21 19 1 13 1 14 1 1 11 7 7 Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Röker och/eller snusar Skolkat
Andel elever som skolkat ett par gånger i månaden eller oftare i relation till andra riskbeteenden. Anges i procent. Årskurs 9 Nej Ja 4 4 38 3 3 2 28 26 1 13 1 9 6 4 3 Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Röker och/eller snusar Sniffat/Boffat
Andelen elever som svarat att de varit med och mobbat någon, enstaka gång eller oftare, under det senaste året. Årskurs 9. 4 4 Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 46 41 37 3 3 2 21 17 1 1 11 Flickor Pojkar
Andelen elever som svarat att en del eller de flesta av deras vänner har olika riskbeteenden. Årskurs 9. Anges i procent. Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 1 9 8 78 78 76 7 7 66 6 4 44 46 4 37 37 3 1 6 19 1 31 7 19 24 17 29 12 Vänner som röker Vänner som berusningsdricker Vänner som tvingat till sig pengar eller mobiltelefon Vänner som skolkar Vänner som mobbar Vänner som stulit bil eller mc Vänner som provat narkotika
Sammanfattning Föräldragenerationens cannabisanvändande samvarierar med ungdomsgenerationens Samband mellan antalet riskfaktorer och antal gånger man använt cannabis använt en gång en larmsignal Relationen med föräldrarna viktig värme och tillit och att föräldrarna har koll Skolk och otrivsel i skolan har ett samband med cannabisanvändande och andra riskbeteenden
Kunskapskällar`n Göteborg Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT- frågor Utbildning, föreläsningar, konferenser och konsultation. Bevakar aktuell forskning, driver projekt och genomför kartläggningar http://socialutveckling.goteborg.se/kk Västra Götalands - rapporten finns på http://www.vgregion.se. Se under Vård och hälsa/folkhälsa/statistik
Extra bilder
Arbete på tre nivåer Förebyggande Tidiga insatser Vård/behandling Göteborg: o EFFEKT tobak - cannabis o Lokal kartläggning av cannabisanvändande i Göteborg o Utbildning för olika yrkesgrupper som möter unga o UngDOK - analys och uppföljning på Mariamottagningarna o Familje- och nätverksarbete på Behandlingsenheten i Göteborg
Andel elever som använt narkotika i Europa och USA, 11
Andelen elever som skolkat en gång i månaden eller oftare. Årskurs 9. Anges i procent. 7 Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 7 6 63 6 4 2 1 44 4 38 3 3 2 1 16 18 1 Flickor Pojkar Totalt
Andelen som bytt bostad och skola mer än fem gånger sedan de började grundskolan. Årskurs 9. Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 2 16 1 11 1 9 4 2 3 Bytt bostad ofta Bytt skola ofta
Andelen elever som svarat att det stämmer att de vill flytta så fort de kan, att det finns vandalism och många berusade i bostadsområdet och om föräldrarna får reda på det om de gör något olagligt. Årskurs 9. anges i %. 7 7 6 6 Ej använt cannabis eller annan narkotika Använt cannabis 1-4 gånger Använt cannabis gånger eller fler 1 4 4 3 3 28 29 33 37 3 41 36 2 1 18 14 22 1 Flytta så fort jag kan Vandalism i bostadsområdet Många berusade ute i området Om jag gör något olagligt får föräldrarna reda på det
Antal bearbetade enkäter uppdelade på boendekommun, Göteborgsområdet. Årskurs 9 Gymnasiet, år 2 Pojkar Flickor Ej svar Pojkar Flickor Ej svar Ale 2 48 62 4 Göteborg 1694 1733 22 1646 131 27 Härryda 163 167 6 14 14 1 Kungälv 8 6 3 91 3 Mölndal 23 222 4 16 171 4 Partille 143 121 1 164 146 3 Stenungsund 129 117 2 9 78 4 Tjörn 37 47 1 6 34 1 Öckerö 19 27 69 43 1
Bortfall Klassbortfall Riket: ca 12 % i åk9 och 12 % i gy2 Västra Götaland: % i åk9 och % i gy2 Praktik Andra enkäter Missade enkäterna Klasser med en eller ett fåtal elever
Bortfall Individuellt bortfall Riket: 1 % i åk 9 och 19 % gy 2 Västra Götaland: 16 % i åk 9 och 19% i gy 2 Sjukdom ca 9 % Ogiltig frånvaro ca 2% (åk 9) % (gy 2) Giltig frånvaro ca % Avstått från att svara %