En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm
Innehållsförteckning Inledning 4 Storstadsområdena och dess indelning 4 GR:s regionalpolitiska utbildningsmål Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommun- och landstingsdatabasen 4 Om redovisningen 5 Storstadsregionjämförelse resultat 6 1. Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt 6 2a Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, hemkommun, andel (%) 6 2b Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) 7 2c Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 7 2d Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet, hemkommun, andel (%) 8 Sammanfattning behörighet 8 3. Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev * 8 4. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 9 5. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 9 6. Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) 10 7a Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM), andel (%) 10 7b Gymnasieelever på IV-program, andel (%) 11 8a Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program hemkommun, andel (%) * 11 8b Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesförberedande program hemkommun, andel (%) * 12 9 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) 13 10a Invånare 20-64 år som deltar i kommunal vuxenutbildning, andel (%) 13 10b Invånare 20-64 år som deltar i vuxenutbildning, andel (%). SFI och vuxenutbildning, kommunal eller annan regi* 14 Definitioner och förklaringar 15 Storstadsområdenas kommuner 15 Nyckeltal 16 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt (N17500) 16 Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, hemkommun, andel (%) (N15426) 16 Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) (N15427) 16 Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (N15428) 16 Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (16 ämnen) (N15405) 16 Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) (N17897) 17 Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM) enl. GY11, andel (%) (N17803) 17 Gymnasieelever på IV-program, andel (%) (N17892) 17 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) (-2014) (N17404) 17 Invånare 20-64 år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) (N18891) 17 Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev (N15006) 17 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (N17005) 17 Invånare totalt, antal (N01951) 18 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program hemkommun, andel (%) (N17474) 18
Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesförberedande program hemkommun, andel (%) (N17475) 18 Invånare 20-64 år, andel (%) som deltar i komvux, 1999-18
Inledning I GR Utbildnings årliga regionjämförelse jämförs utbildningssektorn i Göteborgsregionen med de andra två storstadsregionerna Stockholm och Malmö. Tio områden med koppling till GRs regionalpolitiska utbildningsmål har valts ut och nyckeltal har hämtats från Kommun och landstingsdatabasen (Kolada) i första hand och kompletterats med nyckeltal från Skolverket. Storstadsområdena och dess indelning Den indelning i storstadsområden som används är gjord av Statistiska centralbyrån (SCB) i syfte att möjliggöra relevanta jämförelser. Detta givet att man beaktar de skillnader som finns gällande till exempel struktur, storlek och förutsättningar. SCB har valt att kalla dem, och vilket även görs i denna rapport. Indelningen bygger på statistik över pendling och flyttning mellan centralkommuner och kranskommuner och tar hänsyn till existerande planeringssamverkan i de tre regionerna. I officiell statistik används indelningen vid redovisning av till exempel befolkning, boende, byggande, partisympatier samt arbetskraftsundersökningar. Som regel används storstadsbegrepp även i internationella statistiköversikter. Indelningen härstammar från mitten av 1960-talet. Efter samråd med intressenter i de tre regionerna och med stöd av ökad pendling och flyttning beslöt SCB i januari 2005 att aktualisera indelningen och i ökad grad anpassa den till rådande samverkansformer. kom därefter att överensstämma med Stockholms läns totalt 26 kommuner och kom att omfatta Göteborgsregionens 13 kommuner. inbegriper 12 kommuner sedan år 2005. Kommun- och landstingsdatabasen Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), www.kolada.se, drivs av Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) som bildades 2006 av staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Basen tillhandahåller nyckeltal inom kommunala och landstingsdrivna verksamheter, däribland skola, vård och omsorg. Möjlighet ges att följa utvecklingen över tid samt att göra jämförelser mellan olika kommuner och landsting med fokus på kostnader, omfattning och kvalitet. Kolada har över 3000 nyckeltal för kommuner och landsting vilka huvudsakligen bygger på officiell statistik, till exempel från SCB och Skolverket. - Det finns så kallade Utvecklingsnyckeltal, det betyder att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram så länge, eller där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en säkrad årlig produktion av data. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet, t.ex. från Öppna jämförelser, eller sådana som kommuner och landsting själva tar fram och publicerar direkt i Kolada. - Vägda medeltal, som behövs för att ta fram ett individbaserat regiongenomsnitt (till skillnad från ett värde som speglar en genomsnittlig kommun), saknas för vissa nyckeltal. I det fall som berör rapporten har vägning skett med hjälp av regionernas invånarantal, på samma sätt som det oftast skedde i den gamla Kommundatabasen. Detta gäller nyckeltal 4, 8a, 8b samt 10a. - Talen publiceras i heltal alternativt med en decimal. I rapporten får de tal som redovisas med en decimal behålla decimalen och de som presenterats i heltal presenteras i heltal. - Från läsåret 2011/2012 ändrades behörighetsreglerna till gymnasieskolan genom att behörighetsreglerna till de studieförberedande- och yrkesförberedande programmen skiljer sig åt. I denna storstadsregionjämförelse kommer gymnasiebehörighet presenteras ämnesvis för tidsintervallen 2011-2015.
Om redovisningen Nyckeltalen redovisas i linjediagram, tabell och i tillhörande kommentar. I kommentarerna görs ingen analys av bakomliggande förklaringar utan syftet är att lyfta fram tendenser i siffermaterialet. Läsaren får därefter tolka materialet men bör ha i åtanke att det finns många andra variabler som kan vara aktuella att studera för att tolka varför det ser ut som det gör i de tre storstadsregionerna. Exempelvis på sådana variabler kan vara skattekraft, befolkningens utbildningsbakgrund, personer med utländsk bakgrund etc. Linjediagrammen avspeglar främst hur de inbördes relationerna mellan storstadsregionerna har förändrats över tid. För att tydliggöra relationerna mellan storstadsregionerna är nollpunkten i de flesta fall utlämnad på Y-axeln. Rapporten ger en indikation och överblick hur de tre storstadsregionernas utbildning och skolområde skiljer sig från varandra. 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 2007 2008 2009 2010 2011 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 I tabellen till vänster utesluts nollpunkten på Y-axeln och intervallet är mellan 50 000 75 000. Genom att använda ett mindre intervall blir det tydligare för läsaren att utläsa skillnader mellan storstadsregionerna. I det högra diagrammet har Y-axeln ett intervall mellan 0 80 000 vilket resulterar i att det blir svårare att utläsa skillnaderna. För att kunna göra rättvisa jämförelser används ett vägt medelvärde för antalet invånare inom respektive region. De redovisade värdena anger vad som gäller för en genomsnittlig invånare, till skillnad från ett ovägt medelvärde som skulle ha återspeglat värdena i en regiongenomsnittlig kommun. Kostnader presenteras i löpande priser. Det löpande priset skiljer sig från det fasta genom att det uttrycker ett värde som inte är rensat för värdeförändringar, som till exempel inflation. Samtliga nyckeltal utgår från ett hemkommunperspektiv, det vill säga de berör samtliga folkbokförda elever, oavsett huvudman, i de berörda kommunerna.
Andel (%) Meritpoäng Storstadsregionjämförelse 2015 Storstadsregionjämförelse resultat Nedan presenteras nyckeltal med tillhörande kommentar. I kommentarerna görs inga värderingar utan syftet är endast att konstatera hur läget ser ut nu och vilka förändringar som skett i de tre regionerna under ett femårs-tidsintervall (i de fall det finns uppgifter för fem år). 1. Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt 235 230 225 220 215 210 205 2011 2012 2013 2014 2015 215,7 215,5 215,4 218,2 219,9 214,5 213,8 218,9 219,9 224,6 222,2 222,8 222,6 226,6 231,3 har genomgående ett högre genomsnittligt meritvärde än de andra två storstadsregionerna. har ökat sitt genomsnittliga meritvärde med än. 2a Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, hemkommun, andel (%) 90 89 88 87 86 85 84 83 82 2011 2012 2013 2014 2015 87,3 86,3 85,3 85,7 84,5 84,1 83,5 84,8 83,9 84,3 86,8 86,3 86,2 86,6 87,2 har en nedåtgående trend gällande elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, med ett trendbrott 2014. har en svagt uppåtgående trend från 2013 och har
Andel (%) Andel (%) Storstadsregionjämförelse 2015 ökat med 0,4 procentenheter sedan 2014. och ligger i paritet med varandra, där har 0,2 % fler behöriga. 2b Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) 90 89 88 87 86 85 84 83 82 2011 2012 2013 2014 2015 88,5 87,4 87 87,3 86,1 86,1 85,4 86,6 85,7 85,8 88,3 87,8 88,1 88,2 88,5 Förhållandet mellan storstadsregionerna gällande andel elever som är behöriga till det estetiska programmet följer antalet behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet. Något mindre nedgång 2012-2013 kan noteras för gällande estetiska programmet jämfört med ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet. och ligger i paritet med varandra, där har 0,3 % fler behöriga. 2c Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 90 89 88 87 86 85 84 83 82 2011 2012 2013 2014 2015 89,3 88,6 88,1 88,3 86,9 86,8 86,5 87,7 86,7 86,6 89,3 88,7 89,2 89,1 89,1 Även elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram följer föregående diagram, där ökar något mindre än i föregående program.. och ligger i paritet med varandra, där har 0,3 % fler behöriga.
Kronor/elev Andel (%) Storstadsregionjämförelse 2015 2d Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet, hemkommun, andel (%) 90 89 88 87 86 85 84 83 82 2011 2012 2013 2014 2015 85,7 84,3 83,6 84,1 83,2 82,7 82,8 83,7 82,6 83,7 85,3 85 85,1 85,3 86,4 Gällande elever som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet ligger på en högre nivå än de andra storstadsregionerna. har en något högre andel än 2015. Sammanfattning behörighet har mellan 2,2 (yrkesprogram) och 3,2 (naturvetenskap- och teknik) procentenheter fler behöriga elever än. har mellan 0,3 procentenheter färre behöriga (estetiska och yrkesprogram) och 0,5 procentenheter högre behöriga (naturvetenskap- och teknik). har en nedåtgående trend, med ett trendbrott 2014, medan har en uppåtgående trend och har en förhållandevis rak trend. 3. Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev * 105000 100000 95000 90000 85000 80000 75000 70000 2010 2011 2012 2013 2014 82001 85631 88998 92425 93979 87242 89321 90148 92439 94508 89534 90200 94202 96324 99763 Kostnaderna för eleverna i grundskolan har ökat över tid för samtliga storstadsregioner. har en något avtagande ökning i kostnader, medan de andra två storstadsregionerna har liknande kostnadsökningar.
Betygspoäng Storstadsregionjämförelse 2015 Kostnadslägets förändringar över tid kan vara svår att värdera då periodens värdeförändringar så som inflation, inte har rensats bort. * Då lokalkostnader inte längre särredovisas i Kolada är detta ett nytt nyckeltal jämfört med föregående år, där lokalkostnader exkluderades ur sammanställningen. 4. Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 14,6 14,5 14,4 14,3 14,2 14,1 14,0 13,9 13,8 13,7 13,6 2011 2012 2013 2014 2015 14,3 14,2 14,2 14,1 14,1 14,1 14,1 14,1 14,1 14,0 14,5 14,4 14,4 14,2 14,2 Samtliga storstadsregioner har en nedåtgående trend gällande betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, där variationen mellan högsta och lägsta värdet under femårsperioden ligger inom 0,5 procentenheter. 5. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 120000,0 115000,0 110000,0 105000,0 100000,0 95000,0 90000,0 85000,0 80000,0 2010 2011 2012 2013 2014 86817,0 88365,0 92809,0 95363,0 97868,0 93157,0 99234,0 103668,0 107946,0 113360,0 94254,0 96471,0 98195,0 101179,0 103365,0 har högst kostnader för sin gymnasieskola, medan har en avtagande ökning gällande kostnader för gymnasieskolan. har ca 5 % lägre kostnader per elev än och ca 15 % lägre kostnader än Stor- Malmö.
6. Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) 42,0 40,0 38,0 36,0 34,0 32,0 30,0 28,0 2011 2012 2013 2014 2015 31,0 31,6 31,9 32,9 33,9 30,3 31,5 31,9 31,7 31,9 37,6 38,1 38,4 38,5 39,5 har under den senaste femårsperioden runt 6 % fler elever som går i fristående gymnasieskolor jämfört med de andra storstadsregionerna. Skillnaden mellan andelen elever som går i fristående gymnasieskolor i jämfört med har minskat något de senaste två åren. och Stor- Stockholm har en svagt uppåtgående trend gällande elever i fristående gymnasieskolor, medan ligger i paritet med föregående år. 7a Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM), andel (%) 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 2011 2012 2013 2014 2015 16,6 12,3 9,6 11,1 12,2 20,2 14,2 10,7 10,9 11,5 17,6 12,7 10,4 10,6 11,5 Från att ha varit en kraftig nedgång i antalet gymnasieelever på Introduktionsprogrammet i de tre storstadsregionerna kan ett trendbrott skönjas efter 2013. har gått från att ha färre elever på Introduktionsprogrammet än de andra till att ha fler de senaste två åren.
7b Gymnasieelever på IV-program, andel (%) 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2010 2011 2012 7,2 2,7 1,2 9,6 3,9 3,3 8,3 4,0 3,8 Samtliga storstadsregioner hade en nedåtgående trend gällande elever på IVprogrammen, fram till dess avslut 2012, där minskningen är störst i. Observera att IM-program och IV-program till viss del överlappade varandra under 2011 och 2012. 8a Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program hemkommun, andel (%) * 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 64,0 2014 2015 72,2 74,9 72,8 73,8 68,4 70,3 har en högre andel elever som uppnår behörighet till universitet och högskola efter tre års gymnasieutbildning än de andra två storstadsregionerna. Den största skillnaden är gentemot, där det skiljer sig 4,6 procentenheter.
*Nytt nyckeltal som ersätter Grundläggande behörighet till universitet och högskola (andel (%) av invånare 20 år, folkbokförd i kommun), då detta nyckeltal utgått. 8b Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesförberedande program hemkommun, andel (%) * 38,0 36,0 34,0 32,0 30,0 28,0 26,0 24,0 22,0 20,0 2014 2015 32,8 36,3 28,9 29,9 26,1 27,1 har en högre andel elever som uppnår behörighet till universitet och högskola efter tre års gymnasieutbildning på yrkesförberedande program än de andra två storstadsregionerna. Den största skillnaden är gentemot, där det skiljer sig 9,2 procentenheter. *Nytt nyckeltal som ersätter Grundläggande behörighet till universitet och högskola (andel (%) av invånare 20 år, folkbokförd i kommun), då detta nyckeltal utgått.
9 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 76,0 75,0 74,0 73,0 72,0 2010 2011 2012 2013 2014 78,1 78,7 78,9 78,2 79,3 78,6 77,0 79,0 79,8 80,4 74,9 75,0 75,5 76,4 76,7 Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inklusive IV-programmet har i ökat med 1,1 procentenheter, vilket är den största ökningen bland storstadsregionerna. Samtliga storstadsregioner har en uppåtgående trend gällande elever som fullföljer sin utbildning. 10a Invånare 20-64 år som deltar i kommunal vuxenutbildning, andel (%) 4,1 3,9 3,7 3,5 3,3 3,1 2,9 2,7 2,5 2010 2011 2012 2013 2014 3,9 3,8 3,4 3,6 4,0 3,5 3,4 3,2 3,1 3,4 3,3 3,4 3,3 3,4 3,9 Andelen invånare som deltar i kommunal vuxenutbildning är större i jämfört med de andra två storstadsregionerna. Trenden går från nedåtgående till att öka i samtliga storstadsregioner med 0,3-0,5 procentenheter mellan 2013 och 2014.
10b Invånare 20-64 år som deltar i vuxenutbildning, andel (%). SFI och vuxenutbildning, kommunal eller annan regi* 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 2010 2011 2012 2013 2014 4,8 4,7 5,0 5,5 5,7 4,6 4,7 4,4 4,6 5,5 5,6 5,9 6,0 6,1 6,6 Andelen invånare som deltar i vuxenutbildning är högre i än de andra storstadsregionerna. Det är en ökning för samtliga storstadsregioner efter 2012, där står för den största ökningen med 0,9 procentenheter. * Nytt nyckeltal som kompletterar 10a, vilken exkluderar SFI och vuxenutbildning i annan regi än kommunal.
Definitioner och förklaringar Storstadsområdenas kommuner Som storstäder räknas kommuner med en befolkning överstigandes 200 000 invånare. SCB:s indelning av storstadsområde 13 kommuner 12 kommuner 26 kommuner Ale Burlöv Botkyrka Alingsås Eslöv Danderyd Göteborg Höör Ekerö Härryda Kävlinge Haninge Kungsbacka Lomma Huddinge Kungälv Lund Järfälla Lerum Malmö Lidingö Lilla Edet Skurup Nacka Mölndal Staffanstorp Norrtälje Partille Svedala Nykvarn Stenungsund Trelleborg Nynäshamn Tjörn Vellinge Salem Öckerö Per 2016-03-15 Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands-Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Öståker http://www.scb.se/grupp/hitta_statistik/regional%20statistik/indelningar/_dokument/storstadsomr.pdf
Nyckeltal De flesta nyckeltalen är hämtade från kommun- och landstingsdatabasen Kolada (http://www.kolada.se/). Övriga nyckeltal kommer från Skolverkets jämförelsedatabas (http://www.jmftal.artisan.se/). Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning hemkommun, genomsnitt (N17500) Elevernas sammanlagda betygspoäng. (Kursens poäng multiplicerat med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20). Endast betygsatta kurser är medräknade.), dividerat med poängsumman för respektive nationellt program. Avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Endast betygsatta kurser är medräknade. Fr.o.m. år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet, hemkommun, andel (%) (N15426) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammet dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9 som är behöriga till estetiska programmet, hemkommun, andel (%) (N15427) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till estetiska programmet dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) (N15428) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m. 2011 krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet, hemkommun, andel (%) (N15425) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till naturvetenskaps- och teknikprogrammet dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Elever i åk. 9, meritvärde hemkommun, genomsnitt (16 ämnen) (N15405) Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever folkbokförda i kommunen, oavsett var de går i skola. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20) fr.o.m. 2013 omvandlas
betygsstegen till värdena E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20. Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) (N17897) Antal i kommunen folkbokförda elever i fristående gymnasieskolor, dividerat med totala antalet elever i kommunen. Avser fristående skolor oavsett i vilken kommun skolan är belägen. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM) enl. GY11, andel (%) (N17803) Antal elever på Introduktionsprogrammet (IM) enligt GY11 dividerat med antal elever inskrivna i gymnasieskola enligt GY11. Nyckeltalet visar endast elever som börjat gymnasieskolan hösten 2011 eller senare varför data år 2011 och 2012 ska beaktas med försiktighet då de inte avser andel av alla elever i gymnasieskolan för dessa år. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen samt läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever på IV-program, andel (%) (N17892) Antal i kommunen folkbokförda elever på IV dividerat med totala antalet gymnasieelever i kommunen. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) (-2014) (N17404) Andel (%) av kommunens folkbokförda elever år 1 i gymnasieskolan som inte fanns i gymnasieskolan något av de två närmast föregående åren och som erhållit slutbetyg eller motsvarande inom loppet av fyra läsår. IV-programmet är inkluderat. Uppgifterna avser elever i gymnasieskolan folkbokförda i kommunen oavsett huvudman för skola eller elevens studieort. Källa: Skolverket Invånare 20-64 år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) (N18891) Antal i kommunen folkbokförda 20-64 år som deltar i komvux och SFI i kommunens eller annans regi, dividerat med antalet invånare 20-64 år, grupperat på hemkommun. Uppgiften avser läsår, mätt 15 oktober, t o m 2008 (läsåret 2008/2009), och kalenderår from 2009. Källa: SCB och Skolverket. Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev (N15006) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för grundskola hemkommun, kr/elev dividerat med antal elever i grundskola som är folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser kalenderår, mätt 31 december. Avser samtlig regi.. Källa: SCB och Skolverket. Observera att detta är ett nytt nyckeltal, då nyckeltalet ändrats över tid. Förut har lokalkostnader dragits bort, men då detta inte längre redovisas i Kolada är nyckeltalet modifierat. Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (N17005) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gymnasieskola hemkommun, dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen inskrivna i gymnasieskola, under kalenderåret. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket.
Invånare totalt, antal (N01951) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, högskoleförberedande program hemkommun, andel (%) (N17474) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på högskoleförberedande program på gymnasium för 3 år sedan med behörighet till universitet/högskola inom 3 år dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på högskoleförberedande program på gymnasium för 3 år sedan. Källa: SCB. Då måttet grundläggande behörighet till universitet och högskola som andel av invånare 20 år utgått har nyckeltalet ersatts med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter 3-årig gymnasieutbildning. Det finns endast två mätpunkter gällande detta, vilket gör att det är svårt att se trender, men en möjlighet att jämföra med de andra storstadsregionerna finns. Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 3 år, yrkesförberedande program hemkommun, andel (%) (N17475) Antal folkbokförda elever i kommunen som började på yrkesprogram på gymnasium för 3 år sedan med behörighet till universitet/högskola inom 3 år dividerat med antal folkbokförda elever i kommunen som började på yrkesprogram på gymnasium för 3 år sedan. Källa: SCB. Då måttet grundläggande behörighet till universitet och högskola som andel av invånare 20 år utgått har nyckeltalet ersatts med grundläggande behörighet till universitet och högskola efter 3-årig gymnasieutbildning. Det finns endast två mätpunkter gällande detta, vilket gör att det är svårt att se trender, men en möjlighet att jämföra med de andra storstadsregionerna finns. Invånare 20-64 år, andel (%) som deltar i komvux, 1999- Jämförelsetal från Skolverket.