RIKTLINJER FÖR EXAMENSARBETESRAPPORT

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik RIKTLINJER FÖR EXAMENSARBETESRAPPORT Reviderad vt 2017 BOZENA GUZIANA EVA THORIN

INNEHÅLL 1 INLEDNING...1 2 RAPPORTMALLEN...1 3 TITEL OCH KAPITELRUBRIKER...1 4 FÖRSÄTTSSIDA...2 5 RAPPORTENS OLIKA DELAR...2 5.1 Abstract... 3 5.2 Förord... 3 5.3 Sammanfattning/Summary... 3 5.4 Innehållsförteckning... 4 5.5 Inledning... 4 5.5.1 Bakgrund... 4 5.5.2 Problemformulering... 5 5.5.3 Syfte... 5 5.5.4 Frågeställningar... 5 5.5.5 Avgränsning... 5 5.6 Metod... 6 5.7 Teoretisk referensram/litteraturstudie... 6 5.8 Den aktuella studien... 6 5.9 Resultat... 7 5.10 Diskussion... 7 5.11 Slutsatser... 8 5.12 Förslag till fortsatt arbete... 8 5.13 Referenser... 8 5.14 Bilagor... 9 6 LOGISKA TANKEKEDJOR OCH RÖD TRÅD...9 7 METATEXT OCH SAMBANDSORD...9 8 HJÄLP OCH STÖD...9 9 PLAGIERING... 10

1 INLEDNING En ingenjör behöver kunna presentera teknik såväl skriftligt som muntligt till kollegor, chefer, kunder och uppdragsgivare. Presumtiva arbetsgivare är ofta intresserade av att titta på examensrapporter som utryck för den nyexaminerades yrkeskunnande. Av det skälet bör du vara motiverad att skriva ett så bra examensarbete som möjligt. Ett bra examensarbete drar nytta av tillgänglig kunskap och utvecklar kunskap, har logisk struktur, ett vårdat och korrekt språk och ett bra flyt i texten. Tänk också på att uttrycka dig så att även andra än experter inom ditt eget ämnesområde ska kunna tillägna sig texten och innehållet. Dessa riktlinjer innehåller råd och anvisningar för hur man skriver examensrapporter och ska kunna användas av både studenter och handledare. 2 RAPPORTMALLEN Använd rapportmallen som kan hämtas på MDH:s webbplats (Student/Mina studier/examensarbete och rapporter). 3 TITEL OCH KAPITELRUBRIKER Titel och kapitelrubriker ska vara informativa. Läsaren skall förstå vad rapporten handlar om genom att läsa titeln och få en bra överblick över rapportens innehåll genom att läsa rubriker i innehållsförteckningen. Titeln, rubriker och underrubriker har stor betydelse för läsbarheten därför är det värt att lägga ner lite extra arbete på deras formulering. En bra titel är en titel som väcker intresse och som med minsta möjliga antal ord korrekt beskriver innehållet i rapporten och knyter an till arbetets syfte. Oftast är det lämpligt med en mer övergripande huvudtitel, och en mer avgränsade underrubrik. Om rapporten bygger på en fallstudie, nämn gärna studieobjektet i underrubriken- Exempel 1: Systematiskt energiarbete i praktiken Energioptimering av Karolinska sjukhuset i Solna. Exempel 2: Trafikverkets definition av BIM som objektbaserad informationsbärare En studie av införande och tillämpning av BIM på Trafikverket. Rapporten delas i logiska delar genom rubriksättning. Rubriker på nivå 1 kallas kapitelrubriker, och rubriker på övriga nivåer avsnittsrubriker. En kapitelrubrik ska alltid stå överst på sidan, den föregås av en sidbrytning medan avsnittsrubriker följer direkt efter föregående avsnitt utan mellanliggande sidbrytning. Undvik att sönderhacka texten med alltför många rubriker. Om respektive avsnitt bara innehåller en eller fåtal meningar borde strukturen ändras så att texten håller ihop. Rubriker delas i funktionsrubriker och innehållsrubriker. Funktionsrubriker har som uppgift att tala om vilken funktion det aktuella kapitlet eller avsnittet har i texten. Dessa rubriker återkommer i alla rapporter och för vana läsare underlättar orientering i texten. Funktionsrubriker används främst i rapportens inledande delar (t.ex. Abstract, 1

Sammanfattning, Inledning, Bakgrund, Syfte, Metod) och avslutande delar (t.ex. Diskussion, Slutsatser). Innehållsrubriker används främst i rapportens Rubrik och efterföljande text är två separata självständiga texter därför texten som följer en rubrik får aldrig syfta på rubriken. 4 FÖRSÄTTSSIDA Inga bilder skall finnas med på framsidan. Uppdragsgivarens logga och MDH:s logga kan placeras under texten i förordet. 5 RAPPORTENS OLIKA DELAR Vetenskapliga rapporter delas in i tre delar: inledande del, huvuddel och avslutande del. Den inledande delen innehåller upplysningar av olika slag till läsaren, huvuddelen utgörs av den egentliga texten och den avslutande delen presenterar kompletterande information till läsaren. Huvuddelen i sin tur innehåller också inledande kapitel (Inledning med bl.a. Bakgrund, Syfte och Metod) och avslutande kapitlen som Diskussion och Slutsatser. Akademiska texter har oftast ett fast mönster. Inom teknik och naturvetenskap, där rapporter ofta bygger på empiriska undersökningar och experiment är dispositionsmodellen IMRAD (Introduction Method Results And Diskussion) för huvuddelen vanlig. Rapportens disposition ser för större arbeten och examensarbete företrädesvis ut enligt nedan och ofta behövs en eller flera relevanta och informativa avsnittsrubriker. I figur 1 ges förslag på rubriker i en examensarbetesrapport som bygger på IMRAD som kan användas som en utgångspunkt. Rubriker anpassas sedan till det aktuella arbetet. Funktionsrubriken Litteraturstudie/ Teoretiskt referensram kan med fördel ersättas med en innehållsrubrik. Framsida med titel m.m. Abstract på engelska samt nyckelord Förord Sammanfattning Innehållsförteckning med sidhänvisning Figur- och tabellförteckning Beteckningar, förkortningar, definitioner eller ordförklaringar 1. Inledning 1.1. Bakgrund med problemformulering 1.2. Syfte och frågeställningar 1.3. Avgränsning 2. Metod 3. Litteraturstudie/Teoretiskt referensram (teori) 4. Aktuell studie (empiri) 5. Resultat och analys (empiri) 6. Diskussion 7. Slutsatser 8. Förslag till fortsatt arbete Inledande del (utan kapitelnumrering) Huvuddel Efter innehållsförteckningen följer rapportens olika kapitel (med kapitelnumrering) 2

Referenser Bilagor Figur 1. Uppbyggnaden av en examensarbetesrapport. Avslutande del (utan kapitelnumrering) 5.1 Abstract Abstract är ett mycket kortfattat sammandrag på engelska bestående av 100 400 ord och som skrivs löpande utan styckeindelning och i preteritum (tidigare kallat imperfekt), eftersom det sammanfattar vad som redan gjorts. Det ska ge en informativ helhetsbild av rapporten och omfatta de viktigaste delarna. Det är viktigt att texten i Abstract följer strukturen syfte, metod, resultat och slutsatser. Abstractet ska bara innehålla text, alltså inga figurer eller tabeller och ska kunna läsas helt fristående från rapporten i övrigt. Direkt efter abstractet anges nyckelord (keywords), ca 6 8 st. Nyckelorden skrivs både på svenska och på engelska. Ett bra och välskrivet Abstract och väl valda nyckelorden är mycket viktiga för spridningen av din rapport och resultaten av din studie. Det är nyckelorden som gör att man i en sökning lättare kan hitta din rapport och Abstract är avgörande för om läsaren vill ta del av din rapport. 5.2 Förord Förordet används för att tala om varför rapporten kommit till samt var den är skriven. Här berättar du om arbete gjorts inom ramen för något visst projekt. Om två studenter har gjort ett gemensamt examensarbete, är det lämpligt i förordet beskriva vem som har gjort vad. Förordet utnyttjas också för att tacka eventuella bidragsgivare och andra personer som på ett eller annat sätt hjälpt till under arbetet, t.ex. med informations- eller språkgranskning. Börja helst med personer vid den externa organisationen och/eller respondenter vid enkäter/intervjuer. Tänk på att detta avsnitt varken ska utgöra inledning till rapporten eller ta upp dina resultat. Förordet skall vara kort, dateras med ort, månad, år och författarnas namn. Under texten kan din uppdragsgivares och MDH:s logotyp placeras. 5.3 Sammanfattning/Summary Till skillnad från Abstract, som endast innehåller de viktigaste delarna (syfte, metod, resultat och slutsatser), ska sammanfattningen utgöra ett kort sammandrag från hela rapporten. Tänk på att bara det som finns med i rapporten får redogöras för i sammanfattningen och att sammanfattningen ska vara fristående, den ska vara möjlig att förstå utan att behöva läsa resten av rapporten. Innehållet i kapitlen före Resultat sammanfattas kortare medan resultat och slutsatser beskrivs mer ingående. Sammanfattningens text ska rymmas på 1-2 sidor och ska vara indelad i stycken utan referenser, ekvationer, figurer eller tabeller som finns i rapporten. Det är viktigt att texten följer strukturen bakgrund/problemformulering, syfte, metod, resultat, diskussion och slutsatser. 3

Även om rapporten är skriven på svenska är det bra med en kompletterande engelsk sammanfattning; då kan engelsktalande personer också ta del av rapporten. Om rapporten skrivs på engelska har den naturligtvis en Summary på detta språk. Denna Summary bör då kompletteras med en motsvarande Sammanfattning på svenska. Sammanfattningen på det språk som resten av rapporten är skriven på placeras först. Det är viktigt att sammanfattningen blir bra eftersom det är den del av rapporten som läses av flest personer och den kan vara avgörande för om läsaren blir tillräcklig intresserad att läsa hela rapporten. 5.4 Innehållsförteckning Det är viktigt att innehållsförteckningen ger läsaren en uppfattning om vad som beskrivs i rapporten och hur arbetet är planerat utan att bli oöverskådlig. Den ska hjälpa läsaren att lätt hitta i textmassan och att se sammanhanget. Därför i längre rapporter, då innehållsförteckning inte ryms på en sida, ska den placeras på ett uppslag. Om du finner det nödvändigt kan du, när rapporten är helt färdig och innehållet i innehållsförteckningen inte kommer att ändras, redigera innehållsförteckningen för att göra den mer överskådlig; t.ex. minska radavstånd, minska fontstorleken på bokstäver, fetmarkera huvudkapitlen. Använd numrerade rubriker; inbördesordningen mellan kapitlen framgår då tydligt. Dessutom förenklar numrering hänvisningar till andra textavsnitt och underlättar för läsaren att orientera sig i rapporten. Det är bara kapitel i huvuddelen som ska numreras. Rubrikerna Abstract, Förord, Sammanfattning, Referenser och Bilagor ska inte ha någon sifferbeteckning. Innehållsförteckningen ska innehålla sidangivelser för samtliga delar, detta är en viktig del av servicen till läsaren. 5.5 Inledning Första kapitlet i rapporten ha funktionsrubriken Inledning och innehåller alltid beskrivning av bakgrund, problembeskrivning, syfte med frågeställningar och avgränsning. Inledningen ska föra läsaren in i ämnet och fånga läsarens intresse för rapporten. 5.5.1 Bakgrund Bakgrunden ska vara ämnesrelevant och leda till en tydlig formulering av problem och av studiens syfte. Bakgrund ska innehålla en motivering till varför ämnet i rapporten är intressant ur vetenskaplig synvinkel och/eller ur tekniskt perspektiv. I avsnittet ska det refereras till arbeten som utförts tidigare, t ex examensarbeten och forskningsartiklar som tangerar det aktuella ämnet, så att problemområdet sätts i ett sammanhang. Med stöd av tidigare arbeten är det enklare att beskriva på vilket sätt ditt examensarbete bidrar till ökad kunskap. Använd källhänvisning, både till tidigare forskning och till bakgrundsfakta. 4

Ofta är det bra att tänka sig bakgrunden som en tratt som successivt närmar sig rapportens syfte. Tratten är bred upptill och bakgrunden bör därför börja med generell eller övergripande fakta för att i takt med en allt mer avsmalnade tratt nedåt avgränsa och renodla informationen successivt. Bakgrunden ska ge en logisk övergång till syfte och frågeställningar. 5.5.2 Problemformulering Problemställningen ska formuleras tydligt. Problemformulering kan vara avslutande stycke/stycken i bakgrunden. Problemformuleringen kan, men behöver inte ha egen rubrik. Observera att problemformulering, syfte och frågeställningar hör ihop, men är inte samma sak. Problemet preciseras till syfte och syftet i sin tur bryts ner i frågeställningar. 5.5.3 Syfte Syftet med studien ska preciseras noga och kortfattat, i ett par meningar. Syftet ska uttrycka avsikt med examensarbetet. Läsaren ska genast kunna förstå vad arbetet skall gå ut på och vad författaren tänker göra. Hela det fortsatta arbetet ska fortsättningsvis knytas till syftet. Observera att syftet skall överensstämma med det man verkligen uppnått. Ibland behöver man justera syftet och frågeställningarna i slutskedet av arbetet och rapportskrivandet för att bättre avspegla det som faktiskt har gjorts i undersökningen. 5.5.4 Frågeställningar Syftet bryts ner i frågeställningar eller hypoteser. Dessa och inga andra frågeställningar/ hypoteser undersöks sedan i rapporten. Frågeställningarna ska besvaras medan hypoteser verifieras eller förkastas. Frågeställningar som kan besvaras med ja eller nej ska inte användas. Frågan måste kräva omfattande svar för att frågeställningen ska kunna anses vara besvarad. Alla frågeställningar ska täckas av syftet, och syftet får inte innehålla delar som inte finns med bland frågeställningarna. 5.5.5 Avgränsning Avgränsningar anger gränserna för vad man gör anspråk på att uttala sig om i arbetet; med andra ord vad som ingår och vad som inte ingår i studien. Exempelvis att ekonomiska hänsynstaganden inte har gjorts, att bara en avdelning har analyserats. Avgränsningarna rör oftast tid, rum och sak. 5

5.6 Metod I detta avsnitt redogör du för hur du gått tillväga för att få svar på dina frågor och motiverar val du har gjort i empiri och undersökningsmoment. Återknyt gärna till syfte och frågeställningar. Metodologiska överväganden ska styrkas med referenser; dock ska du inte i metodavsnittet referera till allmänna beskrivningar av olika metoder hämtade från mer grundläggande läroböcker i ämnet. Strukturera texten väl, gärna med underrubriker. Redogör tydligt för den empiriska undersökningens upplägg, tillvägagångssättet för insamling och analys av empiriskt material. Angående den empiriska undersökningens upplägg så ska du förklara om du har gjort t.ex. fallstudie, kartläggning, modellering eller experiment. Du ska kort beskriva hur insamling av det empiriska materialet har skett, t.ex. genom laboratoriemätningar, fältmätningar, manuella beräkningar, datorberäkningar, enkäter, intervjuer, dokumentanalys, observationer. I metodavsnittet ska du också beskriva kort hur analys av det empiriska materialet har genomförts. Detaljerad information ska, om det så är lämpligt, finnas med i kapitlet om den aktuella studien. 5.7 Teoretisk referensram/litteraturstudie Syftet med teoretisk referensram och den ämnesfördjupande litteraturstudien är att visa att man har fördjupade kunskaper inom det relevanta delområdets forsknings- och utvecklingsarbete och att dessa kunskaper utgör grund för den aktuella studien. Fördjupade kunskaper innebär att detta kapitel inte ska ta upp kunskaper på grundkursnivå utan referera till dessa. Kapitlet ska innehålla syntes, analys och kritisk granskning av metoder och tidigare resultat inom området som ligger till grund för de metoder och utgångspunkter ni använder i er studie. Tänk på att upphovsrätten omfattar tabeller och figurer och kräver tillstånd från upphovsrättsinnehavaren för publicering, dvs. det räcker inte att endast ange källan. 5.8 Den aktuella studien Rubrik och underrubriker anpassas till det aktuella arbetet. Exempel på innehåll: Beskrivning av studieobjekt. Här kan du använda funktionell rubrik Objektbeskrivning eller rubrik som innehåller studieobjektets namn. Material som används för att erhålla resultaten (empiri) inklusive provtagnings- och analysmetoder, insamling och bearbetning av data och beräkningsmetoder, antaganden, matematiska modeller och bedömningskriterier. Man ska visa att beräknings- och analysmetoder har koppling till teknikområdets naturvetenskapliga grund, exempelvis genom att de formler man använder härleds från/kopplas till dess naturvetenskapliga ursprung. Fullständiga beräkningar, rådata, längre tabeller, enkäter och intervjuguider redovisas som bilagor. Här kan rubriker som Beräkningar, Simulering vara lämpliga. 6

5.9 Resultat Under rubriken Resultat redovisas resultaten som erhållits från den aktuella studien. Bara data som har direkt anknytning till syftet och frågeställningar ska redovisas. Resultatavsnittet är deskriptivt och ska vara neutralt formulerat, d.v.s. inte innehålla slutsatser eller värderingar och inte heller andra studiers resultat. Läsaren ska själv kunna tolka och bedöma resultatens tillförlitlighet och relevans. Resultaten ska vara tydligt strukturerade så att läsaren snabbt kan ta dem till sig; gärna med underrubriker. Det är lämpligt att redovisa och sammanställa resultaten i tabeller och figurer; kom ihåg att hänvisa till tabeller och figurer samt i den löpande texten kortfattat berätta vad tabellerna och figurerna illustrerar. 5.10 Diskussion I en vetenskaplig rapport är det viktigt att författaren gör egna reflektioner över den metod som använts i studien och de resultat som framkommit. I diskussionen skall ni behandla: Huvudresultat Hur resultaten kan tolkas och vad de betyder Resultatens konsekvenser och varför resultaten är viktiga Förklaringar till resultaten Hur metoden inverkat på resultaten Vilka studiens begränsningar och svagheter är Hur resultaten relaterar till andra studier Diskussionsavsnittet innehåller oftast inga nya referenser, utan man diskuterar resultat med stöd i referenser som finns i bakgrunden och i litteraturstudien. Men om din studie ger nya vinklingar som knappast var aktuella att belysa i litteraturstudien kan en ny referens användas för att diskutera ditt resultat. Diskussionen ska knyta ihop hela studien syfte, metod och resultat och visa om man med hjälp av det insamlade materialet kan besvara frågor relaterade till syftet och reflektera kring resultatens tillförlitlighet och felkällor. Diskussionsavsnittet kan med fördel delas in i resultatdiskussion, metoddiskussion och då litteraturen behöver diskuteras, även litteraturdiskussion. Resultatdiskussion handlar främst om förankring, generalisering och praktisk tillämpning; metoddiskussion om metodval och felkällor. Resultaten förankras genom att de relateras till den teori eller den modell som studien eventuellt bygger på enligt tidigare beskrivning och genom att du jämför dina resultat, likheter och skillnader, med resultat från tidigare studier. Det är också viktigt att diskutera om studien och dess resultat kan användas utanför det aktuella studieobjektet, dvs. om resultat kan generaliseras. Ju mer lika förhållandena mellan studieobjektet och situationen man vill generalisera till, desto troligare att resultaten är överförbara. I en 7

diskussion ska man också ta upp hur resultat skulle kunna användas i praktisk tillämpning. I metoddiskussion reflekteras över valet av metod(er). Vad är svagheter och styrkor med vald(a) metod(er)? Kunde man ha arbetat på ett annat sätt med andra metoder? Kunde man ha besvarat någon av frågeställningarna bättre eller på ett annat sätt om tillvägagångsättet varit annorlunda? 5.11 Slutsatser Utifrån de resultat man kommit fram till och den diskussion man fört ska slutsatser formuleras. I Slutsatser bör ni besvara de frågor ni presenterade i inledningen eller diskutera huruvida er hypotes höll. Om möjligt, dra även övergripande slutsatser av er studie. Om specifika frågeställningar formulerats ska slutsatserna besvara dem och dessa frågeställningar kan med fördel användas som underrubriker. Slutsatser kan redovisas antingen i löpande text eller i punktform. Allt som tas upp i slutsatserna måste ha sin grund i studien. Inga nya referenser får föras in! Detta avsnitt ska vara relativt kortfattat. För att slutsatser ska kunna läsas fristående ska detta avsnitt inledas med en väldigt kort beskrivning av vad man har gjort. T.ex. I detta arbete har..studerats, I detta arbete har förslag..., Syftet med detta arbete har varit. 5.12 Förslag till fortsatt arbete Här anges förslag på behov av fortsatt arbete i relation till den egna studiens resultat och/eller om metod. Resultat i denna studie visar att.det skulle vara av intresse att fastställa/ studera vidare. I denna studie har i småhus undersökts. En framtida studie om..i flerbostadshus skulle vara av stort värde. I denna studie har XX:s modell använts. Det skulle vara intressant att se vilket resultat användningen av YY:s eller andra modeller på samma data skulle ge. 5.13 Referenser Alla väsentliga fakta som åberopas måste det finnas källhänvisning till. Wikipedia anses inte som pålitlig källa; däremot få du hänvisa till examensarbeten. Det referenssystem som ska användas är APA systemet. Kom ihåg att det ska finnas ett-till-ett-förhållande mellan källhänvisningarna och källförteckning. Varje källa som man refererar till i texten måste gå att återfinna som en post i källförteckningen. Omvänt, litteraturlistan ska endast innehålla verk som man refererar till inne i texten och inte verk som man bara inspirerats av på ett vagare sätt. 8

Mer information om källhänvisning och APA-systemet finns på webben Student/Mina studier/examensarbete och rapporter. 5.14 Bilagor Bilagor placeras sist i rapporten och ska numreras i den ordning de nämns i texten. Som bilagor läggs sådant som är för utrymmeskrävande för den löpande texten och som därför stör läsningen. Typiska exempel på bilagor är fullständiga beräkningar, rådata, längre tabeller, enkäter, intervjuguide mm. Sammanfattande tabeller som krävs för förståelse av texten skall ej vara bilaga. 6 LOGISKA TANKEKEDJOR OCH RÖD TRÅD Rapporten ska hänga ihop i logiska kedjor på alla nivåer. Det måste finnas samband mellan innehållet i de olika avsnitten som bildar ett kapitel, likaså resonemang i meningar som bildar ett stycke ska hänga ihop. På övergripande plan ska kedjan problembeskrivning syfte- teoribakgrund-den aktuella studien/metod-resultat-diskussion- slutsatser hänga ihop och bilda en röd tråd genom hela examensarbetesrapport. För att de olika delarna ska hänga ihop behöver de bygga på föregående delar. Slutsatserna ska alltså utgå från diskussion, resultat och syfte; diskussionen ska utgå från resultat i relation till teoribakgrund, resultat ska bygga på den aktuella studien, teoribakgrund ska utgå från syftet och frågeställningar och syfte ska utgå från problembeskrivningen. 7 METATEXT OCH SAMBANDSORD Metatext betyder text om text. Det är text som hjälper läsaren att orientera sig i texten och bidrar till att skapa den röda tråden. För att läsaren ska se samband mellan olika delar behöver texten knytas samman genom att bl.a. återknyta till saker som behandlats tidigare eller genom att förbereda läsaren på vad som kommer. Inledande text till kapitel som introducerar kapitlets avsnitt och helst också förklarar samband mellan dessa avsnitt är ett exempel på metatext som förbereder läsaren på vad som kommer. På meningsnivå används sambandsord/sambandssignaler som förklarar hur olika saker förhåller sig till varandra. Se exempel på metatext och sambandsord som finns på webben under Student/Mina studier/examensarbete och rapporter. 8 HJÄLP OCH STÖD Utöver olika böcker om rapportskrivande finns det en del annat stöd som kan vara till hjälp vid skrivandet. Svenska skrivregler (2008), utgiven av Språkrådet och ger en utförlig handledning i skrivtekniska frågor för alla som skriver på svenska. Det är också möjligt att kontakta Språkrådet via Internet (www.sprakradet.se), för att få svar på frågor som rör språkbehandlingen. 9

Skrivregler för svenska och engelska från TNC (2001), som även finns på www.tnc.se. Myndigheternas skrivregler. MDH: CeSAM på MDH:s webbplats under Mina studier/service och tjänster På kursplattformen finns det mer material, bl.a. om flyt i texten, styckeindelning, sambandsmarkörer, referatmarkörer. 9 PLAGIERING Det är alltid förbjudet att plagiera (skriva av utan att ange källan) från andra källor. Vid citat, sammanfattningar och omskrivningar ska alltid källor anges. På kursplattformen finns det mera material om plagiering; bl.a. exempel på avskrivningar och egen bearbetning av källor. Misstänkt fusk anmäls alltid till högskolans disciplinnämnd och den som plagierat kan fällas för fusk och bli avstängd från studierna. Läs mer om plagiat och fusk på MDH:s webbplats Student/Mina studier/examensarbete och rapporter. Till examinatorn skickar du den slutliga reviderade versionen av ditt exjobb både i Word och PDF format förutom vanligt mail också via Urkund; observera att dokumentet ska bifogas som en fil (Word eller PDF) och inte som en länk via OneDrive eller liknande. 10