Beslutas av Styrelsen Tidigare beslut 2016-02-17 (ersätter 2015-12-08) Uppdateras Årligen Handläggare Riskchef 2016-02-10 Handläggare: Kaj Martensen Riskhanteringsplan Innehåll 1. Inledning... 2 Lagen om allmänna pensionsfonder... 2 Riskhanteringsplanen... 2 2. Delegerat mandat... 3 Styrmodell... 3 Övergripande tillgångfördelning... 3 Tillgångsklasser... 4 Vd:s riskmandat... 4 3. Riskhantering... 7 Försvarslinjer... 7 Ansvar och beslutsfattare... 8 4. Risker... 10 Definitioner... 10 Strategier... 11 Placeringsrestriktioner i APL... 11 Räntebärande värdepapper... 12 Aktier... 13 Valutaexponering... 14 Derivat och repor... 15 5. Intern riskkontroll... 16 6. Rapportering... 17 Bilaga A: Övergripande tillgångsallokering (publiceras ej) Bilaga B: Tillgångsklasser (publiceras ej) Bilaga C: Vd:s riskmandat (publiceras ej) 1
1. Inledning Lagen om allmänna pensionsfonder I lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (APL) anges att fondens styrelse årligen ska fastlägga en riskhanteringsplan för förvaltningsverksamheten. Riskhanteringsplanen ska beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa risker ska hanteras inklusive den interna kontrollstrukturen. Riskhanteringsplanen ska beskriva de huvudsakliga risker som är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa risker ska hanteras. Det ska vidare finnas interna instruktioner för hantering av dessa risker. Riskhanteringsplanen och instruktionerna ska följas upp löpande. (2000:192, 4 kap 2 ). Varje fonds styrelse ska upprätta en s.k. riskhanteringsplan i enlighet med god sed på finansmarknaden. Planen ska säkerställa en väl fungerande intern kontroll av risker, att ansvaret för riskhanteringen klart fastställs och att det med ansvaret följer erforderliga befogenheter och en självständig ställning samt att ledningen är medveten om olika risker och hur de hanteras. Tydliga riskmandat bör ges för de olika placeringarna. Regler bör ingå för hur olika slag av finansiella risker såsom ränterisk, kreditrisk, länderrisk, valutarisk, och likviditetsrisk ska hanteras liksom operationella risker. Regler för användning av derivat är ett annat område som bör ingå. (prop1999/2000:46). Riskhanteringsplanen I riskhanteringsplanen anges styrelsens beslut om riskstyrning, riskhantering, risker, intern riskkontroll och rapportering. I avsnittet om riskstyrning anges grunderna för och utformningen av det riskmandat som delegeras till vd. Mandatet tar sin utgångspunkt i den riskpreferens och den investeringsfilosofi med tillhörande investeringsövertygelser som styrelsen har lagt fast. Riskpreferensen är uttryckt som en tillgångsfördelning motsvarande 65 procent aktier och 35 procent obligationer, vilken är den risknivå fonden bör ha sett i ett 10-årsperspektiv. Denna tillgångsfördelning definieras och utgör utgångspunkten för vd:s riskmandat. Begränsningar finns vidare i form av investeringsuniversum, definierat av tillåtna tillgångsklasser. Det följande avsnittet om riskhantering lägger fast hur organisation, ansvar och beslutsfattande ska vara strukturerat med utgångspunkt i principen om tre försvarslinjer. Avsnittet om risker tar upp definition av risker, strategin för hur dessa ska hanteras och styrelsens tolkning av de regler som finns i APL. Principer för intern riskkontroll redovisas i ett eget avsnitt. I ett sista avsnitt anges riktlinjer för rapportering. 2
2. Delegerat mandat Styrelsen tar beslut om en långsiktig övergripande tillgångsfördelning (ÖT) och därmed en långsiktig risk och avkastningsnivå. Styrelsen delegerar till vd att överträffa ÖT:s avkastning till samma risknivå med restriktioner på tillåtna investeringar och avvikelser. Med ÖT som grund tar vd tar beslut om en strategisk tillgångsfördelning som delegeras vidare till förvaltningen. Utgångspunkten för vd:s riskmandat är att uppnå en tydlig och ändamålsenlig styrmodell som separerar styrelsens beslut från förvaltningens och samtidigt definierar en portföljstruktur för effektiv förvaltningsprocess och uppföljning av verksamheten. I förvaltningen implementeras detta genom arbetet med strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Styrmodell Vd tar investeringsbeslut av strategisk karaktär och delegerar övriga beslut till CIO och organisationen. Styrelsen har fattat beslut om att vd inte äger rätt att delegera beslut som rör: Strategisk tillgångsfördelning (ST) Utformning av riskmandat för CIO Större enskilda investeringar och strategier för illikvida/onoterade tillgångar Principer för interna och externa förvaltningsmandat Styrningen har satts upp så att investerings och riskhanteringsprocessen omfattar oberoende utvärdering och granskning av investeringsbeslut. Besluten tas i investeringskommittéer där premisserna för beslut granskas. För mer materiella investeringsbeslut har risk funktionen veto. Både risk och compliancefunktionen är organisationellt skilda från investeringsorganisationen och rapporterar direkt till vd. Övergripande tillgångfördelning ÖT representerar styrelsens valda riskpreferens utifrån tolkningen av uppdraget och en avvägning mellan pensionssystemets krav på och behov av avkastning. Fördelningen anger lämpligt finansiellt risktagande i absoluta termer (volatilitet). ÖT ska vara entydig och specificerad av tillgångsslagen aktier, obligationer och valuta samt frekvens för rebalansering av angivna marknadsvikter. Detta ger en tydlig styrning och uppföljning av förvaltningen. Den av styrelsen beslutade specificeringen av ÖT finns i bilaga A (publiceras ej). 3
. Protokoll 2016 02 17 bilaga 3. SPV 2016/04 Tillgångsklasser Investeringsuniversum representerar tillgångsklasser som motsvarar fondens investeringsfilosofi och investeringsövertygelser. Tillgångsklasser utgör investeringsobjekt med liknande övergripande karaktäristik och ger därmed en generaliserad beskrivning, genom marknadsindex, av de underliggande egenskaperna. Beroende på tillgångsklassens egenskaper kan dess exponering tillhöra en eller flera tillgångsslag. Följande tillgångsklasser är tillåtna att investera i (beskrivning av tillgångsklasser se bil B (publiceras ej)): Tillgångsslag Aktier o Svenska Aktier o Internationella Aktier o Emerging Markets Aktier Tillgångsslag Räntor o Svenska Räntebärande o Internationella Räntebärande o Internationella Krediter o Inflationslänkade Räntebärande o High Yield Tillgångsslag Alternativa investeringar o Infrastruktur o Fastigheter o Private Equity o Hedgefonder Tillgångsslaget Valuta Nya Investeringar 1 Vd:s riskmandat Riskmandatet anger ramarna för den möjliga relativa risken i förhållande till ÖT. Vd styr förvaltningen genom att, årligen eller tätare vid behov, fastställa en strategisk tillgångsfördelning. Den strategiska tillgångsfördelningen består av tillgångsklasser ur investeringsuniversum. Riskmandatet med relativa risklimiter ger ramar och utrymme för att operationalisera fondens investeringsfilosofi och investeringsövertygelser samt möta fondens långsiktiga målsättning. Den absoluta risken påverkas främst av hur exponeringen fördelas mellan tillgångsslag (aktier, räntor och valuta). Därför införs begränsningar hur omallokering av exponering kan ske mellan olika tillgångsslag. Sådan begränsning benämns exponeringslimit för tillgångsslag. För att reducera likviditetsrisken i portföljen är vissa av tillgångsklasserna begränsade med exponeringslimiter. Begränsning av den relativa risken mot ÖT:s sker med det statistiska riskmåttet prognostiserat Tracking Error (pte). Begränsningar i form av exponeringslimiter säkerställer övergripande krav på likviditet och att placeringsreglerna i APL inte överträds. För att klarlägga vad som anses vara allt för kraftiga avvikelser mot ÖT används begreppen grön, gul och röd zon. Sådana zoner finns för exponeringslimiter för tillgångsslag och tillgångsklasser samt för pte. I princip innebär grön zon en förväntad exponering, gul zon större avvikande exponering och röd zon kraftigt avvikande exponering. 1 Nya Investeringar är inte att betrakta som en typisk tillgångsklass. Det representerar ett utrymme inom investeringsuniversum med syfte att, i enlighet med nuvarande riskhanteringsplan, kunna göra begränsade investeringar i tillgångar med för tillfället bra priser, ofta pga. marknadsstörningar, eller i begränsad omfattning för att öka kunskapen om nya tillgångar. Inom Nya Investeringar får investeringar göras upp till 2 procent av fondförmögenheten. 4
Exponering i gul och röd zon ska rapporteras till styrelsen och till röd zon ska även en åtgärdsplan kopplas. Således består riskmandatet till vd i sin helhet (se bilaga C (publiceras ej)) av prognostiserat Tracking Error (pte) för hela portföljen inklusive tillgångsslag valuta; tillåtna tillgångsslag; exponeringslimiter för tillgångsslagen aktier, räntor och valuta exponeringslimiter för vissa tillgångsklasser Riskstyrning av totalportföljen Den relativa risken mätt som pte begränsar avvikelser i förhållande till ÖT:s indexsammansättning enligt följande: Grön zon Gul zon Röd zon pte < X% X% < pte < Y% pte > Y% Kalkylen för det av styrelsen till VD delegerade riskmandatet för pte baseras på en 10-årig tidshorisont. Tillgångarnas volatilitet och korrelation skattas från historiska data. Utifrån portföljens över/undervikt inom varje tillgångsslag i förhållande till ÖT:s index beräknas en prognos för Tracking Error. X och Y publiceras ej. 5
Exponeringslimiter per tillgångsslag Protokoll 2016 02 17 bilaga 3. SPV 2016/04 Styrelsen beslutar om exponeringslimiter för tillgångsslagen aktier, räntor och valuta. Dessa uttrycks som procenttal av fondförmögenheten och följer följande zonindelningar. Grön zon: Gul zon: Röd zon: Inom exponeringslimit för tillgångsslag Utanför grön zon men inom +/- 3 procent till grön zon Utanför både grön och gul zon Vid beräkning av exponering ska täljaren beräknas som summan av respektive tillgångsslags marknadsvärde för direkta placeringar och exponering för derivat. I nämnaren ska ingå marknadsvärdet av totalportföljen inklusive marknadsvärdet för derivatpositioner. Exponeringslimiter per tillgångsklass Styrelsen beslutar om exponeringslimiter för tillgångsklasserna. Dessa uttrycks som procenttal av fondförmögenheten: Grön zon: Gul zon: Röd zon: Inom exponeringslimit för tillgångsklass Utanför grön zon men inom +/- 1 procent till grön zon Utanför både grön och gul zon Vid beräkning av exponering ska täljaren beräknas som summan av respektive tillgångsklass marknadsvärde för direkta placeringar och exponering för derivat. I nämnaren ska ingå marknadsvärdet av totalportföljen inklusive marknadsvärdet för derivatpositioner. 6
3. Riskhantering Fonden är i sin förvaltningsverksamhet exponerad för risker av olika slag. Risk definieras som osäkerhet om framtida utfall av olika marknadshändelser, finansiell risk, och handhavanderisker i förvaltningen, operationella risker, som påverkar verksamheten och dess resultat. Riskhantering är den process i vilken risker identifieras, värderas och hanteras av de ansvariga för verksamheten. Riskhantering är sålunda den process som hanterar och beskriver fondens risk- och avkastningsprofil. Försvarslinjer Fonden gör investeringar i tillgångar i syfte att generera avkastning. Det innebär att fondkapitalet alltid är exponerat mot finansiella och operationella risker. Det är därför väsentligt att fonden har en väl utvecklad process för hantering av dessa risker. Fondens dagliga riskhantering och kontroll är decentraliserad ut på alla operativa delar i organisationen och följer den s.k. principen om tre försvarslinjer. Denna princip skiljer mellan funktioner som äger risk (första linjen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad (andra linjen) och funktioner för oberoende granskning (tredje linjen). Det första ansvaret, första linjen, för riskhantering och kontroll ligger på den direkta affärsverksamheten vilket inkluderar varje förvaltande enhet inom kapitalförvaltningen men även inkluderar den affärsstödjande backoffice-funktionen. Kontroll sker även hela vägen igenom transaktionsflödet. Den andra försvarslinjen omfattar den interna riskkontrollfunktionen, ekonomifunktionen samt compliancefunktionen. Riskkontroll är den funktion som följer upp att riskramverket efterlevs. Via riskkontrollprocessen säkerställs att organisationen i sin helhet såväl som i sina delar följer de restriktioner/instruktioner den är ålagd. Ekonomifunktionen säkerställer den finansiella rapporteringen. Riskkontroll och ekonomifunktionerna kontrollerar gemensamt operationell risk. Compliancefunktionen kontrollerar regelefterlevnad. Riskkontrollfunktionen och compliancefunktionen skall vara organisatoriskt fristående från de funktioner som tar affärsbeslut. Övergripande ansvariga är respektive Riskchef och Compliance Officer. Den tredje försvarslinjen vilar på internrevisionen. Styrelsen beslutar efter beredning av revisionsutskottet om och i vilken omfattning internrevision genomförs. Sådant uppdrag genomförs av extern revisionsbyrå. 7
Ansvar och beslutsfattare Styrelsen, vd, CIO, CO, riskchef och förvaltningen har klara roller. Styrelsen Styrelsen är ytterst ansvarig för verksamhetens styrning och riskhantering. Av APL framgår att styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltning av fondens medel, d.v.s. fonden har en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. Styrelsen beslutar om fondens långsiktiga förutsättningar (Tolkning av Första AP-fondens uppdrag i inkomstpensionssystemet, Investeringsfilosofi och övertygelser, Riskpreferens och Målformulering och kapitalförvaltningsmålsättning). Inom ramen för riskhanteringsplanen beslutar styrelsen om: Vd Övergripande tillgångsfördelning Investeringsuniversum i form av tillgångsklasser Vd:s riskmandat i form av exponeringslimiter för tillgångsslag och tillgångsklasser samt relativ risk i förhållande till ÖT (pte) Fondens tolkning av restriktioner i AP-fondslagen Ansvar och beslutsfattande för riskhantering Riktlinjer för intern riskkontroll Riktlinjer för rapportering Vd ansvarar för den löpande förvaltningen och för att styrelsens riktlinjer följs. Vd ansvarar för att organisera verksamheten för en god styrning av kapitalförvaltning, riskhantering, riskkontroll och rapportering. Vd beslutar om: Strategisk tillgångsfördelning Utformning av riskmandat för CIO Större enskilda investeringar och strategier för illikvida/onoterade tillgångar Principer för interna och externa förvaltningsmandat Godkända motparter och limiter Vd är skyldig att informera styrelsen om frågor av särskild vikt eller speciell betydelse innan beslut fattas. Till sitt förfogande har vd Investeringskommittén. Chief Investment Officer (CIO) CIO ansvarar för att förvalta fondens tillgångar inom ramarna för det riskmandat som Vd har beslutat och de riktlinjer som styrelsen har fastställt. CIO beslutar om: Allokering till tillgångsslagen och tillgångsklasser strategisk portfölj Omfattning och utformning av interna och externa riskmandat Investeringar i eller investeringsåtaganden till både noterade tillgångar som illikvida/onoterade tillgångar 8
Till sitt förfogande har CIO Allokeringsgruppen samt Investeringskommittén för Alternativa Investeringar. Chef affärsstöd Chef för affärsstöd är ansvarig för fondens administrativa processer och rutiner. Chef för affärsstöd beslutar om: godkända instrument finansiella avtal redovisningsprinciper Till sitt förfogande har chefen för affärsstöd Processgruppen. Riskchef Riskchef bevakar att beslut fattas inom ramen för den av styrelsen beslutade riskhanteringsplanen och ansvarar för fondens interna riskkontroll. Riskchef ansvarar för att: övergripande identifiera och kontrollera samtliga finansiella risker kontrollera att fondens investeringar ligger inom APL och riskhanteringsplan samt interna riktlinjer kontrollera att interna regler, processer och rutiner är lämpliga och effektiva samt föreslå förändringar i dessa om det behövs Compliance Officer (CO) CO är stöd för ledning, styrelse och verksamheten i övrigt i frågor om regelefterlevnad. CO ansvarar för: Identifiera, analysera och värdera compliancerisker (dvs. risk för regelöverträdelse 2 ) och prioritera arbetet därefter Kontinuerligt övervaka att relevanta processer/policyer finns, är tillräckliga och efterlevs Stödja styrelse, ledning och verksamheten i övrigt i frågor rörande regelefterlevnad och kontroll Rapportera avseende regelefterlevnad till styrelse och ledning Till sitt förfogande har CO Compliancegruppen. CIO, Chef för affärsstöd, Riskchef och Compliance Officer är skyldiga att informera vd i frågor av särskild vikt eller speciell betydelse innan beslut fattas. 2 Med regler avses här externa lagar, förordningar och andra regler som är tillämpliga på verksamheten samt interna policyer och riktlinjer som krävs för efterlevnad av dessa externa regler. 9
4. Risker Protokoll 2016 02 17 bilaga 3. SPV 2016/04 All kapitalförvaltning, och den stödjande verksamhet som krävs, är exponerad för risker av olika slag. Portföljens värde påverkas av marknadshändelser och andra faktorer som påverkar aktiepriser, räntor och valutakurser. Utöver marknadsrisker utsätts verksamheten också för andra risker, operativa risker, som inte i lika stor utsträckning är kvantifierbara. Definitioner Marknadsrisk Marknadsrisken hos en finansiell produkt definieras av hur mycket dess värde förändras när de marknadsstorheter (t ex aktiekurser, räntor och valutakurser) som bestämmer produktens värde förändras. De för fonden viktigaste marknadsriskerna är aktiekursrisk, ränterisk, valutakursrisk och likviditetsrisk. Aktiekursrisk avser risken för en värdeförändring p g a en för exponeringen prisförändring på en enskild aktie eller ett index. Ränterisk definieras som risken för en värdeförändring p g a en för exponeringen förändring av marknadsräntan för relevant kvalitet och löptid. Valutakursrisk avser risken för en värdeförändring p g a att en valutas kurs mot basvalutan, svenska kronor, rör sig i en för exponeringen riktning. Likviditetsrisk avser risken för att fonden inte kan genomföra önskade eller nödvändiga förändringar i portföljens sammansättning utan att belastas med orimligt höga transaktionskostnader Kreditrisk Kreditrisk är den generella risken för förluster som uppstår genom att motparten i en finansiell transaktion inte fullgör sina åtaganden oavsett orsak och kan delas in i emittentrisk, motpartsrisk och leveransrisk (settlement risk). Emittentrisk är risken att en emittent av ett värdepapper inte kan fullfölja sitt åtagande att på slutförfallodagen återbetala det nominella beloppet, Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan fullfölja sitt åtagande i ett bilateralt finansiellt kontrakt. För en deposit eller repa är risken på hela det nominella beloppet med hänsyn tagen till ev. erhållen säkerhet. För ett derivat uppskattas risken som kostnaden för att ersätta kontraktet i marknaden med ett nytt kontrakt med samma villkor. Leveransrisk uppkommer vid avräkning av finansiella kontrakt om inte parternas åtaganden kan utföras simultant. Potentiell förlust är värdet av den betalning eller leverans som skall erhållas efter att vi har uppfyllt vår del av åtagandet. 10
Operationella risker Protokoll 2016 02 17 bilaga 3. SPV 2016/04 Brister i hanteringen av operationella risker kan medföra finansiella förluster eller en oönskad finansiell riskexponering, försämrat anseende, förlorad marknadsposition eller åtgärder från myndigheter. Med operationella risker avses risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller felaktiga interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Det övergripande målet med hanteringen av operationella risker är att uppnå och upprätthålla en god kontrollkultur samt att reducera väsentliga operationella risker inom fonden. För att identifiera operationella risker ska riskanalys genomföras på varje år. Denna analys ska avse fondens processer. Analysen bör baseras på en självutvärderingsmetod som utgår från en kartläggning av fondens samtliga riskområden. Strategier En betydande del av fondens affärsverksamhet består i att på ett effektivt sätt hantera olika typer av risker. Fondens strategi är att mot bakgrund av detta ha en medveten och väl avvägd riskexponering. Marknadsrisker och emittentrisk skiljer sig logiskt något från de flesta andra typer av risker då de tas avsiktligt i investeringsprocessen i syfte att generera avkastning. De övriga riskerna kan anses som en ofrånkomlig följd av den verksamheten som bedrivs. Fondens riskstrategi är uppdelad utifrån de olika riskkategorierna. Marknadsrisker och emittentrisker ska optimeras inom den av styrelsen och ledningen fastställda riskprofilen för att möjliggöra bästa möjliga avkastning på totalportföljen. Detta genomförs genom en klar delegering av riskmandat till förvaltningen där risk följs både med top down - och bottom up -analyser. Motparts- och leveransrisker skall minimeras. Motparterna utvärderas och godkänns i en fastställd process där hänsyn tas till t ex motparternas rating. Fondens riskkontrollfunktion följer löpande upp utvecklingen av motparternas rating. Fonden ställer krav på netting avtal med tillhörande säkerhetsavtal för alla motparter som kan användas för ingående av OTC kontrakt. Operationella risker skall minimeras genom bland annat upprättande av relevanta policydokument, utbildning av personal samt investeringar i system. Samtliga risker som tas inom förvaltningsverksamheten ska förstås och följas upp av såväl förvaltningsansvarig som fondens riskkontrollfunktion. De finansiella riskerna ska även kunna mätas. Det ska finnas en utsedd ansvarig för varje delegerat riskmandat. Placeringsrestriktioner i APL Placeringar tillåts i finansiella tillgångar såsom värdepapper, fondandelar eller andra finansiella kontrakt som utges på kapitalmarknaden. Tillåtna instrument, löptider, marknader och branscher motsvarar de begränsningar som framgår av nedan angivna definitioner. Placeringarna ska vara för allmän omsättning. Vidare ska placeringar vara marknadsnoterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad med undantag för Onoterade placeringar och fastighets investeringar. Dock är det ej tillåtet att placera direkt eller indirekt via derivat i råvaror. 11
Onoterade placeringar Högst 5 procent av fondförmögenheten får placeras i onoterade värdepapper. Begränsningen omfattar räntebärande värdepapper utgivna för allmän omsättning, samt aktier eller andelar indirekt ägda via fonder och riskkapitalföretag. Vid placeringar i fonder tillämpas genomlysningsprincipen, dvs. underliggande placeringar definierar hur investeringen ska klassificeras. Om underliggande placeringar är noterade till mer än hälften klassas hela placeringen som noterad. Kraven på omsättningsbarhet och marknadsnotering gäller inte fastighetsaktier, vissa lån till fastighetsbolag, derivatinstrument, repor och värdepapperslån. (prop 1999/2000:46 sid 85) Dessa omfattas således inte av begränsningen för onoterade placeringar. Enhandsengagemang Finansiella tillgångar - aktier, obligationer, etc. - hänförliga till en enskild emittent, eller emittenter inom samma koncern, får utgöra maximalt 10 procent av fondförmögenheten inkl exponeringar från derivatinstrument. Om avtalsenliga förutsättningar råder för nettning mellan skulder och tillgångar inräknas endast det nettade värdet. I annat fall inräknas bruttopositionen. Med grupp av emittenter med inbördes anknytning avses två eller flera fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet ur risksynpunkt därför att någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen utan att stå i sådant förhållande som avses ovan har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan befaras råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem. Undantag görs för placeringar exponerade mot staten och emittenter med motsvarande kreditvärdighet i enlighet med lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. (2000:192 4 kap 11 och prop 1999/2000:46 s.93) Räntebärande värdepapper Förvärv av obligationer får ske endast av obligationer och andra fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning och ryms inom begränsningen för onoterade placeringar. Denna begränsning gäller inte Placeringar som syftar till att tillgodose behov av likviditet. Krediter till ett fastighetsbolag, om fonden ensam eller tillsammans med någon eller några av de tre andra AP-fonderna innehar mer än hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i bolaget. (2000:192 4 kap 7 ) Kreditrisken för placeringar i räntebärande värdepapper ska i huvudsak motsvara ratingbetyg Investment Grade dvs. lägsta rating BBB-. Bedömningskriterierna och betygssättning ska i möjligaste mån motsvara de principer som används av externa ratinginstitut. Limiter ska fastställas med hänsyn till partens kreditvärdighet och engagemangets löptid, dock ej överstigande lagstiftad maxgräns för enhandsengagemang. 12
Säkra räntebärande papper Minst 30 procent av fondförmögenheten ska vara placerade i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk. (2000/192 4 kap 4 ). Med låg kreditrisk avses emittent eller emitterade skuldförbindelser vars officiella rating från ett välrenommerat ratinginstitut uppgår till lägst motsvarande ratingbetyg BBB- enligt Standard & Poor s. För att uppnå önskad riskspridning får marknadsvärdet på skuldförbindelserna med ratingbetyg BBB inte utgöra en dominerande andel av säkra räntebärande papper. Med låg likviditetsrisk avses de skuldförbindelser som inom en kortare tidsperiod kan avyttras på en börs eller marknad ställd av intermediär. Samtliga obligationer emitterade eller garanterade av svenska staten inräknas i sin helhet i säkra obligationer. Vid fastställande av andelen säkra obligationer tillämpas genomlysning, dvs. om fonden har dominerande ägarinflytande i bolag eller annan struktur och försäljning av säkra obligationer kan ske till en låg kostnad medräknas dessa i andelen säkra obligationer. Detta i en omfattning som motsvarar fondens ägarandel av bolag eller annan struktur. Aktier Förvärv får endast ske av sådana aktier eller andra andelar i företag som är, eller inom ett år från emissionen av dem avses bli, noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad. Denna begränsning gäller inte aktier och andelar i företag som har till huvudsakligt ändamål att äga eller förvalta fast egendom eller tomträtt (fastighetsbolag), företag som har till huvudsakligt ändamål att äga och förvalta sådana aktier eller andra andelar i företag som inte är noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad (riskkapitalbolag). (2000:46 4 kap 5 ) Aktieinnehavet i svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en auktoriserad marknadsplats får högst uppgå till ett marknadsvärde om två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier i bolagen. Vid tillämpningen av ovan sagda ska inte beaktas sådana aktier i bolagen som ingår i svenska eller utländska fonder i vilka fonden innehar andelar som inte medför rätt att rösta för aktierna, aktier i fastighetsbolag i vilka fonden innehar så många aktier att röstetalet för dem överstiger tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. (2000:46 4 kap 6 ). 13
Röstandelsbegränsning Fonden får inte inneha så många aktier eller andelar i företag att röstetalet för dem överstiger tio procent eller för riskkapitalföretag trettio procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i företaget. Begränsningen gäller inte sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som inte är noterade vid en börs eller annan reglerad marknad. sådana aktier eller andra andelar i fastighetsbolag som är noterade vid en börs eller någon annan reglerad marknad och vilka bolag fonden ensam eller tillsammans med någon eller några av de andra tre AP- fonderna innehade minst hälften av röstetalet för samtliga aktier eller andra andelar i bolaget när noteringen skedde. andelar i svenska och utländska fonder som inte medför rätt att utöva rösträtt för de aktier eller andra andelar i företag som ingår i dessa fonder. (2000:46 4 kap 9 ) Valutaexponering Högst 40 procent av fondförmögenheten får vara exponerad för valutarisk. Vid beräkning av den totala valutaexponeringen ska hänsyn tas till samtliga valutainstrument inklusive derivatinstrument. Den sammantagna valutaexponeringen beräknas som summan av öppen valutaexponering i Developed Market valutor samt ej valutasäkrade exponeringar genom tillgångar i Emerging Market och Frontier Market. Obligationer Förekomsten av valutarisk för räntebärande värdepapper avgörs om ett instrument är denominerat i utländsk valuta. För räntebärande värdepapper är avgörande för om valutarisk föreligger om instrumentet är utgivet i utländsk valuta. För obligationer med olika valutor på kupong och kapitalandel utgörs sådan risk i förekommande fall av den del som utgiven i utländsk valuta. (prop 1999/2000:46 sid. 104) Aktier För svenska företag, dvs. företag med juridisk hemvist i Sverige, anses inte föreligga någon valutakursrisk med undantag för svenska företag som, när de legala förutsättningarna finns, väljer att redovisa i utländsk valuta. För aktier och andra andelar i utländska företag, dvs. företag med juridisk hemvist utomlands, gäller generellt att innehavet anses vara exponerade för valutarisk. Detta gäller även sådana företag som utgör sammanslagningar av svenska och utländska företag som efter sammanslagningen även är noterade vid svensk börs. (prop 1999/2000:46 sid 104) 14
Derivat och repor Handel med derivatinstrument bör främst ske i syfte att effektivisera förvaltningen, skydda tillgångarna mot olika risker och kunna ändra sin position i riskhänseende. (prop 1999/2000:46 sid 89). Fonden får placera i derivatinstrument som handlas över börs under förutsättning att denna lyder under tillsynsmyndighet. Handel i så kallade OTC-derivat och repor får endast ske med värdepappersinstitut eller motsvarande som står under myndighetstillsyn. Vidare ska sådana motparter ha hög kreditvärdighet dvs. Investment Grade. Nettingavtal ska tecknas med motparter för handel med OTC derivat. Värdepapperslån får endast lämnas på för branschen sedvanliga villkor mot betryggande säkerheter i värdepapper. Externa förvaltare All förvaltning av fondernas medel ska, om styrelsen så beslutar, kunna skötas av utomstående förvaltare. Det kan ske genom köp av fondandelar eller genom skräddarsydda förvaltningsuppdrag. Minst 10 procent av fondförmögenheten ska förvaltas genom utomstående förvaltare. (prop 1999/2000:46 sid 111) 15
5. Intern riskkontroll Med intern kontroll avses alla de metoder och åtgärder som fastlagts för att säkerställa att de avsiktliga eller oavsiktliga fel som eventuellt kan begås inom verksamheten inte leder till fel i förvaltning, redovisning eller förluster för fonden. Intern kontroll består av beslutade kontrollmoment (attester och avstämningar), en distinkt ansvars- och arbetsfördelning samt ändamålsenlig rapportering. God riskkontroll bygger på effektiv riskrapportering. Finansiella risker följs upp och rapporteras löpande till fondens ledning. En övergripande riskanalys ska genomföras på årlig basis vilken inkluderar verksamhetsrisker, affärsrisker, operativa risker och anseenderisker. Denna riskanalys sker i form av en självutvärdering och återrapportering sker till revisionsutskott och styrelse. Områden som identifierats som högre risk vilken kräver åtgärder ska följas upp av fondens ledning. Återrapportering av åtgärder sker också till fondens revisionsutskott. Organisationen hos fonden innefattar systematiska rutiner vilka syftar till att: säkerställa att limiter och instruktioner efterlevs samt att verksamheten i övrigt bedrivs i överensstämmelse med styrelsens och ledningens intentioner, säkerställa en riktig och fullständig redovisning, säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och andra bestämmelser, skydda fondens tillgångar. 16
6. Rapportering Fondens rapportering ska omfatta följande områden: Resultat- och balansrapportering Portföljrapportering o Nyckeltal samt avkastnings och riskanalys o Riskchefs rapportering limiter o Compliance rapportering regelefterlevnad Utvärdering och uppföljning Riskchef och Compliance officer löpande rapportering Ansvar för rapportering, uppföljning och utvärdering ska vara skilt från affärsverksamheten. Styrelserapporteringen sker löpande. Resultat- och balansrapportering Den externa publika rapporteringen sker i två offentliga rapporter för halvår resp. helår. Till styrelsen ska dessutom rapportering ske kvartalsvis. Resultat- och balansräkningar upprättas med tillämpning av god redovisningssed såsom denna kommit till uttryck i redovisningsprinciper som utarbetats gemensamt för AP-fonderna. Portföljrapportering Rapportering till styrelsen ska ske månadsvis och visa portföljens utfall i form av exponering, avkastning och risk. Portföljrapporten ska även innehålla utfall från stresstester och scenariosanalyser. Utöver detta rapporteras löpande händelser som ur risksynpunkt kan få betydelse för fondens förvaltning såsom marknadshändelser. Utvärdering och uppföljning Uppföljning av förvaltningens resultat ska göras så långt möjligt på daglig basis, medan fondens utvärdering ska ske årligen och omfatta följande: Fondens avkastning i relation till omvärlden och uppsatta mål. Fondens avkastning ställs i förhållande till ett antal mått, så som avkastningsmålet, inkomstindex, de övriga AP-fonderna och andra jämförbara kapitalförvaltare. Vd:s riskmandat och utnyttjandet av detta mandat. Förvaltningsresultat på beslutsnivåerna Övergripande Tillgångsallokering, Strategisk Tillgångsallokering och fondens portfölj. Riskchefsrapportering Rapporterar löpande till vd. Avvikelser mot APL och riskhanteringsplanen, och väsentliga avvikelser från interna riktlinjer och limiter ska rapporteras till styrelsen. Compliancerapportering Compliance Officer rapporterar löpande till vd. Väsentliga avvikelser mot externa och interna regler och riktlinjer ska rapporteras till styrelsen. 17