RISKHANTERINGSPLAN FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHETEN

Transkript

1 1 RISKHANTERINGSPLAN FÖR FÖRVALTNINGSVERKSAMHETEN Fastställd av styrelsen Version till Version 2014/06 1 (38)

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Riskhantering Uppdraget Ansvar och beslutsfattande Beslutsfattare Styrelsen VD Chief Investment Officer (CIO) Chef Kapitalförvaltning Chief Risk Officer (CRO) Beslutsberedande utskott och grupper Dynamiska allokeringsgruppen(da-gruppen) Risk Management Committee (RMC) Krisledning Risker, riskstrategi Riskdefinitioner Marknadsrisk Kreditrisk Likviditetsrisk Operativa risker Riskstrategi Lagstadgade placeringsrestriktioner Lagens riktlinjer för placeringsverksamheten Valutarisk Ränterisk Aktiekursrisk Begränsningar för onoterade tillgångar Likviditetsrisk Leverage Kreditrisk Stora exponeringar Refinansieringsrisk Landrisk Värdepappersutlåning AP3s roll som ägare (38)

3 3 5 Intern riskhantering Intern kontroll Krishantering Etiska regler Rapportering Rapportering till ledningen Rapportering till RMC Rapportering till styrelsen Övrig rapportering Rapportering till Riksdagen Bilagor Bilaga 1: Beskrivning av riskklassstrukturen (styrelsebeslut) Bilaga 2: Investeringsportföljen: allokeringsbeslut per riskklass (styrelsebeslut) Bilaga 3: Mandat utanför den indexrelaterade förvaltningen (styrelsebeslut) Bilaga 4: Leverage (styrelsebeslut) Bilaga 5: Restriktion för att hantera Likviditetsrisk (styrelsebeslut) Bilaga 6. Fondens tolkning av 30%- regeln och principer för vad som utgör låg kredit- och likviditetsrisk (styrelsebeslut) Bilaga 7: Tillåtna instrument (styrelsebeslut) Bilaga 8: Process för godkännande av nya instrument (styrelsebeslut) Bilaga 9: Process för godkännande av motparter (styrelsebeslut) Bilaga 10: Godkända motparter och fastställda limiter (styrelsebeslut) Bilaga 11 Värdepappersutlåning (styrelsebeslut) Bilaga 12. Bolag som AP3 inte får investera i (styrelsebeslut) Bilaga 13. Delegering Bilaga 14. Mandat portföljkonstruktion investeringsportföljen tilldelat Kerim Kaskal (CIO) Bilaga 15. Övergripande mandat för kapitalförvaltningen Bilaga 16. Sammanställning av Beslutade Mandat (38)

4 4 1 INLEDNING AP3 är en av fem buffertfonder inom det allmänna pensionssystemet. AP3 har riksdagens uppdrag att förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå. Buffertfondernas uppgift är dels att balansera in- och utbetalningar i inkomstpensionssystemet, dels att bidra till pensionssystemets långsiktiga finansiering. I lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder fastslås att fondens styrelse årligen skall fastlägga en verksamhetsplan. Denna utgörs av fondens styrdokument som fastställs av styrelsen. De styrdokument som avser förvaltningsverksamheten utgörs av Mål och Investeringsprinciper Riskhanteringsplan för förvaltningsverksamheten samt Ägarpolicy. Riskhanteringsplanen beskriver de huvudsakliga risker som är förenade med placeringsverksamheten och hur dessa risker skall hanteras inklusive den interna kontrollstrukturen. All kapitalförvaltning är förknippad med risk, dvs med osäkerhet om framtida utfall för olika marknadsstorheter eller andra variabler. Riskhantering, riskuppföljning och riskkontroll är därför en central del av AP3s verksamhet och en integrerad del av styrningen av AP3s verksamhet. Styrelsen i AP3 är ytterst ansvarig för riskerna i fondens verksamhet. Detta dokument omfattar fondens riskhantering ansvar, beslutfattande och beredande organ beskrivning av risker och fondens riskstrategi övergripande placeringsrestriktioner (lagen 200:192, 4 kap.3-18 ) beskrivning av den interna kontrollen rapportering och uppföljning I bilagor beskrivning av fondens riskklasstruktur fastställda riktlinjer, begräsningar och riskmandat för förvaltningen principer för delegering Det åligger ledningen att ansvara för att dokumentera nödvändiga förändringar i denna riskhanteringsplan. Riskhanteringsplanen fastställs årligen av styrelsen på det konstituerande mötet men ändringar kan ske vid behov. 1.1 RISKHANTERING AP3 är i sin förvaltningsverksamhet exponerad för risker av olika slag. Risk definieras som osäkerhet om framtida utfall av olika marknadsstorheter och andra omgivningsfaktorer som påverkar verksamheten. Riskhantering (eng. risk management) är den process i vilken risker identifieras, deras positiva eller negativa konsekvenser värderas och hanteras av de ansvariga för verksamheten. Riskhantering är sålunda den process som hanterar fondens risk- och avkastningsprofil. På högsta nivån utsätts fonden för risker att pensionssystemets förutsättningar ändras, bland annat genom förändringar i befolkningsunderlaget. Dessa risker analyseras i fondens ALM-process och på basis av denna analys fastställer styrelsen fondens operativa mål. Fondens verksamhet går ut på att med fondkapitalet ta positioner i finansiella instrument i syfte att generera avkastning. Det innebär att fondkapitalet alltid är exponerat mot finansiella risker. Genom diversifiering d v s allokering av kapitalet till olika finansiella tillgångar, olika geografier och olika riskpremier men också genom att variera investeringstidpunkterna, kan riskerna begränsas utan att avkastningspotentialen elimineras. Detta är i allt väsentligt riskhantering inom förvaltningsverksamheten. Styrelsen kontrollerar också det totala risktagandet genom att fastställa ett riskregelverk inom vilka ramar förvaltningen ska agera. 4 (38)

5 5 Fondens dagliga riskhantering och kontroll är decentraliserad ut på alla operativa delar i organisationen och följer den s.k. principen om tre försvarslinjer. Denna princip skiljer mellan funktioner som äger risk och regelefterlevnad (första linjen), funktioner för övervakning och kontroll (andra linjen) och funktioner för oberoende granskning (tredje linjen). Det första ansvaret, första linjen, för riskhantering och kontroll ligger på den direkta affärsverksamheten vilket inkluderande varje förvaltande enhet inom kapitalförvaltningen men även inkluderande den affärsstödjande backoffice-funktionen. Ansvaret för riskhanteringen vilar därmed där risken har sitt ursprung. Kontroll sker även hela vägen igenom transaktionsflödet till backoffice. Varje anställd är därmed ansvarig för att hantera riskerna inom det egna ansvarsområdet. Övergripande ansvarig är Chefen för Kapitalförvaltningen. Den andra försvarslinjen omfattar den interna riskkontrollfunktionen samt compliancefunktionen. Dessa funktioner övervakar affärsfunktionernas riskhantering och regelefterlevnad. Riskkontroll är den funktion som följer upp att riskramverket efterlevs. Via riskkontrollprocessen säkerställs att organisationen i sin helhet såväl som i sina delar håller sig inom limiter samt följer de restriktioner/instruktioner den är ålagd. Riskkontrollen skall vara en oberoende funktion, organisatoriskt fristående från de funktioner som tar aktiva affärsbeslut. Övergripande ansvarig är CRO. Den tredje försvarslinjen vilar på internrevisionen vilken lagts ut på extern revisionsbyrå. Internrevisorerna utses av styrelsens via Revisionsutskottet och är oberoende från affärsverksamheten. Internrevisorerna rapporterar även till styrelsen via revisionsutskottet. Internrevisionen ges varje år ett tidsbegränsat uppdrag av Revisionsutskottet att inom ett eller flera utvalda områden oberoende verifiera att affärsfunktionerna och kontrollfunktionerna uppfyller sina uppgifter vad avser riskhanteringen. God riskkontroll bygger på effektiv riskrapportering. Finansiella risker följs upp och rapporteras dagligen till AP3s ledning. För operativa risker, ESG risker och andra typer av risker som inte är direkt kvantifierbara görs kvalitativa bedömningar bl a i form av självutvärderingar. Denna typ av utvärderingar genomförs minst årligen eller vid behov. 1.2 UPPDRAGET Styrelsen ansvarar för att fastställa fondens övergripande mål och fastställer principer och riktlinjer för den operativa förvaltningen. I dokumentet Mål och Investeringsprinciper beskrivs fondens uppdrag, mål, investeringsfilosofi samt utvärderingsmodell som styrelsen fattat beslut om. Styrelsen har också det yttersta ansvaret för fondens riskhantering och interna kontroll. Riskhanteringsplanen är det styrdokument i vilket fondens syn på risk, roller och ansvar, riktlinjer, ramar och rapportering fastställs av styrelsen. Fondens operativa ledning ansvarar för att löpande förvalta fondkapitalet inom de ramar som styrelsen fastställt. Fondens ledning ansvarar även för att fastställa en förvaltningsstruktur som ligger i linje med mål och riktlinjer för den operativa förvaltningen. Ansvar för fondens operativa riskhantering åligger VD efter samråd med RMC. AP3s förvaltning av fondkapitalet sker inom fondens investeringsportfölj vilken är uppdelad i riskklasserna Aktier, Räntor, Krediter, Inflation, Valuta och Övriga exponeringar. Därutöver finns ytterligare en riskklass benämnd Absolutavkastande strategier. I bilaga 1 återfinns en bild över AP3s riskklasstruktur. 5 (38)

6 2 ANSVAR OCH BESLUTSFATTANDE AP3 verksamhet är organiserad i två avdelningar, varav en bedriver kapitalförvaltning och en är affärsstödjande samt analyserar, kontrollerar och rapporterar risker och resultat BESLUTSFATTARE Styrelsen Styrelsen är ytterst ansvarig för verksamhetens styrning och riskhantering. Av lagen om AP-fonder (2000:192) framgår att styrelsen ansvarar för fondens organisation och förvaltning av fondens medel, dvs fonden har en styrelse med fullt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska fastställa verksamhetsplanen som bl a omfattar mål och investeringsprinciper samt riskhanteringsplan. Styrelsen utser, genom Revisionsutskottet, internrevisorerna som utgör den tredje försvarslinjen. Inom ramen för riskhanteringsplanen beslutar styrelsen om sammansättning på fondens riskklasstruktur, bilaga 1 övergripande allokeringsintervall på riskklassnivå, bilaga 2 mandat utanför den indexrelaterade förvaltningen, bilaga 3 tillåten exponering i förhållande till förvaltat kapital, s.k. leverage, bilaga 4 restriktion för att hantera likviditetsrisk, bilaga 5 fondens tolkning av 30%-regeln och principer för vad som utgör låg kredit- och likviditetsrisk, bilaga 6 tillåtna instrument, bilaga 7 process för godkännande av nya instrument, bilaga 8 process för godkännande av motparter, bilaga 9 6 (38)

7 7 depåbank och limit för denna, bilaga 10 riktlinjer för värdepappersutlåning, bilaga 11 bolag som AP3 inte får investera i, bilaga VD VD ansvarar för den löpande förvaltningen och för att styrelsens riktlinjer följs. VD ansvarar för att organisera verksamheten för en god styrning av kapitalförvaltning, riskerhantering, riskkontroll och rapportering. VD: beslutar om investeringar inom ramen styrelsens fastställda riktlinjer beslutar om och bereder frågor som ska lyftas till styrelsen beslutar om att krisledningsgruppen ska aktiveras VD är ansvarig för alla beslut om investeringar och investeringsåtagande som fattas inom fondens förvaltning. VD har möjlighet att delegera den löpande förvaltningen. Delegeringen görs i form av mandat till Chief Investment Officer (CIO), bilaga 14, och till chefen för Kapitalförvaltningen, bilaga 15. All delegering sker enligt principer i bilaga 13. VDs delegeringsrätt omfattar dock ej följande beslut som ska fattas av VD efter samråd med Dynamiska allokeringsgruppen (DA-gruppen, se nedan): index för den likvida delen av riskklasstrukturen investeringar i eller investeringsåtaganden till illikvida/onoterade tillgångar principer för delegering av mandat, bilaga Chief Investment Officer (CIO) CIO ansvarar för att förvalta risken i den övergripande portföljsammansättningen och ska följa VDs fasttällda riktlinjer för förvaltningsmandatet. CIO: förvaltar de mandat som VD delegerat ska bevaka att portföljsammansättningen är ändamålenlig utifrån förväntad avkastnings och risk samt ligger inom ramen för VDs och styrelsens fastställda limiter ska analysera och föreslå förändringar av riskklassintervall och leverage som beslutas av styrelsen och bereda dessa frågor inom DA-gruppen. VD fattar beslut om förslag på förändringar som ska fattas av styrelsen ska löpande bedöma om det föreligger behov av förändringar av övergrpiande limiter för investeringar eller mandat och i så fall föreslå de för CRO ansvarar för att tillkalla krisledningen om allvarlig händelse inträffar i de finansiella marknaderna Chef Kapitalförvaltning Chefen för kapitalförvaltningen ansvarar för den löpande förvaltningen av portföljen, inom de ramar som beslutats av styrelse, VD och CIO. Chefen för Kapitalförvaltningen har möjlighet att delegera förvaltningsuppdrag till medarbetare inom Kapitalförvaltningen. All delegering görs i form av mandat. Chefen för kapitalförvaltningen: förvaltar de mandat som VD delegerat ska bevaka att mål, mandat och riskbudget för förvaltningens olika grupper och medarbetare är ändamålsenliga, samt att förvaltningen ligger inom ramen för fastställda limiter ska till RMC föreslå mål, mandat och riskbudget för enskilda mandat ska föreslå nya instrument, motparter och förvaltare till CRO ska föreslå övergripande mål och riskbudget för Taktiska investeringsstrategier, Alfa- och Betaförvaltning för beslut av VD inom DA-gruppen, ansvarar för att implementeringen av allokeringsbeslut genomförs effektivt 7 (38)

8 8 ansvarar för att adekvata resurser finns för alla de förvaltningsmandat som finns inom Kapitalförvaltningen ansvarar för riskbudgetering och kostnadsoptimering inom Kapitalförvaltningens mandat beslutar om att krisledningsgruppen ska aktiveras är övergripande ansvarig för den första försvarslinjen Chief Risk Officer (CRO) Chief Risk Officer (CRO) ansvarar för uppföljning och rapportering avseende risk och avkastning till styrelsen. CRO bevakar att beslut fattas inom ramen för styrelsens fastställda riskramverk. CRO: ansvarar för rapportering av risk och resultat enligt fastställd rapportplan ansvarar för att bevaka och rapportera limitöverdrag och incidenter enligt rapportplan (avsnitt 7) ansvarar för att upprätta och utveckla fondens riskramverk och därtill hörande instruktioner, ansvarar för att utveckla relevant rapportering bereder beslut rörande förvaltningsmandat till RMC bereder beslut rörande nya instrument till RMC bereder beslut rörande nya investeringar utanför den indexrelaterade portföljen till RMC, bereder övriga ärenden samt är föredragande i RMC bereder frågor rörande riskregelverket och limitöverdrag till revisionsutskottet ansvarar för att tillkalla krisledningen om risken (volatiliteten) i portföljen ökat snabbt och oförutsett tillser att mandatstruktur och delegeringar sker inom de ramar som fastställts i detta dokument genomför årlig övergripande riskanalys inkl operativa risker, ansvara för fondens process för operationell due diligence av externa förvaltare är övergripande ansvarig för den andra förvsarslinjen 2.2 BESLUTSBEREDANDE UTSKOTT OCH GRUPPER Dynamiska allokeringsgruppen(da-gruppen) VD utser ledamöter till DA-gruppen. Den består av VD, CIO chefen för kapitalförvaltningen och chefen för strategisk allokering. Ytterligare deltagare kan vara adjungerade. DA-gruppen bereder frågor till styrelsen rörande fondens övergripande riskklassallokering. CIO är föredragande i DA-gruppen. Beslut fattas av VD efter samråd med DA-gruppen. DA-gruppen ansvarar för att: bereda styrelsebeslut avseende övergripande allokeringsintervall, definiera riskklasstrukturen inkl. underriskklasser, besluta om index för den likvida delen av riskklasstrukturen, besluta om investeringar i eller investeringsåtaganden till illikvida/onoterade tillgångar, besluta om strategiska ESG-relaterade investeringar följa upp och analysera fondens risknivå och avkastning Risk Management Committee (RMC) VD utser ledamöter till RMC. Nuvarande sammansättning består av VD, CRO, CIO, chefen för Kapitalförvaltningen, chefen för Strategisk allokering, chefen för Alternativa investeringar, chefen för Alfaförvaltningen, chefen för Betaförvaltningen och chefen för Externförvaltning. RMC bereder frågor till styrelsen rörande fondens övergripande riskhantering och riskkontroll. CRO är föredragande i RMC. Besluten fattas av VD efter samråd med RMC. RMC ansvarar för att: 8 (38)

9 9 följa upp fondens risker följa upp incidenter och limitöverträdelser besluta om åtgärder vid incidenter och limitöverträdelser som ej regleras i mandat följa upp att fondens Riskhanteringsplan är ändamålsenlig samt bereda förslag på förändringar till revisionsutskottet och styrelsen definiera risker och riskmått utforma mandat- och limitstruktur bestämma rapporteringsplan godkänna delegering av mandat och limiter, bilaga 16 godkänna motparter (värdepappershandel, OTC, diskretionära förvaltare, fondförvaltare), bilaga 10 godkänna instrument (inkl. strukturerade produkter och fonder) bereda fondens övergripande riskanalys för styrelsen bereda frågor inom riskområdet på uppdrag av styrelsen och revisionsutskottet Krisledning AP3 har särskilda riktlinjer för krishantering och ett krisledningssystem (crisis command). VD utser ledamöter till krisledningen. Aktuell sammansättning framgår av kristavlor som finns uppsatta i fondens lokaler och av information på fondens intranät. CIO och CRO har ett särskilt ansvar att tillkalla krisledningen om risken i marknaden och/eller portföljen ökar påtagligt. VD och vice VD beslutar om krisledningen ska aktiveras. Krisdefinition: Om allvarlig händelse inträffar i de finansiella marknaderna. Om annan händelse som inte kunnat förutses inträffar som skadar personal, väsentligt påverkar fondens avkastning, fondens egendom eller varumärke. Exempel på sådana händelser kan vara större naturkatastrofer, informationsstöld, finanskris, börskrasch, förvaltare som går i konkurs. Andra händelser som definieras som kris där alla i organisationen har ansvar att tillkalla krisledningen: Om allvarligt hot riktas mot Fondens personal, verksamhet, varumärke eller egendom. Om personal saknas och varit eftersökt i 24 timmar utan att kontakt etablerats. Om allvarlig arbetsplatsolycka inträffat eller personal oväntat har skadats allvarligt eller avlidit på arbetstid eller fritid. Om våra prioriterade IT- och/eller informationssystem inte kunnat användas (oavsett anledning) inom 6-8 timmar. 9 (38)

10 10 3 RISKER, RISKSTRATEGI I detta avsnitt beskrivs översiktligt de risker som AP3s förvaltningsverksamhet är förenade med samt den strategi som AP3 har för hantering av respektive risk. I avsnitt 5 beskrivs strukturen för riskmandat och delegeringsordningen. All kapitalförvaltning, och den stödjande verksamhet som krävs, är exponerad för risker av olika slag, eftersom verksamheten per definition går ut på att hantera osäkerhet och skapa mervärde. Portföljens värde påverkas av förändringar i olika marknadsstorheter som aktiepriser, räntor och valutakurser. Utöver marknadsrisker utsätts verksamheten också för ett antal andra typer av risker, s k operativa risker som inte i lika stor utsträckning är kvantifierbara. Bilden nedan sammanfattar de viktigaste typer av risker som organisationen utsätts för. Dessa kommenteras i mer detalj nedan. Marknadsrisker Kreditrisker Likviditetsrisker Operativa risker Aktiekursrisk Ränterisk Valutarisk Inflationsrisk Emittentrisk Motpartsrisk Leveransrisk Omsättningsrisk Refinansieringsrisk Riskkultur Processrisk Personalrisk Systemrisk Instrumentrisk Compliancerisk Legalrisk 3.1 RISKDEFINITIONER Marknadsrisk Marknadsrisken hos en finansiell produkt definieras av hur mycket dess värde förändras när de marknadsstorheter (t ex aktiekurser, räntor och valutakurser) som bestämmer produktens värde förändras. Dessa kan också benämnas prisrisker. De för fonden viktigaste marknadsriskerna är valutakursrisk, aktiekursrisk, ränterisk och likviditetsrisk. Aktiekursrisk avser risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig prisförändring på en enskild aktie eller ett index. Ränterisk definieras som risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig förändring av marknadsräntan för relevant kvalitet och löptid. Med valutakursrisk avses risken för en negativ värdeförändring pga att en valutas kurs mot basvalutan, svenska kronor, rör sig i en för positionen ofördelaktig riktning. Inflationsrisk avser risken för en negativ värdeförändring pga en för positionen ofördelaktig inflationsutveckling. Prissättning av finansiella tillgångar kan också påverkas av andra storheter såsom volatilitet, inflation, rating, politisk risk, landrisk osv. I modellering av varje instruments riskprofil är det väsentligt att de rätta faktorerna fångas in i modellen. Exponeringen är det underliggande värde som kan förändras pga specifika händelser. Dessa händelser definieras i ett scenario vilket även kan inkludera sannolikheten för att detta skall inträffa. Risken ger en uppskattning om den negativa värdeförändring som kan komma att inträffa givet en viss exponering och ett valt scenario. Vid sammanläggning av risk från flera positioner och olika tillgångsklasser kan också riskernas samvariation, korrelation, inkluderas. 10 (38)

11 11 Exponering Scenarier RISK Risken kan presenteras antingen i absoluta eller relativa termer, vara framåtblickande (ex ante) eller spegla det som redan hänt (ex post). Bland de vanligaste riskmåtten finns bland annat volatilitet, value-at-risk 1, tracking error 2, och enkla känslighetsmått Value at Risk AP3 använder Value at Risk (VaR) för att mäta marknadsrisk aggregerat över olika tillgångsslag. VaR beräknas såväl för totalportföljen som för riskklasser, underriskklasser och enskilda mandat. För fondens absolutavkastande strategier används VaR för att limitera såväl det sammanlagda risktagandet som risktagandet på enskilda mandat. Det VaR-mått som används avseende styrelsens riskallokering till absolutavkastande startegier och som sedan limiterar enskilda mandat definieras som 95% konfidensintervall, en dags innehavsperiod, historiska dataserier avseende 360 dagar och en decay-faktor på 0,94. En decay-factor innebär att historisk data vägs exponentiellt efter tid. I AP3s fall innebär detta att de 80 senaste dagarna dominerar historiken med störst tyngd på de senaste 20 dagarna. Beräkningsmetoden som används är en simulering av möjliga framtida utfall, sk Monte Carlo-simulering. Den korta tidshorisonten och den exponentiella viktningen av historik motiveras av att placeringshorisonten för mandat under absolutavkastande strategier är relativt kortsiktig. Vid beräkning av VaR för hela AP3 används idag samma parametersättning som för absolutavkastande strategier som kompletteras med beräkningar med längre placeringshorisont och likaviktad historisk data för att bättre återspegla fondens långa placeringshorisont. VaR är ett statistiskt riskmått och den beräkningsmetod som AP3 använder baseras på historisk data vilket fungerar väl under normala marknadsförhållanden. För att fånga känsligheten i positioner för mer dramatiska händelser kompletteras VaR med enkla känslighetsmått, scenarieanalyser och stresstester av olika slag Kreditrisk Kreditrisk är den generella risken för förluster som uppstår genom att motparten i en finansiell transaktion inte fullgör sina åtaganden oavsett orsak och kan delas in i emittentrisk, motpartsrisk och leveransrisk (settlement risk). Emittentrisk är risken att en emittent av ett värdepapper inte kan fullfölja sitt åtagande att på slutförfallodagen återbetala det nominella beloppet, Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan fullfölja sitt åtagande i ett bilateralt finansiellt kontrakt. För en deposit eller repa är risken på hela det nominella beloppet med hänsyn tagen till ev. erhållen säkerhet. För ett derivat uppskattas risken som kostnaden för att ersätta kontraktet i marknaden med ett nytt kontrakt med samma villkor. Leveransrisk uppkommer vid avräkning av finansiella kontrakt om inte parternas åtaganden kan utföras simultant. Potentiell förlust är värdet av den betalning eller leverans som skall erhållas efter att vi har uppfyllt vår del av åtagandet. Inom stora delar av den organiserade handeln med finansiella instrument har ovanstående risker minimerats genom centrala clearingsystem där åtaganden för respektive kontrahent säkerställs enligt givna regelverk och där leveranser och likvider utväxlas simultant. Även vid den typen av handel förekommer risker för utebliven avveckling eller default och kostnader förknippade med detta, men i sammanhangen 1 Mäter den maximala potentiella förlust som med en viss sannolikhet och över en viss tidsperiod kan uppstå. Måttet kan uttryckas i absoluta termer men även i relativa termer, till exempel risken att förlora mot ett index. 2 Mäter osäkerheten i den aktiva avkastningen. Mäts som standardavvikelse. 11 (38)

12 brukar risken rubriceras avvecklingsrisk och potentiell skada är generellt väsentligt mindre än vid icke clearad handel Likviditetsrisk Likviditetsrisken är risken för att fonden inte skall kunna genomföra önskade eller nödvändiga förändringar i portföljens sammansättning utan att belastas med orimligt höga transaktionskostnader. Omsättningsrisk är risken att inte kunna sälja eller köpa tillgångar utan orimligt höga transaktionskostnader. Refinansieringsrisk är risken att inte kunna infria ingångna åtaganden utan orimligt höga finansieringskostnader Operativa risker Operativa risker är risk för förluster pga otillräckliga eller felaktiga processer, system, personal samt externa händelser såsom t ex bedrägeri. Förlusten kan bestå i en ekonomisk förlust eller utebliven förtjänst, anseendeförlust och/eller skadat förtroende för verksamheten. AP3 har definierat sju kategorier av operativa risker: Riskkultur medvetenhet, insikt och inställning inför hantering av risk inom organisationen. Processrisk ansvarsfördelning, tydliga flöden, relevanta kontroller och dokumentation. Personalrisk nyckelpersonsberoenden, kompetens, lojalitet, hög etik och moral samt möjlighet att behålla och attrahera rätt personal. Systemrisk ändamålsenliga och tillförlitliga system, behörighetsstrukturer som stödjer kontrollstruktur och ansvarsfördelning samt beredskapsplanering. Instrumentrisk förståelse och kompetens, hantering av flöden, positionsuppföljning, värdering och riskmätning. Compliancerisk regelverkstolkning och regelverksefterlevnad. Legal risk avtalsskrivningar, förändringar i lagar och regelverk inklusive skatteregler. AP3 har upprättat en metod för att identifiera operativa risker, klassificering och värdering. Fondens riskträd inkluderar identifierade risker utifrån kategori. Varje risk värderas utifrån sannolikhet att den kan komma att inträffa och vad det skulle ha för konsekvens för fonden. En riskmatris upprättas utifrån värdering och risker vilka kräver åtgärd för att minska risken identifieras. Metoden bygger på självutvärdering. Uppföljning av identifierade risker och dessas värderingar ska ske på årsbasis för att säkerställa ett kontinuerligt arbete med att minimera operativa risker. Återrapportering sker till styrelsen på årsbasis. 3.2 RISKSTRATEGI En betydande del av AP3s affärsverksamhet består i att på ett effektivt sätt hantera olika typer av risker. AP3s strategi är att mot bakgrund av detta ha en medveten och väl avvägd riskexponering. Marknadsriskerna, emittentrisken och likviditetsrisk skiljer sig logiskt något från de flesta andra typer av risker då de tas avsiktligt i investeringsprocessen i syfte att generera avkastning. De övriga riskerna kan anses som en ofrånkomlig följd av den verksamheten som bedrivs, sk residualrisker. AP3s riskstrategi är uppdelad utifrån de olika riskkategorierna. Marknadsrisker, emittentrisker och likviditetsrisk skall optimeras inom den av styrelsen och ledningen fastställda riskprofilen för att möjliggöra bästa möjliga avkastning på totalportföljen. Detta genomförs genom en klar delegering av riskmandat till förvaltningen där risk följs både med top down - och bottom up -analyser. Processen baseras på ett disciplinerat riskbudgeteringsramverk och stöds av en effektiv riskkontroll som löpande följer upp riskexponeringen. Motparts- och leveransrisker skall minimeras. Detta sker genom att endast godkända motparter accepteras. Motparterna utvärderas och godkänns i en fastställd process där hänsyn tas till t ex motparternas rating. Fondens riskkontrollfunktion följer löpande upp utvecklingen av motparternas 12 (38)

13 rating. AP3 ställer krav på ISDA avtal med tillhörande säkerhetsavtal (CSA) för alla motparter som kan användas för ingående av OTC kontrakt. AP3 har outsourcat administrationen av säkerhetshanteringen till SEB. Operativa risker skall minimeras genom bland annat upprättande av relevanta policydokument, utbildning av personal samt investeringar i verksamhetsutveckling där det är nödvändigt. De operativa riskerna följs upp årligen genom självutvärdering. Eventuella incidenter rapporteras till ledningen och i allvarliga fall till styrelsen. Katastrofplanering är också en viktig del av den operationella riskhanteringen. För mer detaljerad beskrivning av Katastrof- och krishantering se fondens katastrofplan. Samtliga risker som tas inom förvaltningsverksamheten ska förstås och kunna mätas och följas upp av såväl förvaltningsansvarig som fondens riskkontrollfunktion. Det ska finnas en utsedd ansvarig för varje delegerat riskmandat, dvs det finns alltid en ansvarig för varje risk som tas inom förvaltningen (38)

14 4 LAGSTADGADE PLACERINGSRESTRIKTIONER LAGENS RIKTLINJER FÖR PLACERINGSVERKSAMHETEN I lagen (2000:192) återfinns riktlinjer för placeringsverksamheten (4 kap ). Placeringar får ske i alla förekommande instrument på kapitalmarknaden som är marknadsnoterade och omsättningsbara. Minst 30 procent av fondens tillgångar ska placeras i räntebärande värdepapper med låg kreditrisk och god likviditet. Högst 40 procent av tillgångarna får exponeras för valutarisk. Marknadsvärdet på fondens totala innehav av aktier i svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en auktoriserad marknadsplats får inte överstiga 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. Varje fond får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat företag. Maximalt 5 procent av fondens tillgångar får placeras i onoterade värdepapper. Dessa placeringar får ske i aktier eller andelar i riskkapitalföretag eller indirekt via värdepappersfonder eller liknande. AP-fonderna får äga högst 30% av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i ett enskilt riskkapitalföretag. Minst 10 procent av tillgångarna ska förvaltas av utomstående förvaltare. Dessutom finns några restriktioner om vilka tillgångar fonden kan investera i: Fonden får inte placera i optioner, terminer eller andra liknande finansiella instrument med råvaror som underliggande tillgång. Högst 10 procent av fondens tillgångar får placeras i fondpapper eller andra finansiella instrument utfärdade av en emittent eller av en grupp av emittenter med inbördes anknytning. Alla finansiella derivat är tillåtna men handel i derivat skall ske främst i syfte att effektivisera förvaltningen, skydda tillgångarna mot olika risker och för att ändra positionen i riskhänseende. Dessa behöver inte vara noterade eller omsättningsbara. OTC-derivat är sålunda tillåtna. Fondens funktion för riskkontroll följer kontinuerligt upp att dessa regler och restriktioner efterlevs. Vilka instrument som är tillåtna i förvaltningen framgår av bilaga 7 Härefter följer övergripande begränsningar för investeringsverksamheten fastställda av styrelsen. Dessa begränsningar kan dels vara tolkningar/förtydliganden av begränsningar angivna i AP-fondslagen, dels vara begränsningar som styrelsen beslutat att fastställa för AP3s investeringsverksamheten som utgår ifrån fondens riskklasstruktur, bilaga 1 Beskrivning av riskklasstrukturen. 4.2 VALUTARISK Högst 40 procent av tillgångarna får exponeras för valutarisk (SFS 2000:192, 4 kap. 10) Styrelsen fattar beslut om AP3s valutaexponering som en del av den övergripande allokeringen till investeringsportföljen. Till VD delegeras ett avvikelsemandat för den operativa förvaltningen. Därutöver fastställer styrelsen ett intervall inom vilket förvaltningen får ta valutarisk, vilket framgår av bilaga 2 Allokeringsbeslut per riskklass. 4.3 RÄNTERISK Minst 30 procent av fondens tillgångar ska placeras i fordringsrätter med låg kreditrisk och god likviditet 3 (SFS 2000:192, 4 kap. 4) 3 För fondens tolkning av låg likviditetsrisk se stycket om Likviditetsrisk 14 (38)

15 15 Styrelsen fattar beslut om fondens allokering till riskklasserna räntor, krediter och inflation med ett avvikelsemandat till VD för operativ förvaltning. De beslutsunderlag som presenteras för styrelsen skall inkludera hänsynstagande till den lagstadgade begränsningsregeln vilken framgår av bilaga 6 Fondens tolkning av 30 %-regeln och principer för vad som utgör låg kredit- och likviditetsrisk. Styrelsen fastställer ett intervall inom vilket förvaltningen får ta ränterisk, detta uttrycks som ett allokeringsintervall till riskklass räntor, se bilaga 2 Allokeringsbeslut per riskklass. 4.4 AKTIEKURSRISK Marknadsvärdet på fondens totala innehav av aktier i svenska aktiebolag som är noterade vid en svensk börs eller en auktoriserad marknadsplats får inte överstiga 2 procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. (SFS 2000:192, 4 kap. 6) Varje fond får äga högst 10 procent av rösterna i ett enskilt börsnoterat företag (SFS 2000:192, 4 kap. 9) Därutöver fastställer styrelsen ett allokeringsintervall inom vilket fonden får ta aktierisk se bilaga 2 Allokeringsbeslut per riskklass. 4.5 BEGRÄNSNINGAR FÖR ONOTERADE TILLGÅNGAR Aktier (eller andra andelar i riskkapitalbolag) och fordringsrätter som inte är upptagna till handel på en auktoriserad marknadsplats och aktiefonder som har en procentsats överstigande 50 procent onoterade instrument får som högst utgöra fem procent av AP3s totala fondvärde. (SFS 2000:192, 4 kap. 8) AP-fonderna får äga högst 30% av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i ett enskilt riskkapitalföretag. (SFS 2000:192, 4 kap. 9) Onoterade tillgångar inkluderas det av styrelsen fastställda mandatet avseende ej indexrelaterad förvaltning. Därutöver fastställer styrelsen mandat utanför den indexrelaterade förvaltningen, vilket framgår av bilaga 3 Mandat utanför den indexrelaterade förvaltningen 4.6 LIKVIDITETSRISK Skall hålla nödvändig beredskap i sin placeringsverksamhet för att kunna överföra medel till Pensionsmyndigheten (SFS 2000:192, 2 kap. 2) AP3 skall hålla en betalningsberedskap utifrån fondens uppgift att täcka nettounderskott i betalningsflödet i pensionssystemet. Styrelsen har fastställt Restriktioner för att hantera likviditetsrisk, bilaga LEVERAGE Fonden får låna medel för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov och åta sig förpliktelser som är förenade med ett sådant lån (SFS 2000:192, 4 kap. 17) Fondens uppdrag är att förvalta det anförtrodda kapitalet. Fonden ska inte uppta lån för att finansiera investeringar, dvs inte skuldsätta svenska staten, det sk låneförbudet. Lagen tillåter däremot derivat, repor och värdepapperslån förutsatt att dessa används för att effektivisera förvaltningen, skydda tillgångar mot olika risker eller förändra en position i riskhänseende. Dessa typer av transaktioner kan ge upphov till samma effekter som att placera lånade medel. För att säkerställa att förvaltningen inte strider mot låneförbudet bör fondens leverage följas upp över tiden. Detta skall göras på total fondnivå. Syftet är inte att begränsa risken som sådan i portföljen. Fondens risknivå skall styras genom styrelsens beslut avseende risk- och avkastningsnivåer samt tilldelade riskmandat. Fondens leverage är definierad, limiterad och följs upp i enlighet med bilaga 4 15 (38)

16 4.8 KREDITRISK Stora exponeringar Högst 10 procent av fondens tillgångar får placeras i fondpapper eller andra finansiella instrument utfärdade av en emittent eller av en grupp av emittenter med inbördes anknytning (SFS 2000:192, 4 kap. 11) För beräkning av stora exponeringar definieras grupp av emittenter med inbördes anknytning som bolag inom samma koncern. I exponeringen inkluderas underliggande kreditexponering i derivat. Begränsningen avseende högst 10% exponering mot en emittent gäller inte emittenter som anges i 4 kap. 6 stycke A i lagen om (1994:2004) kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Detta stycke innehåller en definition av emittenter med riskvikt noll. Exempel på sådana är svenska staten, svensk kommun, utländsk stat eller centralbank som regeringen föreskriver och andra emittenter med motsvarande risknivå. Styrelsen fastställer ett intervall inom vilket förvaltningen får ta (emittentrisk) kreditrisk, vilket framgår av bilaga 2. Styrelsen fastställer en motpartsrisklimit och en leveransrisklimit för fondens depåbank efter förslag från RMC, bilaga 10. Därutöver har styrelsen till RMC delegerat rätten att godkänna motpart och tilldela motparten motparts- och leveransrisklimit, under förutsättning att styrelsen fastställda kriterier är uppfyllda, vilka framgår av Process för godkännande av motparter, bilaga REFINANSIERINGSRISK Förutom faktiska investeringar ingår fonden åtaganden om framtida utbetalningar. Som exempel på denna typ av åtaganden kan nämnas åtaganden till riskkapitalfonder, derivattransaktioner och säkerställande avtal för OTC derivat. Finansieringskällor för framtida åtaganden kan definieras som tillgångar vilka kan repas, tillgångar tillgängliga för försäljning samt eventuella bekräftade kreditlinor. Fondens hantering av refinansieringsrisk är konfidentiell information LANDRISK Investeringar inom den likvida delen av portföljen får ske i länder vilka ingår i indexleverantören MSCIs definition av developed och emerging markets. För mindre likvida tillgångar i den ej indexrelaterade förvaltningen anges i de mandat som fastställts av styrelsen vilka länder/regioner som är tillåtna för respektive område. Analys av landrisk ska ingå vid bedömningen av en investerings risk. RMC kan godkänna investeringar i länder utanför det universum som anges ovan. Revisionsutskottet ska för styrelsens räkning informeras om sådana beslut VÄRDEPAPPERSUTLÅNING Styrelsen har fastställt mandat för värdepappersutlåning inklusive mottagande av kontantsäkerheter och reinvestering av dessa. Det finns också förbehåll avseende utlåning av svenska aktier. Förbehållet ska ge AP3 rätt att begränsa utlåning i samband med bolagsstämmor för att säkra AP3s rösträtt. Mandat och förbehåll framgår av bilaga 11 Värdepappersutlåning AP3S ROLL SOM ÄGARE Enligt Propositionen till AP-fondslagen Prop. 1999/2000:46 ska ägarrollen entydigt utövas i syfte att bättre tillvarata möjligheter till högre avkastning på förvaltade medel samtidigt ska miljö och etikhänsyn tas i investeringsverksamheten. Styrelsen fastställer fondens ägarpolicy årligen. Samtliga ägarelaterade frågor ska hanteras av fondens ägargrupp och enskild förvaltare ska inte uttala sig för AP3s räkning i ägarfrågor relaterade till innehav inom sitt mandat. Ägargruppen kan dock i vissa fall delegera rätten att representera fonden i ägarfrågor till enskild förvaltare. 16 (38)

17 AP3 koncentrerar ägarstyrningsarbetet till de områden där fonden bedömer att fonden gör störst nytta och har störst möjlighet att påverka. Det medför att tillämpningen av ägarpolicyn kan skilja sig beroende på bolagets geografiska domän samt storleken på fondens innehav. AP3 tar endast i undantagsfall större ägarandelar i enskilda bolag för att kunna utöva en aktiv ägarroll. Enskilda förvaltare ska vara medvetna om detta och ska undvika att ta aktiva positioner, dvs positioner utanför den rena indexförvaltningen, som innebär att AP3 får en roll som storägare i ett enskilt bolag. Om detta trots allt skulle ske ska ägargruppen informeras så snart som möjligt. Undantag från denna regel kan ges i mandatskrivningen för enskilda mandat där AP3 har särskild kompetens och syftet med förvaltningen är att utöva aktivt ägarskap. Ett exempel på ett sådant mandat är Life Science. Rörande ESG (miljö- och etikhänsyn) verkar AP3 för att de bolag som fonden investerar i ska identifiera och hantera miljömässiga, etiska och sociala risker på ett sätt som skapar värde för aktieägarna. Bolag bör göra riskanalyser, upprätta styrnings- och ledningssystem och ha extern rapportering. De bör även ha uppförandekoder och policyer på plats som visar på bolagets förhållningssätt till miljö och etik inom bolaget och gentemot intressenter inklusive affärspartners och leverantörer. Om AP3 får kännedom om att bolag som fonden har investerat i är skyldig till kränkning av internationella konventioner engagerar sig AP3 via det gemensamma Etikrådet. Etikrådet använder dialog som främsta verktyg för att få bolag att upphöra med kränkningar. Om en dialog inte leder till positivt resultat kan Etikrådet rekommendera AP3 (och övriga AP-fonder) att exkludera bolaget. Exkluderingsbeslut fattas av AP3s styrelse. Exkluderade bolag framgår av Bilaga 12 Bolag som AP3 inte får investera i (38)

18 5 INTERN RISKHANTERING INTERN KONTROLL Med intern kontroll avses alla de metoder och åtgärder som fastlagts av AP3 för att säkerställa att de avsiktliga eller oavsiktliga fel som eventuellt kan begås inom verksamheten inte leder till fel i förvaltning, redovisning eller förluster för fonden. Grund för den interna kontrollen är denna riskhanteringsplan, i vilken fondens övergripande ansvarsfördelning, mål, risker, risklimiter och riskmandat samt rutiner för rapportering, uppföljning och kontroll av riktlinjernas efterlevnad fastlagts av styrelsen. Riktlinjerna anger även beslutsordningen, vilken skall gälla i den löpande förvaltningen. För en mer detaljerad beskrivning av den interna kontrollprocessen och ansvarsfördelningen hänvisas till Instruktion för intern kontroll samt till olika avdelningars arbets- och rutinbeskrivningar. Organisationen hos AP3 innefattar systematiska rutiner vilka syftar till att: säkerställa att limiter och instruktioner efterlevs samt att verksamheten i övrigt bedrivs i överensstämmelse med styrelsens och ledningens intentioner, säkerställa en riktig och fullständig redovisning, säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och andra bestämmelser, skydda fondens tillgångar. Intern kontroll består av beslutade kontrollmoment (attester och avstämningar), en distinkt ansvars- och arbetsfördelning samt ändamålsenlig rapportering. Rutiner finns som säkerställer att: samtliga affärshändelser omgående registreras och kontrolleras av oberoende funktion/person, samtliga registrerade transaktioner är verkliga, affärshändelser registreras med rätt värde och värdering sker löpande enligt fastställda riktlinjer, att omvärderingar görs på ett korrekt sätt, att betalningar och betalningsinstruktioner endast kan genomföras av två personer i förening, affärshändelser bokförs i enlighet med fondens redovisningsprinciper. Ansvarig för upprättande och översyn av god intern kontroll är CRO. AP3s organisation, rutiner och interna kontroll granskas och utvärderas regelbundet av fondens externa revisorer. Externrevisorerna avger rapporter till såväl VD som till styrelsen. Fonden har inte en egen internrevisionsfunktion men styrelsen har gett i uppdrag till revisionsutskottet att årligen besluta om en internrevisionsinsats ska upphandlas samt omfattningen av denna. Genomförd internrevision behandlas av revisionsutskottet och återrapporteras till styrelsen. En övergripande riskanalys ska genomföras på årlig basis vilken inkluderar verksamhetsrisker, affärsrisker, operativa risker och anseenderisker. Denna riskanalys sker i form av en självutvärdering och återrapportering sker till revisionsutskott och styrelse. Områden som identifierats som högre risk vilken kräver åtgärder ska följas upp av fondens ledning. Återrapportering av åtgärder sker också till fondens revisionsutskott. 5.2 KRISHANTERING Fondens sårbarhet för katastrofer skall hållas låg. Driftstopp pga utebliven tillgång till fondens lokaler, systemhaveri, plötslig förlust av medarbetare, hot mot verksamheten eller enskilda medarbetare mm kan medföra stora ekonomiska konsekvenser varför en krishanteringsplan skall finnas på plats för att minimera eventuell skada. Målen för fondens krishanteringsplan är att: professionellt kunna omhänderta drabbade för att minska onödigt lidande, kunna återställa verksamheten till en fungerande nivå så snart som möjligt vid en krissituation, 18 (38)

19 19 tillse att fondens rykte och varumärke inte äventyras, säkerställa att det finns en dedikerad krisledning med tydligt ansvar, mandat och instruktioner för att kunna leda organisationen och minimera skada. Riktlinjer för krishantering finns inom fondens ramverk för fondstyrning. 5.3 ETISKA REGLER En intern etikpolicy för anställda har antagits av styrelsen och gäller för samtlig personal anställd i AP3. Denna har i sin tur operationaliserats i form av en Uppförandekod vilken bilägges samtliga anställningsavtal som AP3 ingår och utgör en del av anställningsavtalet. Reglerna inkluderar bl a regler kring bisysslor, jävsituation, handel med egna värdepapper, insiderregler, representation och gåvor. 19 (38)

20 6 RAPPORTERING Rapportering skall ske i enlighet med följande rapporteringsplan RAPPORTERING TILL LEDNINGEN För att VD och förvaltningsansvariga skall kunna bevaka och utvärdera förvaltningen och kunna fatta tillfredsställande beslut för att nå uppsatta mål skall följande rapporter finnas tillgängliga för VD, förvaltningsansvariga och övriga förvaltare. Omgående Ansvarig förvaltare är skyldig att rapportera överträdelse av limit till närmaste chef och fondens riskkontrollfunktion så snart en överträdelse upptäcks. Fondens riskkontrollfunktion skall på motsvarande sätt omgående rapportera till ansvarig förvaltare samt dennes närmaste chef om en limitöverträdelse upptäcks. Ansvarig förvaltare skall avge en förklaring och redovisa vidtagna åtgärder. Närmaste chef och fondens riskkontrollfunktion gör bedömning om vidtagna åtgärder är tillräckliga. Vid allvarligare överträdelse av någon av VD eller RMC fastställd limit, vid överträdelse av limit fastställd av styrelsen eller av lag samt vid annan incident ska VD, chefen för kapitalförvaltning och CRO informeras omgående. Fondens riskkontrollfunktion ansvarar för denna rapportering som även ska innehålla förklaring samt vidtagna åtgärder. CRO ansvarar därefter för bedömning av om styrelsen ska informeras efter vad som sägs under Samtliga limitöverträdelser, och incidenter följs sedan upp av RMC avseende åtgärder. Återrapportering sker också till revisionsutskottet på utskottets ordinarie möten. Dagligen (från fondens riskkontrollfunktion) Avkastning, exponering och risk för totalportföljen, utifrån operativ struktur och riskklasstruktur. Limitkontroll Indexanalys Veckovis (från fondens riskkontrollfunktion) Sammanställning av avkastning och attribution mot långsiktig portfölj för totalportföljen. I samband med ordinarie styrelsemöten (Strategisk allokering) Återrapportering avseende allokeringsbeslut fattade av CIO efter samråd med DA-gruppen, inklusive indexförändringar för Beta. 6.2 RAPPORTERING TILL RMC Vid varje RMC möte (från fondens riskkontrollfunktion) Motparts- och kreditexponering Uppföljning av limiter och incidenter Tillfälliga limitförändringar Modellvärderade tillgångar (1 möte/år) Uppföljning av leverage Nettoflöden mot pensionssystemet Logg över ansökan nya instrument (om aktuellt) 6.3 RAPPORTERING TILL STYRELSEN Omgående Vid väsentlig överträdelse av någon av VD eller RMC fastställd limit skall styrelsen informeras. Detsamma gäller avseende en inträffad incident av annat slag än limitöverträdelse. Fondens CRO ansvarar för denna rapportering vilken sker till styrelsens ordförande och ordförande för revisionsutskottet så snart en händelse konstaterats. Resterande del av styrelsen informeras i samband med närmast följande styrelsemöte. Rapporteringen ska inkludera en förklaring av händelsen samt beskrivning av vidtagna 20 (38)

21 åtgärder. Väsentlig överträdelse/incident definieras som en överträdelse/incident som har eller skulle kunna ha medfört större ekonomisk skada och/eller förtroendeskada för fonden. Ett riktmärke för definitionen större ekonomisk skada är en påverkan på fondkapitalet på 0,1%. 21 Överträdelse av en limit fastställd av styrelsen eller en laglimit ska så snart den konstaterats rapporteras till styrelsens ordförande och ordförande för revisionsutskottet. Fondens CRO ansvarar för denna rapportering som ska inkludera förklaring till överträdelsen samt vidtagna åtgärder. Styrelsen i sin helhet informeras i samband med närmast följande styrelsemöte. Vid överträdelse av laglimit ska också Finansdepartementet informeras senast före nästkommande externa rapporttillfälle. Månadsvis (från fondens riskkontrollfunktion) Månadsrapport: avkastning och risk inklusive kommentarer från förvaltningen Kvartalsvis (från CRO) Genomgång av fondens avkastning och risk, resultat- och balansräkning, kostnadsuppföljning samt kommentarer. Behandlas av styrelsen minst en gång per år Mål och riktlinjer för Kapitalförvaltningen, Kostnadsbudget, Riskhanteringsplan, Fondens övergripande riskanalys inklusive operativa risker Rapport från fondens compliance officer 6.4 ÖVRIG RAPPORTERING Månadsvis (från Ekonomi och rapportering) Riksbanksrapportering Kvartalsvis (från Ekonomi och rapportering) Rapportering till SCB (Statistiska Centralbyrån) Halvårsvis (från Kommunikation) Delårsrapport för publicering Innehavslistor för publicering på hemsida Årligen (från Kommunikation) Årsredovisning till Finansdepartementet samt för publicering Innehavslistor för publicering på hemsida Ägarstyrningsrapport för publicering Årligen (från Etikrådet) Årsrapport över etikrådets verksamhet för publicering 6.5 RAPPORTERING TILL RIKSDAGEN Årligen Vad gäller uppföljning och granskning på uppdrag av riksdagen överlämnar regeringen en gång per år en utvärdering av fondens verksamhet till riksdagen. Huvudsyftet med utvärderingen är att bedöma huruvida fonden på ett tillfredsställande sätt har agerat enligt det uppdrag man erhållit från riksdagen. Kontroll av att fonden följer de restriktioner som anges i lagen (2000:192) görs också. Denna årliga utvärdering av fonden görs under ledning av Finansdepartementet. Till denna rapportering bidrar också den årliga granskningen av verksamheten som görs av fondens externa revisorer. 21 (38)