Pensionsmyndigheten. Imageundersökning 2013 Presentation. Johan Orbe Caroline Theorell Karin Schneller. TNS Sifo

Relevanta dokument
Rapport. Imagemätning Caroline Theorell Axel Björneke Johan Orbe TNS 2012

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO

Inspektionen för socialförsäkringen

Utvärdering av ÅB Pensionssparare

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO

FRII Allmänheten om givande 2017

Rapport. Självförtroende och Förutsebarhet 2014:2. Caroline Theorell Axel Björneke Johan Orbe TNS 2012

Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till nya pensionssparare Pensionsmyndigheten

Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009

Pensionsmyndigheten. Oro inför pensionen och livet som pensionär Presentation Johan Orbe Caroline Theorell. Projektnummer:

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Utvärdering av ÅBP Pensionärer

Utvärdering av ÅB Pensionssparare

Kunskapsmätning Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport Marcela Cohen Birman

23 Allmänhetens attityder till KFM

Rapport. Utvärdering av ÅB Det orange kuvertet till pensionssparare Pensionsmyndigheten

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2015

3 Gäldenärernas attityder till KFM

Utvärdering av ÅB 2013

Pensionsmyndigheten. Oro inför pensionen och livet som pensionär Kvantitativ undersökning Johan Orbe Karin Schneller Caroline Theorell

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2014

Sida i svenskarnas ögon 2010

Utvärdering av ÅB Uppföljning av det orange kuvertet till nya pensionssparare

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Rapport. Utvärdering av ÅB Det orange kuvertet till nya pensionssparare Pensionsmyndigheten

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation

Mer tillåtande attityd till alkohol

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice SKI Svenskt Kvalitetsindex

Nacka Kommun, Arbetsmarknadsinsatser. Kundundersökning. januari Genomförd av Enkätfabriken

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Pensionsmyndigheten Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till nya pensionssparare

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Pensionsmyndigheten. Uppföljning utskicket det orange kuvertet till pensionärer (ÅBP) Claes Falck TNS SIFO

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2013

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Splittrad marknad och lågt risktagande

Standard Eurobarometer 90

Attitydundersökning om bidragsfusk 2010

Christer Nordh/ Förvaltningstjänster för premiepensionen Undersökning bland allmänheten 15 och äldre februari 2013

Några frågor och svar om attityder till cannabis

MARKNADSKARTLÄGGNING SEPTEMBER Reagera Marknadsanalys AB

Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Kundundersökningar på servicekontoren 2016 Omgång (mars) Johan Orbe Caroline Theorell

Fondspararundersökningen 2014

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

LRF Jeanette Scherman. Rapport. IPSOS Agneta Hallström och Andreas Brand. Nöjd Medlem Datum:

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen Om otrygghet, oro för brott och förtroende för rättsväsendet

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Livsmedelsverket Förtroendeundersökning bland konsumenter 2016

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

Rapport. Kännedom- och varumärkesmätning för Norrbottens Läns Landsting Målgrupp: Medborgare, Norrbottens län. Axel Björneke

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Kommun och landsting 2016

Mångfaldsbarometern Ansvariga: Fereshteh Ahmadi, professor, huvudansvarig, Högskolan i Gävle Irving Palm, docent, Uppsala Universitet

Skandias plånboksindex. September,

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

MYNDIGHETERNAS ANSEENDE 2018

Myndigheternas anseende och hur mediebilden påverkar allmänheten

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

Standard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Mer tillåtande attityd till alkohol

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

Riksgälden. Uppföljning kännedom och kunskap om insättningsgarantin februari 2018 T +46 (0) F +46 (0)

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

De viktigaste valen 2010

Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension

Hälso- och sjukvårds - barometern 2016 BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL KUNSKAPER OM OCH ERFARENHETER AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN

Kodbarometern för allmänheten 2010

Eftermätning av orange kuvert till pensionärer (ÅBP) 2013

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2017

Nöjdkundundersökning

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Hälso- och sjukvårdsbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, FÖRVÄNTNINGAR PÅ OCH ERFARENHETER AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

SVENSKT KVALITETSINDEX. Samhällsservice SKI Svenskt Kvalitetsindex

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017

Reumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum:

Ungdomsbarometern 10/11:

Jobbhälsoindex 2018:2

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

DN/Ipsos väljarbarometer december 2016 Stockholm, 19 december Kontakt: David Ahlin,

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

Södra sjukvårdsregionen

Skandias plånboksindex. Juni,

Transkript:

Pensionsmyndigheten Imageundersökning Presentation Johan Orbe Caroline Theorell Karin Schneller TNS Sifo 0-0-

Sammanfattning och TNS SIFOs kommentarer

Sammanfattning Kännedomen om Pensionsmyndigheten fortsätter att vara stabil och andelen som känner till myndigheten i respektive målgrupp, är i princip lika stor som. Kännedomen är dock fortfarande större bland pensionärer ( %) än bland pensionssparare ( %). Bland pensionsspararna finns inte längre någon skillnad i kännedom, mellan män och kvinnor, som fanns, utan kännedomen är nu lika stor bland dessa. Precis som tidigare så känner yngre pensionärer i högre grad till Pensionsmyndigheten jämfört med de äldre. Resultaten har överlag förbättrats eller är stabila för Pensionsmyndighetens del vid jämförelse med tidigare mätningar: Förtroendet för Pensionsmyndigheten är totalt sett stabilt jämfört med (bland pensionssparare) medan pensionärernas förtroende för myndigheten har ökat signifikant. Förtroendet fortsätter också att vara tydligt högre bland pensionärer än bland pensionssparare. När det gäller bilden av Pensionsmyndigheten är den antingen lika positiv eller bättre än tidigare detta gäller både bland pensionärer och pensionssparare. Det är framförallt följande som myndigheten förknippas med; är hjälpsamma, är kunniga, är opartiska i förhållande till banker etc som erbjuder pensionstjänster på marknaden samt är en expert i pensionsfrågor. Precis som tidigare är det följande som har störst förbättringspotential; göra det lättare att förstå hela pensionen och informera på ett tydligt och bra sätt. Den positiva utvecklingen vi såg (mellan och ) vad gäller förtroendet för pensionssystemet är nu oförändrat och ligger kvar på samma nivå som. Skillnaden i förtroende mellan pensionärer och pensionssparare kvarstår och det är fortfarande större bland pensionärer. Den stora förändringen i uppfattning om hur lätt/svårt pensionssystemet är att förstå, som skedde mellan och (i båda målgrupperna) har nu stabiliserats och andelen är lika stor (och positiv) som. Andelen pensionärer som haft kontakt med Pensionsmyndigheten det senaste året är i princip lika stor som tidigare. I målgruppen pensionssparare har däremot andelen minskat från % till % ( % om vi jämför med - åringarna). Minskningen har skett både bland män och kvinnor och bland de yngsta och bland - åringar. På den nya frågan (från ) om hur man föredrar att ta kontakt med Pensionsmyndigheten så är besöka webbsidor och ringa de allra vanligaste svaren detta gäller i bägge målgrupperna. Precis som tidigare så är segmentstillhörigheten en viktig indikation och ger resultaten en ytterligare dimension. Genomgående syns följande mönster: Pensionärer och pensionssparare som tillhör segment hög har t.ex. ett större förtroende för Pensionsmyndigheten och pensionssystemet och har även en bättre bild av Pensionsmyndigheten och pensionssystemet. Dessa har också i högre grad gjort en prognos för hela sin pension. TNS SIFO

Bakgrund och genomförande

Bakgrund och genomförande För fjärde året i rad har TNS SIFO genomfört Pensionsmyndighetens Imageundersökning. Fältarbetet genomfördes under perioden november december, dvs under motsvarande period som tidigare imageundersökningar. Datainsamlingen genomfördes m h a telefonintervjuer med slumpmässigt individurval från Bisnode (tidigare PAR). Totalt sett intervjuades 00 personer. I årets mätning har åldersintervallen i de två målgrupperna förändrats något jämfört med tidigare mätningar: I målgrupp (pensionssparare 0- år) gjordes 00 intervjuer (tidigare åldersintervall: - år) I målgrupp (ålderspensionärer + år) gjordes intervjuer (tidigare åldersintervall: - år) Formuläret konstruerades i samarbete mellan ansvarig på Pensionsmyndigheten Christer Nordh med visst bistånd av TNS SIFO. I tabellmaterial och i denna rapport presenteras resultaten. Dessutom har TNS SIFO levererat resultaten i SPSS-format till Pensionsmyndigheten. De öppna svaren listas också i separat word-fil nedbrutet på de två målgrupperna. Röda respektive gröna pilar indikerar där de förekommer skillnader som är signifikanta (mellan mätningarna eller mellan olika subgrupper). Skillnader som redovisas i rapporten är genomgående baserade på % konfidensgrad (och är beräknade på avrundade heltal, dvs ej med decimaler). TNS SIFO

Syfte/frågeformulärets innehåll En del justeringar gjordes jämfört med undersökningen. Frågorna som ställdes var bl a: Graden av förtroende för Pensionsmyndigheten och andra myndigheter och organisationer Graden av kännedom för Pensionsmyndigheten och andra myndigheter och organisationer Har man under haft kontakt med Pensionsmyndigheten och i så fall på vilket sätt? I vilken grad instämmer man i olika påståenden om Pensionsmyndigheten? Hur lätt eller svårt är det att förstå pensionssystemet? Hur stort förtroende har man för pensionssystemet? Har man fått/gjort en pensionsprognos? Frågeformuläret omfattade fr o m förra mätningen () också de fyra påståenden som Pensionsmyndigheten sedan använder för att segmentera pensionssparare. Påståendena berör kunskap om privatekonomi och pensioner: Jag har tillräckligt med kunskap för att göra aktiva val som påverkar min framtida pension Jag tycker jag har goda kunskaper om pensionssparande Jag förstår ekonomiska uttryck och begrepp Jag läser tidningarnas ekonomi- eller börssidor TNS SIFO

Resultat

Kännedom

Hur väl känner du till och vad de gör? Bas: Pensionssparare 0- år* Myndigheter Pensionsmyndigheten 0 Polisen 0 Skatteverket 0 Försäkringskassan 0 Arbetsförmedlingen 0 CSN 0 Konsumentverket 0 Kronofogden 0 Trafikverket 0 Tullverket 0 Migrationsverket 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 *År 0 var åldersspannet - år 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Känner till mycket väl = Känner inte alls till Kan inte säga / Vet ej TNS SIFO

Hur väl känner du till och vad de gör? Bas: Pensionssparare 0- år* Företag *År 0 var åldersspannet - år Swedbank 0 0 0 AMF 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Känner till mycket väl = Känner inte alls till Kan inte säga / Vet ej TNS SIFO

Hur väl känner du till och vad de gör? Bas: Pensionärer - år* Myndigheter *År 0 var åldersspannet - år Pensionsmyndigheten 0 Polisen 0 Skatteverket 0 Försäkringskassan 0 Trafikverket 0 Arbetsförmedlingen 0 Konsumentverket 0 Kronofogden 0 Tullverket 0 Migrationsverket 0 CSN 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Känner till mycket väl = Känner inte alls till Kan inte säga / Vet ej 0 TNS SIFO

Hur väl känner du till och vad de gör? Bas: Pensionärer - år* Företag *År 0 var åldersspannet - år Swedbank 0 0 0 AMF 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Känner till mycket väl = Känner inte alls till Kan inte säga / Vet ej TNS SIFO

Hur väl känner du till Pensionsmyndigheten och vad de gör? Bas: Pensionssparare 0- år och Pensionärer - år som har resp. inte har haft kontakt med Pensionsmyndigheten 0% 0% 0% 0% 0% 0% --åriga pensionssparare som har haft kontakt 0 0 0 0 0 0- - åriga 0 0 --åriga pensionssparare som ej har haft kontakt 0 0 0 0 0 0 0- - åriga 0 - åriga pensionärer som har haft kontakt 0 0 0 0 0 + åriga 0 0 - åriga pensionärer som ej har haft kontakt 0 0 0 0 + åriga 0 = Känner till mycket väl = Känner inte alls till Kan inte säga / Vet ej TNS SIFO

Kommentarer Resultaten för Pensionsmyndigheten bland pensionsspararna och pensionärerna är totalt sett likvärdiga med. Precis som tidigare har pensionärer en större kännedom om Pensionsmyndigheten jämfört med pensionsspararna. Drygt varannan pensionär (%) säger sig känna till Pensionsmyndigheten väl eller mycket väl (svarar med en :a eller en :a), bland pensionsspararna är det var tredje (%) som gör det. Detta innebär också att den positiva trend vi sett bland pensionärerna över alla mätningarna (andel - ökar, andel - minskar) fortsätter. I förra mätningen () fanns en tydlig skillnad i kännedom mellan män och kvinnor bland pensionsspararna kvinnor kände i lägre grad till Pensionsmyndigheten än män. I årets mätning ser vi i princip ingen skillnad alls här, precis som. Vi kan dock se att kännedomen är högre i följande grupper: Åldersgruppen - år (som och ) Pensionssparare med årsinkomster över 00 000 kronor (som och ) Bland pensionärerna är kännedomen också lika hög bland män som bland kvinnor, precis som i tidigare mätningar. Det tidigare mönstret att äldre pensionär har lägre kännedom om Pensionsmyndigheten och yngre har högre syns även i år. procent av de yngsta pensionärerna (- år) känner till Pensionsmyndigheten väl eller mycket väl, motsvarande andel är 0 procent bland de mellan - år och procent bland de som är över år. Pensionssparare och pensionärer som har haft kontakt med Pensionsmyndigheten det senaste året har också precis som tidigare en klart högre kännedom om Pensionsmyndigheten än dem som inte haft det. Studeras kännedomen inom respektive av de tre segmenten (låg/medel/hög) så känner varannan (%) inom segment hög (bland pensionsspararna) till Pensionsmyndigheten väl eller mycket väl medan det bara är av (0%) som gör det bland pensionssparare inom segment låg. Samma mönster finns även bland pensionärerna: % inom segmentet hög känner till myndigheten väl eller mycket väl jämfört med % inom segmentet låg. TNS SIFO

Kommentarer, forts. Några signifikanta förändringar jämfört med när det gäller kännedomen om de andra myndigheterna/företagen, samtliga i form av ökad eller minskad andel -: Pensionssparare Konsumentverket (+ procentenheter) Försäkringskassan (-) Swedbank (-) Pensionärer Skatteverket (+) TNS SIFO

Kännedom vs. Förtroende (Andel som givit en :a eller en :a) Bas: Pensionssparare 0- år 0 0 0 Skatteverket 0 Polisen 0 Konsumentverket Trafikverket Förtroende 0 0 Tullverket Kronofogden CSN Swedbank 0 Pensionsmyndigheten Försäkringskassan 0 AMF Migrationsverket Arbetsförmedlingen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kännedom TNS SIFO

Kännedom vs. Förtroende (Andel som givit en :a eller en :a) Bas: Pensionärer + år 0 0 0 0 Skatteverket 0 Förtroende 0 0 Tullverket Konsumentverket Pensionsmyndigheten Trafikverket Kronofogden Swedbank Polisen 0 Försäkringskassan 0 AMF CSN Migrationsverket Arbetsförmedlingen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kännedom TNS SIFO

Förtroende Pensionssparare 0- år

Vilket förtroende har du för* Bas: Pensionssparare 0- år** Myndigheter *Formulering 0-: Hur stort förtroende har du för **År 0 var åldersspannet - år Pensionsmyndigheten 0 Polisen 0 Skatteverket 0 Konsumentverket 0 Kronofogden 0 Tullverket 0 Trafikverket 0 CSN 0 Försäkringskassan 0 Migrationsverket 0 Arbetsförmedlingen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Känner stort förtroende = Saknar/Känner litet förtroende Känner inte till / Vet ej 0 0 TNS SIFO

Vilket förtroende har du för* Bas: Pensionssparare 0- år** Företag *Formulering 0-: Hur stort förtroende har du för **År 0 var åldersspannet - år AMF 0 0 0 0 Swedbank 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Känner stort förtroende = Känner litet förtroende Känner inte till / Vet ej TNS SIFO 0

Förtroende för Pensionsmyndigheten (Andel -) 0- Bas: Pensionssparare 0- år* 0 0 *År 0 var åldersspannet - år **Nya åldersnedbrytningar from 0 0 Totalt Man Kvinna 0- år (- år) - år - år -0 år** - år** 0 0 TNS SIFO

Andelar i olika grupper ( +) - förtroende för Pensionsmyndigheten Bas: Pensionssparare 0- år* Totalt 0 Män 0 Kvinnor 0 0- år (-) år 0 - år 0 - år 0-0 år ** - år ** Grundskola 0 Gymnasieskola 0 Universitet 0 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% % %% 0% % %0% % % %% % % % % % % % % % % % %% % % % % % % % % % % % % % % % % *År 0 var ålderspannet - år **Nya åldersnedbrytningar from TNS SIFO

Andelar i olika grupper ( +) - förtroende för Pensionsmyndigheten Bas: Pensionssparare 0- år* Storstad 0 Mellanstora orter 0 Små orter 0 % % % 0% % % % % % % % % *År 0 var ålderspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Norra Sverige 0 % 0% % % MellanSverige 0 % % 0% 0% Södra Sverige 0 % % %% Inkomst upp till 00'/år 0 % % % % Inkomst 00-'/år 0 0% % % % Inkomst över 00'/år 0 % 0% %% TNS SIFO

Andelar i olika grupper ( + ) - förtroende för Pensionsmyndigheten Bas: Pensionssparare 0- år* *År 0 var ålderspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Varit i kontakt med Pensionsmyndigheten 0 % 0% % 0% Ej varit i kontakt med Pensionsmyndigheten 0 % % % % Känner till Pensionsmyndigheten ganska/mycket väl 0 % % % % Känner inte alls till/känner mycket lite till Pensionsmyndigheten 0 % % % % TNS SIFO

Andelar i olika grupper ( + ) - förtroende för Pensionsmyndigheten Bas: Pensionssparare 0- år* 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% *År 0 var ålderspannet - år Segment Låg 0% % Segment Medel % % Segment Hög % % TNS SIFO

Kommentarer Resultaten när det gäller förtroendet för Pensionsmyndigheten och andra aktörer i undersökningen är mycket stabila överlag jämfört med. För Pensionsmyndighetens del kan få statistiskt säkerställda skillnader konstateras jämfört med, men det är samtidigt inte fel att påstå att den positiva trenden som helhet fortsätter (se utvecklingen över tid på sidan ). Två statistiskt säkerställda skillnader bägge positiva, dvs förtroendet har ökat - som trots allt kan noteras finns i följande grupper: Pensionssparare med universitet som högsta utbildning (den negativa trend vi sett mellan 0 och bryts därmed). Pensionssparare som bor på små orter (< 000 invånare) En annan notering är den negativa trenden sedan i åldersgruppen - år; uppgav fler i denna åldersgrupp att de hade förtroende för Pensionsmyndigheten än fallet var bland de yngsta respektive dem över år. Nu är rollerna ombytta, och vi kan notera en motsvarande positiv trend för de yngsta samt dem mellan och år. De som känner till Pensionsmyndigheten ganska eller mycket väl liksom de som varit i kontakt med myndigheten har som tidigare ett påtagligt högre förtroende än de med låg kännedom respektive de som inte haft kontakt. Vi kan dock konstatera att förtroendet ökat tydligt sedan bland de sistnämnda. Pensionssparare i segment låg har alltjämt ett lägre förtroende för Pensionsmyndigheten än i de båda andra segmenten. I segmentet däremellan medel har förtroendet för myndigheten också ökat tydligt. TNS SIFO

Kommentarer, forts. När det gäller de andra aktörerna kan vi notera två signifikanta (negativa) förändringar, dels för Konsumentverket (lägre andel har stort/ganska stort förtroende) och dels för Arbetsförmedlingen ( procentenheter fler än uppger att de saknar/har litet förtroende). I ljuset av de små och få förändringarna i resultaten i övrigt sticker Arbetsförmedlingens resultat ut och hela % saknar eller har ett litet förtroende för myndigheten, vilket är den i särklass högsta andel som uppmätts för någon aktör sedan mätserien påbörjades 0. TNS SIFO

Förtroende Pensionärer + år

Vilket förtroende har du för * Bas: Pensionärer - år** Myndigheter Pensionsmyndigheten 0 Skatteverket 0 Polisen 0 Kronofogden 0 Konsumentverket 0 Trafikverket 0 Tullverket 0 CSN 0 Försäkringskassan 0 Arbetsförmedlingen 0 Migrationsverket 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 *Formulering 0-: Hur stort förtroende har du för 0 **År 0 var åldersspannet - år 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Känner stort förtroende = Känner litet förtroende Känner inte till / Vet ej TNS SIFO

Vilket förtroende har du för * Bas: Pensionärer - år** Företag *Formulering 0-: Hur stort förtroende har du för **År 0 var åldersspannet - år AMF 0 0 0 Swedbank 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Känner stort förtroende = Känner litet förtroende Känner inte till / Vet ej TNS SIFO 0

Andelen i olika grupper som har ( +) förtroende för Pensionsmyndigheten Bas: Pensionärer - år* Totalt 0 Män 0 Kvinnor 0 - år -0 år - år + år Grundskola 0 Gymnasieskola 0 Universitet 0 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% % % % % % % 0%% % % % 0% % % % % % % %% % % % 0% % % % % % % % *År 0 var åldersspannet - år TNS SIFO

Andelen i olika grupper som har ( +) förtroende för Pensionsmyndigheten Bas: Pensionärer - år* Storstad 0 % % % 0% *År 0 var åldersspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Mellanstora orter 0 Små orter 0 % % 0% % % % % % Norra Sverige 0 % % 0% % MellanSverige 0 Södra Sverige 0 % % % 0% % % % % TNS SIFO

Andelen i olika grupper som har ( +) förtroende för Pensionsmyndigheten Bas: Pensionärer - år* *År 0 var åldersspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Varit i kontakt med Pensionsmyndigheten 0 % % % % Ej varit i kontakt med Pensionsmyndigheten 0 % % % % Känner till Pensionsmyndigheten ganska/mycket väl 0 % % % 0% Känner inte alls till/känner mycket lite till Pensionsmyndigheten 0 % % % % TNS SIFO

Andelar i olika grupper ( + ) - förtroende för Pensionsmyndigheten Bas: Pensionärer + år, 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Segment Låg % % Segment Medel 0% % Segment Hög % % TNS SIFO

Kommentarer Förtroendet för Pensionsmyndigheten är som tidigare större i målgruppen pensionärer jämfört med målgruppen pensionssparare. I relation till har förtroendet dessutom ökat, totalt sett: Inom samma åldersgrupp som i tidigare mätningar (- år) har förtroendet ökat signifikant såväl i form av ökad andel - som minskad andel -. I hela urvalet (- år) består förbättringen i en signifikant minskad andel -. När det gäller de andra myndigheterna är resultaten överlag stabila och följer ett mönster som liknar det vi ser bland Pensionsspararna: Skatteverket åtnjuter högst, och Arbetsförmedlingen lägst förtroende. Pensionsmyndigheten har alltså förbättrat sitt resultat jämfört med. Några grupper som ligger bakom förändringen är följande (ökad andel -): Kvinnor ( %) Åldersgruppen -0 år (+, men fortfarande har de yngsta pensionärerna - år ett ännu större förtroende, % uppger -). Pensionärer med gymnasieutbildning (+) Förtroendet för Pensionsmyndigheten är som i fjol tydligt lägre i segment låg än i de båda andra segmenten (medel/hög). Värt att notera är dock att andel - (saknar förtroende/har litet förtroende) i låg minskat signifikant sedan (från % till %), vilket även gäller i segment hög (från % till %). TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten Pensionssparare 0- år

Hur bra eller dåligt stämmer det med din bild att Pensionsmyndigheten.. Bas: Pensionssparare 0- år** *Justerad formulering. Tidigare: gör det lättare att förstå pensioner gör det lättare att förstå HELA pensionen 0 * arbetar snabbt och effektivt 0 0 0 **År 0 var åldersspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 är hjälpsamma 0 0 är kunniga 0 0 0 är pålitliga 0 0 är enkla att ha att göra med 0 är en modern myndighet 0 0 = Stämmer bra = Stämmer dåligt Vet ej TNS SIFO

Hur bra eller dåligt stämmer det med din bild att Pensionsmyndigheten.. Bas: Pensionssparare 0- år** *Justerad formulering. Tidigare: gör det lättare att förstå pensioner är lätta att komma i kontakt med 0 ger objektiv och neutral information om pensionen 0 0 **År 0 var åldersspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 informerar om HELA pensionen informerar på ett tydligt och bra sätt...är opartiska i förhållande till de banker etc. som erbjuder pensionstjänster på marknaden 0 0 är opartiska i förhållande till pensionssystemet 0 är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner 0 är en expert i pensionsfrågor 0 = Stämmer bra = Stämmer dåligt Vet ej TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten Pensionssparare Sett till medelvärdena för de olika påståendena, förknippas Pensionsmyndigheten i störst utsträckning med attributen expert, kunniga och objektiva, och i mindre grad med gör det lättare att förstå hela pensionen och arbetar snabbt och effektivt. När det gäller arbetar snabbt. kan tilläggas att en relativt stor andel ( %) inte kan bedöma Pensionsmyndigheten. Jämfört med är andelarna - (tar avstånd från påståendena) mycket stabila, medan vi däremot kan notera antingen stabila eller ökade andelar som instämmer (-) i de olika påståendena. För följande påståenden instämmer i år fler än vad fallet var : är hjälpsamma är kunniga är opartiska i förhållande till banker etc som erbjuder pensionstjänster på marknaden är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner är en expert i pensionsfrågor Studerar vi resultaten i olika grupper kan vi konstatera att män avviker i viss mån från kvinnors uppfattning. Män instämmer i signifikant högre grad än kvinnor i sex av de femton påståendena. Ett liknande mönster fanns även (då instämde männen i högre grad än kvinnorna i nio av de fjorton påståendena). Bland åldersgrupperna bör de mellan och år nämnas; de instämmer i signifikant lägre grad i hela av de påståendena. En indikation om detta fick vi redan beträffande förtroendet för Pensionsmyndigheten (se sidan ), som är lägre i åldersgruppen än i andra åldersgrupper. TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten Pensionssparare Tittar vi på bilden av Pensionsmyndigheten sett utifrån vilket av de tre segmenten låg, medel och hög pensionsspararna tillhör, så ökar andelen som instämmer i påståendena (med ett undantag) genomgående och konsekvent med segment (högre andel instämmer i segment medel än i segment låg, högre andel instämmer i segment hög än i medel). Undantaget är Pensionsmyndigheten är expert i pensionsfrågor, där faktiskt något fler i segment medel instämmer än i hög. Segment låg är underrepresenterade bland dem som instämmer i samtliga påståenden utom ett (Pensionsmyndigheten är hjälpsamma). TNS SIFO 0

Bilden av Pensionsmyndigheten Pensionärer + år

Hur bra eller dåligt stämmer det med din bild att Pensionsmyndigheten.. Bas: Pensionärer + år** *Justerad formulering. Tidigare: gör det lättare att förstå pensioner gör det lättare att förstå HELA pensionen 0* 0 0 0 **Bas: år 0 var pensionärer - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% arbetar snabbt och effektivt 0 0 0 0 är hjälpsamma 0 0 är kunniga 0 0 är pålitliga 0 0 0 är enkla att ha att göra med 0 0 är en modern myndighet 0 0 = Stämmer bra = Stämmer dåligt Vet ej TNS SIFO

Hur bra eller dåligt stämmer det med din bild att Pensionsmyndigheten.. Bas: Pensionärer + år** **Bas: år 0 var pensionärer - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% *Justerad formulering. Tidigare: gör det lättare att förstå pensioner är lätta att komma i kontakt med 0 0 ger objektiv och neutral information om pensionen 0 0 informerar om HELA pensionen informerar på ett tydligt och bra sätt...är opartiska i förhållande till de banker etc. som erbjuder pensionstjänster på marknaden 0 0 är opartiska i förhållande till pensionssystemet 0 0 är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner ** 0 är en expert i pensionsfrågor ** 0 = Stämmer bra = Stämmer dåligt Vet ej TNS SIFO

Kommentarer Pensionärer Sett till medelvärdena för de olika påståendena, följer mönstret för pensionärerna dito för pensionsspararna mycket väl; Pensionsmyndigheten förknippas i högst utsträckning med attributen pålitliga, kunniga och objektiva, och i mindre grad med gör det lättare att förstå hela pensionen och snabba och effektiva. Resultaten bland pensionärerna kan också precis som bland pensionsspararna beskrivas som antingen stabila eller förbättrade jämfört med, totalt sett. För nio av de femton påståendena instämmer i år signifikant fler än fallet var *. * För fem av dessa nio gäller förändringen endast motsvarande åldersgrupp som i fjol (- år). De yngsta pensionärerna (- år) har överlag en mer positiv bild än äldre pensionärer, i synnerhet bland dem över år. På inte mindre än elva av påståendena är de överrepresenterade (-) bland dem som instämmer. Män och kvinnor har relativt lika uppfattning totalt sett, men männen instämmer i tydligt högre grad i fyra av påståendena ( gör det lättare att förstå hela pensionen, modern, opartiska i förhållande till banker etc och en naturlig källa till konsumentinformation ). På samma sätt som bland pensionsspararna skiljer sig uppfattningen mellan kunskapssegmenten. Pensionärer i segment hög har en mer positiv bild av Pensionsmyndigheten än vad de i segment medel och segment låg har (som sinsemellan också skiljer sig åt segment medel instämmer i högre grad än segment låg). En illustration får vi om vi t ex betraktar segmentens instämmandegrader (andel -), som varierar mellan % och % (låg), 0 % och % (medel) och % och % (hög). TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten Fördjupade analyser

Bilden av Pensionsmyndigheten fördjupade analyser I syfte att få djupare insikter, har TNS SIFO även genomfört multivariata analyser baserat på de olika påståendena om Pensionsmyndigheten: Beräkning av förklaringsgraden, dvs hur stor del av den totala variationen hos den beroende variabeln (förtroendet för Pensionsmyndigheten) som förklaras av de imageattribut som ingår i frågeformuläret (vår regressionsmodell). Har beräknats för både pensionsspararna och för pensionärerna. Hävstångsanalyser, dvs en analys av i vilken utsträckning bilden av Pensionsmyndigheten (instämmandegrad för de olika påståendena) påverkar förtroendet för myndigheten och att därigenom kunna identifiera styrkor respektive utvecklingsområden ( brister ). Analyser har i år genomförts bland de tre kunskapssegmenten (för pensionsspararna respektive pensionärerna). TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten Beräkning av förklaringsgrad Imagepåståendena förklarar till % förtroendet för Pensionsmyndigheten (R square-värde) bland pensionsspararna. Detta har därmed ökat ytterligare ( % och %). För pensionärerna är värdet något högre, % (jämförelser bakåt saknas). Förklaringsgrader (R square-värde) på % respektive % är dock fortfarande ett genomsnittligt värde baserat på vår tidigare erfarenhet av undersökningar där bedömare och undersökningsobjekt har en viss distans. Detta ligger därmed i linje dels med de relativt svaga samband som redovisas under hävstångsanalyserna (se nästa avsnitt), och tyder dels på att andra faktorer än hur Pensionsmyndigheten uppfattas i hög grad påverkar det förtroende pensionsspararna har för myndigheten (framkommer i de öppna motiveringarna till att man saknar eller har ett lågt förtroende), och dels speglar att en del av respondenterna har ett begränsat engagemang och begränsade kunskaper i ämnet. Vid jämförelse med andra statistiska modellers förklaringsgrad bör vi ha i åtanke att våra analyser baseras på frågor som är femgradiga. Andra undersökningar kan ha använt tiogradiga frågor, -gradiga variabler har oftast en större spridning (standardavvikelse) och en svarsfördelning som i högre grad liknar en normalfördelningskurva och man kan av dessa anledningar oftare få en högre förklaringsgrad. TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts. Hävstångsanalys en generell beskrivning av analysmodellen och hur attributens placering i den kan tolkas En relativt stor del av intervjupersonerna instämmer i påståendet, som dock har en relativt liten påverkan på förtroendet. Pensionsmyndigheten kan överväga att (i sin gärning och i sin kommunikation) tona ned dessa egenskaper, i synnerhet om prioriteringar behöver göras (då bör styrkor och brister prioriteras högre). Det är dock viktigt att kontinuerligt bevaka dessa egenskapers påverkan på förtroendet eftersom s.k. hygienfaktorer ofta positionerar sig här (dvs egenskaper som pensionssparare etc förväntar sig att Pensionsmyndigheten har). En relativt liten del av intervjupersonerna instämmer i påståendet, som också har en relativt liten påverkan på förtroendet. Dessa egenskaper har i relation till andra tydligt lägre påverkan på förtroendet, och Pensionsmyndigheten kan därför (i sin gärning och kommunikation) ge dem lägre prioritet. Instämmandegrad* (uppfattning) Låg Hög Hygienfaktorer/ överkvalitet Ofarliga brister Låg Påstående A Påstående C Påstående B Påstående E Påstående F Viktiga styrkor Påstående H Påstående I Påstående K Brister (åtgärder/ kommunikation) Påverkan på förtroendet för Pensionsmyndigheten * Vi har här antagit att påståendena är positivt laddade Påstående D Påstående G Påstående J Hög En relativt stor del av intervjupersonerna instämmer i påståendet, och det har samtidigt en relativt stor påverkan på förtroendet. De egenskaper dessa påståenden representerar, bör alltså Pensionsmyndigheten bibehålla/förstärka i första hand (i sin gärning och kommunikation). En relativt liten del av intervjupersonerna instämmer i påståendet. Det har dock en relativt stor påverkan på förtroendet. De egenskaper dessa påståenden representerar, bör alltså Pensionsmyndigheten prioritera och åtgärda i första hand (i sin gärning och kommunikation) TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts., Bas=Totalt pensionssparare (0- år) R=% Medelvärde,,,, är expert i pensionsfrågor är lätta att komma i kontakt med är hjälpsamma ger objektiv och neutral information om pensionen är opartiska i förh till de banker, försäkringsbolag, pensionsbolag, förvaltare.. är en naturlig källa till konsumentinformation kring är opartiska i förh till pensioner pensionssystemet är kunniga är pålitliga informerar om HELA pensionen är en modern myndighet, är enkla att ha att göra med informerar på ett tydligt och bra sätt gör det lättare att förstå HELA pensionen arbetar snabbt och effektivt, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, Relativ vikt (samband med förtroende) TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts., Bas=Låg (segmenten kunskap & intresse) Pensionssparare (0- år) är expert i pensionsfrågor är kunniga Medelvärde är hjälpsamma är lätta att komma i kontakt med ger objektiv och neutral information om pensionen är opartiska i förh till pensionssystemet informerar om HELA pensionen är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner är en modern myndighet är opartiska i förh till de banker, försäkringsbolag, pensionsbolag, förvaltare.. är pålitliga är enkla att ha att göra med arbetar snabbt och effektivt informerar på ett tydligt och bra sätt gör det lättare att förstå HELA pensionen, 0, 0, 0, 0, 0, 0, Relativ vikt (samband med förtroende) TNS SIFO 0

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts., Bas=Medel (segmenten kunskap & intresse) Pensionssparare (0- år), är expert i pensionsfrågor ger objektiv och neutral information om pensionen, är opartiska i förh till de banker, försäkringsbolag, pensionsbolag, förvaltare.. är kunniga är pålitliga, är lätta att komma i kontakt med är hjälpsamma Medelvärde, är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner är opartiska i förh till pensionssystemet är en modern myndighet,, informerar om HELA pensionen informerar på ett tydligt och bra sätt gör det lättare att förstå HELA pensionen är enkla att ha att göra med arbetar snabbt och effektivt, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, Relativ vikt (samband med förtroende) TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts.,, Bas=Hög (segmenten kunskap & intresse) Pensionssparare (0- år) är opartiska i förh till de banker, försäkringsbolag, pensionsbolag, förvaltare.. ger objektiv och neutral information om pensionen Medelvärde,,,,, är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner är opartiska i förh till pensionssystemet informerar om HELA pensionen är kunniga är lätta att komma i kontakt med är expert i pensionsfrågor är hjälpsamma är en modern myndighet informerar på ett tydligt och bra sätt gör det lättare att förstå HELA pensionen är enkla att ha att göra med är pålitliga,, arbetar snabbt och effektivt 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, Relativ vikt (samband med förtroende) TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts., Bas=Totalt pensionärer (- år) R=%,,,, är opartiska i förh till pensionssystemet är opartiska i förh till de banker, försäkringsbolag, pensionsbolag, förvaltare.. ger objektiv och neutral information om pensionen är kunniga är expert i pensionsfrågor är en modern myndighet är hjälpsamma är pålitliga Medelvärde, är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner är lätta att komma i kontakt med informerar på ett tydligt och bra sätt, informerar om HELA pensionen är enkla att ha att göra med, gör det lättare att förstå HELA pensionen arbetar snabbt och effektivt,, 0, 0, 0, 0, 0, Relativ vikt (samband med förtroende) TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts., Bas=Låg (segmenten kunskap & intresse) pensionärer (- år), är expert i pensionsfrågor är kunniga är pålitliga, är hjälpsamma ger objektiv och neutral information om pensionen Medelvärde,, är en modern myndighet är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner är opartiska i förh till pensionssystemet informerar på ett tydligt och bra sätt informerar om HELA pensionen är lätta att komma i kontakt med är opartiska i förh till de banker, försäkringsbolag, pensionsbolag, förvaltare.., är enkla att ha att göra med, arbetar snabbt och effektivt gör det lättare att förstå HELA pensionen, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, Relativ vikt (samband med förtroende) TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts., Bas=Medel (segmenten kunskap & intresse) pensionärer (- år) Medelvärde,,, är opartiska i förh till de banker, försäkringsbolag, pensionsbolag, förvaltare.. är lätta att komma i kontakt med är opartiska i förh till pensionssystemet är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner är pålitliga är kunniga är hjälpsamma är expert i pensionsfrågor är en modern myndighet är enkla att ha att göra med ger objektiv och neutral information om pensionen informerar på ett tydligt och bra sätt, informerar om HELA pensionen arbetar snabbt och effektivt, gör det lättare att förstå HELA pensionen, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, Relativ vikt (samband med förtroende) TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten, forts. Bas=Hög (segmenten kunskap & intresse) pensionärer (- år), ger objektiv och neutral information om pensionen är pålitliga,, är opartiska i förh till pensionssystemet är opartiska i förh till de banker, försäkringsbolag, pensionsbolag, förvaltare.. är hjälpsamma är kunniga är expert i pensionsfrågor Medelvärde,,,,, informerar om HELA pensionen är en naturlig källa till konsumentinformation kring pensioner är lätta att komma i kontakt med gör det lättare att förstå HELA pensionen är en modern myndighet informerar på ett tydligt och bra sätt är enkla att ha att göra med arbetar snabbt och effektivt, 0, 0, 0, 0, 0, 0, Relativ vikt (samband med förtroende) TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten Kommentarer hävstångsanalys Precis som i mätningarna och, kan vare sig några riktigt tydliga styrkor eller brister identifieras. Detta antyder för det första att det är andra aspekter (eller krafter ) än de som undersökts som påverkar förtroendet. En tolkning blir då att Pensionsmyndigheten enligt detta har begränsat handlingsutrymme att direkt påverka det förtroende som myndigheten åtnjuter. En annan tolkning är att de relativt svaga sambanden är en konsekvens av low involvement, dvs att Pensionsmyndigheten som företeelse eller vad de gör inte berör (så många) särskilt mycket. Trots detta kan vi konstatera följande: Pålitliga är fortfarande relativt sett Pensionsmyndighetens tydligaste styrka sammantaget. Egenskapen har totalt sett (tillsammans med Är enkla att ha att göra med) den i särklass största hävstångseffekten av alla egenskaperna och den överensstämmer med den bild många har av myndigheten. Pensionsmyndigheten kommer alltså enligt denna analys att vinna (ännu mer) i förtroende ju mer de uppfattas som pålitliga. Samtidigt finns en stor utvecklingspotential: i nuläget instämmer (andel -) endast drygt fyra av tio (pensionssparare) respektive drygt fem av tio (pensionärer) i påståendet. Kunniga är också sammantaget precis som en egenskap som i nuläget är en relativ styrka beträffande myndighetens image, dock med lägre hävstångseffekt än Pålitliga. Är enkla att ha att göra med är också en i sammanhanget intressant egenskap. Den har näst högst (pensionssparare) respektive högst (pensionärer) hävstångseffekt men på grund av en relativt låg instämmandegrad positionerar den sig som en tydlig brist, vilket även var fallet. Detta visar dels att uppfattningen om Pensionsmyndigheten på detta område har stor betydelse även om pensionsspararen/pensionären inte har haft någon direkt kontakt med myndigheten. Ca 0 % (pensionärerna) respektive ca 0 % (pensionsspararna) har kunnat bedöma Pensionsmyndigheten på detta område, trots att bara runt 0 % (pensionärer) respektive % (pensionssparare) haft kontakt med myndigheten det senaste året. Övriga brister som bör prioriteras är enligt analyserna Informerar på ett tydligt och bra sätt (såväl bland pensionssparare som pensionärer) och Gör det lättare att förstå hela pensionen (pensionssparare). Hävstångseffekterna ökar relativt tydligt med segmentstillhörighet (gäller både bland pensionssparare och pensionärer), Genomsnitten i segment låg respektive hög (pensionssparare/pensionärer) är t ex 0,/0, respektive 0,/0,. Detta bekräftar också att involvement, dvs intervjupersonernas kunskap och intresse för pensionsfrågor har betydelse. Analyserna sammanfattas i tabellen på följande sida (tydligaste relativa styrkorna respektive utvecklingsområdena totalt och per kunskapssegment). TNS SIFO

Bilden av Pensionsmyndigheten Sammanfattning hävstångsanalys de tydligaste styrkorna och utvecklingsområdena Pensionssparare Styrkor Utvecklingsområden Pensionssparare Totalt Pensionssparare Segment Låg Pensionssparare Segment Medel Pensionssparare Segment Hög Pensionärer Pensionärer Totalt Pensionärer Segment Låg Pensionärer Segment Medel Pensionärer Segment Hög Är kunniga Är pålitliga Är kunniga Är pålitliga Är kunniga Är pålitliga Är kunniga Ger objektiv och neutral information om pensionen Är kunniga Är pålitliga Är kunniga Är pålitliga Ger objektiv och neutral information om pensionen Är kunniga Är pålitliga Är expert i pensionsfrågor Informerar på ett tydligt och bra sätt Är enkla att ha att göra med Gör det lättare att förstå hela pensionen Gör det lättare att förstå hela pensionen Är enkla att ha att göra med Är enkla att ha att göra med Arbetar snabbt och effektivt Gör det lättare att förstå hela pensionen Är enkla att ha att göra med Informerar på ett tydligt och bra sätt Är enkla att ha att göra med Är enkla att ha att göra med Arbetar snabbt och effektivt Informerar på ett tydligt och bra sätt Arbetar snabbt och effektivt TNS SIFO

Kontakter med Pensionsmyndigheten Pensionsprognoser

Andelen i olika grupper som under har haft någon kontakt med Pensionsmyndigheten 0- år pensionssparare* Män Kvinnor 0- år* - år - år -0 år** - år** - år pensionärer* Män Kvinnor - år** -0 år** - år** + år* 0% % 0% % 0% % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 0% 0% % % % % 0% % % % % % % % % % 0% % % 0% % % % % % % 0 Pensionssparare 0- år Segment Låg Segment Medel Segment Hög Pensionärer - år Segment Låg Segment Medel Segment Hög 0% % 0% % 0% % % % *År 0 var åldersspannet - år resp. - år **Nya åldersnedbrytningar from 0% % % TNS SIFO 0

Om du idag skulle kontakta Pensionsmyndigheten hur skulle du då föredra att göra det? Skulle du helst * Bas: Pensionssparare 0- år *Ny fråga 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% % 0% % % % % % % % % % % % % % % % % % 0% 0% 0% % % 0% 0% Totalt Män Kvinnor Ringa till Pensionsmyndigheten Besöka ett service kontor och träffa en servicehandläggare där Skicka e-post Kontakta via Facebook/Tvitter Besöka Pensionsmyndighetens webbsidor på Internet Gå på ett informationsmöte Skicka brev Annat sätt TNS SIFO

Om du idag skulle kontakta Pensionsmyndigheten hur skulle du då föredra att göra det? Skulle du helst * Bas: Pensionärer - år *Ny fråga 0% 0% 0% 0% 0% 0% % % 0% 0% 0% % 0% % % % % % % % % % % % % % % % % 0% % % % 0% % 0% % % Totalt Män Kvinnor Ringa till Pensionsmyndigheten Besöka ett service kontor och träffa en servicehandläggare där Skicka e-post Kontakta via Facebook/Tvitter Vet ej Besöka Pensionsmyndighetens webbsidor på Internet Gå på ett informationsmöte Skicka brev Annat sätt TNS SIFO

På vilket / vilka sätt har man haft kontakt med Pensionsmyndigheten? Bas: Pensionssparare 0- år som haft kontakt med Pensionsmyndigheten* 0% 0% 0% *År 0 var åldersspannet - år **Nya svarsalternativ 0% 0% 0% % % % % % % % % % % % % 0% 0% 0% % 0% % % % % % % % % 0% 0% % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 0% 0 Män 0 Män Män Män Kvinnor 0 Kvinnor Kvinnor Kvinnor Ringt till Pensionsmyndigheten Blivit uppringd Besökt webbsidorna Besökt ett servicekontor Varit på infomöte Träffat en handläggare Skickat e-post** Skickat brev** Kontakt via Facebook/Tvitter** TNS SIFO

På vilket / vilka sätt har man haft kontakt med Pensionsmyndigheten? Bas: Pensionärer - år som haft kontakt med Pensionsmyndigheten 0% *År 0 var åldersspannet - år **Nya svarsalternativ 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% % 0% % 0% % % % % % 0% % % % % % % % % % 0% % % % % % 0% % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % 0 % % % % % % % % % % % % % % % % % 0 % % % 0% 0 Män 0 % % % % % Män Män Män % Kvinnor 0 % Kvinnor Kvinnor % % % Kvinnor Ringt till Pensionsmyndigheten Blivit uppringd Besökt webbsidorna Besökt ett servicekontor Varit på infomöte Träffat en handläggare Skickat e-post** Skickat brev** Kontakt via Facebook/Twitter** TNS SIFO

Andelen i olika grupper som har besökt webbplatsen minpension.se Bas: Pensionssparare 0- år och Pensionärer - år 0% 0% 0% 0% 0% 0% Pensionssparare 0- år Pensionärer - år Ja Nej Vet ej TNS SIFO

Kommentarer Andelen pensionärer som har varit i kontakt med Pensionsmyndigheten under är i paritet med tidigare mätningar. av pensionärer (i den nya åldersgruppen år och äldre) har haft kontakt (%). Tittar vi bara på gruppen - år (den tidigare åldersgruppen) så är det signifikant fler som varit i kontakt med myndigheten under (%) jämfört med tidigare mätningar. Det är alltså signifikant färre bland de äldsta pensionärerna ( år och äldre) som haft kontakt med Pensionsmyndigheten. Bland pensionssparare är det totalt sett färre som haft kontakt med Pensionsmyndigheten under jämfört med tidigare. av pensionssparare (%, % om vi tittar på det tidigare åldersspannet - år) uppger att de har haft kontakt det senaste året, i tidigare mätningar har andelen legat på mellan - procent. Minskningen har skett både bland män och kvinnor och i åldersgrupperna de yngsta och bland - år och -0 år. Studerar vi bara års resultat så ser profilen, på dem som haft kontakt med Pensionsmyndigheten, ut på följande sätt: Pensionssparare Överrepresentation av sparare i åldern - år (%) precis som tidigare mätningar. Fler höginkomsttagare, 00 000 kr eller mer (%), har haft kontakt. Segment hög (0 %) har i signifikant högre grad än segment låg ( %) varit i kontakt med Pensionsmyndigheten under. Pensionärer Precis som tidigare så är det de yngre (- år) pensionärerna som i högre grad har haft kontakt med Pensionsmyndigheten ( %). Universitetsutbildade ( %) samt pensionärer med ett intresse för pensionsfrågor är överrepresenterade ( %) bland de som har haft kontakt. Pensionärer i segment låg ( %) har i lägre grad varit i kontakt med myndigheten jämfört med övriga pensionärer. TNS SIFO

Kommentarer Från och med mätningen ställdes en fråga om hur man skulle föredra att ta kontakt med Pensionsmyndigheten. Det allra vanligaste svaret bland pensionsspararna är Besöka Pensionsmyndighetens webbsidor på Internet (%) följt av Ringa till Pensionsmyndigheten (%). Bland pensionärerna är det klart flest som skulle föredra att ta kontakt med myndigheten via telefon (%), och särskilt bland kvinnorna (%). Att besöka webbsidorna fortsätter att vara det vanligaste sättet som pensionssparare tar kontakt med Pensionsmyndigheten (vilket ligger i linje med hur de också föredrar att ta kontakt enligt ovan). Tittar vi på pensionärerna så passerade för första gången webb (Besökt webbsidorna) telefon (Ringa till Pensionsmyndigheten) i förra mätningen () men nu är återigen telefon vanligast bland pensionärerna och webben har tappat. En förklaring till är förändringarna i resultaten för män och kvinnor: andelen männen som svarar telefon (ringt till Pensionsmyndigheten) har minskat jämfört med och bland kvinnorna har andelen som svarar webb minskat och andelen som svarar telefon (ringt till Pensionsmyndigheten) har ökat. Kunskapssegmenten (låg/medel/hög) följer varandra förhållandevis väl vad gäller olika kontaktsätt (bland pensionärerna är dock baserna små, vilket gör det svårare att kunna jämföra). Följande skillnader kan dock nämnas: Pensionssparare: Besökt Pensionsmyndighetens webbsidor på Internet ökar med segment (hög % och låg 0 %). Ringt Pensionsmyndigheten: Segment medel är överrepresenterade ( %). Pensionärer: Besökt Pensionsmyndighetens webbsidor på Internet (hög % och låg %). TNS SIFO

Kommentarer Det är % bland pensionsspararna och % bland pensionärerna som någon gång har besökt minpension.se. Andelen bland spararna har minskat med procentenheter sedan. Tittar vi på profilen på de som besökt sidan så framkommer följande: Pensionssparare: - år (0 %), universitetsutbildade ( %), de med årsinkomst över 00 000 kr ( %) och personer med svenska som modersmål ( %). Andelen som har besökt minpesion.se ökar också tydligt med segment: låg %, medel % och hög 0 %. Pensionärer: - år ( %), -0 år ( %) och pensionärer med årsinkomst över 000 kr ( %). Andelen ökar också med utbildning; både gymnasie- som universitetsutbildade är överrepresenterade ( % respektive 0 %), medan pensionärer med grundskola som högsta utbildning är underrepresenterade bland dem som besökt sidan ( %). Segment hög är överrepresenterat bland dem som någon gång har besökt minpension.se (%), det är signifikant fler än i segment låg %). TNS SIFO

Har du, under det senaste året, gjort eller fått en prognos för HELA din förväntade pension genom att Bas: Pensionssparare 0- år och Pensionärer + år* 0% 0% 0% 0% 0% % 0% % % *År 0 var åldersspannet - år *År 0 var åldersspannet - år *Nytt svarsalternativ % % 0% 0% 0% 0% % 0% % % % % 0% % % % % % % % % % % % 0% % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Besöka pensionsmyndigheten.se på internet Annan kontakt med Pensionsmyndigheten På annat sätt Vet ej/ej svar Besöka minpension.se på internet Bank, försäkringsbolag eller pensionsrådgivare* Nej TNS SIFO

Har du bytt premiepensionsfonder någon gång under? Själv eller via ett rådgivnings-/ förvaltningsbolag? Bas: Pensionssparare 0- år och pensionärer + år* *År 0 var åldersspannet - år *År 0 var åldersspannet - år 0% 0% 0% 0% % 0% % % % % % % 0% % % % 0% 0% 0% 0% 0% % 0% % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Ja, bytte själv Ja, genom förvaltnings-/rådgivningsföretag Nej TNS SIFO 0

Kommentarer I mätningen var det fler män än kvinnor som någon gång under det senaste året gjort en prognos för hela sin pension, såväl bland pensionssparare som bland pensionärer. I resultatet för finns ingen skillnad mellan könen i någon av grupperna. Bland pensionsspararna har andelen män som gjort en prognos minskat något (skillnaden är dock inte signifikant), andelen kvinnor är lika stor som. Studerar vi pensionärerna så är det totalt sett fler som gjort en prognos jämfört med. Det är främst kvinnorna som står för ökningen. av pensionssparare (0%) har bytt premiepensionsfonder någon gång under det senaste året. Detta är procentenheter färre än vilket är en signifikant minskning. Bland pensionärerna är motsvarande andel knappt av (%), vilket motsvarar resultatet från. Det är män, - åringar, universitetsutbildade och höginkomsttagare (00 000 kronor eller mer) som i högre utsträckning bytt bland pensionsspararna jämfört med övriga. Samma sak gäller de som tillhör segment hög. Bland pensionärerna finns en överrepresentation av yngre pensionärer (- år) och universitetsutbildade. Samma sak gäller de som tillhör segment hög. TNS SIFO

Frågor om pensionssystemet

Hur lätt eller svårt tycker du att det är att förstå hur pensionssystemet med dess delar fungerar? Bas: Pensionssparare 0- år* Tot 0 Män 0 Kvinnor 0 0- år - år - år -0 år - år Grundskola 0 Gymnasium 0 Universitet 0 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Mycket lätt = Mycket svårt Vet ej *År 0 var åldersspannet - år 0 0 0 0 0 0 TNS SIFO

Hur lätt eller svårt tycker du att det är att förstå hur pensionssystemet med dess delar fungerar? Bas: Pensionärer + år* Tot 0 Män 0 Kvinnor 0 - år -0 år - år + år Grundskola 0 Gymnasium 0 Universitet 0 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0 0 0 0 = Mycket lätt = Mycket svårt Vet ej *År 0 var åldersspannet - år 0 TNS SIFO

Hur lätt eller svårt tycker du att det är att förstå hur pensionssystemet med dess delar fungerar? Segment Pensionssparare* *År 0 var åldersspannet - år *År 0 var åldersspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Segment Låg Segment Medel 0 0 Segment Hög Pensionärer* Segment Låg Segment Medel Segment Hög = Mycket lätt = Mycket svårt Vet ej TNS SIFO

Kommentarer Resultaten förändrades kraftigt mellan och fler tyckte att pensionssystemet var lätt att förstå respektive färre tycket det var svårt att förstå. Resultaten är i paritet med de positiva resultaten från, både bland pensionssparare och pensionärer. En skillnad vi dock kan se är att fler pensionärer tycker att pensionssystemet är svårt att förstå jämfört med. En förklaring till skillnaden är att pensionärer över år nu ingår i mätningen vilket de inte gjort tidigare. Jämför vi resultaten i de tidigare åldersspannen (- år) finns här ingen skillnad mellan och. Bland pensionärerna är det fortfarande fler män än kvinnor som tycker att pensionssystemet är lätt att förstå. Bland pensionsspararna ser vi däremot nu ingen skillnad mellan könen. I mätningen började gapet mellan män ock kvinnor att minska och nu finns alltså ingen skillnad alls. Precis som tidigare finns det stora skillnader i hur lätt eller svårt man tycker det är att förstå pensionssystemet beroende på vilket av segmenten låg, medel eller hög man tillhör. Skillnaderna finns både bland pensionsspararna och bland pensionärerna. I segment hög är det % bland pensionsspararna och % bland pensionärerna som tycker systemet är lätt eller mycket lätt att förstå. Motsvarande siffror i segment låg är % respektive %. TNS SIFO

Vilket förtroende har du för pensionssystemet? Bas: Pensionssparare 0- år* Tot 0 Män 0 Kvinnor 0 0- år - år - år -0 år - år Grundskola 0 Gymnasium 0 Universitet 0 *År 0 var åldersspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Mycket stort = Mycket litet Vet ej 0 0 0 0 0 0 0 TNS SIFO

Vilket förtroende har du för pensionssystemet? Bas: Pensionärer + år* Tot 0 Män 0 Kvinnor 0 - år -0 år - år + årn Grundskola 0 Gymnasium 0 Universitet 0 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 = Mycket stort = Mycket litet Vet ej *År 0 var åldersspannet - år 0 TNS SIFO

Vilket förtroende har du för pensionssystemet? Segment Pensionssparare* *År 0 var åldersspannet - år *År 0 var åldersspannet - år 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Segment Låg Segment Medel Segment Hög 0 Pensionärer* Segment Låg Segment Medel Segment Hög = Mycket stort = Mycket litet Vet ej TNS SIFO

Kommentarer Även förtroendet för pensionssystemet ökade mellan och. I den senaste mätningen () syns ingen ökning men resultatet ligger på en stabil nivå jämfört med. Förtroendet är dock fortfarande större bland pensionärerna än bland spararna. Tittar vi närmare på de två målgrupperna var för sig är det främst män (%) och 0- åringar (%), bland pensionsspararna, som har högre förtroende för systemet. Viktigt att notera är också att det fortfarande är större andel som inte har/har litet förtroende för pensionssystemet (%) än som har stort/mycket stort (%), bland pensionsspararna. Bland pensionärerna har de äldsta ( år och äldre) klart högst förtroende för systemet (%). Andelen kvinnor med högt förtroende fortsätter att stiga, ökningen från är inte signifikant men jämfört med är den det. Mönster som tidigare setts när de gäller de tre segmenten (låg/medel/hög) finns även här - förtroendet för pensionssystemet ökar med segment; % av pensionsspararna som tillhör segment hög har stort/mycket stort förtroende, motsvarande siffra är % bland pensionärerna. TNS SIFO 0

Intresset för pensionsfrågor

Jag är intresserad av frågor kring min pension Bas: Pensionssparare 0- år* *År 0 var åldersspannet - år Ny skala from (tidigare -) 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Tot Män Kvinnor 0- år - år - år -0 år - år Grundskola Gymnasium Universitet = Instämmer helt och hållet = Intsämmer inte alls Vet ej TNS SIFO

Jag är intresserad av frågor kring min pension Bas: Pensionärer + år* *År 0 var åldersspannet - år Ny skala from (tidigare -) 0% % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Tot Män 0 Kvinnor 0 - år -0 år - år + år Grundskola Gymnasium 0 Universitet = Instämmer helt och hållet = Intsämmer inte alls Vet ej TNS SIFO

Kommentarer Från och med mätningen har skalan på frågan om hur stort intresse man har för pensionsfrågor ändrats (från - till -) vilket försvårar jämförbarheten med tidigare mätningar. Totalt sett () är nästan av av pensionsspararna intresserade av frågor som rör deras pension (%). Bland pensionärerna är dock intresset större, här uppger drygt av att de har ett stort eller mycket stort intresse för dessa frågor (%). Tittar vi lite närmare på profilen på de som har större intresse så framkommer följande: Pensionssparare: Det finns en överrepresenation bland män (%), - åringar (%) och sparare med årsinkomst från 00 000 kr eller mer (%). Pensionärer: Yngre pensionärer är generellt sett mer intresserade av frågor som rör pensionen än vad äldre pensionärer är. % av de i ålder - år har ett stort eller mycket stort intresse medan % av de som är - år har ett lika stort intresse. Pensionärer med årsinkomst från 000 kr har ett större intresse för pensionsfrågor (0%). Även samma mönster som setts tidigare i undersökning, när det gäller de tre segmenten, syns också i resultaten på frågan om intresset för pensionsfrågor. I segment hög så svarar %, bland pensionsspararna, att de har ett stort eller mycket stort intresse för pensionsfrågor, andelen är % i segment låg. Bland pensionärerna är motsvarande siffror % (segment hög) och % (segment låg). TNS SIFO

Intresse och kunskap

Segment Fördelning (%) Pensionssparare 0- år Hög Medel Låg Pensionärer + år Hög Medel Låg Låg Låg Medel Medel Hög Hög TNS SIFO

Segment profiler baserat på några bakgrundsvariabler Bas: Pensionssparare 0- år Låg Medel Hög Kön (%) Kvinna Man Låg Medel Hög Ålder (%) 0- år - år - år -0 år - år 0 Låg Medel Hög Utbildning (%) 0 Grundskola Gymnasium Högskola/univer sitet Bor i/på (%) Årsinkomst före skatt (%) Låg Ort< 000 inv. Låg Medel Hög Ort > 000 inv. Storstad Medel Hög 0-00 tkr 00- tkr 00- tkr TNS SIFO

Segment profiler baserat på några bakgrundsvariabler Bas: Pensionssparare 0- år Tjänstepension (%) Ja Nej Vet ej/ej svar Privat pensionssparande (%) Ja Nej Vet ej/ej svar Låg Låg 0 Medel Medel 0 0 0 Hög Hög 0 TNS SIFO

Segment profiler baserat på några bakgrundsvariabler Bas: Pensionärer + år Kön (%) Utbildning (%) Årsinkomst före skatt (%) Låg Medel Hög Kvinna Man Låg Medel Hög 0 Grundskola Gymnasium Högskola/univer sitet Låg Medel Hög 0 0 0 0 - kr 000- kr TNS SIFO

Segment profiler baserat på några bakgrundsvariabler Bas: Pensionärer + år Låg Medel Hög Garantipension (%) Ja Nej Vet ej/ej svar 0 Låg Medel Hög Tjänstepension (%) Ja Nej Vet ej/ej svar Låg Medel Hög Privat pensionssparande (%) Ja Nej Vet ej/ej svar 0 0 0 TNS SIFO 0

Kommentarer De tre segmenten låg, medel och hög fördelar sig något olika i de två målgrupperna pensionssparare och pensionärer. Det är en större andel bland pensionsspararna som tillhör segment låg (%) jämfört med motsvarande andel bland pensionärerna (%). I förra mätningen () var andelen som tillhörde segment hög lika stora i de två grupperna, nu är dock andelen som tillhöt segment hög större bland pensionärerna (%) än bland pensionsspararna (%). Segmentsfördelningen följer resultaten på frågan om hur stort intresse man har för pensionsfrågor, dvs. pensionärerna har större intresse för pensionsfrågor än vad pensionssparare har. Några ytterligare intressanta resultat i de två målgrupperna: Pensionssparare: Det är nästan av (%) män som utgör segment hög. I segment låg gäller det omvända, här är nästan av (%) kvinnor. Utbildningsnivån ökar med segment. I segment hög finns störst andel universitetsutbildade (%) och lägst andel grundskoleutbildade (%). I segment låg har % högst gymnasieutbildning och % har som högst grundskoleutbildning. Även inkomstnivån ökar med segment. Varannan i segment hög (0%) har en årsinkomst på 00 000 kr eller mer medan nästan lika hög andel (%) i segment låg har en årsinkomst under 00 000 kr. Det är också fler i segment hög som har rätt till tjänstepension (%) och som har privat pensionssparande (%). Pensionärer: På samma sätt som bland pensionsspararna så är männen överrepresenterade i segment hög (%) bland pensionärerna. Tittar vi specifikt på kvinnorna återfinns de i störst utsträckning i segment låg (%) Utbildningsnivån varierar också i de tre segmenten. I segment låg har 0 % högst grundskoleutbildning och i segment hög har % universitetsutbildning. Pensionärer med högre inkomst ( 000 kr eller mer) ingår i högre grad i segment hög (0%). Motsatsen gäller i segment låg där % har en årsinkomst under 000 kr. Pensionärer som har tjänstepension (%) och får pension från ett privat pensionssparande ( %) återfinns i högre grad i segment hög. TNS SIFO

Kontaktuppgifter Johan Orbe, johan.orbe@tns-sifo.se Tel: 00- www.tns-sifo.se TNS SIFO

TNS SIFO