Vi tror på Stockholm Valmanifest 2014 för Moderaterna i Stockholms stad 1
Innehåll Vi tror på Stockholm 3 Fler i arbete starkare ekonomi och välfärd 6 På väg mot miljonen då behövs nya bostäder 10 En hållbar huvudstad 13 Det ska vara enkelt att ta sig fram 16 En skola med fokus på kunskap 19 Bekämpa utanförskap och segregation 22 Rätt vård i rätt tid 25 Alla ska vara trygga 28 2
Vi tror på Stockholm En stad av och för människor Stockholm på samma gång folkmyllret på Sergels torg, torghandeln i Tensta och byggkranarna vid Norra station. Här möter neonljusen i City gräset på Djurgården och de medeltida kullerstensgatorna i Gamla stan. Stockholm är den första skoldagen på Kristinebergsskolan, nattskiftet på Södersjukhuset och nästa tunnelbana till Hagsätra. Här blandas stolt historia och storslagen natur med tillväxt, utveckling och framtidstro. Men mest av allt är Stockholm alla vi som bor, lever, arbetar, studerar och skapar i den här staden. Oavsett om vi är födda i Aspudden, Alvesta eller Aleppo lever vi här sida vid sida och förenas av att vi alla har vår framtid i Stockholm, en begränsad tid eller hela livet. En framtid som har många olika nyanser. För i en miljonstad finns inte en livsstil som passar alla. Var och en måste ha möjlighet att leva sitt liv, men också ha respekt för andras rätt att göra samma sak. Det är vad som kännetecknar en fri och öppen stad som byggs av människor och för människor. Fler jobb gör Stockholm bättre Stockholm var en gång, för inte så länge sedan, en stad som man flyttade ifrån. Det är svårt att föreställa sig i dag. Stockholm är nu en av Europas snabbast växande städer. Alltfler föds här, flyttar hit och väljer att leva här. Och det är inte bara människor som söker sig hit företag, forskning och kultur från hela världen vill till Stockholm. Det skapar tillväxt och nya arbetstillfällen. Ett tydligt uttryck för detta är att antalet jobb i Stockholm aldrig har varit fler. Fler och fler har ett jobb att gå till. Det lägger grunden för att kunna leva ett bra liv. Egen försörjning är också en förutsättning för trygghet och makt över det egna livet. Det är en viktig del av vår identitet och självkänsla. När jobben är många och kommer alla till del skapas också tillväxt och resurser för det vi ska ta hand om gemensamt. Då kan skolan göras bättre, gatorna städas och bussarna få tätare turer. Därför behövs alla jobb och allas arbetsinsatser. I Stockholm är det lättare än kanske någon annanstans i Sverige att få ett jobb och förverkliga sina drömmar. Det är samtidigt farligt att ta detta för givet. Positionen som en kunskapsstad i världsklass där företag vill etablera sig och växa, och dit människor vill flytta måste vinnas varje dag. Vägvalet är egentligen enkelt. Tror vi på ett Stockholm som sätter heder i hårt arbete och företagsamhet och som ser till allas inneboende förmåga? Eller vill vi vända åter till den tid då utanförskap gömdes undan i utbyggda bidragssystem? Ska jobbchanserna vara många och bli ännu fler krävs en bred arbetsmarknad. Gatuköket, IT-entreprenören och globala företag som Ericsson och H&M behövs om Stockholm ska vara en stad där vi alla får plats och finner mening. En bred arbetsmarknad måste också vara en öppen arbetsmarknad. I Stockholm måste det finnas ett bra stöd för att komma in i arbete för den som står utanför och tydliga vägar tillbaka för den som riskerar att hamna vid sidan av. Det handlar om sådant som praktik och lärlingsjobb. Men också om att kunna höja sin kompetens genom utbildning som gör att man kan söka sig vidare till nya arbetsuppgifter. En stad som vill växa och får växa Allt det vi som bor här uppskattar med dagens Stockholm har inte kommit av sig självt. Det är tvärtom resultatet av en stad som vill växa och får växa. Det gäller den starka arbetsmarknaden, tillväxten och utvecklingen i stort. Det ökade utbudet av service och butiker liksom byggkranarna som vittnar om nya bostäder har inte uppstått ur tomma intet. Samma sak gäller Stockholms levande kulturoch uteliv. Och inte minst gäller det möjligheten att välja den förskola, skola eller vårdcentral vi har förtroende för. Allt detta bottnar i en idé om ett Stockholm som är dynamiskt, utvecklas och vågar pröva nya lösningar. Att Stockholm växer innebär stora fördelar, men medför också utmaningar. Inflyttningen till regionen motsvarar ett nytt tiovåningshus varje dag. Det räcker inte heller med att huset byggs man måste kunna ta sig till och från det också. 3
Vill man nå resultat och få fram nya bostäder, nya skolor, nya vårdcentraler, ny kollektivtrafik och nya vägar krävs modet att plan för plan, bygglov för bygglov låta Stockholm växa. Det här gäller även när någon tycker att just detta hus eller just denna väg inte behövs. För att klara tillväxten krävs också att man håller hårt i skattebetalarnas pengar så att det finns resurser till alla de stora investeringar som måste göras. Vi vill att Stockholm ska kännetecknas av att tillväxten och utbyggnaden sker med omtanke och respekt för alla de värden som ger staden dess särart. Det är vad vi menar med en stad med livskvalitet där framtid och utveckling går hand i hand med historiska miljöer, gröna parker, ren luft och friskt vatten. Målet måste vara att varje nytt projekt gör staden bättre, mer sammanhållen och enklare att leva i. En stad där vi bryr oss om varandra För att kunna göra det mesta och bästa av såväl arbete som fritid ska man inte behöva oroa sig över att vardagslivet inte fungerar. God tillgång på barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg ska vara en självklarhet. Därtill behövs en mångfald av alternativ att välja mellan som alla håller hög kvalitet. Det fanns en tid då människor tilldelades en vårdcentral eller en förskola och fick rätta sig efter det. Dåtiden är inte framtiden för Stockholm. Däremot ska kvalitetskraven på förskolor, skolor, vårdcentraler och äldreboenden vara högt ställda och resultaten följas upp noggrant. Inte minst är skolan en viktig utmaning de kommande åren. En kunskapsstad i världsklass måste ge barn och unga kunskaper på högsta nivå. Även om Stockholm i stort har bra skolor med goda kunskapsresultat, kompetenta lärare och rik mångfald finns här mer att göra. Vi vill därför arbeta för bra skolor med betyg, bra lärare, arbetsro och hjälp till dem som behöver det. Målet måste vara ett Stockholm där alla barn ges en bra start i livet och får verktyg att bygga sig en ljus framtid. Stockholm är i dag en föregångsstad inom flera områden. Många städer i världen brottas med dålig ekonomi, miljöproblem eller sociala spänningar. Stockholm visar att det går att växa med omtanke om varandra. Vi vill ta fasta på det. Stockholm ska vara en stad som håller samman. Vi är inte bara drivande för att få fram nya bostäder och arbetsplatser. Vi står också upp för idén om att tillväxten ska komma alla i staden till del. Det innebär att vi vill riva hinder och ge verktyg så att ännu fler stockholmare som har kommit hit från andra länder ännu snabbare ska få chansen att komma till sin rätt. Vi vill också att Stockholm ska vara en stad som är jämställd. Det ska gälla allt från bemötandet av barnen i förskolan till löner, arbetsvillkor och karriärvägar för alla som jobbar i kommun och landsting. En jämlik stad är inte bara en modern stad det är en stad som förstår att ta tillvara alla invånares potential. Stora investeringar görs för att Stockholm ska vara en stad där människor ska kunna förflytta sig och mötas. Inte minst kollektivtrafiken har byggts ut kraftigt och Stockholm utgör i dag en av de städer i världen där flest människor reser kollektivt. Med satsningar som utbyggd tunnelbana och bygget av Citybanan är det en resa som kan fortsätta. I snart åtta år har vi moderater tillsammans med våra alliansvänner haft väljarnas förtroende att leda Stockholm. Under denna tid har Stockholm vuxit, fler har kommit i arbete och viktiga beslut som byggande av tunnelbana och nya bostäder har tagits. Vi har uppmuntrat initiativkraft och entreprenörskap. Vi har skapat grund för tillväxt och utveckling. Men vi har också steg för steg förstärkt gemensamma åtaganden som förskolan, skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Samtidigt har vi vänt och vridit på varje krona tack vare det är ekonomin i Stockholm rekordstark. Vi vill ta tag i framtidens utmaningar Det finns goda förutsättningar för att kunna leva ett bra och rikt liv i Stockholm. Ingenstans i Sverige och på få platser i världen finns samma möjlighet att förverkliga sina drömmar. Inget är samtidigt så bra att det inte kan bli bättre. Framtiden rymmer flera stora utmaningar. 4
Vi behöver mer av nästan allt när staden växer. Jobb, bostäder, kommunikationer, skolor, sjukvård men också butiker och andra serviceinrättningar. Bara så kan Stockholm växa med människors behov som utgångspunkt. Vi behöver ständigt förbättra våra förskolor, skolor, vårdcentraler, sjukhus och äldreboenden. I en värld i ständig utveckling är det som är gott nog i dag inte tillräckligt i morgon. Kreativitet och innovation måste ges utrymme att verka. Vi behöver inkludera alla stockholmare oavsett ålder, kön, ursprung, religion, sexuell läggning eller eventuell funktionsnedsättning. Alla barn ska få de kunskaper de behöver, alla vuxna ska ha ett jobb att gå till, alla ska kunna hitta en egen bostad och alla ska känna sig trygga i att få vård och omsorg när de behöver den. Vi behöver göra Stockholm till en ännu tryggare stad. Där risken för att råka ut för ett brott är låg och ingen känner sig tvingad av avstå från att ta del av stadslivet fullt ut på grund av fara för liv och egendom. Där alla kan känna sig trygga oberoende av tid och plats. Politiken ska inte lägga hinder i vägen för människor, utan bejaka ansvarstagande och skaparkraft. Detta samtidigt som en stödjande hand ges till den som behöver det. Tillsammans med ordning och reda i ekonomin skapar det grund för fortsatt tillväxt och utveckling. Vi har en enkel idé. Vi tror på Stockholm. Vi tror på alla som lever, arbetar, studerar, bor och skapar i vår stad. Därför ser vi som vårt uppdrag att vara en politisk kraft som står upp för ett växande Stockholm och ett bra och rikt liv för alla som lever här. Vårt uppdrag är tydligt och det är också vårt löfte till dig: Vi ska arbeta för en bra framtid för Stockholm. Och det arbetet handlar om dig och alla andra som gör Stockholm till en fantastisk stad. 5
Fler i arbete starkare ekonomi och välfärd Stabila offentliga finanser är grunden Det är glädjande nog många som vill leva och verka i Stockholm. Att stockholmarna blir fler lägger grunden för fler jobb och högre tillväxt. Det skapar i sin tur förutsättningar för mer resurser till tunnelbanan, skolan och insatser mot utanförskap. Men också till att ge hjälp till dem som behöver stöd på grund av sjukdom eller hög ålder. Samtidigt innebär hög inflyttning inte automatiskt att en stad utvecklas i rätt riktning. Det krävs ett bra utvecklingsklimat för både människor och företag för att Stockholm ska kunna ta tillvara alla möjligheter i framtiden. Ordning och reda i den offentliga ekonomin är den viktigaste förutsättningen för att Stockholm ska fortsätta att vara framgångsrikt. Så läggs grunden för en stad med tillväxt som har råd att satsa på det vi gemensamt ser som viktigt. Detta utan att underskott och skulder tvingar fram nedskärningar och skattehöjningar. Vi är därför tydliga med våra prioriteringar: I första hand värnar vi stabila finanser. Det är otänkbart för oss att använda pengar som vi inte har. Alla satsningar ska finansieras krona för krona. I andra hand satsar vi på det som är förutsättningen för tillväxt och framtida skatteintäkter skola, utbildning, bostadsbyggande och kommunikationer. I tredje hand går vi vidare och stärker övriga gemensamma åtaganden. Alltifrån omsorg om barn och gamla till att ge förutsättningar för ett rikt kultur- och idrottsliv. I fjärde hand kan vi, om övriga behov är tillgodosedda, överväga att använda en del av överskottsutrymmet för en skattesänkning så att stockholmarna får behålla mer av sina egna pengar. Nuläge: Stockholm har en mycket positiv utveckling Både Stockholms stad och Stockholms läns landsting har stark ekonomi. Detta har uppnåtts genom att hushålla med våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Det har i sin tur medfört att staden och landstinget under både finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen har kunnat satsa på välfärd, bostadsbyggande och viktiga investeringar inte minst inom kollektivtrafiken. I andra delar av Sverige och världen har misskött ekonomi tvingat fram såväl nedskärningar som skattehöjningar. Den vägen vill vi inte att Stockholm ska gå. Stockholms starka ekonomi utgör en viktig byggsten för framtiden. Den andra utgörs av jobben. I dag är det cirka 100 000 fler stockholmare som går till jobbet varje dag jämfört med för åtta år sen. Andelen som jobbar sysselsättningsgraden i Stockholms stad är nästan 75 procent. Det är ungefär 10 procentenheter högre än i Malmö och Göteborg. Aktiva insatser ges till dem som behöver stöd att komma in på arbetsmarknaden. Jobbtorg Stockholm, som startade 2008, har resulterat i att närmare 20 000 personer, som tidigare var beroende av försörjningsstöd, har gått vidare till jobb eller studier. Det är också glädjande att ungdomsarbetslösheten är lägre i Stockholm än i landet i stort. En viktig förklaring är att ungdomar här får kontakt med arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Detta är särskilt viktigt för barn och unga vars föräldrar finns i långvarigt utanförskap. Därför har vi prioriterat praktikplatser samt sommar- och feriejobb. Sysselsättningen ökar fortare för stockholmare som har fötts i ett annat land än för dem som är födda i Sverige. Men andelen utrikesfödda kvinnor i medelåldern som arbetar är fortfarande jämförelsevis liten. Därför genomförs särskilda satsningar för att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. 6
Den positiva utvecklingen i Stockholm uppmärksammas också i omvärlden. Stockholm återfinns nästan alltid i toppen av olika rankningar. Detta oavsett om det handlar om livskvalitet, miljö, kunskapsnivå eller innovationsklimat. Som exempel kan nämnas att tidningen Economist rankar Stockholm som den åttonde mest konkurrenskraftiga staden i världen med enbart London och Paris före sig i Europa. Utmaning: Framgång måste vinnas varje dag Att det har gått bra för Stockholm innebär inte att det kommer att gå bra av sig självt i framtiden. Världen är full av städer som haft lika stora framgångar som Stockholm, men där felaktiga beslut och dåligt politiskt ledarskap vänt goda spiraler till nedgång och förfall. Stockholms attraktivitet är ett långdistanslopp. Varje dag fattas nya beslut om var företag ska etablera sig och vart högkvalificerade ingenjörer, gourmetkockar och bilplåtslagare ska flytta. Inför varje sådant beslut måste Stockholm framstå som det mest attraktiva alternativet. Det kräver att klimatet för både företag och människor är i världsklass. Stockholm vinner långsiktigt på att det går bra för andra städer i Sverige och i våra grannländer. Men i en alltmer internationaliserad värld strävar alla städer efter att förbättra sin attraktivitet. Vem som lyckas bäst med detta avgör var människor väljer att bosätta sig och företag beslutar att etablera sig. Under de senaste åtta åren har Stockholm legat längst fram i denna utveckling och där ska vi fortsätta att vara. Men ingen kedja är starkare än den svagaste länken. För dåliga kommunikationer med omvärlden, svårighet att hitta bostad, regelkrångel och brist på personer med nyckelkompetens kan vara faktorer som gör att valet faller på en annan ort. Lika viktigt som att attrahera stora företag är att nya företag kan starta och växa och att nya branscher, som möter helt nya behov, kan se dagens ljus. Det går heller inte att nöja sig med att de flesta stockholmare har lätt att hitta jobb. Särskilda insatser krävs så att alla som vill och kan arbeta ges möjlighet att dra sitt strå till stacken och stå på egna ben med egen försörjning. En stark kommunal ekonomi får aldrig tas för given. Om man släpper på kontrollen över kostnaderna och lovar allt till alla så vänds snart svarta siffror till röda. Sedan väntar panikartade nedskärningar eller skattehöjningar som bromsar jobb och tillväxt. Och som en konsekvens av denna misshushållning kommer resurser till såväl välfärd som viktiga framtidsinvesteringar att saknas. Förslag: Fler skattebetalare ger mer välfärd Varje extra person i arbete och varje extra arbetad timme innebär större skatteintäkter och mer resurser att satsa på skolan, vården och andra delar av välfärden. Omvänt leder högre skatter på arbete till färre jobb och i nästa led färre skattebetalare. Om vi vill ha många i arbete måste vi bejaka en bred arbetsmarknad. Det finns inga jobb som inte är tillräckligt fina och därför ska motarbetas. Tvärtom alla jobb behövs. Vi vill att det ska vara låga trösklar in på arbetsmarknaden, och väl där ska det finnas goda förutsättningar för att komma vidare till jobb som är mer kvalificerade. När en person får ekonomiskt bistånd ska det finnas tydliga och definierade motprestationskrav som syftar till jobb, praktik eller studier. Kraven ska vara utformade efter varje människas förutsättningar. Det ska alltid löna sig att arbeta. En bra utbildning är det bästa vaccinet mot framtida utanförskap. Skolan ska ge den kunskapsgrund som behövs, inte minst genom att möta varje elev där hon eller han befinner sig. Elevers behov av stöd ska upptäckas tidigt och varje elev ska ges den hjälp som behövs. Och den som senare i livet behöver kompletterande kunskaper, exempelvis i svenska språket, ska kunna få det samtidigt som han eller hon arbetar. 7
Ungdomar ska få tidig kontakt med arbetslivet genom sommarjobb och sommarföretagande. De ungdomar som avbryter studier ska sökas upp och ges skräddarsydd rådgivning. Jobbtorg för unga, praktikplatser, lärlingsanställningar och egenföretagsprogram kan bli en väg in för de unga som står utanför. Det är viktigt att de unga får kvalificerad och relevant coachning och peppning för att komma in på arbetsmarknaden. Individuell uppföljning och utvecklingsplan ska erbjudas. Medelålders kvinnor som fötts i andra länder än Sverige har i dag en lägre sysselsättningsgrad än andra grupper. Därför ska den särskilda riktade satsningen med uppsökande verksamhet fortsätta med målet att öka sysselsättningsgraden. För att ge en första kontakt för dem som behöver ska staden och landstinget gå före och erbjuda lärlingsjobb och yrkesintroduktionsanställningar (så kallade YA-jobb) och uppmana företagarna i Stockholm att matcha detta. Om jobben ska bli fler håller det inte att göra det dyrare och krångligare att anställa. I stället behöver det bli enklare för företag att starta och växa. Stockholms stad bör i sin budget formulera tydliga mätbara höga mål kopplade till företagande och entreprenörskap. Detta för att inspirera och sporra såväl kommunens medarbetare som våra folkvalda politiker. Ett mål skulle kunna vara att ligga i topp i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i landet. Ett annat mål skulle kunna vara att placeras i topp skiktet i revisionsbyrån PwC:s internationella rankning av 27 världsstäder. Staden bör i samband med sitt årliga bokslut tydligt redovisa hur det lokala företagsklimatet utvecklats under året och vad som gjorts för att nå målen. Att bara sätta mål räcker dock inte det krävs också konkreta insatser. Vi vill införa kommunala servicegarantier i form av maxtider vid tillståndsgivning till företag. Vi vill också utveckla den digitala företagslotsen, så att även tillstånd kan sökas direkt på nätet. Staden bör också erbjuda personlig hjälp som samordnar handläggningen av ett företags olika tillståndsärenden och är pådrivande i beslutsprocessen. Engelska ska kunna användas som språk vid kontakt med förvaltningar inom Stockholms stad. När Stockholmsregionen växer så ökar också behovet av att rekrytera kompetent personal. Ett konkret hinder för detta är bostadsbristen. Därför behövs, förutom en storsatsning på bostadsbyggande, åtgärder som får effekt direkt. Dit hör korttidskontrakt så kallade instegsboenden för dem som har löfte om anställning i Stockholm men som ännu inte fått fäste på bostadsmarknaden. Föräldrar har förstås själva huvudansvaret för att få ihop tillvaron med arbete och familjeliv. Men för att underlätta för föräldrar som behöver arbeta på obekväm arbetstid och har behov av hjälp vill vi säkerställa tillgång till barnomsorg på kvällar, nätter och helger. För att långsiktigt säkra framtida kompetens vill vi göra en kraftig satsning på att öka Stockholms attraktivitet som studentstad. Det måste bli enklare att som student kunna söka sig till och studera i Stockholm. Fler studentbostäder är en viktig del i detta. Ökad samverkan mellan kommun, företag, universitet och högskolor en annan. Särskilda stipendier bör inrättas för utbytesprogram mellan universitet och högskolor i Stockholm och utländska lärosäten. De framgångsrika områden som växer fram bör få bästa tänkbara förutsättningar för fortsatt tillväxt. Dit hör informations- och kommunikationsteknik i Kista och på Södermalm, Life Science i Hagastaden, Sustainable Valley i Norra Djurgårdsstaden och Clean Tech i Högdalen. Sist men inte minst behövs goda kommunikationer. Vi vill se fler direktlinjer ut i världen från Arlanda och att Bromma får utvecklas till en modern cityflygplats. 8
Moderaterna går till val på att: Hålla ordning och reda i ekonomin och behålla fortsatt låg kommunalskatt Satsa på det som är förutsättningen för tillväxt och framtida skatteintäkter skola, utbildning, bostadsbyggande och kommunikationer Införa tydliga krav på motprestation i form av jobbsökande eller studier för alla som söker ekonomiskt bistånd det ska alltid löna sig att arbeta Alla som behöver oavsett var de befinner sig i yrkeslivet ska ges möjlighet att förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs för att vara anställningsbara Erbjuda lärlingsjobb och yrkesintroduktionsanställningar (YA-jobb) inom stadens och landstingets egna verksamheter och uppmana näringslivet att matcha detta I budget formulera tydliga mätbara höga mål kopplade till företagande och entreprenörskap och följa upp dessa i samband med bokslut Införa maxtider vid tillståndsgivning till företag och personlig hjälp som är pådrivande, samordnar och skyndar på handläggningen av olika tillståndsärenden 9
På väg mot miljonen då behövs nya bostäder Nuläge: En grön och vacker stad i behov av rum för fler Stockholm är en av världens vackraste städer med unika värden som måste tas om hand och utvecklas. Stadens skönhet och de unika stadsmiljöerna utgör en viktig del i att Stockholm är ett mycket populärt resmål. Stockholm är också på god väg att bli en internationell storstad med hög puls i affärs-, nöjes- och kulturliv. Samtidigt är vattnet, parkerna och de unika naturområdena aldrig långt borta. Det är nu inte bara turisterna som lockas hit. Vi som väljer att leva i Stockholm blir också allt fler. Nyligen passerade staden 900 000 invånare och miljongränsen beräknas vara nådd inom tio år. Att befolkningen växer hänger förstås ihop med den starka arbetsmarknaden här finns jobben och huvudstaden är hela Sveriges tillväxtmotor. Stockholms stadsdelar har alla sina karaktärer, styrkor och utmaningar. Under åtta år har ett omfattande upprustnings- och ombyggnadsarbete genomförts i ytterstaden. Mycket har redan gjorts, men det finns mer kvar att göra. Det är fortfarande för svårt att hitta en bostad i Stockholm. Svårast är det för den som letar efter sin första bostad och för den som ska flytta hit. Bostadsbristen innebär också att företag som ska anställa kan få ägna lika stor kraft åt att hitta en bostad som att finna rätt person för ett jobb. Vi arbetar målmedvetet och hårt för att fler bostäder ska byggas. I takt med att prognoserna över befolkningstillväxten har skruvats upp har vi också höjt takten i bostadsbyggandet. En viktig faktor för ett framgångsrikt bostadsbyggande är att det sker parallellt med en utbyggd kollektivtrafik. Beslutet om en utbyggd tunnelbana skapar helt nya förutsättningar för att bygga en attraktiv och hållbar stad. För att Stockholm även i framtiden ska vara en attraktiv stad att bo och arbeta i vill vi både förtäta befintliga stadsdelar och bygga helt nya. När vi gör det ska vi alltid ha den gröna och täta staden för ögonen, och målet är att byggandet av det nya ska utveckla stockholmarnas livskvalitet. Utmaning: Bygga för en växande befolkning Att bygga en modern och hållbar stad förutsätter att vi bygger i lägen nära kollektivtrafik. Den beslutade utbyggnaden av tunnelbanan ger fler sådana. Stockholms innerstad och närförorter ska ha en tät bebyggelse där människor rör sig tryggt under dygnets alla timmar. Blandningen av bostäder, arbetsplatser, butiker och restauranger skapar liv och rörelse. När Stockholm växer och invånarna blir fler är det nödvändigt att alla delar följer med. När nya bostäder byggs skapas ett behov av nya skolor, förskolor, äldreboenden, restauranger, butiker, lokaler för idrott och kultur liksom nya upprustade parker och grönområden. Vi ska se till att man tar hänsyn till alla olika delar som krävs för att utveckla Stockholm till en ännu bättre stad. En växande stad innebär utmaningar, men skapar samtidigt möjligheter att genomföra förbättringar. Vi vill förbättra stadsmiljöer i hela Stockholm utifrån stadsdelarnas egna förutsättningar. Arbetet med att, i samverkan med de boende i ytterstaden, skapa bättre stadsmiljöer med lokal service, handel och arbetsplatser ska fortsätta. För att kunna få fram ett stort antal nya bostäder behöver nya stadsdelar växa fram. Flera av dessa stadsdelar kan skapas på gammal industrimark, genom överdäckningar eller på dåligt utnyttjade parkeringsplatser. Tidigare oanvända platser mellan två stadsdelar kan utvecklas till trevliga parker eller lekplatser. Om grönområden tas i anspråk är 10
det viktigt att dessa kompenseras med nya parker som håller hög kvalitet. Stockholmarnas behov och önskemål ser olika ut och för att möta det krävs en mångfald. Det handlar om en blandning av olika bostadstyper och upplåtelseformer. Det behöver byggas studentbostäder och mindre lägenheter men också större bostäder för barnfamiljer. Och det behövs hyresrätter likväl som bostadsrätter. En del får gärna byggas traditionellt. Men annat med en modern flexibilitet som tar fasta på att bostaden för allt fler fungerar som både hem och arbetsplats. Fler bostäder förutsätter också effektivare byggprocesser från ax till limpa. Stockholm har fortfarande för långa handläggnings- och ledtider i byggärenden. Det gör att tiden från idé till inflyttningsbart hus blir onödigt lång. Detta måste åtgärdas. Förslag: Nu är det dags att bygga ihop staden När vi blickar framåt är våra prioriteringar tydliga: Det måste bli högre fart på bostadsbyggandet. Fram till 2030 vill vi att det ska byggas 140 000 nya bostäder i Stockholms stad. Det motsvarar ett helt Malmö. Redan mellan åren 2014 och 2018 kommer vi att påbörja arbetet med 40 000 nya bostäder. Häften av dessa ska vara tvåor eller mindre lägenheter eftersom det är där behovet är som allra störst. Ett antal stadsdelar i Stockholm är byggda nära varandra men utan naturliga förbindelser, där det egentligen borde vara sammanhängande gator och kvarter. Därför vill vi fortsätta arbetet med Promenadstaden och bygga samman stadsdelar och på så sätt skapa nya gångstråk och möjligheter till stadsliv, handel och bostäder. Exempel på sådana stadsdelar är Östberga-Årsta, Skarpnäck-Bagarmossen och Älvsjö-Örby. Stockholm är en påtagligt grön storstad där alla har nära till parker och grönområden. Detta är unika värden som vi har ett ansvar att ta hand om och utveckla. Vi vill rusta upp befintliga parker och skapa helt nya parker för att alla stockholmare ska få ta del av denna livskvalitet. För att Stockholm ska vara en modern och hållbar stad vill vi bygga i kollektivtrafiknära lägen där det blir enklare att välja bort bilen. Därför prioriterar vi att bygga bostäder i stadsdelar som har, eller kommer att få, tunnelbana. Stockholms stad rår inte över alla faktorer som påverkar hur lång tid det tar att bygga nya bostäder. Hantering av överklaganden försenar ofta olika projekt. Men det går att påskynda den kommunala delen av processen. Vår ambition är att korta handläggningstiden från markanvisning till byggstart med tjugo procent. Vi vill också korta handläggningstiderna generellt för alla typer av bygglov. Många stadsdelar i Stockholm byggdes en gång i tiden alltför likriktat. Därför vill vi bygga bostadsrätter i stadsdelar som domineras av hyresrätter och hyresrätter i stadsdelar som domineras av bostadsrätter. Det är viktigt att det finns en god tillgång på hyresbostäder och därför bör hälften av alla bostäder som ska byggas vara hyresrätter. Stockholm har flera universitet och högskolor och nivån på studieresultat och forskning är hög. För att fortsätta att utvecklas som student- och forskarstad är det viktigt att bygga bostäder som är anpassade för studenter och forskarstuderande. Därför vill vi färdigställa minst 4 500 studentbostäder under nästa mandatperiod. Att bevara och utveckla Bromma flygplats är viktigt. När nya och tystare flygplanstyper tas i trafik kan förhoppningsvis bostäder byggas på tidigare industrimark som i dag inte är tillgänglig på grund av buller. Vidare vill vi bygga nya levande stadsdelar på platser som stockholmarna i dag inte har så stor nytta 11
eller glädje av. En helt ny stadsdel, Södra Älvsjö, kan byggas på mark som i dag till stor del består av trafikplatser och parkeringar. När Citybanan är invigd kommer det att vara dags att överdäcka spårområdet kring centralstationen i västra City och där bygga den helt nya stadsdelen Nya Klara med bostäder och kontor. Stockholm har ett stort antal stadsdelar med lokala centrum som är byggda på 1950-, 1960- och 1970-talet. Stadsdelarna i de så kallade miljonprogrammen har goda förutsättningar att genom förtätning och ombyggnad bli tryggare, mer levande och attraktiva. Därför vill vi skapa förutsättningar för ett aktivt lokalt närings- och stadsliv i ytterstaden. Ett bra exempel är den omvandling som nu sker i Rinkeby i nära och tät dialog med de boende. Det finns stadsdelar som har stor potential men där det krävs ett helhetsgrepp för en upprustning och modernisering. Dit hör Akalla centrum och Rågsveds centrum som kan rustas upp och utvecklas med ny blandad bebyggelse. Stockholm ska vara en stad att bo och leva i för alla unga, studenter, barnfamiljer och äldre. För att skapa trygga och levande stadsdelar ska olika typer av bostäder byggas. Vi vill skapa förutsättningar för att stockholmare ska kunna bo kvar i sin stadsdel även när behoven eller familjesituationen förändras. Moderaterna går till val på att: Fram till 2030 bygga 140 000 bostäder redan till 2018 ska byggandet av 40 000 nya lägenheter påbörjas, varav 20 000 smålägenheter och studentbostäder Bygga samman stadsdelarna och samtidigt få till mer levande gator med handel och restauranger I samverkan med de boende fortsätta utvecklingen av bostäderna och stadsdelarna byggda under det så kallade miljonprogrammet Korta handläggningstiderna så att fler bostäder kan byggas snabbare Bygga hälften hyresrätter och hälften bostadsrätter för att öka mångfalden i alla stadsdelar Öka möjligheterna att gå och cykla samt ta tillvara värdefulla grönområden och ge hela Stockholm nya parker 12
En hållbar huvudstad Nuläge: Stockholm har aldrig varit renare Stockholm ska vara en stad som sätter värde i en bra miljö med ren luft, friskt vatten och levande grönområden. En bra miljö är en förutsättning för att människor ska ha god hälsa, men den påverkar också hela upplevelsen av livskvalitet. Därför är det en viktig faktor för en stads attraktionskraft och i förlängningen för dess möjlighet att utvecklas och växa. Stockholm har i dag en fantastisk miljö. Detta oavsett om vi talar om det som kan ses och upplevas eller om det som kan mätas med olika instrument. Tillsammans med ett stort engagemang i miljöfrågor låg detta också bakom att Stockholm utsågs till Europas första miljöhuvudstad 2010. I ett lite längre perspektiv kan vi se att luften och vattnet i Stockholm är oerhört mycket renare i dag jämfört med för 25 år sedan. Samtidigt har koldioxidutsläppen per invånare nästan halverats och ligger numera långt under vad som gäller för Göteborg och Malmö. I det litet kortare perspektivet har satsningar på cykling och ökat utbud av kollektivtrafik lett till att alltfler väljer dessa transportsätt. Nya stadsdelar har vuxit fram där de mest moderna miljölösningarna valts från början i nära samverkan mellan staden och näringslivet. Dessa så kallade miljöprofilområden bidrar dessutom till att befästa Stockholms position som en ledande huvudstad i klimatarbetet. De stöder också marknadsföringen av svensk miljöteknik. På så vis blir de en motor i arbetet att göra miljö och hållbarhet till en tillväxtbransch i Stockholm. Samtidigt har stora effektiviseringar gjorts även i äldre befintliga fastigheter. Ett utbyggt fjärrvärmenät i kombination med ökad andel biobränsle i värmeverken har också bidragit till minskade utsläpp av växthusgaser. I Järva anläggs just nu 10 000 kvadratmeter solceller, vilket gör det till den solcellstätaste stadsdelen i Sverige. Förhoppningsvis är det bara en början på fler liknande storskaliga satsningar på förnyelsebar energi. Tack vare bland annat detta har Världsnaturfonden (WWF) utsett Stockholm till årets klimatstad i Sverige 2014. Stockholms konsekventa arbete sedan några år tillbaka med att låta miljötänkandet genomsyra budget, driftplanering, rapportering och övervakning har varit mycket framgångsrikt. Tillväxt har kombinerats med goda resultat på miljöområdet. Utmaning: Steg för steg ska Stockholm bli grönare En tätt byggd storstad ger mindre miljöbelastning per person jämfört med mindre städer och landsbygd. Det är därför miljövänligt att låta staden växa. Men utbyggnaden behöver ske på ett sätt som är långsiktigt hållbart för både människor och natur. En stor del av den energi som förbrukas går åt till att värma bostäder och andra lokaler. När vi bygger nytt blir miljön bättre. Det som byggs i dag förbrukar hälften så mycket energi per kvadratmeter jämfört med de flesta äldre hus. Och på sikt bör vi kunna halvera detta en gång till eller ännu mer. Samtidigt är det viktigt att fortsätta energieffektivisera befintliga hus som ju kanske ska användas i femtio år till. Liksom att utveckla fjärrvärmen så att produktionen blir mindre fossilbaserad och distributionen effektivare. Men vid ny bebyggelse måste man inte bara ta hänsyn till energifrågorna utan ta ett helhetsgrepp kring hållbarhetsfrågorna. Utgångspunkten måste vara att alla nya större stadsdelar som byggs ska ha en tydlig miljöprofil. 13
Även om den genomsnittliga miljöbelastningen är låg i en storstad blir de absoluta talen snabbt stora. Lokal produktion av matvaror, lokala saluhallar och ökad återvinning av avfall kan därför ge avsevärda miljövinster. En förutsättning för att kunna utnyttja den kreativa massan i en storstad är en stor rörlighet. Men det är viktigt att transporterna sker på ett sätt som varken leder till stora utsläpp eller onödig trängsel. För att uppnå detta krävs en utbyggnad av såväl kollektivtrafik som vägar i kombination med ökade möjligheter att gå och cykla. Men också att de drivmedel som används är valda med omsorg. När staden växer är det viktigt att det inte innebär en försämring av de värden som ligger i mark, luft och vatten. Vår utgångspunkt är därför att nya bostäder ska passas in bland befintlig bebyggelse snarare än att orörda grönytor ska tas i anspråk. Vid anläggning av nya stadsdelar ska stadsdelsparker anläggas och träd planteras längs gatorna. Stadens luft är bättre än någonsin, men den kan bli ännu bättre. Det finns förstås problem kvar att hantera, inte minst de partiklar som slits upp från vägbanorna. Till sist är det angeläget att Stockholms kanske främsta kännetecken vattnet är rent nog för djur, växter och badande. Men också för att utgöra basen för vår dricksvattenförsörjning. Förslag: Konkreta åtgärder för miljön i Stockholm Framtidens miljö, hälsa och livskvalitet i Stockholm är beroende av både genomtänka planer för helheten och alla små beslut som fattas varje dag. Vi tror mer på konkret och systematiskt arbete än svulstiga svepande deklarationer. Men den praktiska ansatsen står inte på något sätt i motsatsställning till att sätta upp tuffa mål. Ett sådant mål är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2050. För att nå dit krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete som steg för steg för oss närmare målet. En central del i detta är att vi hela tiden höjer våra mål vad gäller nya bostäders energianvändning. De hus som byggs framöver ska uppfylla kravet 55 kwh/m 2 och steg för steg går vi vidare mot rena passivhus, det vill säga väldigt energisnåla hus. Vi behöver också energieffektivisera befintliga bostäder och kontorsfastigheter. Här är tio procents minskning ett kortsiktigt mål. Fjärrvärmen ska fortsätta minska sin koleldning för att på sikt fasa ut den helt. Ett helhetstänkande i stadsplaneringen innebär att man bygger in rätt lösningar redan från början. Detta sker i de stora miljöprofilområden som påbörjats och de närmaste åren ska slutföras. Vi vill också att ett nytt miljöprofilområde påbörjas i Lövholmen. Även trafikens negativa inverkan på såväl utsläpp som framkomlighet behöver begränsas. En avgörande del i detta är att bygga ut tunnelbanan och övrig kollektivtrafik. Men det handlar också om att förbättra möjligheterna att gå och cykla. Vi vill därför följa upp den tidigare cykelmiljarden med ännu en cykelmiljard. En storstad helt utan vägtransporter är dock en utopi. Avlastande kringfartsleder som Förbifart Stockholm, Norra länken och Österleden gör att bilar och bussar kommer fram utan köande. Därför är dessa satsningar också bra för miljön. Man ska också komma ihåg att ungefär 130 000 personer varje dag pendlar mellan norra och södra Stockholm. En kortare resväg innebär högre livskvalitet för dem. Men också stora fördelar för alla som slipper konkurrera om utrymmet med dessa pendlare på befintliga vägar eller i kollektivtrafiken. Och som en följd av detta reduceras partikelhalterna i stadens luft. Ett annat viktigt inslag är en tydlig trafikstyrning, som underlättar för kollektivtrafik och nyttotransporter. Tillsammans med en framsynt parkeringspolitik som gör att gatuutrymmet används på bästa sätt. 14
Spårtrafik ska drivas av grön el. Bussar ska steg för steg bli fossil fria. En väg dit är att vid upphandling av busstrafik inkludera incitament att minska miljöbelastningen under kontraktstiden. Stadens och landstingets egna transporter ska också styras mot minskad användning av fossila bränslen. Även privatbilister ska kunna köra grönt, därför behöver bland annat infrastrukturen kring laddare för elfordon byggas ut. Bilpooler bör ges goda förutsättningar, exempelvis genom att staden medverkar till parkeringslösningar för dessa. En miljon människor genererar mycket avfall. En stor del av detta utgörs av mat med högt energivärde. Vårt mål är att år 2018 ska femtio procent av matavfallet samlas in och bli biogas. Själva insamlingen görs enkel för hushållen. Även vad gäller grovsopor finns skäl att förenkla för hushållen genom att öka utbudet av mobil upphämtning, vilket underlättar för dem som saknar tillgång till bil. Staden bör ge förutsättningar för dem som så önskar att bedriva lokala odlingar och lokala saluhallar. Samt se över stadens möjligheter att erbjuda närproducerad mat i sina verksamheter. Vid nybyggnation bör det finnas en tydlig strategi för att bevara gröna ytor. I första hand ska redan ianspråktagen mark användas och staden byggas ihop. Alla stockholmare ska ha ett grönområde inom gångavstånd. Vi vill också upprusta stadens mindre parker och bortglömda platser. Vid nybyggnation bör man också i positiv anda pröva om det passar med gröna tak (så kallade sedumtak). För att komma åt partikelproblemet behöver en lång rad åtgärder vidtas. Det kan handla om dubbfria miljözoner, bevattning av vägbanor och lägre hastigheter. Att bygga Förbifart Stockholm leder till mindre genomfartstrafik och därmed reducering av partikelhalterna i luften. Att koncentrera avloppsreningen till Henriksdalsverket, vilket uppgraderas med membranteknik, kommer att medföra avsevärt minskade utsläpp i både Saltsjön och Mälaren. Var och en av alla dessa ovan nämnda insatser kan kanske uppfattas som teknokratisk. Men lagda tillsammans bildar de en större helhet. En stad som förmår att växa såväl i invånarantal som i ekonomisk styrka men samtidigt bli mer och mer miljövänlig. Där vi för varje år som går reser klimatsmartare, bor energieffektivare och återvinner mer. Där vi omges av ren luft, friskt vatten och levande grönområden. Det innebär i sin tur att människors livskvalitet kan fortsätta öka och stadens samlade attraktivitet och tillväxtkraft kan stärkas än mer. Moderaterna går till val på att: Värna och utveckla Stockholm som en levande och grön stad med hög livskvalitet, ren luft och friskt vatten Stockholm ska vara helt fossilbränslefritt 2050 på vägen dit ska koldioxidutsläppen per person minska år för år Bygga ut tunnelbana och övrig kollektivtrafik tillsammans med cykelstråk och avlastande kringfartsleder Införa en tydlig trafikstyrning, som underlättar för kollektivtrafik och nyttotransporter Ny bebyggelse planeras utifrån minimal energianvändning och att befintliga fastigheter energieffektiviseras med 10 procent Hälften av allt matavfall år 2018 ska samlas in och förädlas till biogas Alla stockholmare ska ha ett grönområde inom gångavstånd 15
Det ska vara enkelt att ta sig fram Nuläge: Alltfler reser allt snabbare Människors möjlighet till resor och rörelse skapar grund för tillväxt, arbete och välfärd. Det handlar om föräldern som ska ta sig från arbetet för att hämta på förskolan. Studenten som ska hinna från universitetet till extrajobbet. Hantverkaren som måste genom city på väg till nästa jobb. Pensionären på väg till restaurangbesöket. Tonåringarna som ska hem från en sen fotbollsmatch. För de flesta stockholmare handlar resande om att få tiden att räcka till i vardagen, att kunna styra över sin egen tid och att slippa se tiden rinna iväg på grund av förseningar. En genomsnittlig vardag görs totalt drygt fem miljoner resor inom Stockholmsregionen. Under den senaste trettioårsperioden har resandet i länet ökat, även i relation till befolkningstillväxten. Antalet resor per person har ökat. Resorna har också blivit längre. Här är det inte ovanligt att vi bor i en del av regionen och jobbar i en annan. Till bilden hör också att Stockholm växer tre gånger snabbare än övriga Sverige. Det innebär att både kollektivtrafiken och all annan infrastruktur måste byggas ut i snabb takt. Tack vare att vi har fått ordning och reda på ekonomin i Stockholm har vi också de senaste åren kunnat göra rekordstora satsningar för att korta restiderna och göra vardagen enklare för stockholmarna. Sedan 2006 har vi investerat åtta miljarder kronor på att modernisera Stockholms blodomlopp tunnelbanan. Dessutom har vi förhandlat fram en uppgörelse med staten om att bygga ut tunnelbanan med nya linjer och stationer. Det är förenat med mycket stora kostnader att bygga ut tunnelbanan. Därför har vi varit noga med att inte ge några löften förrän vi kan leverera dessa med full finansiering, krona för krona. Samtidigt har det satsats på annan spårbunden trafik, framför allt tvärbanan. Stora satsningar har gjorts på fler och bättre bussar, färjor och pendeltåg samt på vägar. Och dessutom investerar vi nu en miljard kronor för att förverkliga Cykelstaden en omfattande satsning för att göra cykling i Stockholm säkrare, enklare och mer attraktivt. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Andelen resenärer som väljer kollektivtrafiken har ökat kraftigt sedan 2006 och samma sak gäller andelen nöjda resenärer. Och punktligheten har stadigt förbättrats. Tunnelbanan har i dag en punktlighet på över 95 procent, jämfört med 91 procent för sju år sedan. Pendeltågen är i tid i drygt 92 procent av fallen, jämfört med 81 procent 2006. Allt detta är bra. Men mycket återstår att göra. Att Stockholm är mer attraktivt än någonsin innebär att det finns ett fortsatt stort behov av investeringar. I ett växande Stockholm behövs mer av allt. Utmaning: Vinna tid för alla stockholmare Den snabba befolkningsökning som Stockholm upplever i dag innebär flera utmaningar. En av de tydligaste handlar om människors resor och rörelse. Vad som krävs är satsningar för utbyggd, bättre och pålitlig trafik oavsett om vi talar om tunnelbana, bussar, tvärbana, pendeltåg eller vägar. Vi tror inte på att ställa olika trafikslag emot varandra. För oss handlar det istället om att varje resenär ska kunna välja rätt trafikslag, på rätt plats och vid rätt tillfälle utifrån sina förutsättningar och behov. De mest effektiva lösningarna, som är långsiktigt hållbara, ska vara vägledande inte ideologiska käpphästar. Det är därför vi vill arbeta för både utbyggd tunnelbana och nya kringfartsleder. Det är helt enkelt nödvändigt att också genomföra stora satsningar på vägar. Detta för att öka framkomligheten för såväl privatbilister som nyttotrafik som SL-bussar. En del partier motsätter sig vägsatsningar som 16
Förbifart Stockholm. Men vi kommer att ta strid för helhetsperspektivet. Alla trafikslag behövs om hela Stockholm ska kunna fungera, växa och utvecklas. En av våra huvudprioriteringar är att bygga ny tunnelbana och att modernisera den befintliga. Men det behövs också fler tvärförbindelser av olika slag. Det behöver även bli enklare att betala sina resor och informationen i kollektivtrafiken behöver bli bättre. Plankning kostar stockholmarna hundratals miljoner kronor varje år. Därför vill vi sätta in fler åtgärder för att motverka plankning i kollektivtrafiken. Vid sidan av kollektivtrafiken utgör cykeln det effektivaste transportmedlet för att snabbt förflytta sig i Stockholm med liten påverkan på andra människors tid och rum. Varje dag uppskattas hundratusen stockholmare cykla. Även om inte alla gör det i rusningstrafik eller ens till och från jobbet säger det något om vilken betydelse cykeln fått som transportmedel i staden. Därför ser vi det som nödvändigt att utveckla Stockholm som cykelstad. Det enklaste och vanligaste sättet att ta sig fram i Stockholm är att gå. Vi ser det som en självklarhet att prioritera möjligheten att ta sig fram till fots i Stockholm. Arbetet med Promenadstaden är en viktig del i arbetet med att öka framkomligheten i staden. Vi vill behålla Bromma flygplats och kommer att ta strid mot dem som önskar nedläggning. Den behöver istället få utvecklas och förbättras. Stockholm behöver en modern cityflygplats även i framtiden. Stockholm är som bekant en stad byggd på öar och omgiven av sjö- och havsvatten. Detta ger unika förutsättningar att åka kollektivt med båt, och vi vill under kommande år fullfölja de satsningar som redan påbörjats. Förslag: Alla trafikslag ska byggas ut Stockholm behöver bli mer tillgängligt. Flera stora satsningar behöver komma på plats för att minska trängsel och köer samt öka framkomligheten. Vi vill därför snarast bygga klart Förbifart Stockholm för E4 väster om Stockholm. Den östliga förbindelsen Österleden runt Stockholm behöver också byggas för att kunna öka tillgängligheten, förbättra miljön och trafiksäkerheten. En utbyggd tunnelbana är en förutsättning för att Stockholm ska förbli en attraktiv storstad. Därför vill vi som en första större satsning bygga ut tunnelbanan i alla väderstreck med sammanlagt nio nya stationer. Den första stationen ska öppna redan om sex år och om nio år ska allt stå klart. Då har vi byggt ut tunnelbanan över Södermalm till Nacka och från Akalla till Barkarby. Och skapat en helt ny linje från Odenplan till Hagastaden och Arenastaden med en tänkbar förlängning till Täby. Det är också högintressant att utreda förslaget att koppla ihop Barkarby och Hjulsta längs blåa linjen. Vi vill även ta nästa steg i planeringen av ny tunnelbana till Älvsjö via Hagsätra. Det handlar även om att möta resenärernas behov i närtid. En del i detta är att rusta upp den befintliga tunnelbanan. Vi vill modernisera tunnelbanans röda linje genom ett nytt signalsystem det kommer att öka den maximala turtätheten från 24 till 30 tåg per timme. Den gröna linjen vill vi totalrenovera västerut mot Hässelby med fräschare stationer och nya plattformar. Vi vill arbeta för en enklare, smartare och tryggare kollektivtrafik. Det betyder bland annat att vi vill samarbeta med andra för att SL-kort ska gälla som betalning för biljetter i hela Sverige. På så vis behöver resenärerna inte oroa sig för onödigt krångel. Biljetter i kollektivtrafiken måste också kunna köpas med kontokort eller med andra enkla betallösningar. Vi vill också förenkla genom att på hållplatserna sätta upp särskilda gps-styrda snabbkartor som snabbt vägleder resenärer till rätt slutdestination med hjälp av en smartphone. Sjötrafik kan inrättas för att underlätta trafiken under ombyggnaden av Slussen, men även prövas för att skapa nya förbindelser mellan andra delar av Stockholm. Ett exempel är sträckan Söder Mälarstrand Norr Mälarstrand. 17
Vi behöver göra det både mer attraktivt och lönsamt för fler att välja kollektivtrafiken till och från arbetet. Ett sådant sätt är att införa arbetskort i SLtrafiken som arbetsgivarna betalar. Ska vi klara av att ha en bra kollektivtrafik måste också alla göra rätt för sig. Därför vill vi ta krafttag mot plankning och tjuvåkning. Bötesbeloppen för plankning i kollektivtrafiken bör fördubblas. Färdtjänstresenärer som sällan eller aldrig kan resa med den ordinarie SL-trafiken bör få friare resetilldelning. Den sex kilometer långa Citybanan som ger fler tåg och färre förseningar för stockholmarna behöver byggas klart. När den blir färdigbyggd får dubbla antalet tåg plats på de nuvarande järnvägsspåren genom Stockholm. Det minskar risken för förseningar. Med Citybanan på plats vill vi även göra Odenplan till ett nytt resecentrum för stockholmarna med fler avgångar och mer trafik. Vår ambition är att skapa en ny cykelmiljard 2018 2022 för fortsatt utbyggnad av cykelvägnätet och prioritera snöröjning som gör att det går att cykla året runt. Dessutom vill vi skapa 3 500 nya cykelparkeringar. Genom en gemensam cykelplanerare och parkerings-app för hela Stockholms län blir det enklare för fler att ta sig fram. För bilister vill vi kombinera infartsparkeringar för omstigning till kollektivtrafik, med korttidsparkeringar för snabbare ärenden i city. För att minska trängseln på gatorna är det viktigt att bilar i ökad utsträckning står parkerade i parkeringsgarage. Därför ska flera nya parkeringsgarage byggas i Stockholm de kommande åren. Bromma flygplats ska utvecklas som en bidragande del i ett lättillgängligt Stockholm för både stockholmare och besökare. Moderaterna går till val på att: Bygga ut tunnelbanan med nio nya stationer huvudsakligen längs blå linjen Rusta upp röda linjen för ökad turtäthet från 24 till 30 tåg per timme samt renovera hela den gröna linjen västerut med fräscha stationer Satsa på fler tvärförbindelser, exempelvis förlängningen av tvärbanan till Kista centrum Göra det enklare att betala i kollektivtrafiken, bland annat genom att kontokort ska kunna användas för att köpa biljetter Bygga klart Förbifart Stockholm väster om Stockholm som ger enklare, snabbare och mer miljövänligt resande Bygga den östliga förbindelsen Österleden runt Stockholm för ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet Skapa en ny cykelmiljard för fortsatt utbyggnad av cykelvägnätet och prioritera snöröjning så att det går att cykla året runt 18