Inspektionsrapport från Skolverket 2005:76 Utbildningsinspektion i Malmö stad Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Delbelsut Rapport till utbildningsnämnden Skolrapporter
Innehåll Delbeslut Rapport till utbildningsnämnden avseende gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda Skolrapporter Frans Suellsgymnasiet och Celsiusgymnasiet med Vingaskolan Heleneholms gymnasium Jörgen Kocksgymnasiet Malmö Borgarskola Malmö latinskola med Tärnöskolan Malmö Vård- och Hälsogymnasium Mediegymnasiet Mölledalsgymnasiet Pauliskolan S:t Petri skola Universitetsholmens gymnasium Öresundsgymnasiet Parkskolan (gymnasiesärskola) Komvux Centrum Komvux Kronborg Komvux Södervärn KompetensCentrum Rönnen
Beslut Malmö stad 205 80 Malmö 2005-11-11 1 (7) Genomförd utbildningsinspektion i Malmö kommun, delbeslut för gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda Skolverket genomför under 2005 inspektion i Malmö kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Vid utbildningsinspektionen tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sex områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www. Skolverket.se) Av bilagda rapporter framgår vilka skolor som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom den övergripande rapporten om gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 11 februari 2006 skall Malmö kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena samt för förbättringsområdet som avser en avgiftsfri utbildning inom utbildningsnämndens verksamhetsområde. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Gasverksgatan 1 222 29 Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 90 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se
Skolverket Beslut 2 (7) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Resultaten av arbetet med kunskaper, utveckling och lärande är mycket varierande men i flera fall goda eller mycket goda. Undervisningen håller i de flesta fall god kvalitet. Det finns exempel värda att sprida när det gäller att stödja dem som har svårigheter och att utmana de mer studiebegåvade. Skolorna har utvecklat goda kontakter med det omgivande samhället som innebär realistiska och utvecklande lärsituationer och det finns ett digert internationellt samarbete. Nämnden och förvaltningen har initierat anpassningar av verksamheten efter elevernas och de studerandes olika förutsättningar och därmed kunnat höja måluppfyllelsen. Verksamheten inom den grundläggande vuxenutbildningen är stor och kursutbudet inom den gymnasiala delen är behovsanpassat med en tydlig arbetsmarknadsinriktning. Gymnasieskolan har genom riktade resursförstärkningar fått möjligheter att utveckla undervisningen och integrationsarbetet. Genomgripande förändringar av gymnasieskolan syftar till kvalitetshöjningar och förstärkt ledningsorganisation. Gymnasiesärskolan har breddat verksamheten och står inför ytterligare utveckling. Nämnden och förvaltningsledningen tar till vara kompetensen hos skolledarna och personalen för förbättringsarbetet genom utredningar, utvecklingsgrupper och projekt. Det finns också en tydlig ambition att skapa samverkan med såväl grundskola som högskola, bl.a. genom s.k. partnerområden. Rektorerna och de övriga skolledarna har sammantaget god erfarenhet och insikt i skolans uppdrag. Skolplanens tydliga fokusering på trygghet, delaktighet och språkutveckling konkretiseras bl.a. genom förvaltningens handlingsplaner, kompetensutveckling och fördelning av förstärkningsresurser. Utbudet av utbildningar är stort med en mångfald av inriktningar och 90 procent av eleverna tas idag in på sitt förstahandsval. Speciellt värd att nämna är den stora variationen av IV-utbildningar som tillgodoser såväl specialintressen som stödbehov. Det har funnits en frihet för kommunens gymnasieskolor att skapa lokala inriktningar och profileringar, som bidragit till att göra vissa program mer attraktiva. Förslag har nu tagits fram för en större samverkan mellan skolorna och en förnyad anpassning av utbildningarna och utbudet efter elevernas önskemål och behov. Resurserna är goda i fråga om lärarnas kompetens och behörighet och det finns en framförhållning avseende den kommande generationsväxlingen. Utifrån verksamheternas behov ges kompetensutveckling av god kvalitet. Tillgången till läromedel, datorer och skolbibliotek är sammantaget bra. Flera skolor har renoverats och en fortsatt lokalöversyn pågår.
Skolverket Beslut 3 (7) Förbättringsområden I den övergripande gymnasie- och vuxenutbildningsrapporten och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som i flertalet fall är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade skolorna, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - Arbetet för att åstadkomma delaktighet, trygghet och respekt i gymnasieskolan. - Arbetet för att öka de studerandes inflytande över sin utbildning i vuxenutbildningen. - Arbetet för att öka måluppfyllelsen bland eleverna och de studerande. Arbetsmiljö och delaktighet - Klassrådsverksamheten och skolkonferensen. - Elevernas närvaro i vissa grupper och/eller program i gymnasieskolan. - Handlingsprogram mot kränkande behandling. Pedagogisk verksamhet och undervisning - Programmålens påverkan på studieorganisationen i gymnasieskolan. - Återkopplingen av resultaten till eleverna och de studerande utifrån mål och betygskriterier. - Individuella studieplaner vid S:t Petri skola. - Examinationsformerna och tydliggörande av kursmål vid APU vid KompetensCentrum Rönnen. - Användning av nationella prov och rutiner vid betygssättningen vid Komvux Centrum. - Stödåtgärder vid Komvux Kronborg och KompetensCentrum Rönnen. - Innehållet i orienteringskurser vid Komvux Kronborg samt delkurser och lokala kurser inom särvux. Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan samt mellan individuella och nationella program. - Rektorernas förtrogenhet med och ledning av den pedagogiska verksamheten. - Betoningen av utbildningsuppdraget i gymnasiesärskolan samt kunskapen om skolformens styrdokument. - Samverkan mellan modersmålsenheten och gymnasieskolorna.
Skolverket Beslut 4 (7) - Förbättring av kvalitetsarbetet genom systematiska analyser och jämförelser av betygssättningen på lärar-, skol- och nämndsnivå samt redovisning av resultaten av arbetet med IV- och gymnasiesärverksamheterna. - Uppföljning av läroplansmålen. - Uppföljning av elevernas garanterade undervisningstid i gymnasieskolan. - Betygskataloger måste föras på ett rättssäkert sätt. Tillgång till utbildning - Möjligheten till mer undervisning för eleverna på individuella programmet och ett bredare utbud av nationella/specialutformade program i gymnasiesärskolan. - Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna på vissa yrkesinriktade program (EC, HV, MP) och i gymnasiesärskolan. - Undervisningen i engelska för nyanlända elever. - Elevernas valmöjligheter i gymnasieskolan. - Rutiner för information och/eller vägledning vid Malmö Vård- och Hälsogymnasium och Komvux Kronborg. - Tillgängligheten till bibliotek för eleverna vid Parkskolan, Tärnöskolan (Malmö Latinskola) och vissa IV-utbildningar. - Studietakten vid KompetencCentrum Rönnen. - Kommunen måste se över vilka avgifter och kostnader som förekommer för elevernas utbildningar inom verksamheterna så att dessa överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. Resurser - Behöriga lärare vid Jörgen Kocksgymnasiet och Universitetsholmens gymnasium. - Utrustning och läromedel för att kunna nå målen vid Jörgen Kocksgymnasiet och Celsiusgymnasiet/Vingaskolan.
Skolverket Beslut 5 (7) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Klassråd saknas för gymnasiesärskolans elever på Tärnöskolan (Malmö Latinskola) och i en del klasser vid Celsiusgymnasiet/Vingaskolan, Heleneholms gymnasium, Mölledalsgymnasiet och Universitetsholmens gymnasium (4 kap. 4 gymnasiesärskoleförordningen och 4 kap. 3 gymnasieförordningen). - Skolkonferens saknas på Jörgen Kocksgymnasiet, Heleneholms gymnasium och Mölledalsgymnasiet (4 kap. 5 gymnasieförordningen). - Handlingsprogram mot kränkande behandling saknas på Jörgen Kocksgymnasiet och Parkskolan (2.6 Rektors ansvar Läroplan för de frivilliga skolformerna). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Stöd och/eller åtgärdsprogram erbjuds inte alla elever som behöver det vid Celsiusgymnasiet/Vingaskolan, Jörgen Kocksgymnasiet, Malmö Borgarskola, Malmö Latinskola, Mediegymnasiet, Mölledalsgymnasiet och Universitetsholmens gymnasium (8 kap. 1 och 1a gymnasieförordningen och 8 kap. 1 och 1a gymnasiesärskoleförordningen). - Alla elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan erbjuds inte vid behov studiehandledning på modersmålet (8 kap. 5 gymnasieförordningen och 5 kap. 11 gymnasiesärskoleförordningen). - Elever beviljas individuellt specialutformade program på felaktiga grunder då skolan inrättar dessa för elever med studiesvårigheter på Malmö Borgarskola, Malmö Latinskola och Pauliskolan (5 kap. 4 a skollagen samt 6 kap. 12 gymnasieförordningen). - Elever på nationella program befrias från kurser som motsvarar mer än 10 procent vid Heleneholms gymnasium (5 kap. 23 gymnasieförordningen). - Obehöriga elever är intagna på nationella program (5 kap. 8 skollagen). - Alla elever erbjuds inte utvecklingssamtal i föreskriven omfattning vid Heleneholms gymnasium, Malmö Vård- och Hälsogymnasium, Mediegymnasiet och Öresundsgymnasiet (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Alla medbedömarna av projektarbetet har inte föreskriven kompetens på Frans Suellsgymnasiet, Celsiusgymnasiet/Vingaskolan, Jörgen Kocksgymnasiet, Mölledalsgymnasiet och Universitetsholmens gymnasium (7 kap. 3 gymnasieförordningen). - Elever mottagna i gymnasiesärskolan placeras på ett individuellt program i gymnasieskolan (6 kap. 9 skollagen).
Skolverket Beslut 6 (7) - Specialutformade program i gymnasiesärskolan består delvis av gymnasieskolans kurser (5 kap. 8 gymnasiesärskoleförordningen). - De studerande inom grundläggande vuxenutbildning vid Komvux Södervärn läser inte enligt rätt kursplan i svenska som andraspråk (2 kap. 2 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Individuella studieplaner upprättas inte för samtliga studerande i nära anslutning till antagningen vid Komvux Kronborg och Komvux Södervärn (2 kap. 13 förordning om kommunal vuxenutbildning). - Studerande inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda får inte betyg eller intyg efter avslutad kurs (4 kap. 1 särvuxförordningen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Elever i gymnasiesärskolan får slutbetyg där inte skolformen framgår på Jörgen Kocksgymnasiet (7 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen). - Elevernas garanterade undervisningstid tillgodoses inte på Celsiusgymnasiet, Mediegymnasiet, S:t Petri skola och Universitetsholmens gymnasium (5 kap. 4 d skollagen). - Betygskatalog saknas på Parkskolan och för vuxenutbildningen för utvecklingsstörda vid Komvux Södervärn (7 kap. 5 gymnasiesärskoleförordningen och förordningen 4 kap. 4 särvuxförordningen). Tillgång till utbildning - Alla elever som är berättigade erbjuds inte undervisning i svenska som andraspråk (5 kap. 2 gymnasieförordningen och bilaga 2 gymnasiesärskoleförordningen). - Eleverna erbjuds inte individuella val till en omfattning av 300 poäng vid Malmö Borgarskola och Mediegymnasiet (5 kap. 4 c skollagen, bilaga 2 och 5 kap. 19 gymnasieförordningen). - Det finns lokala kurser i gymnasieskolan, vars innehåll redan tillgodoses av nationell kurs eller som huvudsakligen består av övergripande läroplansmål (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Intagningen till det specialutformade programmet vid Bernadottegymnasiet/Öresundsgymnasiet följer inte gällande urvalsregler (5 kap. 15 skollagen samt 2 kap. 19 och 6 kap. gymnasieförordningen).
Skolverket Beslut 7 (7) - Alla elever i gymnasiesärskolan erbjuds inte modersmålsundervisning (5 kap. 11 gymnasiesärskoleförordningen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Lotta Kårlind Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit avdelningsjurist Alf Johansson och enhetschef Björn Persson. Kopia till Enligt fastställd sändlista
Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsinspektion i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda, Malmö kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsnämnden Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1
Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inledande beskrivning av kommunen Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka 269 000 invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Andelen elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga att tas in på nationellt program är drygt 20 procent i Malmö kommun i jämförelse med knappt tio procent i riket som helhet. Även andelen elever med fullständiga slutbetyg från grundskolan och elevernas genomsnittliga meritvärde är lägre än i riket och övriga storstäder. 36 procent av eleverna i Malmös grundskolor saknar fullständigt slutbetyg mot 24 procent i riket. Skillnaden i meritvärden mellan flickor och pojkar är nästan tio procent och 53 procent av pojkarna med utländsk bakgrund saknar fullständigt slutbetyg från grundskolan. Tvåspråkighet i sig är inte ett problem men en bristande språkutveckling påverkar kunskapsutvecklingen i alla ämnen. Andelen elever med utländsk bakgrund är 40 procent i gymnasieskolan. Andelen arbetslösa med utländsk bakgrund är hög i Malmö. Många av dem har en låg utbildningsnivå, dåliga kunskaper i svenska och stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Fullmäktige fastställer ett reglemente där det anges vilken verksamhet nämnderna har ansvar för. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. 2
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns elva facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Enligt reglementet har utbildningsnämnden ansvar för frågor som rör sambandet mellan de obligatoriska skolformerna, vilka handhas av kommunens tio stadsdelsfullmäktige, och de frivilliga skolformerna. Utbildningsnämnden upprättar förslag till budget till kommunfullmäktige, fastställer intern budget och utfärdar anvisningar för den ekonomiska förvaltningen. Nämndens budgetomslutning är 1 140 Mkr och antalet anställda är 1 750. Inom utbildningsnämndens ansvarsområde finns 13 gymnasieskolor och 2 filialer, en gymnasiesärskola samt 4 enheter för vuxenutbildningen. I Malmö väljer ett ökande antal elever de fristående gymnasieskolor som finns i kommunen. År 2004 gick 11,8 procent av de i Malmö folkbokförda eleverna i en fristående gymnasieskola och då främst på program som motsvarar det samhällsvetenskapliga men även det naturvetenskapliga. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer utöver ett delbeslut, som avser den verksamhet som delegerats till utbildningsnämnden, att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut. Båda besluten riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. I beslutet framgår vilka skolor som är berörda i de olika förbättrings- och kritikområdena. Denna rapport omfattar verksamheterna som utbildningsnämnden ansvarar för: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättrings- och bristområden vilka ligger till grund för bedömningarna i denna rapport. Bedömningar av svenskundervisning för invandrare redovisas i separat rapport och i kommunrapporten. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Skolverket vill poängtera att skolrapporterna till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas olikheter. 3
Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden SKOLVERKET Genomförandet av inspektionen i utbildningsnämndens verksamhetsområde, Malmö kommun Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av utbildningsförvaltningens genomförande av gymnasieskolan och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Lotta Kårlind, Göran Arnman, Peter Ekborg, Michael Erenius, Ingela Jonasson och Barbro Nässén samt experten Karl- Gunnar Starck. Besöken i verksamheterna inleddes den 18 januari och avslutades den 1 juni 2005. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, utbildningsförvaltningen, gymnasieskolorna, modersmålsenheten, vuxenutbildningsenheterna och ett urval av externa utbildningsanordnare, dels den information som samlats in vid intervjuer samt observationer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit rapporten Storstadssatsningen i gymnasieskolan 1, rapporten från gymnasieskolans enkätundersökning år 2005 bland alla elever i årskurs 2 på nationella program, rapporten Hur upplever elever vid individuella programmet sin utbildningssituation (Resultat av en enkätundersökning vårterminen 2004) samt ett flertal aktuella utredningar från utbildningsförvaltningen. Rapporten från gymnasieskolans enkätundersökning år 2005 och en del utredningar blev offentliga först efter det att inspektionsbesöken hade ägt rum. Inspektörsteamet har också tagit del av Arbetsmiljöinspektionens rapport från år 2005 avseende gymnasieskolorna. I utbildningsnämndens verksamhetsområde genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt med fackliga representanter. Samtliga gymnasieskolor, vuxenutbildningsenheter och modersmålsenheten samt ett urval av de externa utbildningsanordnarna i kommunen besöktes. Vid skolbesöken intervjuades rektorer, biträdande rektorer, representanter för personalen, eleverna och föräldrarna. Inspektörer intervjuade också personalrepresentanter från Infoteket. Ett stort antal lektioner besöktes, då även spontana samtal fördes med elever och lärare. 1 Utvärdering av satsningar i fem gymnasieskolor 2003-2004 inom ramen för det lokala utvecklingsavtalet mellan staten och Malmö kommun, den s.k. storstadssatsningen. Utvärderingen är gjord av Ramböll Management på uppdrag av kommunen. 4
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden Inledande beskrivning av utbildningsnämndens verksamhetsområde Inom nämndens verksamhetsområde finns ca 10 000 elever i gymnasieskolan och ca 8 000 studerande i vuxenutbildningen, som är landets största. Gymnasieskolan Antal elever och studerande i nämndens verksamheter Nationella program 7 277 Specialutformade program för grupper av elever 593 Individuellt program 1 668 9 538 Gymnasiesärskolan 174 Vuxenutbildningen 6 600 heltidsplatser Grundläggande vuxenutbildning 3 600 Gymnasial vuxenutbildning 4 400 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 80 Se bilaga angående fördelning av gymnasieelever på skolenhet och program. Intagningen till gymnasieskolan sker sedan läsåret 2000/01 utifrån en skolplaceringsmodell som utgår från elevernas betyg, vilken skulle skapa bättre förutsättningar för integration. Man lämnade då den geografiska närhetsprincipen som utgångspunkt, då den innebar en skev fördelning mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. Förvaltningens utvärdering från år 2003 visar dock endast en svag förändring jämfört med tidigare intagningsprinciper. 90 procent av eleverna kommer in på sitt förstahandsval. Utifrån de kommunala test i svenska, engelska och matematik som alla elever på nationella program gör i början av årskurs 1, menar förvaltningen att nästan 30 procent av gymnasieeleverna på de nationella och specialutformade programmen i årskurs 1 har behov av stöd i svenska. På vissa skolor är stödbehovet också stort i engelska och matematik. Över 20 procent av eleverna från grundskolan var år 2004 hänvisade till individuella program, som läsåret 2004/05 hade 16,5 procent av eleverna i gymnasieskolan. Alla utbildningar inom individuella programmet var vid tidpunkten för inspektionsbesöken placerade på gymnasieskolorna. Det finns 13 programinriktade individuella program, två allmänna individuella program samt sju individuella program för elever med speciella intressen och i behov av särskilt stöd. I gymnasiesärskolan finns drygt hälften av eleverna vid Parkskolan och resten vid fyra av gymnasieskolorna. Vuxenutbildningen bedrivs vid fyra enheter: Komvux Centrum, Komvux Kronborg, Komvux Södervärn och KompetensCentrum Rönnen. Även några gymnasieskolor och 13 externa utbildningsanordnare genomför vuxenutbildning. En stor andel av de studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen har utländsk bakgrund och behov att förbättra sina kunskaper i svenska. 5
Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden SKOLVERKET Inom nämndens verksamhetsområde finns som stöd för verksamheterna Valideringscentrum, Uppdrag Malmö, Ungdomssamtalarna, Pedagogiska Centralen, Etniska Relationer, Infoteket och Mångkulturellt Centrum. Bedömning En sammanfattande bedömning inleder och följs sedan av närmare bedömningar av utbildningsnämndens verksamheter utifrån inspektionsutredningarnas sex områden. Sammanfattande bedömning Resultaten av arbetet med kunskaper, utveckling och lärande är mycket varierande men i flera fall goda eller mycket goda. Det finns dock några gymnasieskolor där situationen är bristfällig både vad gäller normer och värden och kunskapsresultaten. Positiva omdömen Undervisningen håller i de flesta fall god kvalitet. Det finns exempel värda att sprida när det gäller att stödja dem som har svårigheter och att utmana de mer studiebegåvade. Skolorna har utvecklat goda kontakter med det omgivande samhället som innebär realistiska och utvecklande lärsituationer och det finns ett digert internationellt samarbete. Nämnden och förvaltningen har initierat anpassningar av verksamheten efter elevernas och de studerandes olika förutsättningar och därmed kunnat förbättra måluppfyllelsen. Verksamheten inom den grundläggande vuxenutbildningen är stor och kursutbudet inom den gymnasiala delen är behovsanpassat med en tydlig arbetsmarknadsinriktning. Gymnasieskolan har genom riktade resursförstärkningar fått möjligheter att utveckla undervisningen och integrationsarbetet. Genomgripande förändringar av gymnasieskolan syftar till kvalitetshöjningar och förstärkt ledningsorganisation. Gymnasiesärskolan har breddat verksamheten och står inför ytterligare utveckling. Nämnden och förvaltningsledningen tar till vara kompetensen hos skolledarna och personalen för förbättringsarbetet genom utredningar, utvecklingsgrupper och projekt. Det finns också en tydlig ambition att skapa samverkan med såväl grundskola som högskola, t.ex. genom s.k. partnerområden. Rektorerna och de övriga skolledarna har sammantaget god erfarenhet och insikt i skolans uppdrag. Skolplanens tydliga fokusering på trygghet, delaktighet och språkutveckling konkretiseras bl.a. genom förvaltningens handlingsplaner, kompetensutveckling och fördelning av förstärkningsresurser. Utbudet av utbildningar är stort med en mångfald av inriktningar och 90 procent av eleverna tas idag in på sitt förstahandsval. Speciellt värd att nämna är den stora variationen av IV-utbildningar som tillgodoser såväl specialintressen som stödbehov. Det har funnits en frihet för kommunens gymnasieskolor att skapa lokala inriktningar och profileringar, som bidragit till att göra vissa program mer attraktiva. Förslag har nu tagits fram för en större samverkan mellan 6
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden skolorna och en förnyad anpassning av utbildningarna och utbudet efter elevernas önskemål och behov. Resurserna är goda i fråga om lärarnas kompetens och behörighet och det finns en framförhållning avseende den kommande generationsväxlingen. Utifrån verksamheternas behov ges kompetensutveckling av god kvalitet. Tillgången till läromedel, datorer och skolbibliotek är sammantaget bra. Flera skolor har renoverats och en fortsatt lokalöversyn pågår. Utvecklingsområden Inspektörerna bedömer emellertid också att flera åtgärder behövs för att förbättra verksamheten. Förutsättningarna och variationen i resultaten av arbetet med utveckling, kunskaper och lärande ställer stora krav på ett effektivt kvalitetsarbete. Resultaten bör förbättras i flera verksamheter, vilket både nämnd och förvaltning är mycket medvetna om. Nämnden behöver bättre kunskap om resultaten, inte minst för de utbildningsmässigt komplicerade verksamheterna inom IV och gymnasiesärskolan. Kvalitetsarbetet bör därför utvecklas i verksamheterna och resultaten synliggöras i kvalitetsredovisningarna, så att analyser och jämförelser kan göras på både skol- och nämndsnivå och föranleda adekvata åtgärder. Andra områden som bör belysas bättre är betygssättningens likvärdighet och elevernas garanterade undervisningstid. Styrningen och ledningen av skolorna bör i vissa avseenden förbättras. En del rektorer har stora områden och mångfacetterade verksamheter, vilket försvårar ledningen av verksamheten. Kunskapen om gymnasiesärskolans styrdokument behöver utvecklas, då utbildningar finns integrerade på flera gymnasieskolor, och utbildningsuppdraget bör betonas. Nämnden måste skapa förutsättningar så att alla elever har en arbetsmiljö, där det råder delaktighet och respekt. Det finns några skolor där situationen är direkt bekymmersam och ett antal skolor där det finns behov av förbättring. En avgörande faktor att komma till rätta med på flera gymnasieskolor är elevernas frånvaro, som för den enskilde orsakar bristande studieframgång. Den sporadiska närvaron skapar i många fall ohållbara undervisningssituationer för alla. Lärarna behöver bli tydligare ledare av undervisningen. Det behövs mer av gemensamma normer, samsyn bland personalen och adekvata åtgärder då problem uppstår. Skolorna arbetar på många sätt medvetet med elevernas delaktighet och inflytande men mer behöver göras. Framför allt gäller det individens möjligheter att kunna få ett mer kvalificerat inflytande och ansvar över sitt eget lärande, vilket ibland försvåras av bristande kunskaper om målen för utbildningen eller begränsade valmöjligheter. Kunskapsresultaten återkopplas inte alltid på ett tillfredsställande sätt. Några skolor har välfungerande skolkonferenser men generellt behöver eleverna och de studerande göras mer delaktiga i gemensamma frågor. Klassrådsverksamheten bör utvecklas på flertalet gymnasieskolor. Några skolor behöver förbättra elevernas möjligheter att välja kurser. Mycket görs för att skapa goda undervisningssituationer, men i ett kursutformat system är det ibland svårt för eleverna att få grepp om syftet med utbildningen. Programmålen, som formulerar detta, behöver synliggöras från början och på- 7
Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden SKOLVERKET verka studieorganisationen i större utsträckning, så att karaktärsämnen och kärnämnen tillsammans utgör meningsfulla helheter. Inte minst gäller detta för de elever som har svårigheter med kärnämnena. Arbetet med kursplaner, mål och betygskriterier behöver utvecklas också inom vuxenutbildningen, där även studietakten och examinationsformerna bör ses över på en enhet. Nämnden bör ta ett tydligare ansvar för att förbättra övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan och också mellan IV och nationella program. Ett speciellt problem finns kring den bristande undervisningen i engelska för elever som nyligen invandrat, vilket nämnden bör lyfta till kommunal nivå. En bättre samverkan bör också utvecklas mellan modersmålsenheten och gymnasieskolorna. Det finns flera goda exempel på hur skolorna arbetar med att stödja eleverna på olika sätt och erbjuda god utbildning. Nämnden bör dock undersöka möjligheten att kunna erbjuda IV-eleverna mer undervisning och erbjuda fler program inom gymnasiesärskolan. Vidare bör nämnden verka för att eleverna på yrkesinriktade program och i gymnasiesärskolan får APU i författningsenlig omfattning. Nämnden måste också se över avgifter och kostnader för elevernas utbildning så att det överensstämmer med skollagens krav på en avgiftsfri utbildning. På några skolor bör rutinerna för betygskatalogen ses över. Bristområden Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Alla elever får inte stöd och åtgärdsprogram om de behöver det, inte heller studiehandledning på modersmål. Svenska som andraspråk och modersmålsundervisning erbjuds inte alla elever som är berättigade. Ibland löser skolorna situationen för elever i svårigheter på sätt som inte är författningsenliga och dessutom problematiska. Obehöriga elever är intagna på nationella program och skolorna gör ibland reduceringar av elevernas studieplaner som innebär att eleven borde registreras på IV. Åtgärderna riskerar att bli kortsiktiga, om inte eleven av egen kraft söker sig tillbaka till skolan eller till vuxenutbildningen för att fullfölja studierna. Man beviljar även individuellt specialutformade program som inte är i överensstämmelse med lagstiftningen. Eleverna skall ges stöd om de inte klarar en kurs. Skolorna har ett stort utbud av lokala kurser som skall ses över. Många kurser innebär överlappningar av de nationella kursernas innehåll, som t.ex. de stödkurser som ges i svenska. Läroplanens övergripande mål kan inte heller reduceras till enstaka kurser, som är fallet i elevdemokratikurser, utan är alla ämnens ansvar att behandla. På tre skolor erbjuds inte alla elever den garanterade undervisningstiden. På några skolor har inte medbedömarna av projektarbetet föreskriven kompetens. Skolkonferens saknas på tre skolor. Handlingsprogram mot kränkande behandling saknas på två skolor. 8
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden Elever som är mottagna i gymnasiesärskolan placeras på gymnasieskolans individuella program. Utbildningarna organiseras inte genomgående utifrån styrdokumentens riktlinjer och intentioner. Alla kunskapsområden erbjuds inte inom den grundläggande vuxenutbildningen och ett flertal studerande läser inte enligt den skolformens kursplaner i svenska som andraspråk. Alla elever i vuxenutbildningen har inte en individuell studieplan. Eleverna inom särvux får inte betyg eller intyg. Intagningen till Bernadottegymnasiet sker inte i enlighet med gymnasieförordningen. I det följande redovisar inspektörerna sina bedömningar av verksamheten utifrån de sex inspektionsområdena. 1. Kunskaper, utveckling och lärande Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har stigit från 37 procent år 2000 till 52 procent år 2004 och ligger nu över genomsnittet för riket. Den dominerande bilden är att resultaten av skolornas arbete med kunskaper, utveckling och lärande uppvisar en mycket stor variation i gymnasieskolorna och till viss del också i vuxenutbildningen. De i flera fall otillräckliga resultaten inom detta område måste förstås utifrån de mycket skiftande förutsättningar som elever och studerande har avseende sociala förhållanden, språkförståelse och tidigare studier. Svårigheten för stora grupper med utländsk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden är en del av vuxenutbildningens vardag. Tryggheten och språkförståelsen är de områden som kommunen lyfter fram som mest prioriterade. Malmö kommuns målsättning är att de sammanlagda resultaten minst skall komma i nivå med dem för resten av riket och övriga storstäder. De insatser kommunen gör tas upp under avsnitt 2 4, som beskriver hur verksamheten bedrivs. Gymnasieskolan Flertalet av eleverna som inspektörerna mött trivs bra på sina skolor och anser att de ges goda möjligheter till lärande och utveckling. Enligt förvaltningens enkätundersökning våren 2005 bland eleverna i årskurs 2 på de nationella programmen har trivseln ökat något totalt sett, men spännvidden är mycket stor mellan skolorna. Resultaten är inte offentliga skolvis, utan endast totalbilden med variationer angivna. 78 procent trivs totalt sett men det varierar mellan 38 och 100 procent. Förhållandevis många elever med individuella program anser att de trivs bra, får stärkt självförtroende och lär sig att ta ansvar enligt den undersökning som gjordes år 2004. Inspektörsteamen har i stort sett samma bild men har dock uppfattat att IV-eleverna ofta känner ett utanförskap på de skolor de tillhör. Enligt kommunens senaste enkätundersökning anser knappt 60 procent av eleverna i årskurs 2 på nationella program att de visar respekt mot varandra, dvs. Instämmer helt eller Instämmer ganska mycket på frågan om respekt mellan elever. Vissa skolor har många förstahandssökande, välmotiverade elever med höga meritvärden och därmed också ett annat utgångsläge än de andra skolorna att få goda resultat av arbetet med normer och värden. 9
Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden SKOLVERKET Variationen är dock påfallande och situationen på några skolor bedöms av inspektörsteamet som bekymmersam. Såväl elever som personal på Tärnöskolan, Celsiusgymnasiet, Jörgen Kocksgymnasiet och Mölledalsgymnasiet vittnar om ett ofta hårt klimat med bristande respekt mellan eleverna. Inom kommunens skolor förekommer våld och hot. Otrygghet, droger och trakasserier är inte ovanliga. Kommunens egen enkätundersökning år 2005 visar att 9,8 procent av de totalt 2 069 svarande 203 elever har upplevt hot. Inspektörsteamets bedömning är vidare att flera skolor inte når tillfredsställande resultat avseende arbetet med elevernas ansvarstagande för studiemiljön. Stökiga lektioner är vanliga på en del skolor i framför allt kärnämnen och oförskämt beteende mot lärarna förekommer enligt såväl elever som lärare. Elever på flera skolor har påtalat för inspektörsteamen att ordningsregler inte följs och efterlyst ett tydligare ledarskap från lärarna i undervisningssituationen. Kommunens enkätundersökning lyfter fram att det är oroväckande många elever - och fler än i förra undersökningen år 2003 - på de nationella programmen som är kritiska till ordningen och studieron på lektionerna. Resultaten av förvaltningens undersökning år 2004 på IV-programmen tyder på att dessa elever är mer nöjda med ordningen på lektionerna. Elevernas delaktighet i skolgemensamma frågor kan generellt förbättras, även om resultaten också här är skiftande se vidare område 2. Elevernas delaktighet och ansvarstagande för planeringen och utvärderingen av det egna lärandet bedöms också generellt kunna utvecklas på alla gymnasieskolor. Elevernas kännedom om målen för utbildningen är ofta bristfällig, vilket försvårar ett aktivt och meningsfullt medinflytande. Det är enligt inspektörernas bedömning nämndens ansvar att skapa bättre förutsättningar för ett respektfullt, tryggt och tolerant klimat. Betyg Resultatbilden avseende elevernas betyg är mycket varierad. Genomsnittlig andel med grundläggande behörighet till universitet och högskola av elever med slutbetyg från ett nationellt program är i Malmö kommuns gymnasieskolor 86 procent mot 87 procent för storstäder och 89 procent i riket. Lägst andel, ca 65 procent med denna behörighet, har elever inom barn- och fritidsprogrammet och omvårdnadsprogrammet. Tabell 1 Andel (%) nybörjarelever som år 2004 fått slutbetyg inom fyra år av dem som påbörjat gymnasieutbildning Kommun Slutbetyg efter fyra år Malmö 69,7 Storstäder 73,0 Riket 75,1 Totalt är meritvärdet, dvs. genomsnittlig betygspoäng från nationella program, något lägre än för riket - 13,8 mot 14,0 - och också lägre än genomsnittet för storstäderna som är 14,2. 10
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden Variationen i meritvärden är stor, såväl mellan program som mellan skolor. NV-programmen har 15,3 som genomsnittligt meritvärde och högst meritvärde - 18,0 - har programmet på Malmö Borgarskola. Lägsta meritvärdet har Barnoch fritidsprogrammet, 10,9. Andelen med minst betyget Godkänd (G) på samtliga kurser är 58,3 procent i jämförelse med 63,9 procent i riket. Skillnaden mellan pojkar och flickor är mindre än i riket och resultaten för pojkar med svensk bakgrund är bättre i Malmö än i riket. Skillnaden mellan resultaten för pojkar med svensk respektive utländsk bakgrund är också markant större än motsvarande skillnad mellan flickorna. Genomsnittet för andelen elever med slutbetyg år 2004 från ett nationellt program är i kommunens gymnasieskolor 77,4 procent och varierar mellan 94,3 procent och 43 procent. Det är drygt tio procent fler flickor som får slutbetyg, en större skillnad än i riket. Intressant att belysa är att Pauliskolan har störst andel med slutbetyg från NV jämfört med övriga skolor med det programmet, trots att eleverna där har sämre ingångsvärden. Eleverna på de andra skolornas NV-program har dock högre meritvärden och högre andel med högskolebehörighet. Tabell 2 Andel (%) slutbetyg per program och skola läsåret 2003/04 enligt utbildningsförvaltningen (Förkortningarna av skolornas namn förklaras i bilaga) Riket CG FSG JKG He MB Md MED ML MVG Pa SP STG UH ÖSG BF 77,7 59,8 BP 82,8 78,4 EC 81,4 56,3 EN 80,3 70,7 ES 82,0 88,9 86,0 FP 73,4 69 HP 76,5 72,5 74,8 83,0 HR 80,1 80,8 HV 84,0 75 94,3 IP 66,0 LP 72,1 66,7 MP 83,2 90,9 NV 92,2 86 85,5 43,0 88,2 81,8 NP 80,7 90,0 OP 76,1 70,6 SP 86,9 85,5 75,9 66,0 81,2 61,8 TE 87,0 79,1 Det är relativt många elever på SP och NV som fått slutbetyg från ett individuellt specialutformat program (se vidare avsnitt 3). 30 procent av SP-eleverna på Öresundsgymnasiet fick år 2004 inte slutbetyg utan gick ut med ett samlat betygsdokument. Hög andel med samlat betygsdo- 11
Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden SKOLVERKET kument har också elprogrammet, livsmedelsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Andelen Icke godkända betyg (IG) i svenska A, svenska som andraspråk A, engelska A och matematik A har sjunkit något de senare åren, vilket är positivt. Flera elever har också lyckats höja sina betyg från IG till minst G under gymnasietiden, vilket tyder på ett gott resultat av stödinsatser som görs under elevernas studietid. Att andelen IG sjunkit och andelen Mycket väl godkänd (MVG) ökat sedan år 2001 kan också ha andra förklaringar. På flera skolor finns stora differenser mellan resultaten på de nationella proven och kursbetygen, framför allt i ämnet matematik. Kursbetygen är nästan uteslutande högre. Det beror enligt rektorer och lärare på att eleverna genom stödinsatser och sommarskola höjt sina betyg från IG till G, men det finns ingen analys som bekräftar att det är den enda förklaringen. Det finns också ofta många fler Väl godkänd (VG) och MVG i kursbetygen än på nationella proven. Skolor där större avvikelser förekommer är t.ex. Malmö Borgarskola, Celsiusgymnasiet, Mölledalsgymnasiet och Heleneholmsgymnasiet. Mot bakgrund av detta bör man se över differensen mellan satta betyg och nationella prov. Betygen i ämnet specialidrott är anmärkningsvärt höga på Malmö Borgarskola och Malmö Latinskola, då andelen MVG är 86 respektive 83 procent. Under perioden 2002 2004 var det över 20 procents avhopp på tio yrkesförberedande utbildningar och på NV vid Malmö Latinskola och SP på Öresundsgymnasiet. I skolrapporterna finns angivet vilka alternativa utbildningar/sysselsättningar eleverna valde. För en stor grupp av eleverna, de cirka 16 procent som går individuellt program, redovisas inga resultat av elevernas kunskaper vare sig i skolornas eller i nämndens kvalitetsredovisning. 35 procent av eleverna som påbörjar ett IVprogram övergår aldrig till ett nationellt program. Utifrån den enkätundersökning som gjordes 2004 bland IV-eleverna anser 78 procent av de svarande att de lärt sig mycket men bara en knapp majoritet, 54 procent, vill gå över till ett nationellt program. Gymnasiesärskolan Eleverna i gymnasiesärskolan säger sig trivas bra och att det är sällsynt med mobbning och kränkningar. Detta gäller såväl eleverna på Parkskolan som eleverna på Jörgen Kocksgymnasiet, Malmö Vård- och Hälsogymnasium, Tärnöskolan (Malmö Latinskola) och Universitetsholmens gymnasieskola. Personalen menar att eleverna utvecklas mycket såväl kunskapsmässigt som socialt under studietiden. Resultaten av skolornas arbete med läroplansmålen i gymnasiesärskolan är otillräckligt redovisade i kvalitetsredovisningen och är därför svåra att följa upp och analysera för nämnden. En tredjedel av eleverna som kommer till gymnasiesärskolan har inte gått det tionde året i grundskolan. En del av de integrerade eleverna avbryter också sina gymnasiestudier efter det tredje året, då deras kamrater i gymnasieskolan avslutar sina 3-åriga program. Resultaten avseende gymnasiesärskolan presenteras inte i övrigt i skolornas eller nämndens kvalitetsredovisning och det saknas in- 12
SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden formation för att ge en övergripande resultatbild av gymnasiesärskolan. Inspektörerna bedömer att omsorgen om eleverna prioriteras framför utbildningsuppdraget. Inspektörsteamet anser att nämnden bör analysera denna situation, starkare betona utbildningsuppdraget och tydliggöra elevernas resultat. (se vidare avsnitt 5) Vuxenutbildningen Klimatet på skolorna där vuxenutbildning bedrivs är gott och de studerande trivs och känner sig trygga. Majoriteten av de studerande tar ansvar för sina studier, är målmedvetna och motiverade. Under utbildningens gång kan man se en utveckling av de studerandes förmåga att utvärdera sitt lärande och arbeta i demokratiska former. Det saknas dock en samlad resultatbild av måluppfyllelsen avseende läroplansmålen. Andelen framgångsrikt avklarade gymnasiepoäng, dvs. kurser avslutade med betyget G eller högre, är totalt 72 procent. Resultaten i den grundläggande vuxenutbildningen är generellt sämre än i den gymnasiala vuxenutbildningen. Inom den grundläggande vuxenutbildningen är andelen IG i svenska som andraspråk, som är den dominerande verksamheten, mycket hög. Tabell 3 Andel (%) av genomförda poäng i gymnasial vuxenutbildning med betyg G eller högre år 2004 Enhet KompetensCentrum Rönnen Svenska A Svenska som andraspråk A 100 Engelska A Matematik A Komvux Centrum 61 69 67 59 Komvux Kronborg 81 84 90 82 Komvux Södervärn 67 71 81 67 Totalt 73 78 80 74 I jämförelse med 2003 är betygsresultaten runt tio procentenheter sämre i svenska A och matematik A och cirka fem procentenheter bättre i svenska som andraspråk och engelska A. På KompetensCentrum Rönnen når 96 procent av dem som slutför kurser betyget G eller högre. För Komvux Kronborg når flertalet studerande betyget G eller högre i den gymnasiala vuxenutbildningen. Andelen IG ligger dock något över riksgenomsnittet. Andelen IG inom den gymnasiala verksamheten på Komvux Södervärn är 18 procent. Komvux Centrum ligger genomgående lägre i andelen av genomförda poäng med betyget G eller högre jämfört med övriga enheter. Andelen IG inom den gymnasiala utbildningens kärnämnen där är 20 25 procent jämfört med nio procent i riket. Inspektörsteamets bedömning är nämnden bör analysera kunskapsresultaten, för att möjliggöra förbättringar. Speciellt bör nämnden fokusera den grundläggande vuxenutbildningens resultat. Alla studerande inom särvux får inte betyg eller intyg. Det finns inte någon samlad bild av resultaten inom särvux. 13
Utbildningsinspektion i Malmö kommun Utbildningsnämnden SKOLVERKET Sammanfattning Resultaten avseende kunskaper, utveckling och lärande uppvisar en mycket stor variation. Det finns flera exempel på goda eller mycket goda resultat avseende såväl kunskaper som normer och värden. Situationen på några gymnasieskolor är dock så problematisk att nämnden bör skapa ytterligare förutsättningar för ett respektfullt, tryggt och tolerant klimat. Resultaten av arbetet med kunskaper bör förbättras i flertalet utbildningar. Resultaten för IV-utbildningarna och gymnasiesärskolan bör tydliggöras. Resultaten i vuxenutbildningen bör analyseras för att möjliggöra förbättringar och den grundläggande vuxenutbildningen bör fokuseras. De studerande inom särvux får ej betyg eller intyg. 2. Arbetsmiljö och delaktighet Gymnasieskolan Förvaltningen har gjort flera strategiska satsningar såsom storstadssatsningen i fem gymnasieskolor, undervisning i livskunskap, handlingsplan för trygg och säker skola och elevombudsman. Skolornas egna initiativ är många och ofta framsynta, t.ex. hälsosatsningar och speciella möten för föräldrar med utländsk bakgrund. Skolorna har även utvecklat goda kontakter med det omgivande samhället som innebär realistiska och utvecklande lärsituationer för eleverna. Gymnasieskolorna har också ett digert internationellt samarbete. Inspektörsteamets bedömning är att arbetet med arbetsmiljö och delaktighet sammantaget är av acceptabel kvalitet, då variationen är mycket stor, varför ett fortsatt förbättringsarbete är nödvändigt. Enligt utvärderingen av storstadssatsningen har de fem deltagande skolorna gjort olika satsningar på t.ex. modersmålspedagoger, teambuilding, föräldrasamverkan, elevdemokrati och samverkan med omkringliggande samhälle. Strategierna har varit lyckosamma i varierande grad och utvärderingen lyfter t.ex. fram satsningen på fadderföretag som ett framgångsrikt exempel. Pauliskolan och Öresundsgymnasiet arbetar mycket strategiskt och innovativt med integrationsarbetet och framstår som goda exempel. Lärdomarna och erfarenheterna av satsningen är viktiga att sprida i organisationen. En skola som förvisso med mycket goda grundförutsättningar - arbetat medvetet och framgångsrikt med den inre miljön är Malmö Borgarskola, som lyckats skapa tydliga, gemensamma normer, en samsyn bland personalen och snabba åtgärder då problem uppstår. Problemen med elevernas förhållningssätt och bristande respekt som beskrivits ovan visar dock att nämnden bör verka för att även andra skolor utvecklar ett gemensamt normsystem också i praktiken och ett tydligare ledarskap av undervisningen. Elevernas frånvaro är ett stort problem på många skolor. För den enskilde eleven är hög frånvaro oftast en avgörande orsak till dåliga resultat. Är eleverna sporadiskt närvarande blir också undervisningssituationen problematisk för alla, vilket inspektörerna bland annat upplevt på Jörgen Kocksgymnasiet. Den och andra skolor har en mycket noggrann frånvaroregistrering men situationen är trots det otillfredsställande. På vissa skolor, som t.ex. Heleneholmsgymnasiet, ringer man genast till de frånvarande eleverna men många skolor behöver följa upp sin frånvaro bättre. Inspektörsteamet bedömer att det är ett mycket viktigt förbättringsområde för nämnden att minska elevernas frånvaro. 14