Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter VVFS 2009:19 om ändring i föreskrifterna (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder; beslutade den 23 juni 2009. VVFS 2009:19 Utkom från trycket den 26 juni 2009 Allmänna råd markeras med indragen text och ordet Råd Omtryck Vägverket föreskriver 1 med stöd av 18 förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. i fråga om Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder dels att 1 kap. 2, 15 kap. 3, 28 kap. 1, 2, 3, 11, 18, 19, 23, 27, 30 samt bilaga 5 ska ha följande lydelse, dels att det i föreskriften ska införas fem nya kapitel, 36-40 kap., av följande lydelse, dels att det i föreskriften ska införas två nya paragrafer 28 kap. 2a och 28 kap. 16a samt närmast före 28 kap. 16a en ny rubrik av följande lydelse. Föreskriften kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då dessa föreskrifter träder i kraft. 1 kap. Allmänt vid tillämpning av Eurokoderna (SS-EN 1990 till SS-EN 1999) 1 Enligt avsnitt 1.4 i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:31) om bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk vid byggande på vägar och gator får europastandarder som överförts till svenska standarder (SS- EN) och som ger metoder för att verifiera byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet användas som 1 1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s.37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s.18, Celex 31998L0048).
alternativ eller komplettering till vad som föreskrivs i den författningen. 2 2 I denna författning anges vilka nationellt valda parametrar som gäller vid tillämpningen av SS-ENversionerna av Eurokoderna i Sverige. Författningen ger i detta kapitel föreskrifter som gäller vid tillämpning av samtliga Eurokoder och i de efterföljande kapitlen föreskrifter eller allmänna råd för tillämpningen av standarder enligt tabell 1. Tabell 1 Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard 1) Kapitel i SS-EN 1990 Eurokod - Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk, utgåva 1 SS-EN 1990/A1:2005 Eurokod - Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk, utgåva 1 SS-EN 1991-1-1 Eurokod 1 Laster på bärverk - Del 1-1: Allmänna laster - Tunghet, egentyngd och nyttig last, utgåva 1 SS-EN 1991-1-3 Eurokod 1 Laster på bärverk Del 1-3: Allmänna laster Snölast, utgåva 1 SS-EN 1991-1-4 Eurokod 1 Laster på bärverk Del 1-4: Allmänna laster Vindlast, utgåva 1 SS-EN 1991-1-5 Eurokod 1 Laster på bärverk Del 1-5: Allmänna laster Temperaturpåverkan, utgåva 1 SS-EN 1991-1-6 Eurokod 1 Laster på bärverk Del 1-6: Allmänna laster Last under byggskedet, utgåva 1 SS-EN 1991-1-7 Eurokod 1 Laster på bärverk Del 1-7: Allmänna laster Olyckslast, utgåva 1 ISSN 0283-2135 ISSN 0283-2135 denna författning EN 1990:2002 2 EN 1990/A1: 2005 EN 1991-1-1: 2002 EN 1991-1-3: 2003 EN 1991-1-4: 2005 EN 1991-1-5: 2003 EN 1991-1-6: 2005 EN 1991-1-7: 2006 7 3 4 9 5 10 11 2 2 Senaste lydelse VVFS 2008:400
SS-EN 1991-2 Eurokod 1 Laster på bärverk Del 2: Trafiklast på broar, utgåva 1 SS-EN 1992-1-1 Eurokod 2 Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader, utgåva 1 SS-EN 1992-1-2 Eurokod 2 Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN 1992-2 Eurokod 2 Dimensionering av betongkonstruktioner Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN 1993-1-1 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader, utgåva 1 SS-EN 1993-1-2 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-2: Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN 1993-1-3 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-3: Kallformade profiler och profilerad plåt, utgåva 1 SS-EN 1993-1-4 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-4: Rostfritt stål, utgåva 1 SS-EN 1993-1-5 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-5: Plåtbalkar, utgåva 1 SS-EN 1993-1-6 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-6: Skal, utgåva 1 SS-EN 1993-1-7 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-7: Plana plåtkonstruktioner med transversallast, utgåva 1 EN 1991-2:2003 6 EN 1992-1-1: 2004 EN 1992-1-2 : 2004 21 36 EN 1992-2:2005 22 EN 1993-1-1: 2005/AC: 2006 EN 1993-1-2 : 2005 EN 1993-1-3: 2006 EN 1993-1-4: 2006 EN 1993-1-5: 2006 EN 1993-1-6: 2007 EN 1993-1-7: 2007 8 37 23 12 13 24 25 3
SS-EN 1993-1-8 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-8: Dimensionering av knutpunkter och förband, utgåva 1 SS-EN 1993-1-9 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-9: Utmattning, utgåva 1 SS-EN 1993-1-10 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-10: Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen, utgåva 1 SS-EN 1993-1-11 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-11: Dragbelastade komponenter, utgåva 1 SS-EN 1993-1-12 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-12: Tilläggsregler för stålsorter upp till S700, utgåva 1 SS-EN 1993-2 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN 1993-5 Eurokod 3 Dimensionering av stålkonstruktioner Del 5: Pålar och spont, utgåva 1 SS-EN 1994-1-1 Eurokod 4 Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader, utgåva 1 SS-EN 1994-1-2 Eurokod 4 Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN 1994-2 Eurokod 4 Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong Del 2: Broar, utgåva 1 EN 1993-1-8: 2005 EN 1993-1-9: 2005+ EN 1993-1-9 :2005/AC EN 1993-1-10: 2005 EN 1993-1-11: 2006 EN 1993-1-12: 2007 14 15 16 17 18 EN 1993-2 :2006 19 EN 1993-5:2007 29 EN 1994-1-1: 2004 EN 1994-1-2 : 2005 26 38 EN 1994-2:2005 27 4
SS-EN 1995-1-1 Eurokod 5: Dimensionering av träkonstruktioner Del 1-1: Gemensamma regler och regler för byggnader, utgåva 1 SS-EN 1995-2 Eurokod 5: Dimensionering av träkonstruktioner Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN 1996-1-1 Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler för armerade och oarmerade murverkskonstruktioner SS-EN 1997-1 Eurokod 7 Dimensionering av geokonstruktioner Del 1: Allmänna regler, utgåva 1 SS-EN 1998-1 Eurokod 8 Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 1: Allmänna regler, seismisk påverkan och regler för byggnader, utgåva 1 SS-EN 1998-2 Eurokod 8 Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN 1998-5 Eurokod 8 Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 5: Grundkonstruktioner, stödkonstruk-tioner och geotekniska aspekter, utgåva 1 SS-EN 1998-6 Eurokod 8 Dimensionering av bärverk med avseende på jordbävning Del 6: Torn, master och skorstenar, utgåva 1 SS-EN 1999-1-1 Eurokod 9 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler, utgåva 1 SS-EN 1999-1-2 Eurokod 9 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-2: Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 EN 1995-1-1: 2004 + EN 1995-1-1/A1:2008 34 EN 1995-2:2004 35 EN 1996-1-1 : 2005 39 EN 1997-1:2004 28 EN 1998-1:2004 20 EN 1998-2:2005 20 EN 1998-5:2004 20 EN 1998-6:2005 20 EN 1999-1-1: 2007 EN 1991-1-2: 2007 30 40 5
SS-EN 1999-1-3 Eurokod 9 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-3: Utmattning, utgåva 1 SS-EN 1999-1-4 Eurokod 9 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-4: Kallformad profilerad plåt, utgåva 1 SS-EN 1999-1-5 Eurokod 9 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-5 Skal, utgåva 1 EN 1999-1-3: 2007 EN 1999-1-4: 2007 EN 1999-1-5: 2007 31 32 33 1) Standard framtagen av den europeiska standardiseringsorganisationen. (VVFS 2009:19) 3 Om inget annat anges i denna författning gäller standarderna för de tillämpningar som anges i avsnitt 1.1 Omfattning, i respektive standard när byggnadsverk uppförs. 4 I de fall inga föreskrifter till en Eurokoddel som getts ut som svensk standard har fastställts i denna författning gäller föreskrifterna i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:31) om bärförmåga, stadga och beständighet vid byggande hos byggnadsverk på vägar och gator. (VVFS 2005:48) 5 Om inget annat anges för respektive standard i efterföljande kapitel ska de stycken som i standarden är märkta med bokstaven P (principer) efter beteckningsnumret anses vara föreskrifter och övriga stycken (råd) ska anses vara allmänna råd. (VVFS 2005:48) 6 I det fall det för en standard som enligt tabell 1 omfattas av denna författning inte anges i denna författning vilken nationell parameter som ska tillämpas gäller det som standarden rekommenderar. (VVFS 2006:61) 6 a Med den svenska utgåvan (SS-EN) av EN-standarden i fråga jämställs varje standard som utan ändringar av innehållet överför denna EN-standard till en nationell standard. (VVFS 2005:48) Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser 7 Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till någon av följande säkerhetsklasser: 6
- säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador, - säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador, - säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador. 8 Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 1, om minst ett av följande krav är uppfyllt: - personer vistas endast i undantagsfall i, på, under eller invid byggnadsverket, - byggnadsverksdelen är av sådant slag att ett brott inte rimligen kan befaras medföra personskador, eller - byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps utan endast till obrukbarhet. 9 Byggnadsverksdelar ska hänföras till säkerhetsklass 3, om följande förutsättningar samtidigt föreligger: - byggnadsverket är så utformat och använt att många personer ofta vistas i, på, under eller invid det, - byggnadsverksdelen är av sådant slag att kollaps medför stor risk för personskador, och - byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps. (VVFS 2005:48) 10 Byggnadsverksdelar som inte omfattas av 8 och 9 ska hänföras till lägst säkerhetsklass 2. 11 Vid dimensionering med partialkoefficentmetoden i SS-EN 1990 till SS-EN 1999 i brottgränstillstånd ska säkerhetsklassen för en byggnadsverksdel beaktas med hjälp av partialkoefficienten γ d på följande sätt: - säkerhetsklass 1: γ d = 0,83, - säkerhetsklass 2: γ d = 0,91, - säkerhetsklass 3: γ d = 1,0. (VVFS 2005:48) 2 kap. Tillämpning av SS-EN 1990 Allmänt 1 Utöver de stycken som är märkta med bokstaven P efter beteckningsnumret i SS-EN 1990 ska 6.4.3.1(3) och 6.4.4(1) anses vara föreskrifter. (VVFS 2006:61) 7
Tillämpning av informativa bilagor 2 3 Bilaga B3.2 och B3.3 får inte tillämpas. Bilaga B1, B2, B3.1, B4 och B5 behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. Differentiering av byggnadsverks tillförlitlighet ska ske enligt 1 kap. 7-11. (VVFS 2007:494) 3 Bilaga C och D behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. 3 kap. Tillämpning av SS-EN 1991-1-1 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 5.2.3(3) 1 Avvikelserna ska sättas till ± 10 %. Nationella parametrar till 5.2.3(4) 2 Avvikelserna ska sättas till ± 10 %. Tillämpning av informativa bilagor 3 Bilaga A och B behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. 4 kap. Tillämpning av SS-EN 1991-1-3 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 1.1(2) 1 Råd: Snölaster på nivåer över 1500 m över havet bör bestämmas för varje projekt där det är relevant med hänsyn till de rådande omständigheterna. (VVFS 2005:48) 8 3 Senaste lydelse VVFS 2004:43
Nationella parametrar till 1.1(3), 2(4), 3.3(1), 3.3(3) och 4.3(1) 2 De exceptionella lastfallen B1 och B3 i bilaga A behöver inte beaktas då exceptionell snölast inte är relevant för svenska förhållanden. Det exceptionella lastfallet B2 behöver inte beaktas. Råd: I de fall byggherren önskar en högre tillförlitlighet än normalt för ett bärverk i öppen terräng där höga vindstyrkor kan förekomma kan dock bärverket även verifieras för lastfall B2 med hänsyn till exceptionell snödrift. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 1.1(4), 5.2(2), 5.3.4(3), 5.3.6(3) och 6.2(2) 3 Råd: I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift enligt 2 kan bilaga B användas. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 2(3) 4 Råd: I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift enligt 2 kan snölasten betraktas som olyckslast. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 4.1(1) 5 Bilaga C får inte tillämpas. Snölast på mark med en upprepningstid på 50 år anges i bilaga 1. Råd: Snölaster på mark för olika kommuner anges i bilaga 1. (VVFS 2005:48) 6 På bärverksdelar i säkerhetsklass 3 ska minst snölast på mark enligt 5 tillämpas såvida inte 4.1(2) åberopas. På bärverksdelar i säkerhetsklass 1 och 2 i byggnadsverk med en avsedd livslängd på 50 år eller mer ska minst snölast på mark enligt 5 tillämpas såvida inte 4.1(2) åberopas. Om byggnadsverkets avsedda livslängd är avsevärt kortare än 50 år får en snölast med en upprepningstid som minst motsvarar den avsedda livslängden användas för bärverksdelar i säkerhetsklass 1 och 2. 9
Råd: Om byggnadsverkets avsedda livslängd är avsevärt längre än 50 år bör användning av en snölast på mark med en upprepningstid som motsvarar livslängden övervägas. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 5.2(5) 7 Råd: En lastbild som tar hänsyn till snöröjning bör beaktas om den inte täcks in av de formfaktorer som ges i avsnitt 5.3 och om den kan ha avgörande betydelse för bärverkets bärförmåga eller stabilitet. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 5.2(8) 8 Råd: ISO 4355 kan användas för att bestämma C t. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 5.3.5(1) 9 Vid tillämpning av formel 5.4 och 5.5 ska det övre värdet sättas till 1,6. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 6.3(1) 10 Råd: Snööverhäng vid takfot bör beaktas på platser som ligger 400 m över havsnivån. På platser som ligger under 400 m över havsnivån kan snööverhänget försummas. Lasten till följd av snööverhäng kan bestämmas enligt ekv (6.4) för platser som ligger 800 m över havsnivån. För platser som ligger mellan 400 och 800 m över havsnivån kan denna last bestämmas genom rätlinjig interpolation mellan 0 och lastvärdet enligt ekv. (6.4) vid 800 m. (VVFS 2005:48) Tillämpning av informativa bilagor 11 Bilaga C får inte tillämpas. Se 5 7. (VVFS 2005:48) 10
12 Råd: Bilaga D kan tillämpas för att bestämma snölast på mark för andra upprepningstider än 50 år. Variationskoefficienten kan därvid sättas till 0,60 för s k 1,0 kn/m 2 och till 0,35 för s k 3,0 kn/m 2. För mellanliggande värden på s k kan variationskoefficienten bestämmas genom interpolering. (VVFS 2005:48) 13 Bilaga E behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2005:48) 5 kap. Tillämpning av SS-EN 1991-1-5 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 6.1.1(1) 1 Råd: Klassindelningen av broöverbyggnader bör utökas med Typ 4: Brobaneplatta av trä på balkar av trä. Brobaneplatta av trä på låd- eller I-balkar av stål tillhör typ 2. Aluminiumbrobana tillhör typ 1. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 6.1.2(2) 2 Båda metoderna får användas. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 6.1.3.1(4) 3 För broöverbyggnad typ 1 3 gäller de rekommenderade värdena. Råd: För broöverbyggnad typ 4 bör värdena för typ 3 användas. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 6.1.3.2(1)P och A.1(1) 4 Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i bilaga 2 ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet. Råd: Maximal och minimal lufttemperatur för olika kommuner anges i bilaga 2. (VVFS 2005:48) 11
Nationella parametrar till 6.1.4.1(1) 5 De rekommenderade värdena i tabell 6.1 och 6.2 gäller. Råd: För broöverbyggnad typ 4 kan både ΔT M,heat och ΔT M,cool sättas till 5 C samt k sur till 1,0. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till 6.1.4.2.1(1) 6 De rekommenderade värdena gäller för broöverbyggnad typ 1 3. Råd: För broöverbyggnad typ 4 bör metod 2 inte användas. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till A.2(2) 7 Konstanterna ska sättas till k 1 = 0,80, k 2 = 0,0513, k 3 = 0,60 och k 4 = -0,103. (VVFS 2005:48) Nationella parametrar till B(1) 8 De rekommenderade värdena gäller. Råd: För broöverbyggnad typ 4, se nationellt val i 6. (VVFS 2005:48) Tillämpning av informativa bilagor 9 Bilaga C och D behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2005:48) 6 kap. Tillämpning av SS-EN 1991-2 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 2.2(2) och 4.5.2(1) 1 Icke-frekventa lastvärden behöver inte användas. (VVFS 2006:61) 12
Nationella parametrar till 1.1(3), 2.3(1), 3(5), 4.1(1), 4.1(2), 4.2.1(2), 4.3.4(1), 4.4.1(3), 4.6.1(3), 5.6.1(1) och 5.7(3) 2 4 Byggherren får ange värden etc. för aktuellt projekt. (VVFS 2008:250) Nationella parametrar till 4.2.1(1) 3 Råd: Broar bör även dimensioneras för en trafiklast som bestäms enligt reglerna i EN 1991-2, 4.3 med följande ändringar. Trafiklast med typfordon enligt bilaga 3 med A lika med 180 kn och B lika med 300 kn. Den jämnt utbredda lasten q är 0 alternativt 5 kn/m och är jämnt fördelad över lastfältets bredd. Varje bärverksdel beräknas för det typfordon som ger ogynnsammaste inverkan. Typfordonens axlar är alltid centriskt placerade inom lastfältet. Hjultryckets utbredning i tvärled är 0,3 m och i längsled 0,2 m. Centrumavståndet mellan hjultrycken förutsätts variera godtyckligt mellan 1,7 m och 2,3 m. Lastfältens antal och placering väljs i varje enskilt fall så att ogynnsammaste inverkan erhålls. Antalet lastfält med typfordon är högst två. Ena lastfältets typfordon multipliceras med faktorn 1,0 och det andra lastfältets typfordon med faktorn 0,8. Övriga lastfält har en jämnt fördelad last q. Denna kan vara 0 alternativt 5 kn/m och är jämnt fördelad över lastfältets bredd. Dynamiskt tillskott ε läggs till samtliga punktlaster. Det dynamiska tillskottet maximeras till 35 %. 740 ε= 20 + L % i längsled och tvärled. L i längsled bestäms enligt bilaga 3 och i tvärled som konsollängden eller avståndet mellan huvudbalkarnas centrumlinjer. För snedvinkliga plattbärverk kan samma dynamiska tillskott som används i längsled användas i tvärled. 4 Senaste lydelse VVFS 2006:61 13
Då tjockleken av beläggning och överfyllnad tillsammans överstiger 0,5 m kan det dynamiska tillskottet minskas. Vid tjockleken 3,0 m kan det dynamiska tillskottet sättas till 0. För tjocklekar mellan 0,5 och 3,0 m interpoleras rätlinjigt. (VVFS 2006:61) Nationella parametrar till 4.3.2(3) 4 Anpassningsfaktorerna α ska minst ges värden enligt tabell 7.1. Tabell 7.1 Anpassningsfaktorer α α Q1 0,9 α Q2 0,9 α Q3 0 α q1 0,7 α qi 1,0 för i > 1 α qr 1,0 (VVFS 2006:61) Nationella parametrar till 4.3.3(4) 5 Samma kontaktyta får användas för lastmodell 2 som för lastmodell 1. (VVFS 2006:61) Nationella parametrar till 4.5.1(1) 6 I tabell 4.4a ska frekvent värde tillämpas för fotnot a. För fotnot b gäller att i gr 1a ska kombinationsvärdet tillämpas, i gr 2 frekvent värde och i gr 4 karakteristiskt värde. (VVFS 2006:61) Nationella parametrar till 4.6.1(2) 7 Råd: Byggherren kan ange andra utmattningslastmodeller för aktuellt projekt. (VVFS 2006:61) Nationella parametrar till 4.6.6(1) 8 Byggherren anger om utmattningslastmodell 5 ska tillämpas och på vilket sätt för aktuellt projekt. (VVFS 2006:61) 14
Nationella parametrar till 4.7.2.1(1), 4.7.2.2(2) och 5.6.2.2(1) 9 5 Värden anges i SS-EN 1991-1-7. (VVFS 2008:250) Nationella parametrar till 4.7.3.3(1) 10 Råd: För skyddsanordningar av stålräcke som uppfyller kapacitetsklass H2 bör klass B tillämpas. För skyddsanordningar av betong bör klass D tillämpas. För övriga skyddsanordningar kan byggherren ange klass för aktuellt projekt. (VVFS 2006:61) Nationella parametrar till 4.7.3.3(2) 11 Värdet ska sättas till 2,0. (VVFS 2006:61) Nationella parametrar till 4.9.1(1) 12 Råd: q eq bör sättas till 20 kn/m 2 på bredden 6 m och till 10 kn/m 2 på den övriga bredden innefattande gångbanor, mittremsa etc. (VVFS 2006:61) Nationella parametrar till 5.3.2.3(1)P 13 Rekommenderad lastmodell för servicefordon ska tillämpas. Byggherren kan ange värden för ytterligare servicefordon för aktuellt projekt. (VVFS 2006:61) Tillämpning av informativa bilagor 14 Bilagorna A och B behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2006:61) 7 kap. Tillämpning av SS-EN 1990/A1:2005 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till A2.1.1(1) 1 6 Byggherren får ange värden etc. för aktuellt projekt. 5 Senaste lydelse VVFS 2006:61 6 Senaste lydelse VVFS 2007:197 15
Råd: Tabell 2.1 i SS-EN 1990 kan ses som en rekommendation. (VVFS 2008:250) Nationella parametrar till A2.2.1(2), A2.2.2(3), A2.3.1(7), A2.3.1(8), A2.4.1(2) och A2.2.3(4) 2 Byggherren får ange värden etc. för aktuellt projekt. (VVFS 2007:197) Nationella parametrar till A2.2.2(4) och A2.2.3(3) 3 Vid dimensioneringen av broar med tak ska snölast kombineras med gr 1a och gr 1b. (VVFS 2007:197) Nationella parametrar till A2.2.2(6) och A2.2.3(2) 4 Vindlast och temperaturpåverkan ska anses verka samtidigt. (VVFS 2007:197) Nationella parametrar till A2.2.6(1) 5 Värdet på ψ-faktorer som ska tillämpas för snö- och vindlast ska lägst vara enligt tabell A2.(S). Tabell A2.(S) ψ-faktorer för snö- och vindlaster Last Symbol ψ 0 ψ 1 ψ 2 Vindlast F Wk - Varaktig dimensioneringssituation 0,3 0,2 0 F * W 1,0 - - Snölast s k 3 kn/m 2 2,0 s k < 3,0 kn/m 2 1,0 s k < 2,0 kn/m 2 0,8 0,7 0,6 0,6 0,4 0,3 0,2 0,2 0,1 För övriga laster i tabellerna A2.1 och A2.2 i standarden, utom för laster under byggskedet, ska minst de rekommenderade värdena tillämpas. För laster under byggskedet bör minst de rekommenderade värdena tillämpas. För laster som inte omfattas av EN 1991 anges ψ-faktorer för aktuellt projekt. 16
Byggherren får ange värden på last av vattentryck för aktuellt projekt. (VVFS 2007:197) Nationella parametrar till A2.3.1(1) 6 Dimensioneringsvärden för laster i brottsgränstillstånd (EQU) uppsättning A ska vara enligt tabell A2.4(A)S. Verifiering av statisk jämvikt baserad på tabell A2.4(A)S får inte innefatta verifiering av bärförmågan hos bärverksdelar. γ d bestäms enligt 1 kap. 7 11. Tabell A2.4(A)S Dimensioneringsvärden för laster (EQU) (Uppsättning A) Varaktiga och tillfälliga d. s Permanenta laster Variabel huvudlast Samverkande variabla laster Ogynnsamma Gynnsam ma Största last Övriga laster När lasten är ogynnsam: När lasten är ogynnsam: (Uttryck 6.10) γ d 1,1G kj,sup 0,9 G kj,inf γ d 1,5 Q k,1 När lasten är gynnsam: 0 γ d 1,5 ψ 0,iQ k,i När lasten är gynnsam: 0 Vid dimensionering för laster under byggskedet, där byggprocessen är tillfredsställande kontrollerad, kan de rekommenderade värdena tillämpas. Värdet för γ d bör då sättas till 1. (VVFS 2007:197) 7 Då tabell A2.4(B) i standarden (uppsättning B) är tillämplig ska uttryck 6.10a och 6.10b användas med dimensioneringsvärden för laster enligt tabell A2.4(B)S. γ d bestäms enligt 1 kap. 7-11. Vid tillämpning av uttryck 6.10a är det inte tillåtet att endast inkludera permanenta laster. 17
Tabell A2.4(B)S Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning B) Varaktiga och tillfälliga d. s Permanenta laster Ogynnsamma Gynnsamma Variabel huvudlast Samverkande variabla laster Största last Övriga laster (Uttryck 6.10a) γ d 1,35 G kj,sup γ d 1,35 P k 1,00 G kj,inf 1,00 P k När lasten är ogynnsam: γ d 1,5 ψ 0,1 Q k,1 När lasten är gynnsam: 0 När lasten är ogynnsam: γ d 1,5 ψ 0,i Q k, i När lasten är gynnsam: 0 (Uttryck 6.10b) γ d 0,89 1,35 G kj,sup γ d 1,35 P k 1,00 G kj,inf 1,00 P k När lasten är ogynnsam: γ d 1,5 Q k,1 När lasten är gynnsam: 0 När lasten är ogynnsam: γd 1,5 ψ 0,i Q k,i När lasten är gynnsam: 0 (VVFS 2007:197) 8 7 Då tabell A2.4(C) i standarden (Uppsättning C) är tillämplig ska dimensioneringsvärdena på lasterna bestämmas med parametrar enligt tabell A2.4(C)S. γ d bestäms enligt 1 kap. 7 11. Tabell A2.4(C)S Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning C) Varaktiga och tillfälliga d. s Permanenta laster Ogynnsamma Gynnsamma Variabel huvudlast Samverkande variabla laster Största last Övriga laster (Uttryck 6.10) γ d 1,1 G kj,sup 1,00 G kj,inf När lasten är ogynnsam: γ d 1,4 Q k,1 När lasten är gynnsam: 0 När lasten är ogynnsam: γ d 1,4 ψ 0,i Q k, i När lasten är gynnsam: 0 (VVFS 2008:250) 7 Senaste lydelse VVFS 2007:197 18
Nationella parametrar till A2.3.1(5) 9 När verifieringen av bärverksdelar innefattar geotekniska laster och undergrundens bärförmåga ska metod 2 eller 3 användas. (VVFS 2007:197) Nationella parametrar till A2.3.2(1) 10 I exceptionella dimensioneringssituationer ska den variabla huvudlasten sättas till sitt frekventa värde. (VVFS 2007:197) 8 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-1-1 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 3.1(2) 1 Råd: Stålsorter enligt tabell a kan också användas. Tabell a Stålsorter Standard Stålsort f y [N/mm 2 ] EN 10149-2 a) S 315MC 315 390 S 355MC 355 430 S 420MC 420 480 S 460MC 460 520 EN 10149-3 a) S 260NC 260 370 S 315NC 315 430 S 355NC 355 470 S 420NC 420 530 f u [N/mm 2 ] a) Stålen bör beställas med provning av slagseghet enligt EN 10149-1 avsnitt 11, Option 5. Ytterligare stålsorter ges i EN 1993-1-12. (VVFS 2007:267) 19
Nationella parametrar till 3.2.1(1) 2 Alternativ a ska användas. (VVFS 2007:267) Nationella parametrar till 3.2.2(1) 3 Värden enligt nedan ska tillämpas. f u f y 1,10 brottförlängning 14 % ε u 15 ε y (VVFS 2007:267) Nationella parametrar till 3.2.3(1)P 4 Som lägsta drifttemperatur vid dimensioneringen ska - 40 C användas. (VVFS 2007:267) Nationella parametrar till 5.2.2(8) 5 Råd: Metoden bör inte användas för broar. (VVFS 2007:267) Nationella parametrar till 5.3.2(11) 6 Råd: Metoden kan användas förutsatt att elastisk analys tillämpas. (VVFS 2007:267) Nationella parametrar till 6.1(1) 7 8 Följande partialkoefficienter ska minst tillämpas. γ = 1,0 M 0 γ = 1,0 M 1 γ = 1,1 0,9 f M 2 y dock högst u f Utförande och kontroll av bärverk av stål ska, i avvaktan på publiceringen av EN 1090, ske enligt Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:31) om bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk vid byggande av vägar och gator, avsnitt 5.5 och 5.6. (VVFS 2008:275) 20 8 Senaste lydelse VVFS 2007:267
Nationella parametrar till 6.3.2.3(1) 8 Råd: Följande värden kan användas för alla valsade eller svetsade balkar. λ LT, 0 = 0,4 β = 0,75 (VVFS 2007:267) Nationella parametrar till 6.3.3(5) 9 Råd: Metod 1 bör användas. (VVFS 2007:267) Nationella parametrar till 6.3.4(1) 10 Råd: Metoden kan användas varvid interpolationen mellan χ och χ LT skall göras enligt följande. ( nχ mχ ) ( m + n) χ = + LT där N M Ed n = och m = N Rk M (VVFS 2007:267) y, Ed y,rk Tillämpning av informativa bilagor 11 Bilaga A ska vid den nationella tillämpningen anses vara en del av standardens huvuddel. (VVFS 2007:267) 12 Bilaga B behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2007:267) 9 kap. Tillämpning av SS-EN 1991-1-4 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 4.2(1)P 1 Referensvindhastigheten anges i bilaga 4 i denna författning. Råd: Referensvindhastigheter för olika kommuner anges i bilaga 4 i denna författning. (VVFS 2007:494) 21
Nationella parametrar till 4.2(2)P 2 Inverkan av höjdläget är medräknat i referensvindhastigheten i bilaga 4 i denna författning. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.3.1(1) 3 Råd: Inverkan av topografin är inte inräknad. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.3.4(1) 4 Metoden i A.4 får inte tillämpas. Råd: Inverkan av stora och avsevärt högre, närliggande byggnadsverk kan baseras på vindtunnelförsök. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.5(1) 5 Råd: Uttryck (4.8) bör inte tillämpas och därför bör inte heller figur 4.2 tillämpas. Värde på q p ges i bilaga 4. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 6.1(1) 6 Råd: c s c d bör inte separeras. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 6.3.1(1) 7 Råd: k p, B och R kan beräknas enligt följande uttryck: 0,6 k p = 2ln( vt) + ; k p = 3,0 för statiska konstruktioner 2ln( vt) R v = n1,x 2 2 B + R 2 h b h B = exp 0,05 + + 1 0,04 0,01 h ref h href 22
R 2 2 F = y c = πfφ φ δ + δ s b [ 4yc ] 5 [ 1 + 70,8{ y } ] 2 6 150n = v m 1 φh = 2 n 1+ v 1,x ( h) 1,x m ( h h) a h 1 φb = 3, 2 n 1 1, xb + v m( h ) (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 6.3.2(1) c 8 Råd: Metoden i bilaga B kan tillämpas tillsammans med värden enligt 7. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 8.2.1(1) 9 9 Byggherren får ange värden etc. för aktuellt projekt. (VVFS 2008:400) Tillämpning av informativa bilagor 10 Bilaga A.4, A.5, B.1, B.2, C, D och E.1 får inte tillämpas. Bilaga A.1, A.2, A.3, B.3, B.4, E.2, E.3, E.4 och F behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2007:494) 9 Senaste lydelse VVFS 2007:494 23
10 kap. Tillämpning av SS-EN 1991-1-6 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 1.1(3) 1 Råd: Dimensionering av hjälpkonstruktioner bör ske enligt tillämpliga standarder. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 3.1(5), 4.12(1)P samt till A2.3(1), A2.4(2) A2.4(3), A2.5(2) och A2.5(3) i bilaga A. 2 Råd: Byggherren kan ange värden etc. för aktuellt projekt. Om inga värden anges bör rekommenderade värden användas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 3.1.(7), 3.3(2), 3.3(6), 4.9(6), 4.12(2) och 4.13(2) 3 Råd: Byggherren kan ange värden etc. för aktuellt projekt. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.12.(3) 4 Råd: Byggherren kan ange värden etc. för aktuellt projekt. Om inga värden anges bör värden enligt a) och b) i anmärkningen användas. (VVFS 2007:494) Tillämpning av informativa bilagor 5 Bilaga B behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2007:494) 11 kap. Tillämpning av SS-EN 1991-1-7 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 3.2(1) 1 Risknivån får inte vara högre än vad som svarar mot säkerhetsindex β = 3,1 för olyckslaster och β = 2,3 för fortskridande ras för referenstiden 1 år. (VVFS 2007:494) 24
Nationella parametrar till 3.3(2) 2 Byggherren får ange val av alternativ för aktuellt projekt. Råd: Dessa parametrar kan bestämmas genom riskbedömning enligt bilaga B, om inte byggherren anger annat. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 3.4.(1) 3 Råd: Konsekvensklass CC2 bör tillämpas om inte byggherren anger annat för aktuellt projekt. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.1(1) 4 Råd: För överbyggnader av lätta bärverk som ges en utformning som minskar risken för påkörning, med t.ex. fri höjd över väg > 5,3 m och > 5,9 m över järnvägens rälsöverkant, kan påkörningslasten vanligen sättas till noll. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.3.1(1) 5 Råd: För broar och andra byggnadsverk över väg bör värden för Motorvägar etc enligt tabell 4.1 tillämpas. För byggnadsverk intill en väg kan värden enligt tabell 4.1 tillämpas, varvid byggherren kan ange tillämplig trafikkategori för aktuellt projekt. Som alternativ till laster enligt tabell 4.1 kan laster beräknas enligt bilaga C. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.3.2(1) 6 Råd: Broar med en fri höjd av högst 5,2 m bör dimensioneras för last enligt tabell 4.2. För övriga byggnadsverk kan byggherren ange värden på krafter och fria höjder för aktuellt projekt. Om inga värden anges bör tabell 4.2 och höjden 5,2 meter tillämpas. h 0 bör sättas till 5,2 m och h 1 bör sättas till 6,0 m. b blir då 0,8 m. (VVFS 2007:494) 25
Nationella parametrar till 4.3.2(3) 7 Råd: Ytan bör sättas till 0,5 x 0,25 m med måttet 0,5 i brons längdled. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.5(1) 8 Råd: Reglerna i detta avsnitt bör tillämpas för bärverk intill alla typer av banor om inte annat påvisas vara riktigare. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.5.1.2(1), 4.5.1.4(2) och 4.5.1.4(5) 9 Byggherren får ange värden etc. för aktuellt projekt. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.5.1.4(1) 10 Råd: Värden på påkörningslaster enligt tabell 4.4 bör tillämpas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.6.1(3) 11 Råd: Om byggherren inte anger annat för aktuellt projekt bör klassificering av fartyg enligt bilaga C, tabell C.4 tillämpas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.6.2(1) 12 Råd: Om byggherren inte anger annat för aktuellt projekt bör värden enligt bilaga C, tabell C.3 tillämpas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.6.2(3) 13 Råd: Om byggherren inte anger annat för aktuellt projekt bör de värden etc. som anges i anmärkning 1 tillämpas. (VVFS 2007:494) 26
Nationella parametrar till 4.6.2(4) 14 Råd: Om byggherren inte anger annat för aktuellt projekt bör värdet 1 MN tillämpas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.6.3(1) 15 Råd: Om byggherren inte anger annat för aktuellt projekt bör värden enligt bilaga C, tabell C.4 tillämpas, varvid interpolering tillåts. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.6.3(5) 16 Råd: Om byggherren inte anger annat för aktuellt projekt bör minst 5 % av värdet F dx tillämpas. (VVFS 2007:494) Tillämpning av informativa bilagor 17 Bilaga B, C och D behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2007:494) 12 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-1-4 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 5.1(2) 1 Minst nedanstående partialkoefficienter ska tillämpas. γ M 0 = 1,0 γ M 1 = 1,0 γ M 2 = 1,1 dock högst 0,9 f u f y (VVFS 2007:494) Tillämpning av informativa bilagor 2 Bilaga A och B behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2007:494) 3 Bilaga C ska vid den nationella tillämpningen anses vara en del av standardens huvuddel. (VVFS 2007:494) 27
13 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-1-5 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 4.3(6) 1 Vid dimensionering av broar ska φ h = 1,5 användas. För övriga byggnadsverk gäller rekommenderat värde. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 10(1) 2 Råd: Metoden bör inte användas. (VVFS 2007:494) Tillämpning av informativa bilagor 3 Bilaga A, B och C behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2007:494) 4 Bilaga D ska vid den nationella tillämpningen anses vara en del av standardens huvuddel. (VVFS 2007:494) 14 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-1-8 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 1.2.6 1 Råd: Nitar bör uppfylla fordringarna i SS 39 och SS 318. Material till nitar bör uppfylla fordringarna i SS-EN 10263-2. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 2.2(2) 2 Minst partialkoefficienter enligt tabell 2.1(S) ska tillämpas. 28
Tabell 2.1(S): Partialkoefficienter Bärförmåga för bärverksdelar och tvärsektioner Bärförmåga för skruvar γ M0, γ M1 och γ M2 se EN 1993-1-1 Bärförmåga för nitar Bärförmåga för ledbultar γ M2 = 1,2 Bärförmåga för svetsar Bärförmåga för hålkanttryck Bärförmåga för glidning - i brottgränstillstånd (typ C) - i bruksgränstillstånd (typ B) γ M3 = 1,2 γ M3,ser = 1,0 Bärförmåga för injektionsskruvar γ M4 = 1,0 Bärförmåga för fackverksknutpunkter med konstruktionsrör γ M5 = 1,0 Bärförmåga för ledbultar i bruksgränstillstånd γ M6,ser = 1,0 Förspänningskraft i höghållfast skruv γ M7 = 1,0 Bärförmåga för betong γ c se EN 1992 (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 3.4.2(1) 3 Råd: Förspänningskraften bör vara minst 0,7 f ub A s. (VVFS 2007:494) 15 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-1-9 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 1.1(2) 1 Råd: I avvaktan på att EN 1090 träder i kraft bör BSK 99, kapitel 8 och 9 tillämpas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 3(2) 29
2 Råd: Inspektion bör minst utföras enligt BSK 99, kapitel 10. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 3(7) 3 10 Råd: Analysmetoden livslängdsmetoden bör tillämpas. Utmattning i primärbärande bärverksdelar bör anses vara stora konsekvenser. (VVFS 2009:19) Nationella parametrar till 5(2) 4 Råd: För tvärsnittsklass 4 bör spänningar beräknas på bruttotvärsnitt reducerat för inverkan av skjuvdeformationer i breda flänsar. (VVFS 2007:494) 16 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-1-10 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 2.2(5) 1 Råd: Rekommenderat värde för ΔT R bör tillämpas. Inga restriktioner ges för tillämpningen av tabell 2.1. (VVFS 2007:494) 17 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-1-11 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 2.3.6(1), 2.3.6(2) och 4.5(4) 1 Byggherren får ange värde etc. för aktuellt projekt. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 4.4(2) 2 Råd: Rostfritt stål till tråd bör med hänsyn till korrosion väljas enligt tabell A.1 i SS-EN 1993-1-4. (VVFS 2007:494) 30 10 Senaste lydelse VVFS 2007:494
Tillämpning av informativa bilagor 3 Bilaga A, B och C behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2007:494) 18 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-1-12 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 2.1 (3.1(2)) 1 Råd: Inga restriktioner ges för användning av stålsorter enligt tabell 1 och 2. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 2.1 (6.2.3(2)) 2 Minst nedanstående partialkoefficient ska tillämpas. γ = 1,1 dock högst 0,9 f u f y (VVFS 2007:494) M 2 19 kap. Tillämpning av SS-EN 1993-2 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 2.1.3.2(1) och 9.5.2(5) 1 Byggherren får ange värde etc. för aktuellt projekt. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 2.1.3.4(2) 2 Råd: Analysmetoden säker livslängd bör tillämpas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till.3.2.3(2) 3 Råd: Material bör uppfylla kraven i tabell 3.1(S). 31
Tabell 3.1(S): Tilläggskrav Godstjocklek t mm T 27J C Ståltyp t 30-20 - 30 < t 80-20 finkornstål (VVFS 2007:494) t > 80-40 finkornstål Nationella parametrar till 3.2.4(1) 4 Råd: Material bör uppfylla kraven i tabell 3.2(S). Tabell 3.2(S): Kvalitetsklass enligt EN 10164 Målvärde Z Ed Z Ed 10 Z Ed >10 (VVFS 2007:494) Kvalitetsklass inget krav Z35 Nationella parametrar till 5.4.1(1) 5 Råd: Plastisk analys kan användas för olyckslast. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 6.1(1)P 32 6 Minst nedanstående partialkoefficienter ska tillämpas. γ 1,0 γ M 0 = M 1 = M 2 = 1,0 γ 1,1 dock högst 0,9 f u f y för bärförmåga för nettotvärsnitt γ 1,2 för förband γ γ γ γ γ M 2 = M 3 = M 3,ser = M 4 = M 5 = M 6 = M 7 = 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 γ 1,0 (VVFS 2007:494)
Nationella parametrar till 6.2.2.5(1) 7 Råd: Metoden i punkt 1 bör användas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 6.3.4.2(1) 8 Nedanstående värden ska tillämpas. λ c,0 = 0,4 k fl = 1,0 (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 8.1.3.2.1(1) 9 Råd: Injekteringsskruvar bör inte användas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 8.1.6.3(1) 10 Råd: Hybridförband bör inte användas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 8.2.1.4(1) 11 Råd: Partiellt genomsvetsade förband kan användas som ett alternativ till kälsvetsar. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 8.2.1.5(1) 12 Råd: Pluggsvetsar bör inte användas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 8.2.1.6(1) 13 Råd: Utflackande fog kan användas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 8.2.10(1) 14 Råd: Svetsar enligt 4.12(1) och (2) i EN 1993-1-8 bör inte användas. (VVFS 2007:494) 33
Nationella parametrar till 8.2.13(1) 15 Råd: Endast jämnstarka knutpunkter bör användas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 9.1.2(1) 16 Råd: För brobaneplåt med tjocklek enligt bilaga C.1.2.2 kan verifiering av utmattningshållfastheten för lokal böjning uteslutas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 9.5.2(6) 17 Råd: λ 4 kan sättas till 1,0. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till 9.6(1) 18 Råd: För brobaneplåt med tjocklek enligt bilaga C.1.2.2 kan verifiering av utmattningshållfastheten för lokal böjning uteslutas. (VVFS 2007:494) Nationella parametrar till A.4.2.1(4) 19 Råd: ΔT γ kan förutsättas vara 5 C. ΔT 0 kan förutsättas vara 15 C om byggherren inte anger annat. (VVFS 2007:494) Tillämpning av informativa bilagor 20 Bilaga A, B och D behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2007:494) 21 Bilaga C och E ska vid den nationella tillämpningen anses vara en del av standardens huvuddel. (VVFS 2007:494) 20 kap. Tillämpning av SS-EN 1998 1 För tillämpning av SS-EN 1998-1, SS-EN 1998-2, SS-EN 1998-5 och SS-EN 1998-6 ska reglerna i 2 gälla. (VVFS 2007:494) 34
2 Verifiering av bärverk med avseende på jordbävning behöver normalt inte genomföras. Råd: Dimensionering enligt övriga delar av SS-EN 1990 till SS-EN 1999 säkerställer normalt även bärverkets bärförmåga, stadga och beständighet för de nivåer av påverkan som uppkommer vid jordbävningar i Sverige. I de fall byggherren även önskar verifiera bärverket med avseende på jordbävning kan SS-EN 1998 med rekommenderade värden användas. Tillämpliga nivåer för påverkan vid jordbävning bör då för det aktuella projektet bestämmas enligt principerna i SS-EN 1998. (VVFS 2007:494) 21 kap. Tillämpning av SS-EN 1992-1-1 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 2.4.2.1(1), 2.4.2.2(1), 2.4.2.2(2), 2.4.2.2(3), 2.4.2.3(1), 2.4.2.4(1), 2.4.2.4(2), 2.4.2.5(2) 1 De rekommenderade värdena ska användas. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 3.1.2(2)P 2 C max ska sättas till C100/115. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 3.1.2(4) 3 Råd: k t bör sättas till 1,0. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 4.4.1.2(5) 4 Råd: Vid bestämning av nödvändigt täckande betongskikt, c min,dur, bör hänsyn tas till avsedd livslängd. Livslängdsklasser definieras i SS 13 70 10. För armering som inte har en diameter mindre än 4 mm, som inte är spännarmering och som inte är kallbearbetad armering med en permanent spänning över 400 MPa bör c min,dur enligt tabell a användas. 35
Om ett lägre vct ekv än gränsvärdet enligt SS 13 70 03 används i en viss exponeringsklass kan c min,dur med hänsyn till skydd mot armeringskorrosion minskas såsom anges i tabell a. Alternativt kan c min,dur beräknas enligt riktlinjer i SS-EN 206-1, bilaga J. Tabell a Täckande betongskikt Exponeringsklass Max vct ekv c min,dur i livslängdsklass L 100 L 50 L 20 X0 - - - - XC1 0,90 15 10 10 0,60 10 10 10 XC2 0,60 25 20 15 0,55 20 15 10 0,50 15 10 10 XC3, XC4 0,55 25 20 15 0,50 20 15 10 XS1, XD1 0,45 30 25 15 0,40 25 20 15 XD2 0,45 40 30 25 0,40 35 30 20 0,35 30 25 20 XD3 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 XS2 1) 0,45 50 40 30 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 XS3 1) 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 1) Angivna täckande betongskikt gäller för en kloridkoncentration i havet av högst 1,0 % (ostkusten). För högre kloridkoncentrationer kan byggherren ange ett större värde på c min,dur för aktuellt projekt. 36 För byggnadsverk i exponeringsklass XA1 - XA3 kan byggherren ange c min,dur.
För armering som har en diameter mindre än 4 mm, spännarmering och kallbearbetad armering med en permanent spänning över 400 MPa samt foderrör vid efterspänd armering bör täckskikten ökas med 10 mm utöver värdena i tabell a. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 4.4.1.2(7) och 4.4.1.2(8) 5 Byggherren får ange värden etc. för aktuellt projekt. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 4.4.1.3(4) 6 Råd: Nedanstående värden bör användas. k 1 = c min + 15 (mm) k 2 = c min + 65 (mm) Utöver täckande betongskikt enligt ovan bör inläggningstoleransen Δc dev beaktas. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 5.10.1(6) 7 Råd: Byggherren får ange metod för aktuellt projekt, dock bör metod D i kombination med minst en av de andra metoderna användas. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 6.2.3(2) 8 Råd: Vid bestämning av tvärkraftskapacitet i konstruktioner som inte är förspända bör villkoret 1,0 cotθ 2,5 vara uppfyllt. Vid bestämning av tvärkraftskapacitet i förspända konstruktioner bör villkoret 1,0 cotθ 3,0 vara uppfyllt. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 6.8.7(1) 9 Råd: k 1 bör sättas till 1,0, medan N sätts till det rekommenderade värdet. (VVFS 2008:167) 37
Nationella parametrar till 7.2(5) 10 Råd: k 3 bör sättas till 1,0, medan k 4 och k 5 sätts till de rekommenderade värdena. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 7.3.1(5) 11 Råd: Vid bestämning av acceptabel beräknad sprickbredd w max bör hänsyn tas till livslängdsklass. Om byggherren inte anger annat kan värden enligt tabell b användas som övre gräns för beräknad sprickbredd. 38
Tabell b Acceptabel sprickbredd Exponeringsklass Bärverksdelar med armering eller med icke vidhäftande spännarmering Kvasi-permanent lastkombination Bärverksdelar med vidhäftande spännarmering Frekvent lastkombination L 100 L 50 L 20 L 100 L 50 L 20 X0, XC1 0,45 1) 0,45 1) 0,45 1) 0,40 0,45 - XC2 0,40 0,45-0,30 2) 0,40 2) 0,45 2) XC3, XC4 0,30 0,40-0,20 2) 0,30 2) 0,40 2) XS1, XS2, XD1, XD2 XS3, XD3 0,20 0,30 0,40 0,15 0,20 0,30 Frånvaro av dragspänningar 1) 2) För exponeringsklasserna X0 och XC1 har sprickbredden ingen inverkan på beständigheten varför denna gräns är satt med hänsyn till utseende. Om utseendekrav saknas kan gränsen mildras. För dessa exponeringsklasser bör dessutom frånvaron av dragspänningar kontrolleras för kvasi-permanent lastkombination. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 7.3.2(4) 12 Råd: Vid bestämning av vilken dragspänning som tillåts utan att minimiarmering för begränsning av sprickbredder behöver läggas in bör hänsyn tas till livslängdsklass. Nedanstående värde bör användas. σ ct,p = f ctk / ζ 39
Värden på spricksäkerhetsfaktorn ζ enligt tabell c bör användas. Tabell c Spricksäkerhetsfaktor ζ Exponeringsklass L 100 L 50 L 20 XC0, XC1 0,9 0,9 0,9 XC2 1,0 0,9 0,9 XC3, XC4 1,2 1,0 1,0 XS1, XS2, XD1, XD2 1,5 1,2 1,0 (VVFS 2008:167) XS3, XD3 1,8 1,5 1,2 Nationella parametrar till 7.3.4(3) 13 Råd: k 3 bör sättas till 7 φ/c, medan k 4 sätts till det rekommenderade värdet. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 8.3(2) 14 Råd: Armering som har bockprovats enligt SS-EN ISO 7438 och återbockningsprovats enligt SS-EN ISO 15630-1 och spännarmering som bockprovats enligt SS-EN ISO 7438 och dubbelbockningsprovats enligt SS 11 26 22 kan bockas med en bockningsradie, dvs. inre krökningsradie, som inte understiger 0,75 gånger den vid bockningsprovningen använda dorndiametern under förutsättning att bockningen sker vid temperaturer över 0 C. I övriga fall bör de rekommenderade värdena tillämpas. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 9.2.1.1(3) 15 Råd: A s,max kan antas vara obegränsad. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 9.2.2(4) 40 16 Råd: Om den tvärkraftsarmering som inte är utformad som slutna byglar utgörs av upp- eller nedbockad armering
bör β 3 sättas till 0. I övriga fall bör det rekommenderade värdet användas. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 9.2.2(5) 17 Råd: Det rekommenderade värdet bör tillämpas. För broar bör även följande vara uppfyllt: Lådbalkars liv förses med en minsta tvärkraftsarmering ρ w,min = 0,30 %. För liv med bredden b w större än balkhöjden h kan minsta tvärkraftsarmering reduceras till ρ w,min = (0,20 + 0,10 h/b w ) %. I balkar som inte är lådbalkar förses livet med en minsta tvärkraftsarmering ρ w,min = 0,15 %. För liv med bredden b w större än balkhöjden h kan kravet på minsta tvärkraftsarmering reduceras till ρ w,min = (0,10 + 0,05 h/b w ) %. Armeringsinnehållet beräknas i en sektion som är vinkelrät mot tvärkraftsarmeringen. Vid beräkning av betongarean kan balklivets medelbredd användas. I breda liv (där bredden är större än höjden) fördelas armeringen jämnt över livbredden. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 9.2.2(7) 18 Råd: s b,max bör sättas till 0,75d (1 + cot α). (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 9.5.2(2) 19 Råd: A s,min bör sättas till 0,002 A c. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 9.5.2(3) 20 Råd: A s,max kan antas vara obegränsad. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 9.6.2(1) 21 Råd: A s,vmax kan antas vara obegränsad och A s vmin sätts till det rekommenderade värdet. (VVFS 2008:167) 41
Nationella parametrar till 9.8.4(1) 22 Råd: q 2 bör sättas till 1 MPa och φ min sätts till det rekommenderade värdet. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 9.8.5(3) 23 Råd: h 1 kan antas vara obegränsad och A s,bpmin sätts till det rekommenderade värdet. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 11.3.5(1)P 24 Värdet för α lcc ska sättas till 1,0. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 11.3.5(2)P 25 Värdet för α lct ska sättas till 1,0. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 12.3.1(1) 26 Råd: Värdet för α cc,pl bör sättas till 1,0 och värdet för α ct,pl till 0,5. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till C.1(3) Not 1 27 Råd: Om minst 8 prov är utförda kan de rekommenderade värdena användas. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till C.1(3) Not 2 28 Råd: Minst 8 prov bör vara utförda varvid värden enligt tabell C.3(S) kan tillämpas. 42
Tabell C.3(S) Gränsvärden för provresultat Parameter Minimivärde Maximivärde f yk 0,97 x minsta C v 1,03 x största C v K 0,98 x minsta C v 1,02 x största C v ε uk 0,80 x minsta C v inte tillämpligt (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till J.3(3) 29 Råd: Värdet på k 2 bör sättas till 0,5 a c /z 0. (VVFS 2008:167) Tillämpning av informativa bilagor 30 Bilaga E får inte tillämpas. (VVFS 2008:167) 31 Bilaga A, B, D, F, G, H, I och J behåller sin informativa karaktär vid den nationella tillämpningen. (VVFS 2008:167) 22 kap. Tillämpning av SS-EN 1992-2 Nationellt valda parametrar Nationella parametrar till 3.1.2(102)P 1 Nedanstående värde ska användas. C max = C100/115 C min = C25/30 (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 3.1.6(101)P 2 Nedanstående värden ska användas. α cc = 1,0 α ct = 1,0 (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 4.2(105) 3 Råd: Exponeringsklassen för betongytor skyddade av tätskikt bör sättas till XD1. (VVFS 2008:167) 43
Nationella parametrar till 4.2(106) 4 Råd: Vid förekomst av tösalt bör alla ytor i så kallad vägmiljö betraktas som direkt utsatta för tösalt. Med vägmiljö menas ytor inom den markerade ramen i figur a samt ytor på pyloner och bågar ned till 2,0 m under brobanebeläggningens överkant. Överytor på brobanor och trafikerade bottenplattor som är försedda med tätskikt anses inte vara i vägmiljö. Betongytor som är direkt utsatta för tösalter bör utföras i exponeringsklasserna XD3 och XF4. Med jord motfyllda baksidor på betongmurar i vägmiljö kan utföras i exponeringsklassen XD1. Figur a Vägmiljö 3,0 m 6,0 m 2,0 m (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 5.7(105) 6,0 m Vägbanekant 1,0 m "jord"-fyllning 5 Råd: Icke-linjär analys bör inte användas. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 6.1(109) 6 Råd: Metod c bör inte användas. (VVFS 2008:167) Nationella parametrar till 7.3.1(105) 7 Råd: Vid bestämning av acceptabel beräknad sprickbredd w max bör hänsyn tas till livslängdsklass. Livslängdsklass definieras i SS 13 70 10. Om byggherren inte anger annat bör värden enligt tabell a användas som övre gräns för beräknad sprickbredd. 44