TSFS 2018:57 JÄRNVÄG VÄGTRAFIK

Transkript

1 JÄRNVÄG VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av eurokoder

2

3 Innehåll AVDELNING I INLEDANDE BESTÄMMELSER kap. Allmänt... 1 Innehåll... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner och beteckningar kap. Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser och säkerhetsindex... 8 Säkerhetsindex Partialkoefficient för säkerhetsklass kap. Allmänt om tillämpning av eurokoder AVDELNING II GRUNDLÄGGANDE DIMENSIONERINGSREGLER FÖR BÄRVERK kap. SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Allmänt Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor AVDELNING III LASTER PÅ BÄRVERK kap. SS-EN Allmänna laster Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Snölast Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Vindlast Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Temperaturpåverkan Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Laster vid utförande Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Allmänna laster Olyckslast Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Trafiklast på broar Nationellt valda parametrar... 33

4 AVDELNING IV DIMENSIONERING AV BETONGKONSTRUKTIONER kap. SS-EN Allmänna regler och regler för byggnader Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Brandteknisk dimensionering Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Broar Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor AVDELNING V DIMENSIONERING AV STÅLKONSTRUKTIONER kap. SS-EN Allmänna regler och regler för byggnader Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Brandteknisk dimensionering Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Kallformade profiler och profilerad plåt Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Rostfritt stål Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Plåtbalkar Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Skal Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Plana plåtkonstruktioner med transversallast Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Dimensionering av knutpunkter och förband Nationellt valda parametrar... 53

5 23 kap. SS-EN Utmattning Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Dragbelastade komponenter Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Tilläggsregler för stålsorter upp till S Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Broar Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Torn och master Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Pålar och spont Nationellt valda parametrar AVDELNING VI DIMENSIONERING AV SAMVERKANSKONSTRUKTIONER I STÅL OCH BETONG kap. SS-EN Allmänna regler och regler för byggnader Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Allmänna regler Brandteknisk dimensionering Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Broar Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor AVDELNING VII DIMENSIONERING AV TRÄKONSTRUKTIONER kap. SS-EN Gemensamma regler och regler för byggnader Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Allmänt Brandteknisk dimensionering Nationellt valda parametrar... 62

6 35 kap. SS-EN Broar Nationellt valda parametrar AVDELNING VIII DIMENSIONERING AV MURVERKSKONSTRUKTIONER kap. SS-EN Allmänna regler för armerade och oarmerade murverkskonstruktioner Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Dimensioneringsförutsättningar, materialval och utförande Nationellt valda parametrar AVDELNING IX DIMENSIONERING AV GEOKONSTRUKTIONER kap. SS-EN Allmänna regler Allmänt Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Marktekniska undersökningar Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor AVDELNING X DIMENSIONERING AV ALUMINIUMKONSTRUKTIONER kap. SS-EN Allmänna regler Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Brandteknisk dimensionering Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Utmattning Nationellt valda parametrar Tillämpning av informativa bilagor kap. SS-EN Kallformad profilerad plåt Nationellt valda parametrar kap. SS-EN Skal Nationellt valda parametrar AVDELNING XI ALTERNATIVA DIMENSIONERINGSMETODER OCH UNDANTAG kap. Krav med hänsyn till alternativa dimensioneringsmetoder kap. Undantag... 85

7

8

9 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av eurokoder; beslutade den 12 september Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 10 kap. 6 planoch byggförordningen (2011:338) samt beslutar följande allmänna råd. TSFS 2018:57 Utkom från trycket den 21september 2018 JÄRNVÄG VÄGTRAFIK AVDELNING I INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 kap. Allmänt Innehåll 1 Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om tillämpning av eurokoder och om indelning av byggnadsverk i säkerhetsklasser. Föreskrifterna innehåller vidare bestämmelser om de nationellt valda parametrar som ska gälla vid tillämpningen av eurokoder. Föreskrifterna innehåller även bestämmelser om tillämpning av alternativa beräkningsmetoder om eurokoder inte tillämpas. Föreskrifterna omfattar egenskapskrav på byggnadsverk avseende bärförmåga, stadga och beständighet enligt 3 kap. 7 plan- och byggförordningen (2011:338) samt säkerhet vid brand enligt 3 kap. 8 1 samma förordning. Tillämpningsområde 2 Dessa föreskrifter ska tillämpas på byggnadsverken järnvägar, spårvägar, tunnelbanor, vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa. Föreskrifterna gäller vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad som följer av 8 kap. 5 plan- och bygglagen (2010:900). 3 Dessa föreskrifter gäller inte 1. särskilda vintervägar över mark som är täckt av snö eller is eller över vatten som är täckt av is, 2. vägöverbyggnad för vägar och gator, 1 Se Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. 1

10 3. bankropp ovan terrassyta, och 4. bergtunnlar eller bergrum. 4 Dessa föreskrifter behöver inte tillämpas på 1. vägar som huvudsakligen är avsedda för skogsbrukets behov där virkestransport kan ske med lastbil (skogsbilväg) eller 2. vägar inom inhägnat flygplatsområde 5 Vid tillämpning av egenskapskrav enligt 3 kap plan- och byggförordningen (2011:338) ska Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) inte tillämpas för byggnadsverken järnvägar, tunnelbanor, spårvägar, vägar och gator samt anordningar som hör till dessa. Definitioner och beteckningar 6 I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse. eurokod korrosionskänslig armering livslängdsklass L20, L50 respektive L100 murverk i utförandeklass I murverk i utförandeklass II trafikledningsanordning europastandard för bärverksdimensionering framtagen av den europeiska standardiseringsorganisationen CEN armering som har en diameter av högst 4 mm, spännarmering samt kallbearbetad armering med en permanent spänning över 400 MPa betongkonstruktioner med en förväntad livslängd av minst 20, 50 respektive 100 år murningsarbete som leds och övervakas av en person med särskild utbildning i och erfarenhet av att utföra murverkskonstruktioner murningsarbete som leds och övervakas av en person med erfarenhet av att utföra murverkskonstruktioner anordning som leder, styr och ger information för vägtrafik, exempelvis genom vägmärken, väg-markeringar, trafiksignaler, belysningsanläggningar och informationstavlor 2

11 vägmiljö ytor inom den markerade ramen i figur 1.1 samt ytor på pyloner och bågar ned till 2,0 meter under brobanebeläggningens överkant. Överytor på brobanor och trafikerade bottenplattor som är försedda med tätskikt anses inte vara i vägmiljö 3,0 m 6,0 m 6,0 m Vägbanekant 2,0 m 1,0 m "jord"-fyllning vägskyddsanordning vägöverbyggnad Figur 1.1 vägmiljö avkörningsskydd, bländskydd, bullerskydd, viltskydd, vattenskydd och annan liknande anordning som syftar till att skydda motorfordonstrafikanter, personer boende nära väg eller miljö mot oönskade händelser i trafiken eller effekter av denna den del av vägkonstruktionen som ligger ovanför den yta som bildas när de i huvudsak naturliga jord- och bergmassorna i väglinjen avjämnas De begrepp och beteckningar som i övrigt används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i plan- och bygglagen (2010:900), förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner och plan- och byggförordningen (2011:338). 7 Dessa föreskrifter hänvisar till eurokoder enligt tabell Allmänna råd Kontroll av bärverk med hänsyn till jordbävning enligt SS-EN , SS-EN , SS-EN och SS-EN behöver normalt inte genomföras. Dimensionering enligt övriga delar av SS-EN 1990 till SS- EN 1999 säkerställer normalt även bärverkets bärförmåga, stadga och beständighet för de nivåer av påverkan som uppkommer vid jordbävningar i Sverige. Tabell 1.1 Eurokoder med utgåva Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard 1, 2 SS-EN 1990 Eurokod - Grundläggande EN 1990:2002 och dimensioneringsregler för bärverk, utgåva 1 EN 1990:2002/A1:2005 SS-EN Eurokod 1: Laster på bärverk - EN : 2002 Del 1-1: Allmänna laster Tunghet, egentyngd och nyttig last, utgåva 1 3

12 Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard 1, 2 SS-EN Eurokod 1: Laster på bärverk EN : 2003 Del 1-3: Allmänna laster Snölast, utgåva 1 EN :2003/ A1:2015 SS-EN Eurokod 1: Laster på bärverk Del 1-4: Allmänna laster Vindlast, utgåva 1 SS-EN Eurokod 1: Laster på bärverk Del 1-5: Allmänna laster Temperaturpåverkan, utgåva 1 SS-EN Eurokod 1: Laster på bärverk Del 1-6: Allmänna laster Last under byggskedet, utgåva 1 SS-EN Eurokod 1: Laster på bärverk Del 1-7: Allmänna laster Olyckslast, utgåva 1 SS-EN Eurokod 1: Laster på bärverk Del 2: Trafiklast på broar, utgåva 1 SS-EN Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader, utgåva 1 EN : 2005 och EN :2005/ A1:2010 EN : 2003 EN : 2005 EN : 2006 och EN :2006/ A1:2014 EN :2003 EN :2005 och EN :2005/ A1:2014 SS-EN Eurokod 2: Dimensionering av EN :2004 betongkonstruktioner Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN Eurokod 2: Dimensionering av EN :2005 betongkonstruktioner Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2005 och stålkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler och EN :2005/ regler för byggnader, utgåva 1 A1:2014 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2005 stålkonstruktioner Del 1-2: Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2006 stålkonstruktioner Del 1-3: Kallformade profiler och profilerad plåt, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-4: Rostfritt stål, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-5: Plåtbalkar, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-6: Skal, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-7: Plana plåtkonstruktioner med transversallast, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-8: Dimensionering av knutpunkter och förband, utgåva 1 EN :2006 och EN :2006/ A1:2015 EN :2006 EN :2007 EN :2007 EN :2005 4

13 Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard 1, 2 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2005 stålkonstruktioner Del 1-9: Utmattning, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2005 stålkonstruktioner Del 1-10: Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2006 stålkonstruktioner Del 1-11: Dragbelastade komponenter, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2007 stålkonstruktioner Del 1-12: Tilläggsregler för stålsorter upp till S700, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2006 stålkonstruktioner Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2006 stålkonstruktioner Del 3-1: Torn och master, utgåva 1 SS-EN Eurokod 3: Dimensionering av EN :2007 stålkonstruktioner Del 5: Pålar och spont, utgåva 1 SS-EN Eurokod 4: Dimensionering av EN :2004 samverkanskonstruktioner i stål och betong Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader, utgåva 1 SS-EN Eurokod 4: Dimensionering av EN :2005 och samverkanskonstruktioner i stål och betong EN Del 1-2: Allmänna regler Brandteknisk 2:2005/A1:2014 dimensionering, utgåva 1 SS-EN Eurokod 4: Dimensionering av EN :2005 samverkanskonstruktioner i stål och betong Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN Eurokod 5: Dimensionering av EN : 2004 och träkonstruktioner Del 1-1: Gemensamma regler EN :2004/ och regler för byggnader, utgåva 1 A1:2014 SS-EN Eurokod 5: Dimensionering av EN : 2004 träkonstruktioner Del 1-2: Allmänt Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN Eurokod 5: Dimensionering av EN :2004 träkonstruktioner Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler för armerade och oarmerade murverkskonstruktioner, utgåva 1 SS-EN Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner Del 2: Dimensioneringsförutsättningar, materialval och utförande, utgåva 1 EN :2005+ A1:2012 (ersätter :2005) EN :2006 5

14 Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard 1, 2 SS-EN Eurokod 7: Dimensionering av EN :2005 och EN geokonstruktioner Del 1: Allmänna regler, :2005/A1:2013 utgåva 1 SS-EN Eurokod 7: Dimensionering av EN :2007 geokonstruktioner Del 2: Marktekniska undersökningar, utgåva 1 SS-EN Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler, utgåva 1 SS-EN Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-2: Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-3: Utmattning, utgåva 1 SS-EN Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-4: Kallformad profilerad plåt, utgåva 1 SS-EN Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Del 1-5 Skal, utgåva 1 EN :2007 och EN :2007/ A2:2013 EN :2007 EN :2007 och EN :2007/ A1:2011 EN :2007 och EN :2007/ A1:2011 EN : Standard framtagen av den europeiska standardiseringsorganisationen. 2 Rättelser (AC) gäller utan att de anges i standardbeteckningen. 8 En EN-standard och varje annan standard som utan ändringar av innehållet överför en EN-standard till en nationell standard i ett annat land ska jämställas med den svenska utgåvan (SS-EN). 9 Utöver de standarder som anges i 7 hänvisar dessa föreskrifter till standarder enligt tabell 1.2. Tabell 1.2 Andra standarder Beteckning Titel SS-EN ISO 7438 Metalliska material - Bockprovning (ISO 7438:2016) SS-EN ISO Geoteknisk undersökning och provning - Identifiering och klassificering av jord - Del 2: Klassificeringsprinciper (ISO :2004) SS-ISO 2394 Tillförlitlighet hos bärverk - Allmänna principer SS-ISO Nedisning av konstruktioner på grund av fukt i luften SS-EN 206 Betong - Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse SS-EN Bruk för murverk - Krav - Del 2: Murbruk SS-EN Murverk Del 1: Bestämning av tryckhållfasthet SS-EN Vägutrustning - Skyddsanordningar - Del 2: Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder för vägräcken för fordon SS-EN Definition och klassificering av ståltyper 6

15 Beteckning Titel SS-EN Varmvalsade konstruktionsstål - Del 5: Tekniska leveransbestämmelser för konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk korrosion SS-EN Varmvalsade konstruktionsstål - Del 6: Tekniska leveransbestämmelser för platta produkter av höghållfast stål i seghärdat tillstånd SS-EN Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål - Allmänt SS-EN Rostfria stål - Del 1: Förteckning över rostfria stål SS-EN Rostfria stål - Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för halvfabrikat, stång, valstråd, tråd, profiler och blanka produkter av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål SS-EN Rostfria stål - Del 5: Tekniska leveransbestämmelser för stång, valstråd, tråd, profiler och blanka produkter för byggprodukter av korrosionshärdiga stål SS-EN Varmvalsade platta produkter av höghållfast kallformningsstål - Del 1: Allmänna leveransbestämmelser SS-EN Varmvalsade platta produkter av höghållfast kallformningsstål - Del 2: Leveransbestämmelser för termomekaniskt valsat stål SS-EN Varmvalsade platta produkter av höghållfast kallformningsstål - Del 3: Leveransbestämmelser för normaliserat och normaliservalsat stål SS-EN Stålprodukter med förbättrade deformationsegenskaper i tjockleksriktningen - Tekniska leveransbestämmelser SS-EN Tråd och trådprodukter av stål - Beläggning av ickejärnmetall - Del 1: Allmänna bestämmelser SS-EN Tråd och trådprodukter av stål - Beläggning av ickejärnmetall - Del 2: Beläggning av zink eller zinklegeringar SS-EN Tråd och trådprodukter av stål - Ståltråd med organisk beläggning - Del 1: Allmänna bestämmelser SS-EN Tråd och trådprodukter av stål - Ståltråd med organisk beläggning - Del 4: Beläggning av polyester SS-EN Valstråd, stång och tråd av stål för kallstukning - Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för stål som inte är avsedda för värmebehandling efter kallbearbetning SS-EN Kontinuerligt varmmetalliserade platta stålprodukter för kallformning - Tekniska leveransbestämmelser SS 39 Nitar - Nitar med runt huvud för stålkonstruktioner - TypKN SS 318 Nitar - Nitar med sänkhuvud för stålkonstruktioner - Typ FN SS Betong - Användning av EN 206 i Sverige SS Provning av geotekniska konstruktioner - Förankringar 7

16 Beteckning Titel SS Produktspecifikation för SS-EN 10080: Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål - Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils, svetsat nät och armeringsbalk 2 kap. Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser och säkerhetsindex 1 För tillämpning av eurokoder eller alternativa beräkningsmetoder ska delar av byggnadsverk indelas i säkerhetsklasser och säkerhetsindex i enlighet med detta kapitel. 2 Med hänsyn till omfattningen av de personskador eller den risk för allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner som kan befaras vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelar hänföras till någon av följande säkerhetsklasser: 1. Säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador. 2. Säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador. 3. Säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador. 4. Säkerhetsklass 4 (mycket hög), stor risk för allvarliga personskador och där en kollaps får mycket stora ekonomiska, samhälleliga eller miljöbetingade konsekvenser. 3 Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 1, om minst ett av följande krav är uppfyllt: 1. Personer vistas endast i undantagsfall i, på, under eller intill byggnadsverket. 2. Byggnadsverksdelen är av sådant slag att ett brott inte rimligen skulle medföra allvarliga personskador. 3. Byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott inte leder till en kollaps av byggnadsverket utan endast blir obrukbar. 4 En byggnadsverksdel ska hänföras till säkerhetsklass 3, om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Byggnadsverket är utformat och använt på ett sådant sätt att många personer ofta vistas i, på, under eller intill det. 2. Byggnadsverksdelen är av sådant slag att en kollaps medför stor risk för allvarliga personskador. 3. Byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder till omedelbar kollaps. 5 Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 4 om förutsättningarna för säkerhetsklass 3 är uppfyllda och en kollaps av byggnadsverksdelen får mycket stora konsekvenser för ekonomi, samhälle och miljö. 6 Byggnadsverksdelar som inte omfattas av 3 5 ska hänföras till säkerhetsklass 2 som lägst. 8

17 1 Allmänna råd Val av säkerhetsklasser bör göras enligt tabell 2.1 i tillämpliga delar. Tabell 2.1 Val av säkerhetsklass Typ av byggnadsverk Väg-, järnväg-, spårvägoch tunnelbanekonstruktioner Vägskyddsanordning och trafikledningsanordning Vägbroar (även gång- och cykelbroar) Broar för järnvägar, spårvägar och tunnelbanor Säkerhetsklass Säkerhetsklass 3 bör tillämpas vid risk för stabilitetsbrott för konstruktion på undergrund av kvicklera, definierad enligt SS-EN ISO , där markytan lutar brantare än 1:10. Säkerhetsklass 1 kan tillämpas om brott i konstruktionen inte berör vägbanan, till exempel för gång- och cykelvägar och vissa ytterslänter. I övriga fall bör säkerhetsklass 2 tillämpas. För vägar bör säkerhetsklass 2 tillämpas för vägskyddsanordningar och trafikledningsanordning om det finns risk för att de efter ett haveri hamnar på vägbanan (till exempel vid påkörning). I övriga fall bör säkerhetsklass 1 tillämpas. Säkerhetsklass 2 bör tillämpas för broar med en teoretisk spännvidd på högst 15,0 meter i största spannet, för stödmurar med en höjd under 4,0 meter, för vingmurar, för inspektionsbryggor, vid bestämning av pålars eller pålgruppers geotekniska bärförmåga, och vid bestämning av plattgrundläggningars bärförmåga i friktionsjord och på berg. Övriga broar och bärverksdelar bör hänföras till säkerhetsklass 3. Säkerhetsklass 2 bör tillämpas för broräcken, för vingmurar, för stödmurar med en höjd under 4,0 meter vilka inte påverkar eller påverkas av järnvägstrafik, för pålars eller pålgruppers geotekniska bärförmåga, vid bestämning av plattgrundläggningars bärförmåga i friktionsjord och på berg, och för inspektionsbryggor. Övriga bärverksdelar bör hänföras till säkerhetsklass 3. 9

18 Typ av byggnadsverk Geokonstruktioner Säkerhetsklass Säkerhetsklass för geokonstruktioner beror bland annat på den ovanförliggande konstruktionen. Grundkonstruktionen kan i vissa fall hänföras till en lägre säkerhetsklass än den ovanförliggande konstruktionen. Säkerhetsindex 7 Säkerhetsindex, β, definierat enligt SS-ISO 2394, ska för byggnadsverksdelar i brottgränstillstånd vara 1. Säkerhetsklass 1: β 3,7 (finns inte i SS-EN 1990, B3.2), 2. Säkerhetsklass 2: β 4,3 (4,2 i SS-EN 1990, B3.2), 3. Säkerhetsklass 3: β 4,8 (4,7 i SS-EN 1990, B3.2), eller 4. Säkerhetsklass 4: β 5,2 (enligt SS-EN 1990, B3.2). Angivna β-värden avser referenstiden 1 år. Vid dimensionering med hänsyn till brott på grund av olyckslast får säkerhetsindex β, efter att en sådan händelse inträffat, sättas till minst 3,1. Vid dimensionering med hänsyn till risken för fortskridande ras får säkerhetsindex β, efter att en sådan händelse inträffat, sättas till minst 2,3. 2 Allmänna råd Om en sannolikhetsteoretisk metod används bör reglerna för partialkoefficientmetoden vara vägledande. Angivna partial-koefficienter i brottgränstillstånd är beräknade med hänsyn till β-värdena som anges ovan och baserade på en kalibrering enligt NKB-skrift nr 55, Retningslinjer for last- og sikkerhedsbestemmelser for bærende konstruktioner, Partialkoefficient för säkerhetsklass 8 Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i EN 1990 till EN 1999 i brottgränstillstånd ska hänsyn tas till säkerhetsklassen för en byggnadsverksdel med hjälp av partialkoefficienten, γ d, på följande sätt 1. Säkerhetsklass 1: γd = 0,83, 2. Säkerhetsklass 2: γd = 0,91, 3. Säkerhetsklass 3: γd = 1,0, och 4. Säkerhetsklass 4: γd = 1,1. 9 Dimensionering genom beräkning och provning ska uppfylla kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) med ändringar till och med BFS 2015:6, avdelning A, Dimensioneringskontroll, mottagningskontroll och utförandekontroll ska uppfylla kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) med ändringar till och med BFS 2015:6, avdelning A,

19 11 Dokumentation av beräkningar och provningar, konstruktionsdokumentation samt dokumentation av dimensionerings- mottagnings- och utförandekontroll ska uppfylla kraven i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) med ändringar till och med BFS 2015:6, avdelning A, kap. Allmänt om tillämpning av eurokoder 1 De eurokoder som anges i tabell 1.1 i 1 kap. 7 ska användas i den utsträckning som följer av respektive angiven standard för att påvisa att byggnadsverk och enskilda byggnadsverksdelar har de tekniska egenskaper som är väsentliga för bärförmåga, stadga och beständighet samt säkerhet vid brand enligt 3 kap. 7 och 8 1 plan- och byggförordningen (2011:338). Eurokoderna ska, i den utsträckning de gäller specifikt för järnväg, även tillämpas på tunnelbana och spårväg, om inte annat anges i dessa föreskrifter. 2 I kapitel 4 44 finns nationellt valda parametrar för de standarder som anges i tabell 1.1 i 1 kap. 7, i de fall nationella val gjorts. Varje kapitel berör tillämpningen av en standard och varje paragraf eller allmänt råd ska, om inte annat särskilt anges, läsas mot det stycke samt eventuell anmärkning som anges i rubriken. 3 Om inget nationellt val gjorts i denna författning, ska eurokodens rekommenderade värden användas i de fall stycket i eurokoden är märkt med P (princip). 4 Om inget annat anges i efterföljande kapitel ska principer, råd och informativa bilagor tillämpas på det sätt som anges i respektive eurokod. 5 Som alternativ till eurokoderna får andra beräkningsmetoder användas om de ger minst samma eller högre säkerhetsindex för respektive säkerhetsklass enligt 2 kap. 7 och om kraven enligt 45 kap. 1 uppfylls. AVDELNING II GRUNDLÄGGANDE DIMENSIONERINGSREGLER FÖR BÄRVERK 4 kap. SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Allmänt 1 I SS-EN 1990 ska (3) och 6.4.4(1) tillämpas som föreskrifter med undantag för nationella val enligt dessa föreskrifter. Nationellt valda parametrar 2 De stycken i standarden där nationella val är gjorda är A2.2.2(6), A2.2.3(2), A2.2.3(3), A2.2.4(1), 11

20 A2.2.6(1) ANM.1, A2.3.1(1), A2.3.1(5), A2.3.1(8), A2.3.2(1), A (1) ANM.3, och A (1). Stycke A2.2.2(6) 3 Vind- och temperaturlast ska anses påverka samtidigt. Stycke A2.2.3(2) 4 Vind- och temperaturlast ska anses påverka samtidigt. Stycke A2.2.3(3) 5 Vid dimensioneringen av broar med tak ska snölast kombineras med lastgrupper gr1a och gr1b. Stycke A2.2.4(1) 6 Vid dimensioneringen av öppningsbara järnvägsbroar utformade som svängbroar ska snölast kombineras med andra laster. Stycke A2.2.6(1) ANM.1 7 Värdet på ψ-faktorer som ska tillämpas för vind- och snölast ska lägst vara enligt tabell 4.1. Tabell 4.1 ψ-faktorer för vind- och snölaster Last Symbol ψ0 ψ1 ψ2 Vindlast F Wk Varaktig dimensioneringssituation 0,3 0,2 0 F * W 1,0 - - F ** W 1,0 - - Snölast s k 3 kn/m 2 2,0 s k < 3,0 kn/m 2 1,0 s k < 2,0 kn/m 2 0,8 0,7 0,6 0,6 0,4 0,3 0,2 0,2 0,1 För övriga laster i tabellerna A2.1, A2.2 och A2.3 i standarden ska minst de rekommenderade värdena tillämpas, utom för laster under byggskedet. 1 Allmänna råd För laster under byggskedet bör minst de rekommenderade värdena i standarden tillämpas. 8 Värdet på ψ-faktorer som ska tillämpas för trafiklast av typfordon och last på vägbank enligt 11 kap. ska lägst vara enligt tabell 4.2. För övriga laster som inte omfattas av EN 1991 anges ψ-faktorer för det aktuella projektet. 12

21 Tabell 4.2 ψ-faktorer för typfordon och last på vägbank Last ψ0 ψ1 ψ2 Trafiklast av typfordon 0,75 0,75 0 Last på vägbank enligt SS-EN , avsnitt 4.9 0,75 0,75 0 Stycke A2.3.1(1) 9 Dimensioneringsvärden för laster i brottsgränstillstånd (EQU) uppsättning A ska vara enligt tabell 4.3. En kontroll av statisk jämvikt baserad på tabell 4.3 får inte innefatta en kontroll av bärförmågan hos bärverksdelar. γ d bestäms enligt 2 kap Tabell 4.3. gäller inte vid dimensionering för laster under byggskedet utom om det finns särskilda skäl för det. Tabell 4.3 Dimensioneringsvärden för laster (EQU) (uppsättning A) Varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer Uttryck 6.10 Permanenta laster Ogynnsamma Gynnsamma γ d 1,1 G kj,sup 0,9 G kj,inf Variabel huvudlast γ d 1,5 Q k,1 1 Samverkande variabla laster Största last Övriga laster γ d 1,5 ψ 0,i Q k,i 1 1 Gäller när lasten är ogynnsam. Gynnsam last sätts till 0. 2 Allmänna råd Värdet på γ d bör vid dimensionering för laster i byggskedet sättas till När tabell A2.4(B) i standarden (uppsättning B) är tillämplig ska dimensioneringsvärden för laster vara enligt tabell 4.4. Värdet på γ d bestäms enligt 2 kap Vid tillämpning av uttryck 6.10a är det inte tillåtet att endast inkludera permanenta laster. 13

22 Tabell 4.4 Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (uppsättning B) Varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer Uttryck 6.10a Uttryck 6.10b Permanenta laster Ogynnsamma γ d 1,35 G kj,sup, γ d1,35 P k γ d 0,89 1,35 G kj,sup γ d 1,35 P k Gynnsamma 1,00 G kj,inf 1,00 G kj,inf 1,00 P k 1,00 P k Variabel huvudlast γ d 1,5 Q k,1 1 Samverkande variabla laster Största last γ d 1,5 ψ 0,1 Q k,1 1 Övriga laster γ d 1,5 ψ 0,i Q k,i 1 γ d 1,5 ψ 0,i Q k,i 1 1 Gäller när lasten är ogynnsam. Gynnsam last sätts till När tabell A2.4(C) i standarden (uppsättning C) är tillämplig ska dimensioneringsvärdena på lasterna bestämmas med parametrar enligt tabell 4.5. Värdet på γ d bestäms enligt 2 kap Tabell 4.5 Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning C) Varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer Uttryck 6.10 Permanenta laster Ogynnsamma Gynnsamma γ d 1,1 G kj,sup 1,00 G kj,inf Variabel huvudlast γ d 1,4 Q k,1 1 Samverkande variabla laster Största last Övriga laster γ d 1,4 ψ 0,i Q k,i 1 1 Gäller när lasten är ogynnsam. Gynnsam last sätts till 0. Stycke A2.3.1(5) 12 När kontrollen av bärverksdelar innefattar geotekniska laster och undergrundens bärförmåga, ska metod 2 eller 3 användas. Ytterligare bestämmelser finns i 38 kap. 12. Stycke A2.3.1(8) 13 De värden som anges för γ p i SS-EN ska användas. Stycke A2.3.2(1) 14 I exceptionella dimensioneringssituationer ska den variabla huvudlasten sättas till sitt frekventa värde. 14

23 Stycke A (1) ANM.3 15 För tillfälliga järnvägsbroar avsedda för hastigheter på 90 kilometer i timmen eller mer ska samma krav tillämpas som för permanenta broar. 3 Allmänna råd För tillfälliga järnvägsbroar avsedda för hastigheter under 90 kilometer i timmen bör nedböjningen vara under L/500. Stycke A (1) 16 Ytterligare krav för att begränsa nedböjning på grund av järnvägstrafikens belastning kan anges för aktuellt projekt. Tillämpning av informativa bilagor 17 Bilaga B3.2 och B3.3 får inte tillämpas. Byggnadsverks tillförlitlighet ska differentieras enligt 2 kap AVDELNING III LASTER PÅ BÄRVERK 5 kap. SS-EN Allmänna laster Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader Nationellt valda parametrar 1 De stycken i standarden där nationella val är gjorda är 5.2.3(2), 5.2.3(3), 5.2.3(4), och 5.2.3(5). Stycke 5.2.3(2) 2 Det nominella ballastdjupet för järnvägar ska vara 600 mm. Detta gäller inte för spårväg och tunnelbana. Stycke 5.2.3(3) 3 Avvikelserna ska sättas till ± 10 procent. Stycke 5.2.3(4) 4 Avvikelserna ska sättas till ± 10 procent. Stycke 5.2.3(5) 1 Allmänna råd För järnvägsbroar bör hänsyn tas till egentyngden av räcken samt krafter och moment från kontaktledningsstolpar. 6 kap. SS-EN Snölast Nationellt valda parametrar 1 De stycken i standarden där nationella val är gjorda är 1.1(3), 15

24 1.1(4), 2(4), 3.3(1), 3.3(3), 4.1(1), 4.3(1), 5.2(2), 5.2(5), 5.3.4(3), 5.3.5(1), 5.3.6(3), 6.2(2), och 6.3(1). Stycke 1.1(3) 2 Hänsyn behöver inte tas till de exceptionella lastfallen B1, B2 och B3 i bilaga A. Stycke 1.1(4) 1 Allmänna råd: Om kontroll sker för exceptionell snödrift enligt 2 får bilaga B användas. Stycke 2(4), 3.3(1), 3.3(3) 3 Hänsyn behöver inte tas till de exceptionella lastfallen B1, B2 och B3 i bilaga A. Stycke 4.1(1) 4 Snölast på mark med en upprepningstid på 50 år enligt figur 6.1 ska användas. Om byggnadsverkets avsedda livslängd är avsevärt längre än 50 år, ska det övervägas om en snölast på mark med en upprepningstid som motsvarar livslängden ska användas i stället. 2 Allmänna råd: Nära en snözonsgräns bör den högre snölasten väljas. 16

25 17

26 Figur 6.1 Snölast på mark: Snözoner för snölast på mark, s k, som med sannolikheten av 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid) baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer 5 På bärverksdelar i säkerhetsklass 3 ska minst snölast på mark enligt 4 tillämpas. I speciella fall där det krävs noggrannare uppgifter kan stycke 4.1(2) i SS-EN tillämpas. 18

27 På bärverksdelar i säkerhetsklass 1 och 2 i byggnadsverk med en avsedd livslängd på 50 år eller mer ska minst snölast på mark enligt 4 tillämpas. I speciella fall där det krävs noggrannare uppgifter kan stycke 4.1(2) i SS-EN tillämpas. Om byggnadsverkets avsedda livslängd är avsevärt kortare än 50 år får en snölast med en upprepningstid som minst motsvarar den avsedda livslängden användas för bärverksdelar i säkerhetsklass 1 och 2. Stycke 4.3(1) 6 Hänsyn behöver inte tas till de exceptionella lastfallen B1, B2 och B3 i bilaga A. Stycke 5.2(2) Stycke 5.2(5) 3 Allmänna råd Om kontroll sker för exceptionell snödrift enligt 2 får bilaga B användas. 4 Allmänna råd En lastbild som tar hänsyn till snöröjning bör tas med i beräkningen om den inte täcks in av de formfaktorer som ges i avsnitt 5.3 i standarden, och om den kan ha avgörande betydelse för bärverkets bärförmåga eller stabilitet. Stycke 5.3.4(3) 5 Allmänna råd Om kontroll sker för exceptionell snödrift enligt 2 får bilaga B användas. Stycke 5.3.5(1) 7 Vid tillämpning av uttryck 5.4 och 5.5 ska det övre värdet sättas till 1,6. Stycke (3). 6.2(2) Stycke 6.3(1) 6 Allmänna råd Om kontroll sker för exceptionell snödrift enligt 2 får bilaga B användas. 8 Hänsyn ska tas till snööverhänget vid takfoten på platser som ligger mer än 400 meter över havsnivån. Tillämpning av informativa bilagor 9 Bilaga C får inte tillämpas. 10 Variationskoefficienten ska sättas till 0,60 för s k 1,0 kn/m2 och till 0,35 för s k 3,0 kn/m2 vid tillämpning av bilaga D, om det inte finns 19

28 särskilda skäl för att välja annat värde. För mellanliggande värden på s k kan variationskoefficienten bestämmas genom interpolering. 7 kap. SS-EN Vindlast Nationellt valda parametrar 1 De stycken i standarden där nationella val är gjorda är 4.2(1)P ANM.2, 4.2(2)P ANM.1, 4.3.1(1) ANM.1, 4.3.4(1), 4.5(1) ANM.1, 6.1(1), 6.3.1(1) ANM.3, 6.3.2(1) 7.1.3(1), 8.1(1) ANM.1, 8.2(1) ANM.1, och 8.3(1) Stycke 4.2(1)P ANM.2 2 Referensvindhastigheten enligt figur 7.1 ska användas. 20

29 21

30 Figur 7.1 Referensvindhastigheten, v b, i m/s, det vill säga medelvindhastighet under 10 minuter på höjden 10 meter över markytan med råhetsfaktor z 0 = 0,05 och med återkomsttiden 50 år Stycke 4.2(2)P ANM.1 3 Inverkan av höjden över havet är inkluderad i referensvindhastigheten i 2. Stycke 4.3.1(1) ANM.1 1 Allmänna råd Inverkan av topografin är inte inräknad i referensvindhastigheten. 22

31 Stycke 4.3.4(1) 4 Metoden i A.4 i standarden får inte tillämpas. 2 Allmänna råd Inverkan av stora och avsevärt högre närliggande byggnadsverk bör baseras på försök i vindtunnel. Stycke 4.5(1) ANM.1 3 Allmänna råd Uttryck (4.8) och figur 4.2 i standarden bör inte tillämpas. Värde på q p ges i tabell 7.1 och 7.2 i dessa föreskrifter. Tabell 7.1 Karakteristiskt hastighetstryck q p i kn/m 2 för v b = 21, 22 respektive 23 m/s Höjd v b = 21 m/s v b = 22 m/s v b = 23 m/s h (m) Terrängtyp Terrängtyp Terrängtyp 0 I II III IV 0 I II III IV 0 I II III IV 2 0,55 0,48 0,36 0,32 0,29 0,60 0,52 0,39 0,35 0,32 0,65 0,57 0,43 0,38 0,35 4 0,64 0,57 0,45 0,32 0,29 0,70 0,63 0,50 0,35 0,32 0,76 0,68 0,54 0,38 0,35 8 0,74 0,67 0,56 0,39 0,29 0,81 0,74 0,61 0,43 0,32 0,88 0,81 0,67 0,47 0, ,80 0,74 0,63 0,46 0,32 0,87 0,81 0,69 0,50 0,35 0,95 0,88 0,75 0,55 0, ,84 0,78 0,68 0,51 0,37 0,92 0,86 0,74 0,56 0,40 1,01 0,94 0,81 0,61 0, ,87 0,82 0,71 0,55 0,41 0,96 0,90 0,78 0,60 0,45 1,05 0,98 0,86 0,66 0, ,91 0,86 0,76 0,59 0,45 1,00 0,94 0,83 0,65 0,49 1,09 1,03 0,91 0,71 0, ,94 0,89 0,79 0,62 0,48 1,03 0,98 0,87 0,69 0,53 1,13 1,07 0,95 0,75 0, ,97 0,92 0,82 0,65 0,51 1,06 1,01 0,90 0,72 0,56 1,16 1,10 0,98 0,79 0, ,99 0,94 0,84 0,68 0,54 1,08 1,03 0,93 0,75 0,59 1,18 1,13 1,01 0,82 0, ,01 0,96 0,87 0,71 0,56 1,11 1,06 0,95 0,77 0,62 1,21 1,16 1,04 0,85 0, ,03 0,98 0,89 0,73 0,59 1,13 1,08 0,97 0,80 0,64 1,23 1,18 1,06 0,87 0, ,04 1,00 0,91 0,75 0,61 1,14 1,10 0,99 0,82 0,67 1,25 1,20 1,09 0,90 0, ,06 1,02 0,92 0,77 0,63 1,16 1,11 1,01 0,84 0,69 1,27 1,22 1,11 0,92 0, ,07 1,03 0,94 0,78 0,64 1,18 1,13 1,03 0,86 0,71 1,28 1,24 1,13 0,94 0, ,08 1,04 0,95 0,80 0,66 1,19 1,15 1,05 0,88 0,72 1,30 1,25 1,15 0,96 0, ,10 1,06 0,97 0,81 0,67 1,20 1,16 1,06 0,89 0,74 1,31 1,27 1,16 0,98 0, ,11 1,07 0,98 0,83 0,69 1,22 1,17 1,08 0,91 0,76 1,33 1,28 1,18 0,99 0, ,12 1,08 0,99 0,84 0,70 1,23 1,19 1,09 0,92 0,77 1,34 1,30 1,19 1,01 0, ,13 1,09 1,01 0,85 0,72 1,24 1,20 1,10 0,94 0,78 1,35 1,31 1,21 1,02 0, ,14 1,10 1,02 0,87 0,73 1,25 1,21 1,12 0,95 0,80 1,37 1,32 1,22 1,04 0, ,15 1,11 1,03 0,88 0,74 1,26 1,22 1,13 0,96 0,81 1,38 1,33 1,23 1,05 0,89 23

32 Tabell 7.2 Karakteristiskt hastighetstryck q p i kn/m 2 för v b = 24, 25 respektive 26 m/s Höjd v b = 24 m/s v b = 25 m/s v b = 26 m/s h (m) Terrängtyp Terrängtyp Terrängtyp 0 I II III IV 0 I II III IV 0 I II III IV 2 0,71 0,62 0,46 0,41 0,38 0,77 0,67 0,50 0,45 0,41 0,84 0,73 0,55 0,49 0,44 4 0,83 0,75 0,59 0,41 0,38 0,90 0,81 0,64 0,45 0,41 0,98 0,87 0,69 0,49 0,44 8 0,96 0,88 0,73 0,51 0,38 1,04 0,95 0,79 0,55 0,41 1,13 1,03 0,86 0,60 0, ,04 0,96 0,82 0,60 0,42 1,13 1,04 0,89 0,65 0,45 1,22 1,13 0,96 0,70 0, ,10 1,02 0,88 0,66 0,48 1,19 1,11 0,96 0,72 0,52 1,29 1,20 1,04 0,78 0, ,14 1,07 0,93 0,72 0,53 1,24 1,16 1,01 0,78 0,58 1,34 1,26 1,10 0,84 0, ,19 1,12 0,99 0,77 0,59 1,29 1,22 1,07 0,84 0,64 1,40 1,32 1,16 0,90 0, ,23 1,16 1,03 0,82 0,63 1,33 1,26 1,12 0,89 0,69 1,44 1,37 1,21 0,96 0, ,26 1,20 1,07 0,86 0,67 1,37 1,30 1,16 0,93 0,73 1,48 1,41 1,25 1,00 0, ,29 1,23 1,10 0,89 0,71 1,40 1,33 1,20 0,97 0,77 1,51 1,44 1,29 1,04 0, ,32 1,26 1,13 0,92 0,74 1,43 1,36 1,23 1,00 0,80 1,54 1,48 1,33 1,08 0, ,34 1,28 1,16 0,95 0,77 1,45 1,39 1,26 1,03 0,83 1,57 1,51 1,36 1,11 0, ,36 1,31 1,18 0,98 0,79 1,48 1,42 1,28 1,06 0,86 1,60 1,53 1,39 1,15 0, ,38 1,33 1,21 1,00 0,82 1,50 1,44 1,31 1,08 0,89 1,62 1,56 1,42 1,17 0, ,40 1,35 1,23 1,02 0,84 1,52 1,46 1,33 1,11 0,91 1,64 1,58 1,44 1,20 0, ,42 1,36 1,25 1,04 0,86 1,54 1,48 1,35 1,13 0,93 1,66 1,60 1,46 1,22 1, ,43 1,38 1,27 1,06 0,88 1,55 1,50 1,37 1,15 0,96 1,68 1,62 1,48 1,25 1, ,45 1,40 1,28 1,08 0,90 1,57 1,52 1,39 1,17 0,98 1,70 1,64 1,51 1,27 1, ,46 1,41 1,30 1,10 0,92 1,58 1,53 1,41 1,19 1,00 1,71 1,66 1,52 1,29 1, ,47 1,43 1,31 1,11 0,93 1,60 1,55 1,43 1,21 1,01 1,73 1,67 1,54 1,31 1, ,49 1,44 1,33 1,13 0,95 1,61 1,56 1,44 1,23 1,03 1,74 1,69 1,56 1,33 1, ,50 1,45 1,34 1,15 0,97 1,63 1,58 1,46 1,24 1,05 1,76 1,71 1,58 1,34 1,13 Stycke 6.1(1) 4 Allmänna råd c sc d bör inte separeras. Stycke 6.3.1(1) ANM.3 5 Allmänna råd k p, B och R kan beräknas enligt följande uttryck: 0,6 kk p = 2llll(νννν) + 2llll(νννν) k p = 3,0 för statiska konstruktioner RR νν = nn 1,xx BB 2 + RR 2 BB 2 = exp 0,05 h + 1 bb h 0,04 + 0,01 h ref h h ref 24

33 RR 2 = 2ππππππ bφφ h δδ s + δδ a 4yy CC FF = (1 + 70,8yy 2 CC ) 5 6 yy C = 150nn 1,x νν m (h) φφ h = φφ b = nn 1,xh νν m (h) ,2nn 1,xbb νν m (h) Stycke 6.3.2(1) 6 Allmänna råd Metoden i bilaga B kan tillämpas tillsammans med värden enligt rådet för stycke 6.3.1(1). Stycke 7.1.3(1) 7 Allmänna råd För nedisning på grund av fukt i luften bör SS-ISO användas. Stycke 8.1(1) ANM.1 och 8.2(1) ANM.1 Stycke 8.3(1) 8 Allmänna råd Tillämpliga delar i SS-EN kan användas som vägledning när det gäller vindlast på delar av andra brotyper, till exempel bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar, broar med tak, öppningsbara broar och broar med flera eller starkt krökta överbyggnader. 9 Allmänna råd Avsnitt i standarden bör användas. Tillämpning av informativa bilagor 5 Bilagorna A.4, A.5, B.1, B.2, C, D och E.1 får inte tillämpas. 8 kap. SS-EN Temperaturpåverkan Nationellt valda parametrar 1 De stycken i standarden där nationella val är gjorda är 6.1.1(1) ANM.2, (1)P, 25

34 (1), (1) ANM.1, A.1(1), A.2(2), och B(1). Stycke 6.1.1(1) ANM.2 1 Allmänna råd För en aluminiumbrobana bör värdena för typ 1 användas. För en brobaneplatta av trä på låd- eller I-balkar av stål bör värdena för typ 2 användas För en brobaneplatta av trä på balkar av trä bör värdena för typ 3 användas. Stycke (1)P 2 Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figur 8.1 och figur 8.2 ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet. 26

35 27

36 Figur 8.1 Maximal lufttemperatur under en timme som med sannolikheten 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid) baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer 28

37 29

38 Figur 8.2 Minimal lufttemperatur som med sannolikheten 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid), baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer Stycke (1) 2 Allmänna råd För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av trä bör både T M,heat och T M,cool sättas till 5 C samt k sur till 1,0. Stycke (1) ANM.1 3 Allmänna råd För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av trä bör metod 2 inte användas. 30

39 Stycke A.1(1) 3 Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figur 8.1 och figur 8.2 ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet. Stycke A.2(2) 4 Konstanterna ska sättas till k 1 = 0,80, k 2 = 0,0513, k 3 = 0,60, och k 4 = -0,103. Stycke B(1) 4 Allmänna råd För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av trä bör metod 2 inte användas och bilaga B behöver inte användas. 9 kap. SS-EN Laster vid utförande Nationellt valda parametrar 1 De stycken i standarden där nationella val är gjorda är 4.12(3). Stycke 4.12(3) 1 Allmänna råd Dimensioneringsvärden enligt a) och b) i anmärkningen i standarden bör användas. 10 kap. SS-EN Allmänna laster Olyckslast Nationellt valda parametrar 1 De stycken i standarden där nationella val är gjorda är 3.2(1) ANM.3, 3.4(1) ANM.4, 4.1(1) ANM.1, 4.3.1(1), 4.3.2(1) ANM.1, 4.3.2(1) ANM.3, 4.3.2(3), 4.5(1), (1) ANM.1 och ANM.2, (1), 4.6.1(3) ANM.1, 4.6.2(1), 4.6.2(3) ANM.1, 4.6.2(4), 4.6.3(1), och 4.6.3(5). 31

40 Stycke 3.2(1) ANM.3 2 Risknivån för referenstiden ett år får inte vara högre än vad som svarar mot säkerhetsindex β = 3,1 för olyckslaster och β = 2,3 för fortskridande ras. Stycke 3.4(1) ANM.4 1 Allmänna råd Konsekvensklass CC2 bör tillämpas. Stycke 4.1(1) ANM.1 2 Allmänna råd Påkörningslasten kan sättas till noll för överbyggnader av lätta bärverk som ges en utformning som minskar risken för påkörning, med till exempel fri höjd över väg mer än 5,3 meter eller mer än 5,9 meter över järnvägsrälsens överkant. Stycke 4.3.1(1) 3 Allmänna råd För broar och andra byggnadsverk över en väg bör värden för Motorvägar, riksvägar och huvudvägar enligt tabell 4.1 i standarden tillämpas. För broar och andra byggnadsverk intill en väg bör värden enligt tabell 4.1 i standarden tillämpas. Stycke 4.3.2(1) ANM.1 4 Allmänna råd Broar och andra byggnadsverk med en fri höjd av högst 5,2 meter bör dimensioneras för last enligt tabell 4.2 i standarden. Stycke 4.3.2(1) ANM.3 5 Allmänna råd h 0 bör sättas till 5,2 meter och h 1 till 6,0 meter. Stycke 4.3.2(3) Stycke 4.5(1) 6 Allmänna råd Lastarean bör sättas till 0,5 meter x 0,25 meter med måttet 0,5 meter i brons längdled. 7 Allmänna råd Bestämmelserna i avsnitt 4.5 i standarden bör tillämpas för bärverk intill alla typer av järnvägar. Stycke (1) ANM.1 och ANM.2 3 Broar ska hänföras till klass A. För övriga byggnadsverk över eller utmed linjer med trafikerad järnväg får den rekommenderade klassindelningen i standarden tillämpas. 32

41 Stycke (1) 8 Allmänna råd Värden på påkörningslaster enligt tabell 4.4 i standarden bör tillämpas. Stycke 4.6.1(3) ANM.1 9 Allmänna råd För klassificering av fartyg bör tabell C.4 i bilaga C i standarden tillämpas. Stycke 4.6.2(1) 10 Allmänna råd: För klassificering av fartyg bör tabell C.3 i bilaga C tillämpas. Stycke 4.6.2(3) ANM.1 11 Allmänna råd Värden och beräkningssätt för olyckslast som anges i ANM.1 i standarden bör tillämpas. Stycke 4.6.2(4) 12 Allmänna råd För den ekvivalenta statiska påseglingskraftens storlek bör värdet 1 MN tillämpas. Stycke 4.6.3(1) 13 Allmänna råd För värden på dynamiska krafter längs och tvärs farledsriktningen bör tabell C.4 i bilaga C tillämpas. Stycke 4.6.3(5) 14 Allmänna råd Minst 5 procent av värdet F dx bör tillämpas. 11 kap. SS-EN Trafiklast på broar Nationellt valda parametrar 1 De stycken i standarden där nationella val är gjorda är 2.2(2) ANM.2, 4.2.1(1) ANM.2, 4.3.2(3), 4.3.3(4), 4.5.1(1), 4.5.2(1) ANM.3, 4.7.2(1), (2) ANM.1, (1) ANM.1, (2), 33

42 4.9.1(1) ANM.1, (1), 6.1(3)P, 6.1(7), 6.3.2(3)P, 6.3.3(4)P, (3)P, (1), (5), 6.5.3(9)P, (2) ANM.1, (2), 6.7.3(1)P, 6.8.1(11)P tabell 6.10, 6.9(6), och Bilaga C stycke (3)P. Stycke 2.2(2) ANM.2 2 Icke-frekventa lastvärden behöver inte användas. Stycke 4.2.1(1) ANM.2 1 Allmänna råd Permanenta broar för vägtrafik bör även dimensioneras för en trafiklast enligt reglerna i avsnitt 4.3 i SS-EN , med följande ändringar. Trafiklast med typfordon bör bestämmas enligt figur 11.1 med A lika med 180 kn och B lika med 300 kn. Den jämnt utbredda lasten, q, är 0 alternativt 5 kn/m och är jämnt fördelad över lastfältets bredd. Varje bärverksdel beräknas för det typfordon som har mest ogynnsam inverkan. Typfordonens axlar bör placeras centriskt inom lastfältet. Hjultryckets utbredning i tvärled bör sättas till 0,3 meter och i längdled till 0,2 meter. Centrumavståndet mellan hjultrycken bör sättas till 2,0 meter. Lastfältens antal och placering bör väljas i varje enskilt fall så att den mest ogynnsamma inverkan uppnås. Antalet lastfält med typfordon bör vara högst 2. Ena lastfältets typfordon bör multipliceras med faktorn 1,0 och det andra lastfältets typfordon med faktorn 0,8. Övriga lastfält bör ha en jämnt fördelad last q. Denna kan vara 0 alternativt 5 kn/m och bör vara jämnt fördelad över lastfältets bredd. Ett dynamiskt tillskott ε bör läggas till samtliga punktlaster. Det dynamiska tillskottet bör sättas till minst 20 procent. Om tjockleken av beläggning och överfyllnad tillsammans överstiger 0,5 meter kan det dynamiska tillskottet minskas. Vid tjockleken 3,0 meter kan det dynamiska tillskottet sättas till 0. För tjocklekar mellan 0,5 och 3,0 meter kan det dynamiska tillskottet interpoleras rätlinjigt. 34

43 Vid bestämning av bromskraft enligt stycke i SS-EN bör Q lk sättas till 0,35 gånger tyngden, utan dynamiskt tillskott, av det tyngsta typfordonets punktlaster. Q lk bör dock maximeras till 500 kn. Vid bestämning av centrifugalkraft enligt stycke i SS-EN bör Q v sättas till tyngden, utan dynamiskt tillskott, av typfordonen. De vertikala och horisontella krafterna av typfordonen bör kombineras enligt samma principer som lastmodell 1 med tillhörande horisontalkrafter. För det enskilda vägnätet kan andra dimensionerande fordon användas. 35

44 Figur 11.1 Typfordon (mått i meter) Stycke 4.3.2(3) 3 Anpassningsfaktorerna α ska minst ges värden enligt tabell 11.1 nedan. För tillfälliga broar på vägnätet, får värdena på anpassningsfaktorn α multipliceras med en faktor som ska sättas till minst 0,6. Tabell 11.1 Anpassningsfaktorer α Anpassningsfaktor Värde α Q1 0,9 α Q2 0,9 α Q3 0 α q1 0,8 α qi 1,0 för i > 1 α qr 1,0 Stycke 4.3.3(4) 4 Samma kontaktyta för hjulen får användas för lastmodell 2 som för lastmodell 1. Stycke 4.5.1(1) 5 För lastgrupp 1a i tabell 4.4a i standarden ska 0,6 gånger karakteristiskt värde tillämpas för lastsystem Broms och accelerationskrafter samt Centrifugalkraft och sidokrafter. Stycke 4.5.2(1) ANM.3 6 Icke-frekventa lastvärden behöver inte användas. Stycke (1), (2) ANM.1 7 Värden för påkörningskrafter enligt SS-EN ska tillämpas. Stycke (1) ANM.1 2 Allmänna råd Klass B bör tillämpas för skyddsanordningar av stålräcke som uppfyller kapacitetsklass H2 enligt SS-EN För skyddsanordningar av betong bör klass D tillämpas. För övriga skyddsanordningar bör klasser enligt tabell 4.9 i standarden tillämpas. Stycke (2) 8 Värdet ska sättas till 2,0. Stycke 4.9.1(1)ANM.1 3 Allmänna råd q eq bör sättas till 20 kn/m 2 på bredden 6 meter och till 10 kn/m 2 på den övriga bredden och innefatta gångbanor, mittremsa med mera. 36