Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Relevanta dokument
Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Kväveupptaget har tagit fart

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Mellangrödor, praktisk provning 2000

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Kvävestrategi i höstvete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Varmt väder har gett ökat upptag

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Kemisk bekämpning av skräppa i vall L och L5-6081,

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Markens mineralisering medel jämfört med

Sista mätningen för den här säsongen

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Lågt kväveupptag senaste veckan

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Fortsatt varierande kväveupptag

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Sammanfattning. Inledning

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Markens mineralisering högre än normalt

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Tillskottsbevattning till höstvete

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Varmt väder ger snabb utveckling

Kvävestrategi i höstvete

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Transkript:

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så fånggrödan tidigt på våren för att säkerställa en god etableringen. Engelskt rajgräs var lättare att etablera och hade större tillväxt under hösten jämfört med. Detta har också visat sig i praktiken. I årets försök undersöktes bl. a. skillnaderna mellan en tidig och en sen engelsk rajgrässort samt sådd av och under sommaren. De sistnämnda arterna är inte tillåtna som fånggrödor för miljöstöd men kan komma att bli aktuella i framtiden. Försöksplan Försöksserien genomfördes på fyra platser i Skåne (tabell 1). Fånggrödorna (tabell 2) såddes in i slutet av mars och i juni/juli genom bredspridning utan att utsädet myllades. I mars såddes fånggrödorna med upplyfta släpbillar och i juni/juli för hand. Utsädesmängderna var 8 kg/ha för gräsblandningarna varav 1 viktsprocent var rödklöver. Oljerättika och såddes med 1 kg/ha. Försöksplatserna ogräsbekämpades med max 1,5 l/ha isoproturon (Cougar/Arelon) på hösten för att inte påverka etableringen av fånggrödorna på våren. Gödsling, svamp- och insektsbekämpning genomfördes som fältet i övrigt. Vid höstvetes skörd i slutet av augusti graderades fånggrödornas marktäckning (%) och i slutet av oktober, efter hösttillväxtens avstannande, klipptes,5 m 2 provytor vid markytan. Mängden biomassa och kväveinnehållet i fånggrödorna mättes. Tabell 1. Fyra försöksplatser ingick i L3-2259 under 22 försöksplats jordart höstvetesort avkastningsnivå höstvete (dt/ha) Wideröra gård, Vallåkra mf l Mo Ritmo 1 Kastanjegården, Lund mmh mo LL Tarso 8 S. Varalöv, Ängelholm nmh l Mo Meridien 75 Sandby gård, Borrby mmh l Mo Olivin 1 Tabell 2. Fröblandningar, sorter och insåningstidpunkter försöksled och fröblandning sort insåningstidpunkt A. utan fånggröda B. engelskt rajgräs + rödklöver (tidig) + Fanny 25-28 mars C. engelskt rajgräs + rödklöver 1 (sen) + Fanny D. + rödklöver Rubin 2 + Fanny E. engelskt rajgräs + rödklöver + Fanny 17-18 juni 3, 1-12 juli 4 F. Mustang G. 1 är 12 till 14 dagar senare än. 2 Rubin är en skuggtålig och utlöpande sort. 3 Sandby gård & S. Varalöv 4 Kastanjegården & Wideröra gård

Försöksresultat Höstvetes avkastning De insådd fånggrödorna påverkade inte höstvetes avkastning. Tidigare försök med vårsådda fånggrödor har inte heller visat på någon negativ påverkan på höstveteavkastningen. På Sandby gård var höstvetet så kraftigt att inga fånggrödeplantor överlevde sommaren. Fånggrödornas marktäckning i slutet av augusti Efter sådden av fånggrödorna i mars infann sig en ovanligt lång torrperioden. Trots detta etablerade sig fånggrödorna relativt bra men biomassan och marktäckningen vid höstvetes skörd var relativt liten (figur 1). I medeltal var det endast små skillnader mellan de olika arterna och insåningstidpunkterna, förutom för det engelska rajgräset som såddes i juni/juli. Det etablerade sig betydligt sämre jämfört med och. Det var stor variation mellan de olika försöksplatserna och marktäckningen varierade mellan och 2%. marktäckning, % 1 8 6 = tidig sådd (mars) = sen sådd (juni/juli) 4 2 Figur 1. Fånggrödornas marktäckning vid höstvetes skörd (3 försök). Fånggrödornas hösttillväxt Skörden av provytorna i slutet av oktober visade stor variation mellan de olika försöksplatserna och mängden biomassa på de olika försöksplatserna finns redovisade i figur 2. På Wideröra gård etablerade sig och bäst och nådde dubbelt så stor biomassa som övriga fånggrödor. Det var ingen skillnad mellan sen och tidig rajgrässort och. I försöket i S. Varalöv etablerade sig rödklövern mycket bra och det var i genomsnitt mer rödklöver i rutorna än gräs, trots att utsädesmängden var,8 kg/ha. Detta beror delvis på den lägre skördenivån som gav klövern en chans att etablera sig till skillnad från ett kraftigt och frodiga bestånd som blir för mörkt för klövern. Engelskt rajgräs hade dubbelt så stor hösttillväxt som och det var ingen skillnad mellan tidig och sen rajgrässort. Vitsenap och etablerade sig betydligt sämre här, troligtvis på grund av för tidig sådd (18 juni). För lite ljus kom ner till plantorna under etableringen.

På Kastanjegården i Lund visade och sin stora potential att växa sig kraftiga under hösten och mellan 2 och 2,4 ton torrsubstans/ha torrsubstans uppmättes för respektive. Gräsen etablerade sig också bra och det var ingen skillnad mellan tidig och sen rajgrässort och. Julisådden av engelskt rajgräs gav ca hälften så stor biomassaökning under hösten som tidigt sådd rajgräs. Mängden rödklöver var endast liten och det beror troligtvis på att försöket sprutades med Starane i slutet av april. På samtliga försöksplatser minskade fånggrödorna effektivt mängden ogräs. Ju mer fånggrödan växte under hösten desto effektivare hölls ogräsen tillbaks. Fånggrödornas kväveinnehåll Vitsenap och tog upp mest kväve av samtliga fånggrödor där dessa etablerade sig bra. På Kastanjegården i Lund fanns ca 7 kg kväve/ha i en och med rötterna inkluderat kan en ha tagit upp närmare 1 kg kväve/ha (figur 2). Oljerättikan tog upp ca 5 kg kväve/ha och med den kraftiga pålroten som inte är medräknad i försöket är det totala kväveupptaget troligtvis också närmare 1 kg kväve/ha. I likhet med fjolårets försök innehöll gräsen endast mellan ca 5 och 15 kg kväve/ha ovan jord. Det var ingen skillnad mellan sen och tidig rajgrässort. Slutsatser Etableringen och hösttillväxten hos engelskt rajgräs påverkades inte om det var en tidig eller sen sort. Det finns en betydligt större potential i hösttillväxt för och än för gräs, insådda tidigt på våren. Förutsättningen är att och etablerar sig bra under sommaren. I kraftiga och frodiga höstvetebestånd är risken stor att fånggrödan dör, oavsett om fånggrödan är tidigt sådd (i mars). Insådda fånggrödor minskar effektivt mängden ogräs under hösten. torrsubstans, kg/ha Wideröra gård, Vallåkra 25 2 15 1 5 17 17 18 17 15 31 35

torrsubstans, kg/ha S. Varalöv, Ängelholm 25 2 15 1 37 37 25 2 16 5 13 12 torrsubstans, kg/ha Kastanjegården, Lund 25 2 73 49 15 1 21 31 24 24 19 5 Figur 2. Biomassa och kväveinnehåll sent på hösten (2 oktober) på de tre försöksplatserna. = tidig sådd (mars) = sen sådd (juni/juli) = ogräs = klöver