Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar

Datum Diarienr 2014-02-12 1164-2013 Eskilstuna Energi & Miljö AB Kungsgatan 86 631 86 Eskilstuna Beslut efter tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) - elbolags indrivning av elfordringar Datainspektionens beslut Eskilstuna Energi & Miljö AB handlar i strid med 4 inkassolagen genom att ha en bristfällig rutin för att bedöma i vilka fall gäldenärens betalningsförsummelse utgör ett väsentligt avtalsbrott innan hot om att avbryta överföringen av el framförs, i inkassokravet framföra hot om att avbryta överföringen av el utan att först pröva om gäldenärens avtalsbrott är väsentligt, skicka inkassokrav som inte är motiverade för att tillvarata borgenärens rätt, vara alltför otydlig i informationen till gäldenären i flera avseenden, i uppmaningen hota med att underrätta sociala myndigheter och därmed utsätta gäldenären för otillbörlig påtryckning, i meddelandet om frånkoppling hota med att avbryta överföringen av el om inte gäldenären betalar även för kostnader som inte ger den rätten och därmed utsätta gäldenären för en otillbörlig påtryckning, debitera gäldenären en avgift utan laga grund samt föra in ogiltiga avtalsvillkor i amorteringsplanen. Datainspektionen förutsätter att Eskilstuna Energi & Miljö AB vidtar åtgärder för att komma till rätta med de påpekade bristerna. Ärendet avslutas. Redogörelse för tillsynsärendet Datainspektionen har granskat de åtgärder som elbolagen vidtar för att driva in konsumenters obetalda elfordringar, dvs. den inkassoverksamhet som elbolagen själva bedriver. Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: 08-657 61 00 Webbplats: www.datainspektionen.se Telefax: 08-652 86 52

Som ett första led i granskningen har Datainspektionen ställt frågor till 20 elbolag. Av dessa bolag har 13 lämnat svar som innebär att bolaget inte bedriver någon egen inkassoverksamhet, utan anlitar inkassobolag för indrivningen. Bland de sju elbolag som har uppgett att de bedriver inkassoverksamhet har Datainspektionen valt att inspektera fyra bolags verksamhet på plats. Eskilstuna Energi & Miljö AB (nedan EEM) är ett av de bolag som Datainspektionen har besökt. Vid inspektionen hos EEM har i huvudsak följande kommit fram. De fordringar avseende elhandel och elnät som EEM driver in äger bolaget själva, efter att dotterbolagen Eskilstuna Energi & Miljö Försäljning AB respektive Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB har överlåtit dem. EEM skickar aldrig ut betalningspåminnelser till sina gäldenärer. Sju till tio dagar efter att fakturan har förfallit till betalning skickar EEM ut inkassokrav. I inkassokravet framgår att utebliven betalning kan medföra ansökan om betalningsföreläggande till kronofogdemyndigheten eller stämningsansökan till tingsrätten, med efterföljande utmätning. EEM lämnar också information om att gäldenären kan komma att erhålla lagstadgade uppmaningar om att vidta rättelse, som följer av väsentligt avtalsbrott gällande betalning. Detta regleras i Ellagens 11 kapital och 3-4 och Fjärrvärmelagen 28. I standardtexten står det vidare att räntan beräknas enligt vårt avtal eller enligt räntelagen. I specifikationen står det Dröjsmålsränta: Referensränta + 8,00 %. Ingen konsument hos EEM har avtalad ränta, utan EEM påför samtliga konsumenter ränta enligt räntelagen. Inkassokravet föregås inte av någon väsentlighetsprövning av avtalsbrottet/betalningsförsummelsen. EEM skickar ut ett inkassokrav för varje faktura som förfaller. En tid efter inkassokravets utskriftsdatum skickar EEM ut det brev som man rubricerar Uppmaning att vidta rättelse, och som ska motsvara den lagstadgade uppmaningen i 11 kap. 3 ellagen (1997:857), fortsättningsvis kallad uppmaning. I uppmaningen skriver EEM om ni inte vidtar rättelse inom 14 dagar enligt denna uppmaning, kan i ett senare skede sociala myndigheter komma att kopplas in. Sida 2 av 12

I uppmaningen specificerar EEM ett restbelopp för varje faktura som uppmaningen omfattar. Restbeloppet kan avse hela det ursprungliga fakturabeloppet, inkl. eventuella kostnader som har tillkommit genom tidigare inkassoärenden mot gäldenären i fråga. I uppmaningen specificeras också storleken på fordran för nät respektive handel. Beloppen för nät/handel inkluderar abonnemangs-/årsavgift, moms och energiskatt. I ett exempel på uppmaning ingår därutöver en inkassokostnad om 160 kr och en uppmaningskostnad om 100 kr i restbeloppen. Innan EEM skickar ut uppmaningen gör kredithandläggaren en manuell bedömning av om avtalsbrottet/betalningsförsummelsen är väsentlig. Överstiger de förfallna fordringarna avseende elhandel eller elnät 500 kr (exkl. moms) eller är två eller fler fakturor, som i vart fall delvis avser elhandel eller elnät, förfallna till betalning anser EEM att ett väsentligt avtalsbrott i ellagens mening föreligger. I bedömningen tar inte EEM någon hänsyn till gäldenärens årskostnader för elhandel respektive elnät. I ett exempel motsvarar de förfallna fordringarna avseende elnät ca 17 % av gäldenärens beräknade årskostnad avseende elnät. De förfallna fordringarna avseende elhandel som tas upp i exemplet motsvarar ca 15 % av gäldenärens beräknade årskostnad. Sjutton dagar efter uppmaningens utskriftsdag skickar EEM ut ett brev rubricerat Underrättelse, som ska motsvara den lagstadgade underrättelsen i 11 kap. 4 ellagen, fortsättningsvis kallad underrättelse, tillsammans med ett delgivningskvitto. Fordringsbeloppen specificeras på samma sätt som i uppmaningen. Innan EEM skickar ut underrättelsen gör kredithandläggaren en förnyad väsentlighetsprövning enligt samma kriterier som ovan. EEM skickar en kopia av Underrättelse till socialnämnden samma dag som den skickas till gäldenären. Cirka 14 dagar innan frånkopplingen kan ske skickar EEM ett meddelande om frånkoppling till gäldenären med information om vilka fakturor som är förfallna och när elen kan komma att kopplas ifrån. Av meddelandet framgår att för att leveransen ej skall frånkopplas, ska följande betalningsskyldigheter vara fullgjorda: 1. Förfallna fakturor. 2. Eventuella kostnadsersättningar. 3. Säkerhet med. De förfallna fakturorna kan, utöver fordringar avseende el, innehålla såväl fordringar avseende andra nyttigheter än el som tillkomna kostnader. EEM begär därutöver en säkerhet om 750 kr-1 500 kr. Innan själva frånkopplingen gör EEM:s kredithandläggare en förnyad väsentlighetsprövning enligt samma kriterier som ovan. Väljer gäldenären att bara betala elfordran frånkopplar Sida 3 av 12

inte EEM elen. För meddelandet om frånkoppling debiterar EEM gäldenären 100 kr. Av EEM:s amorteringsplan framgår att om den inte följs, eller löpande ordinarie fakturor inte betalas, utgör det ett väsentligt avtalsbrott som kan medföra att överföring/leverans frånkopplas. Vidare står det att kundens acceptans av amorteringsplanen medför att leverantören har fullgjort sina skyldigheter enligt 11 kap. 4 ellagen vad gäller betalningsuppmaning och delgivning om frånkoppling. I amorteringsplanen specificeras bland annat belopp, kapitalbelopp, totalskuld och de delbelopp som ska betalas. Om man summerar delbeloppen får man fram det belopp som benämns belopp. EEM uppger att belopp är totala fakturasummor inkl. uppmaningsavgifter och att kapitalbelopp är nyttigheternas totalsumma. Totalskuld innefattar härutöver aviseringskostnader, uppläggningsavgift och preliminär ränta. Av ett följebrev till amorteringsplanen som skickas till gäldenär med pågående abonnemang framgår att avgifter för amorteringsplanen och ränta debiteras löpande på ordinarie fakturor. I brevet till en gäldenär vars abonnemang är avslutat står det att avgifter och ränta kommer att faktureras när kapitalet på amorteringsplanen är fullbetalt. Efter inspektionen har EEM framfört i huvudsak följande. Ett nytt datasystem ska produktionssättas i februari 2014. Då kommer EEM att kunna tydliggöra exakt vad fordran avser och göra ett frånkopplingsärende per nyttighet även om nyttigheterna har samfakturerats. Efter att systemskiftet skett kommer EEM att kunna göra en väsentlighetsprövning även inför inkassokravet. EEM kommer vidare att ta upp beloppsgränsen vid väsentlighetsprövningen och eventuell bedömning av gäldenärens förbrukning med bolagets nya ledningsgrupp. Informationen i underrättelsen kommer att förtydligas så att det framgår att frånkopplingen är villkorad med utebliven betalning av kapitalbelopp som avser frånkopplingsbara nyttigheter. Skäl för beslutet Inledning Indrivning av fordringar genom inkassoåtgärder kallas inkassoverksamhet. Med inkassoåtgärd menas en påtryckning på gäldenären (1 inkassolagen). Sida 4 av 12

I förarbetena till inkassolagen uttalas att det inte är möjligt att uttömmande ange vilka påtryckningar mot en gäldenär som är en inkassoåtgärd i lagens mening. Normalt är det fråga om att gäldenären hotas med rättsliga eller exekutiva åtgärder. Även en uppgift om att borgenären kan komma att dra in en prestation som denne annars fortlöpande tillhandahåller gäldenären, till exempel leverans av el eller anslutning till telefonnätet, kan vara en sådan påtryckning (prop. 1980/81:10, s. 142 f.). Ett hot om avstängning av el i förening med en uppmaning att betala omfattas normalt av inkassolagens regler. Därför konstaterade man redan i ellagens förarbeten att elbranschen har att iaktta principerna om god inkassosed (prop. 1996/97:136, s. 96). Enligt 4 inkassolagen ska inkassoverksamhet bedrivas i enlighet med god inkassosed, dvs. att gäldenären inte får vållas onödig skada eller olägenhet eller utsättas för otillbörlig påtryckning eller annan otillbörlig inkassoåtgärd. God inkassosed preciseras i 5-11 inkassolagen, Datainspektionens allmänna råd Tillämpning av inkassolagen och Datainspektionens praxis i inkassofrågor. Att handla i enlighet med god inkassosed innebär att man även efterlever bestämmelser i annan relevant författning, t.ex. ellagens bestämmelser om avbrytande av överföring av el på grund av konsumentens avtalsbrott. Innehållet i väsentlighetsprövningen Överföring av el får avbrytas, om konsumenten försummar sina skyldigheter och försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott (11 kap. 3 första stycket ellagen). När det gäller bristande betalning bör sådana omständigheter som skuldens storlek och antalet obetalda avgifter vara av avgörande betydelse. Är det fråga om något enstaka dröjsmål avseende mindre belopp bör väsentlighetskravet normalt inte anses uppfyllt (prop. 1996/97:136, s. 186 f.). Branschorganisationen Svensk Energi har kommenterat och utarbetat rekommendationer när det gäller kravrutiner. Organisationen har uttalat att förfarandet med att avbryta överföringen av el till konsumenten måste inledas med en individuell prövning av elnätsföretaget och/eller elhandelsföretaget av frågan huruvida konsumentens försummelse utgör ett väsentligt avtalsbrott. Vid väsentlighetsbedömningen måste nätdelen respektive elhandelsdelen samt dessutom varje abonnemang bedömas var för sig. Givetvis får sådana Sida 5 av 12

obetalda belopp på en faktura som avser t.ex. vatten, avlopp eller renhållning överhuvudtaget inte läggas till grund för väsentlighetsbedömningen (Svensk Energis rapport Hantering av bristande betalning och andra avtalsbrott vid överföring och leverans av el, s. 3 och 11). Svensk Energi ger följande riktlinjer för väsentlighetsprövningen. För lägenhetskunder/villakunder utan eluppvärmning bör gränsen för ett väsentligt avtalsbrott, vid enstaka betalningsförsummelse, vara ca en tredjedel av årskostnaden för el respektive nät, bedömda var för sig. För villakunder med eluppvärmning bör motsvarande gräns utgöra ca en fjärdedel av årskostnaden. Beloppsskillnaderna mellan lägenhetskunder/villakunder utan elvärme och villakunder med eluppvärmning beror på att bedömningen ska göras utifrån elföretagets risk. Denna är givetvis större för större elanvändare. Även debiteringsperiodens längd och mängden överförd el måste beaktas. Om det är fråga om två obetalda räkningar så kan man nog inte undvika att samtidigt titta på det totala beloppets storlek. Om det däremot rör sig om minst tre obetalda räkningar torde väsentlighetskravet vara uppfyllt oavsett det totala beloppets storlek. Det förutsätter att samtliga räkningar ligger relativt nära i tiden. Vid bedömningen av om väsentlighetskravet är uppfyllt ska också eventuella delbetalningar som sker under handläggningstiden beaktas. I de fall en konsument systematiskt under lång tid endast betalar en del av fakturorna kan det dock vara att anse som ett väsentligt avtalsbrott. Om kunden gör en delbetalning innan avbrytandet ägt rum torde en ny bedömning behöva göras huruvida väsentlighetskravet alltjämt är uppfyllt (Svensk Energis rapport, s. 11 f.). Energimarknadsinspektionen har räknat om Svensk Energis riktlinjer till reella belopp (Energimarknadsinspektionens promemoria Utsatta kunder frånkoppling på grund av bristande betalning, s. 17). Myndigheten har då kommit fram till att de föreslagna beloppsgränserna (gällande elnätskostnaden) skulle vara ungefär 500 kronor för konsumenter boende i en mindre lägenhet, ungefär 1 100 kronor för konsumenten utan eluppvärmning och 1 750 kronor för konsumenten med eluppvärmd villa. Det saknas prejudicerande rättspraxis kring hur man ska bedöma vad som är ett väsentligt avtalsbrott i ellagens mening. Mot bakgrund av det oklara rättsläget är det en grannlaga uppgift för de inblandade aktörerna att bedöma när en betalningsförsummelse utgör ett väsentligt avtalsbrott i ellagens mening. Sida 6 av 12

Datainspektionen har, i denna del, att avgöra om EEM:s rutin för att bedöma om avtalsbrottet är väsenligt är sådan att den kan sägas uppfylla god inkassosed. För att ta ställning i den frågan har Datainspektionen jämfört EEM:s rutin med uttalandena i förarbetena, Svensk Energis riktlinjer och rutinerna hos de andra elbolag som myndigheten har inspekterat. EEM anser att ett väsentligt avtalsbrott i ellagens mening föreligger om de förfallna fordringarna avseende elhandel eller elnät överstiger 500 kr (exkl. moms) eller om två eller fler fakturor, som i vart fall delvis avser elhandel eller elnät, är förfallna till betalning. Att utgå från att en utebliven betalning om ett så lågt belopp som 500 kr är ett väsentligt avtalsbrott, utan att ta hänsyn till den enskilda gäldenärens förbrukning eller typ av avtal, torde inte ligga i linje med intensionen bakom ellagens bestämmelser. Datainspektionen finner därför att EEM:s rutin för väsentlighetsprövning strider mot god inkassosed, och därigenom mot 4 inkassolagen. Tidpunkten för väsentlighetsprövningen Enligt god inkassosed bör inte gäldenären hotas med en åtgärd som faktiskt inte övervägs eller som det inte finns förutsättningar för att genomföra (allmänna råden, s. 23). Av det följer att man redan innan man i inkassokravet framför hot om frånkoppling av elen måste göra en väsentlighetsprövning, för att på så sätt fastställa om det finns förutsättningar för att frånkoppla elen. Väsentlighetsprövningen behöver sedan göras på nytt under senare skeden av indrivningsförfarandet eftersom förutsättningarna kan förändras, t.ex. genom delbetalningar. EEM:s kredithandläggare gör en manuell bedömning av om avtalsbrottet/ betalningsförsummelsen är väsentlig innan man skickar ut uppmaningen enligt 11 kap. 3 ellagen. Kredithandläggaren gör en förnyad väsentlighetsprövning innan man skickar ut underrättelsen enligt 11 kap. 4 ellagen och innan själva frånkopplingen. EEM gör inte någon väsentlighetsprövning innan man skickar ut inkassokravet. Redan i inkassokravet lämnar dock EEM information om att gäldenären kan komma att få lagstadgade uppmaningar om att vidta rättelse som följer av väsentligt avtalsbrott gällande betalning, med hänvisning till 11 kap. ellagen. Även om själva frånkopplingen eller avbrytandet av elen inte nämns uttryckli- Sida 7 av 12

gen anser Datainspektionen att informationen i kombination med hänvisningen till bestämmelserna om avbrytande av överföringen av el innebär att EEM:s inkassokrav innefattar hot om frånkoppling i inkassolagens mening. Datainspektionen kan således konstatera att EEM framför hot om frånkoppling av elen i sitt inkassokrav, utan att först kontrollera att det finns förutsättningar för att frånkoppla elen. Det kan i sin tur leda till att bolaget framför hot som det inte finns förutsättningar för att genomföra. EEM:s agerande strider därmed mot god inkassosed, och därigenom mot 4 inkassolagen. Antalet inkassokrav Rättslig åtgärd med anledning av en fordran får inte vidtas förrän gäldenären har tillställts inkassokrav och den angivna tiden har löpt ut (6 inkassolagen). Det gäller dock inte om gäldenären uppenbarligen försöker undandra sig att betala eller om det annars föreligger särskilda skäl (7 inkassolagen). Ett exempel på när sådana särskilda skäl har ansetts föreligga är vid periodvis återkommande fordringsanspråk. Enligt god inkassosed får inkassoåtgärder vidtas endast när de är nödvändiga för att tillvarata borgenärens rätt. Fler än två resultatlösa inkassokrav på periodvis återkommande fordringsanspråk, till exempel fordringar avseende hyra eller abonnemang, kan inte anses motiverade för att tillvarata borgenärens rätt. Det är därför inte förenligt med god inkassosed att i denna situation rikta fler inkassokrav med anspråk på betalning för ytterligare inkassokostnader. Det gör att rättslig åtgärd då får vidtas, trots att inget inkassokrav avseende fordran har skickats till gäldenären. En förutsättning är dock att gäldenären har fått inkassokrav för de två tidigare förfallna fordringsanspråken (allmänna råden, s. 11 och 28 f.). I ärendet har framkommit att EEM skickar ut ett inkassokrav för varje faktura som förfaller, oavsett om EEM har skickat ut inkassokrav för varje av flera dessförinnan förfallna fakturor. Datainspektionen kan således konstatera att EEM skickar ut inkassokrav som inte är motiverade för att tillvarata borgenärens rätt, vilket strider mot god inkassosed och därigenom mot 4 inkassolagen. Sida 8 av 12

Tydligheten gentemot gäldenären Enligt god inkassosed bör all information till gäldenären vara saklig, tydlig och korrekt (allmänna råden, s. 31). I inkassokravet skriver EEM att räntan beräknas enligt avtal eller enligt räntelagen. Datainspektionen anser att denna skrivning inte ger gäldenären tillräckligt tydlig information om grunden för räntan. Vidare kan det sätt på vilket EEM specificerar fordran i uppmaningen och underrättelsen göra det svårt för gäldenären att förstå vad de olika beloppen innefattar, och därmed försvåra för gäldenären att ta ställning till om det krav som EEM framställer är korrekt eller inte. Även sättet på vilket EEM specificerar beloppen i amorteringsplanen kan vara förvirrande för gäldenären. Det är extra viktigt att en amorteringsplan är tydlig, eftersom den utgör underlaget för ett avtal som ingås. Gäldenären måste kunna förstå vad denne förbinder sig att betala genom att acceptera planen. Sammanfattningsvis kan Datainspektionen konstatera att EEM, i ovan nämnda avseenden, är så otydlig i sin information till gäldenären att det strider mot god inkassosed, och därigenom mot 4 inkassolagen. Otillbörliga påtryckningar Innan överföringen avbryts ska konsumenten uppmanas att vidta rättelse (11 kap. 3 andra stycket ellagen). Om avtalsbrottet består i att konsumenten försummat att betala för överföring eller leverans av el gäller, utöver vad som anges i 3, att konsumenten sedan tiden för rättelse gått ut ska uppmanas att betala inom tre veckor från det att han har delgetts uppmaningen och en underrättelse om att överföringen annars kan avbrytas. Ett meddelande om den uteblivna betalningen ska samtidigt lämnas till socialnämnden i den kommun där konsumenten får el överförd (11 kap. 4 första stycket ellagen). En underrättelse till konsument enligt 11 kap. 4 första stycket ellagen ska avfattas i enlighet med bilaga 1 till elförordningen (26 elförordningen (2013:208)). Enligt bilaga 1 ska underrättelsen ha följande innehåll: Eftersom du inte har betalat elnätsavgiften eller avgiften för levererad el i tid kan överföringen av din el komma att stängas av. Enligt bestämmelser i ellagen kan du Sida 9 av 12

hindra avstängningen genom att betala skulden inom tre veckor från det att du har fått del av detta meddelande. Socialnämnden i din kommun kommer att få ett meddelande om den uteblivna betalningen. I sin uppmaning enligt 11 kap. 3 ellagen skriver EEM att sociala myndigheter kan komma att kopplas in i ett senare skede om gäldenären inte vidtar rättelse. I bestämmelsen om att konsumenten ska få en uppmaning att vidta rättelse nämns ingenting om socialnämnden eller sociala myndigheter i övrigt. Anledningen till att socialnämnden, i ett senare skede, ska meddelas om den uteblivna betalningen är att nämnden ska kunna bistå gäldenären. Avsikten är alltså att stärka skyddet för gäldenären. Datainspektionen ifrågasätter förfarandet att redan i uppmaningen över huvud taget nämna sociala myndigheter. Redan ett omnämnande av socialnämnden eller sociala myndigheter kan av många uppfattas som hotfullt. Det sätt på vilket EEM har valt att formulera sin uppmaning gör det dessutom tydligt att bolaget utnyttjar ellagens krav på att underrätta socialnämnden innan frånkoppling som ett påtryckningsmedel i sin indrivning. Datainspektionen anser att EEM på detta sätt utsätter gäldenären för en sådan otillbörlig påtryckning som strider mot 4 inkassolagen. Av EEM:s meddelande om frånkoppling framgår att gäldenären är skyldig att betala för förfallna fakturor, eventuella kostnader och en säkerhet för att leveransen inte ska frånkopplas. De förfallna fakturorna kan, utöver fordringar avseende el, innehålla såväl fordringar avseende andra nyttigheter än el som tillkomna kostnader. Enligt meddelandet hotar alltså EEM med att frånkoppla elen om inte gäldenären betalar även för sådana kostnader som, enligt ellagen, inte kan föranleda en frånkoppling av elen. Datainspektionen anser att EEM även här utsätter gäldenären för en sådan otillbörlig påtryckning som strider mot 4 inkassolagen. Debiteringen för meddelandet om frånkoppling Lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. gäller en gäldenärs skyldighet att ersätta en borgenärs kostnader för åtgärder som syftar till att få gäldenären att betala en förfallen skuld (1 ). Skyldigheten för en konsument omfattar i princip att ersätta kostnader för betalningspåminnelse, inkassokrav och amorteringsplan (3 ). Om borgenären har vidtagit någon annan åtgärd i syfte att få gäldenären att betala en förfallen skuld, än de som nämns i lagen, Sida 10 av 12

är gäldenären inte skyldig att ersätta kostnaderna för den åtgärden (5 ). Avtalsvillkor som innebär att gäldenärens skyldighet att ersätta kostnader utvidgas är ogiltiga (6 ). Ellagen ger elbolaget rätt till skälig ersättning för kostnader som föranleds av åtgärder som nämns i 3 och 4 (11 kap. 5 ellagen). Enligt förarbetena avses kostnader för uppmaningen, underrättelsen, meddelandet till socialnämnden, delgivningsförfarandet samt själva avstängningsåtgärden (prop. 1996/97:136, s. 184). EEM debiterar gäldenären en avgift för sitt meddelande om frånkoppling. EEM har dock ingen laglig grund för att ta ut en sådan avgift av gäldenären. Datainspektionen finner därför att EEM därigenom handlar i strid med god inkassosed, och därmed i strid med 4 inkassolagen. Avtalsvillkoren i amorteringsplanen Överföring av el får alltså avbrytas, om konsumenten försummar sina skyldigheter och försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott och elbolaget har uppmanat, underrättat och delgett gäldenären osv. (11 kap. 3-4 ellagen). Avtalsvillkor som, i jämförelse med dessa bestämmelser, är till nackdel för konsumenten är utan verkan mot denne (11 kap. 2 ellagen). Av EEM:s amorteringsplan framgår att om den inte följs, eller löpande ordinarie fakturor inte betalas, utgör det ett väsentligt avtalsbrott som kan medföra att överföring/leverans frånkopplas och att kundens acceptans av planen medför att EEM har fullgjort sina skyldigheter enligt 11 kap. 4 ellagen vad gäller uppmaning och delgivning. Datainspektionen anser att sådana avtalsvillkor är till nackdel för konsumenten och därför strider mot bestämmelserna i ellagen. Mot den bakgrunden finner Datainspektionen att EEM genom att föra in sådana villkor i en amorteringsplan handlar i strid med god inkassosed, och därigenom i strid med 4 inkassolagen. Hur man överklagar Om ni vill överklaga beslutet ska ni skriva till Datainspektionen. Ange i skrivelsen vilket beslut som överklagas och den ändring som ni begär. Överklagandet ska ha kommit in till Datainspektionen senast tre veckor från den dag ni fick ta del av beslutet. Datainspektionen sänder överklagandet vidare till Sida 11 av 12

Förvaltningsrätten i Stockholm för prövning, om inspektionen inte själv ändrar beslutet på det sätt ni har begärt. Även Justitiekanslern får överklaga beslutet för att tillvarata allmänna intressen. Tiden för överklagande för Justitiekanslern räknas dock från den dag beslutet meddelades. Detta beslut har fattats av generaldirektören Kristina Svahn Starrsjö i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, enhetschefen Catharina Fernquist, avdelningsdirektören Hans Kärnlöf samt juristerna Gunilla Öberg och Malin Fredholm, föredragande. Kristina Svahn Starrsjö Malin Fredholm Sida 12 av 12