SKOGSNÖTEN p. 7 p

Relevanta dokument
SKOGSNÖTEN p. 1. Vilka växter känner du igen?vilka två skogstyper ser du på bilderna. b c. g h. 5-8 cm. Namn. Skola. Kommun.

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

Skogscertifiering enligt finska modellen Umeå Kii Korhonen

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Skogsnöten 2007 Poäng Diplomi a) Här fi nns några arter som gärna lever tillsammans med tallen, namnge dem

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2014

SKOGSNÖTEN /13 p. 67 p. Elevens poäng, totalt

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

FÖRÄNDRAD SKOGSLAG 2014

Skogsnöten På bilden ser du vårt nationalträd. Vilket trädslag är det och vilka arter lever gärna tillsammans med det? Namn Diplomi.

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

hållbar affärsmodell för framtiden

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Gödsling gör att din skog växer bättre

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

PEFC-skogscertifiering Virke från en skog som sköts hållbart. DIN SKOG.

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Sätt att genomföra skogscertifieringen

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

Skogsnöten Granen är ett av de sista trädslag som kommit till Finland efter istiden. Av våra skogar är idag en fjärdedel grandominerade.

hållbara Fem möjligheter

FFCS :2003, Kriterier för skogsägarspecifik certifiering

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

SKOGSNÖTEN p. 6 p. 4 p. Elevens poäng, totalt

Bevarandeplan Natura 2000

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet.

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

TRÄ. ett medvetet val

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 44/01. Giltighetstid tills vidare

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kraven på innehållet i de handlingar som gäller finansieringen av hållbart skogsbruk

Namn. Diplomi. Skola. Kommun

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Uppföljning av skogsprogrammen

Hållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

FINLANDS SKOGSCENTRAL

PEFC FI 1006:2008. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen PEFC Finland

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Branschstatistik 2015

Biobränslen från skogen

Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Utmaningar inom skogssektorn

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Skogscertifiering i Europa och globalt

AVTAL OM TJÄNSTEPRODUKTION PÅ ETT SKOGSOMRÅDE tilläggsinformation till avtalet

FFCS :2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde

Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Skogsföryngring vid ledningsområden Plantskogsskötsel vid ledningsområden Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

Fråga Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

1Älgen (Alces alces) är det största djuret i våra skogar. Älgen är en idisslare som har anpassat sig till vårt nordliga klimat.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

CERTIFIERING FSC och PEFC

Skogsnöten Namn. Skola. 114 p. Kommun. 19 p

SKOGSNÖTEN p

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Svenska PEFC:s Entreprenörsstandard

Sura sulfatjordar vad är det?

Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra PEFC skogscertifiering. PEFC FI 1001:2014_v PEFC Finland

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Undersökningar och experiment

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

URVALSPROV FÖR YRKESHÖGSKOLORNAS UTBILDNINGAR INOM NATURBRUK

SCA Skog. Contortatall Umeå

Fotosyntes i ljus och mörker

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Märkenkall vindkraftspark

SKOGSTJÄNSTER Tillsammans förverkligar vi din drömskog.

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Planera, hantera ärenden och hitta de som utför arbeten. Sköt dina skogsärenden på nätet - gratis.

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Det svenska PEFC-systemet består av:

Finansieringsansökan för tidig vård av plantbestånd och vård av ung skog

Kriterier för gruppcertifiering

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

PEFC FI 1006:2014. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering PEFC Finland

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Transkript:

SKOGSNÖTEN 2000 1. a) Vilka skogsväxter känner du igen? Skriv namnen på de streckade linjerna. b) På vilken typ av växtplats trivs de bäst? Använd de förkortningar som anges nedan och skriv in dem i rutan intill resp. växt Torr moskog = T Frisk moskog = F Lund = L Namn Skola Kommun 5-8 cm 7 p 2. Fotosyntesen är en av grundförutsättningarna för liv. Förklara varför. 7 p

3. Veikko Huovinen beskriver i sin bok Puukansan tarina jordmånen på ett skogsområde som brunnit på följande sätt: Jordmånen i den här trakten var morän. Marksubstansen bestod i huvudsak av finsand, men där ingick också i varierande omfattning allt från stora block och stenar till finkornig lera. De olika marksubstanserna var blandade. Det fanns egentligen ingen klar skiktstruktur, utom kanske att grovt material fanns mera på ytan. Stenarna var inte rundslipade utan mycket kantiga. (fri översättning) a) Jordmånen har stor betydelse för skogens tillväxt. Vad avses med begreppet jordmån? b) Vilka organismer känner du igen? Skriv namnen på de streckade linjerna. c) Anteckna på tidsaxeln här nedan under vilket skede i skogens utveckling nedanstående organismer trivs bäst på ifrågavarande jordmån (du kan också dra streck från organismerna till resp. årtal). 0-50 år 50-100 år 150-200 år Skog som växer på ett skogsområde som brunnit 8 p

4. En tallstam är fälld och kapad för vidare förädling. Skriv på de streckade linjerna intill bilden minst 2 exempel på vad de olika delarna kan användas till. Hyggesrester Massaved Stock med kvistar Kvistfritt rotblock 5. Beskriv vad följande skogsvårdsåtgärder innebär. a) Skogsodling 8 p b) Plantskogsvård c) Gallringsavverkning d) Förnyelseavverkning 11 p

6. I förteckningen finns några egenskaper som antingen anger om det är fråga om en tropisk regnskog, en barrskog i norra barrskogsregionen eller vardera. Sätt ett kryss för de påståenden som är rätt. Teak, mahogny och ebenholts är ekonomiskt viktiga trädslag Träden binder koldioxid när de växer och motverkar därmed drivhuseffekten Det kan förekomma hundratals trädslag per hektar På ett skogsområde växer vanligen ett eller några få trädslag Virke används främst som brännved Barrskog i norra barrskogsregionen Tropisk regnskog 5 p 7. Läs den bifogade artikeln och besvarar frågorna utgående från den. a) Vad betyder begreppet skogscertifiering? b) Varför håller man på med att certifiera skogarna i Finland? c) Vad allt beaktas, när skogarna certifieras? Namnge minst 5 saker. 8 p

TIDNINGSARTIKEL Österbottningen 28.10.1999 Gruppcertifiering i första hand Inga nackdelar för skogsägare Terjärv skogsvårdförning beslutade redan om det. Norra skogsvårdsföreningen kommer att besluta om det snart. Skogarna ska certifieras också i Österbotten för att tillfredsställa europeiska kunder. - Det är för att vii på ett trovärdigt sätt ska kunna bevisa att våra skogar brukas på ett hållbart sätt som det behövs ett certifikat, säger Sixten Sunabacka, regiondirektör på UPM-Kymmene Skog. Han säger att kunderna i Mellan-Europa är väldigt miljömedvetna. Vår skogslag räcker inte. Kunderna är måna om certifikat och miljömärken. - I och med att konkurrenterna och kunderna har en stark miljömedvetenhet har vi inte riktigt några alternativ till certifieringen, säger Sixten Sunabacka. Det kommer inte att bli allmänt bland skogägarna att avstå certifieringen tror Sunabacka. Om någon skulle göra det, skulle det då vara svårare för honom/henne att sälja sitt virke? - Det är ju inte någon direkt överhängande fara, men på långsikt skulle det nog kunna bli det, och man vill ju nog planera skogsvård på långsikt, säger Sixten Sungbacka. - Jag tror inte att det finns några nackdelar för skogsägarna i det här, tillägger Sunabacka. Alla ska känna till anvisningarna Själva övervakningen av att kriterierna uppfyll ska skötas av speciell ackrediterade organisationer. Offertbud har skickats till bland annat norska Veritas och Finska standardiseringsförbundet. I Österbotten beställs granskningen troligtvis för nästa höst. Certifieringsprocessen har redan kommit i gång på sju skogscentralers områden, bland annat Sydösterbottens skogscentrals. Hans-Erik Lindqvist har träffat sina kolleger i Seinäjoki. - Det kommer nog att bli ett stort arbete att uppfylla kriterierna till pappers och i praktiken, säger han. Han uppskattar att små skogsvårdsföreningar får lägga ner ungefär en nomads arbete på certifieringen, medan det lätt kan gå fyra månader för stora skogsvårdföreningar. Ett av certifieringskriterierna ät att alla aktörer i skogsvården ska få specifika anvisningar om hur arbetet ska göras, vad som ska skyddas och hur. Vissa krav skärps I kriterierna nämns bland annat att kända livsmiljöer för hotade arter ska tryggas. De regionala miljöcentralerna informerar markägare om de ställen på vilka hotade växt- eller djurarter påträffats. Då ska markägaren och miljöcentralen komma överens om åtgärder som tryggar bevarandet av artens livsmiljö. Enligt certifieringskriterierna får man inte dika upp nya områden, utan dikning koncentreras på redan dikade områden. I certifierade skogar ska man öka användningen av hyggesbränning. Genom hyggesbränning kan man förebygga rötesskador. Åtgärden främjar också mångfalden i skogsnaturen.

- Och fler naturvårdsträd ska lämnas kvar på förnyelseytorna än lagen kräver. Det här gäller hela certifieringsområdet, säger Hans-Erik Lindqvist. För att uppfylla certifieringskriterierna ska det i genomsnitt finnas fem naturvårdsträd per hektar på skogscentralens område. Kustens skogscentral kommer att ordna utbildning för såväl skogvårdföreningar som skogsägare om certifieringen.

Förslag till svar till SKOGSNÖTEN 2000 Förslagen här nedan är enbart förslag från arbetsgruppen som sammanställt frågorna. Varje lärare kan själv poängsätta svaren utgående från den egna undervisningen. Det viktigaste är att poängsättningen är enhetlig mellan lärarna i samma skola, då skolans bästa väljs. Då regionens bästa väljs, poängsätts alla svar på nytt. 1. a), b)fönsterlav (½ p) T (½ p) harsyra (½ p) F, L (½ p) kråkbär (½ p) T (½ p) kattfot (½ p) T (½ p) mattlummer (½ p) F (½ p) ekorrbär (½ p) F, L (½ p) skogsnäva (½ p) F, L (½ p) TOT. 7 p 2. Fotosyntesen är unikt för gröna växter (1 p), där solens ljusenergi (1 p) omvandlas till kemisk energi när den binds till socker. Vid reaktionen bildas en organisk förening av oorganiska material. (1 p) Processen producerar energi (1 p) och byggnadsmaterial (1 p) både för eget och för andra organismers behov (1 p). Vid reaktionen frigörs syre. (1 p) TOT. 7 p 3. a) * Den finns ovanpå berggrunden (1 p) * Den har bildats av löst jordmaterial Eller * Den innehåller löst jordmaterial (1 p) b) mjölkört/duntrav (½ p) al (½ p) flygekorre (½ p) blåbär (½ p) björkticka (½ p) ekorrbär (½ p) 0-50 år 50 150 år 150 200 år ½ poäng för varje rätt kombination TOT. 8 p 4. Hyggesrester: Brännved Eller flis för energiproduktion Eller lämnas kvar i skogen (2 p) Massaved: Cellulosa/massa Eller papper Eller kartong samt vidareförädlade produkter av dessa (2 p)

Stock med kvistar: Sågade trävaror (bräder, plankor ) Samt vidareförädlade produkter av dessa (limbalkar, limskivor, hyvlade lister ) Eller stolpar Eller timmer till stockhus (2 p) Kvistfritt rotblock: Faner/plywood eller kvistfri sågvara samt vidareförädlade produkter av dessa (2 p) TOT. 8 p 5. a) Skogsodling Man anlägger en ny skog (1 p) antingen genom att så frö (1 p) eller plantera plantor (1 p). b) Plantskogsvård Man skapar växtutrymme åt de träd, som man vill att ska bilda den nya skogen (1 p) genom gräsbekämpning (1 p) och röjning (1 p). c) Gallringsavverkning Ungefär en tredjedel av träden avlägsnas (1 p), för att de träd som bli kvar ska få tillräckligt med växtutrymme, näring och ljus (1 p). Träd som växer dåligt och/eller skadade träd tas i första hand bort (1 p). d) Förnyelseavverkning Den gamla trädgenerationen avlägsnas (1 p) och ett ny trädbestånd (1 p) anläggs i stället för det gamla. TOT. 11 p 6. Barrskog i norra Tropisk barrskogsregionen regnskog Teak, mahogny och ebenholts.. X (1 p) Träden binder koldioxid X X (1 p) Det kan förekomma X (1 p) På ett skogsområde X (1 p) Virke används främst X (1 p) TOT. 5 p 7. a) En opartisk utvärdering av att skogarna i Finland sköts på ett hållbart/bärkraftigt sätt. Som bevis ges ett certifikat, ett slags miljömärke. (2 p) b) För att på ett trovärdigt sätt kunna bevisa för europeiska kunder att våra skogar brukas på ett hållbart sätt. (1 p) c) Kända livsmiljöer för hotade arter har tryggats. Inga nydikningar har utförts. Hyggesbränningen har ökat. Naturvårdsträd har lämnats kvar på förnyelseytor. Drivningsskador har undvikits. (5 p) Skogsnöten 2000 maximipoäng 54 TOT. 8 p