5 Bilagor DEL 5 BILAGOR

5 Bilagor DEL 5 BILAGOR 67

BILAGA 5.1 Uppföljning av de regionala miljömålen inom Hav i balans samt levande kust och skärgård 1. Senast 2020 har syrehalten i bottenvattnet lägst god status enligt gällande bedömningsgrunder. För att mäta hur målet uppfyllt mäts syrehalt och klorofyllhalter vid fem punkter i Sundsvalls kommun. 2005 hade syrehalterna ökat något jämfört med mätserien fram till 1990. Sundsvallsfjärden, Draget och Svartviksfjärden och två stationer i Alnösundet ingick i provtagningen. Klorfyllhalten nådde inte miljömålet vid följande punkter: Sundsvallsfjärden, Södra Alnösundet, Draget och Svartviksfjärden. Den samordnade recipientprovtagningen 2009 visar att provtagningspunkterna i Sundsvallsbukten har hög status i 2 punkter, god status i 3 punkter, Sundsvallsfjärden har måttlig status. 2007 följdes mätningen från 2005 upp, syrehalterna klassades som höga i punkterna ovan. Klorofyllhalterna var låga vid Svartviksfjärden och Sundsvallsfjärden medan bägge punkterna vid Alnösundet hade medelhöga halter. 2008 undersöktes Björköfjärden och sträckan Juniskär till länsgränsen, syrehalterna visade på hög status. Den samordnade recipientprovtagningen 2009 visar hög status för syrehalter i Sundsvallsbuktens samtliga provpunkter. 2. Senast 2010 har antalet döda bottnar minskat med 50 % jämfört med referensår 1996. Trenden är positiv med måttlig till god status i Draget, Sundsvallsbukten och Svartviksfjärden medan Sundsvallsfjärden och Alnösundet har bedömts som måttlig till otillfredsställande status, Sundsvallsfjärdens mätningar visar på en förbättring jämfört med tidigare år. Undersökning av bottenfauna 2007 vid 73 punkter, visade att bottenfauna fanns vid samtliga provtagningspunkter vilket inte har hänt tidigare, så det är mycket positivt. Den samordnade recipientprovtagningen 2009 visar måttlig status för Alnösundet och Sundsvallfjärden medan de övriga Klingerfjärden, Alnösundet, Draget, Svartviksfjärden och Sundsvallsbukten) har otillfredsställande status 3. Senast 2020 är blåstångens nedre utbredningsgräns djupare än 7 m i områden med salthalt större än 4 psu och lämpligt bottensubstrat. Blåstångens täckningsgrad ska inte minska jämfört med 1995-1999. Undersökning 2006 vid Storgrundet, Salen, Brämön, Långören och Klintgrundet. Uppföljning 2009 visar ingen försämring jämfört med tidigare undersökningar. Mycket fina blåstångssamhällen söder om Galtström. 4. Senast 2010 har minst ett marint naturreservat bildats och miljöer med höga natur- och kulturvärden ska ha identifierats. Salens marina reservat söder om Löran bildades 2008 som det första i länet. 5. Senast 2015 har kustfiskbestånd av främst gädda och abborre tillgång till skyddade sötvattensområden eller en förbättrad åtkomst till lekområden sötvatten) totalt motsvarande minst 50 km sjösträcka. Åtgärdskommentar: 2006 identifierade Länsstyrelsen 12 glosjöar vid södra Njurundakusten, varav 6 med höga naturvärden och betydelse för fisk. 6. Senast 2015 har det införts erforderliga skydd i betydelsefulla lek- och uppväxtområden i havet främst grunda vikar) för kustfiskbestånd. I Västernorrlands län finns det relativt få grunda och lämpliga lek- och uppväxtlokaler för yngre fisk. Sådana värdefulla miljöer behöver identifieras för att kunna ges ett framtida skydd. 12 glosjöar identifierades vid Njurundakusten 2006 av länsstyrelsen varav 6 av dem har högt till mycket högt värde. 2009 undersökte Länsstyrelsen grundområden i Björköfjärden, som visade sig ha stor betydelse för gädda och abborre. 7. Från och med 200204 ökar inte den fysiska exploateringen längs havsstränderna i områden med höga naturvärden. Referens: "Översiktlig kustinventering 200204." Kommentar: Med höga naturvärden avses klass 1 i kustinventeringen. Som fysisk exploatering räknas nya byggnader, vägar, pirar, småbåtshamnar och vindkraftsverk. Västernorrlands län har den högsta siffran i landet på antalet nybyggnation vid havsstrand. 50% av länets kust är påverkad av exploatering, 57% av de mindre och 83% av de större vikarna är påverkade Kustinventering länsstyrelsen 2005:3). Länets kust är hårt exploaterad om man jämför nationellt. 2008 ökade antalet byggnationer med 66% jämfört med 2007. 9. Länets fiskelägen bibehålls på ett sätt som värnar om karaktären. De åtta fiskelägen som klassats som riksintresseområde handläggs i bygglovshanteringen så att bebyggelsestrukturen hålls intakt vid ombyggnad eller eventuell nyetablering. Senast 2020 ska dessa utpekade fiskeläger omfattas av områdesbestämmelser enligt PBL eller skyddsföreskrifter enligt Miljöbalken. Brämön är ett av de åtta utpekade. Skatan finns inom riksintresseområdet men är inte utpekad. 10. Tilltänkt ny bebyggelse, i strandnära områden, regleras i kommunernas översiktplan, där följande värden beaktas: Hög arkitektonisk kvalitet, inspirerad av platsens förutsättningar där traditionell placering och materialval är viktiga utgångspunkter. Kommentar: ännu inte med i ÖP 11. De kulturhistoriska värdena i industrisamhällena längs kusten utvecklas och värnas, särskilt avseende skogsindustrin. Senast 2020 ska minst 75 % av berörda riksintresseområden vara tillgängliga och vårdas och antalet berörda skyddade objekt/miljöer ska öka med 10 %. Svartvik är ett utpekat industriminne vid kusten. 61 68

BILAGA 5.2 *) Förekomst av förorenade områden, MIFO klass 1 och miljöpåverkande anläggningar. Bedömning av Sundsvalls kustvatten enligt Vattendelegationens beslut 2009-12-22 Vattenförekomst Klingerfjärden Otillfredsställande: hög belastning, biologi visar måttlig - otillfredsställande status. Alnösundet Nuvarande bedömning Miljöproblem Ekologi Kemi Övergödning Främmande arter Måttlig: hög belastning, biologi visar måttlig till otillfredsställande status. Topografin ger sämre vattenutbyte. Draget Måttlig: hög belastning, biologi visar måttlig, otillfredsställande status. Topografin ger sämre vattenutbyte. Många potentiellt förorenade områden. Sundsvallsfjärden Måttlig potential: hög belastning och biologi ger måttlig potential. Bottenfauna ingår. Kraftigt modifierat vatten. Sundsvallsbukten Måttlig: svår vattenförekomst att bedöma. Vattenförekomst ej homogen, delar kan få olika status i framtiden. Sediment har förhöjda halter NI, V, Hg. Svartviksfjärden Måttlig: hög belastning, biologi visar måttlig status. Bottenfauna ingår i sammanvägningen. Björköfjärden Höga kustens kustvatten: norr Löran NM bottenhavets kustvatten: söder Löran Uppnår ej god. Många potentiellt förorenade områden. Uppnår ej god. Potentiellt förorenade områden. Förekomst av PAH, Hg-, Cd, Ni-föreningar. Uppnår ej god. Många potentiellt förorenade områden. Uppnår ej god. Potentiellt förorenade områden. Förekomst Hg, PAH, Ni. God exkl. Hg. Kvicksilvertunnor har dumpats. Analyser visar på Cd, Pb, Ni. Behöver undersökas mer. Uppnår ej god. Många potentiellt förorenade områden och industrier. Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Påverkan Miljögifter Osäker påverkan* Betydande påverkan* Betydande påverkan* Betydande påverkan* Morfologisk förändring Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja. 74% av strandlinje är konstgjord eller kaj. Nej Ja - Ja Nej Ja Ja Betydande påverkan* Ja Nej God. Fler undersökningar behövs. God exkl. Hg. Nej Ej klassad - Ja Nej God. Vattenförekomsten är inte homogen. God. Baseras på bottenfauna och makroalger, modellresultat, samt jämförelser med närliggande vattenförekomster. God exkl. Hg. Nej Ja - Ja Nej God exkl Hg. Nej Ej klassad - Ja Nej Riskbedömning Risk att god ekologisk och kemisk status inte uppnås 2021. Risk att god ekologisk och kemisk statur inte uppnås 2021. Risk att god ekologisk och kemisk potential inte uppnås 2021. Risk att god ekologisk och kemisk potential inte uppnås 2021. Risk att god ekologisk och kemisk potential inte uppnås 2021. Risk att god ekologisk och kemisk potential inte uppnås 2021. Risk att god ekologisk och kemisk potential inte uppnås 2015. Risk att god ekologisk och kemisk potential inte uppnås 2015. Risk att god ekologisk och kemisk potential inte uppnås 2015. 69

Bilaga 5.3 Utdrag ur riktlinjer för enskilda avlopp antagna av miljönämnden 2009-04-22 Miljökontoret i Sundsvalls kommun har tagit fram riktlinjer som underlag för beslut och tillstånd för enskilda avloppsanordningar. Miljökontoret har definierat områden som i dagsläget bör omfattas av högre krav på rening, enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar, så kallad hög skyddsnivå. Övriga områden i kommunen definieras som normal skyddsnivå. I detta utdrag redovisas riktlinjerna som gäller för kustzonen. Miljökontoret kan ställa högre krav på rening av avloppsvatten vid: nybyggnation eller befintliga anläggningar som medför olägenhet eller miljöpåverkan eller på något annat sätt är inte fungerar på grund av tekniska brister. I ett större sammanhang kan riktlinjerna användas som ett underlag för krav på åtgärder i fritidsområden där närliggande ytvatten eller vattentäkter riskerar att förorenas. De höga kostnader och praktiska svårigheter som kan uppkomma för fastighetsägarna att åtgärda sina avlopp, kan vara ett argument för att bygga ut kommunalt VA. I det sammanhanget kommer riktlinjerna att ha en viktig och stödjande funktion. Hälsoskyddskriterier Normal nivå Utsläpp av avloppsvatten ska inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, ska skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Hög nivå utöver kriterierna för normal nivå) Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen ska vidtas. Det kan finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten för avloppsvattnet) mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, öka uppehållstiden, utjämna varierande flöden eller ta emot eventuellt bräddat vatten. 70 Miljöskyddskriterier Normal nivå Teknik som begränsar användningen av vatten bör användas, t.ex. vattensnåla armaturer. Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier ska användas. Avloppsanläggningen bör uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen mätt som BOD7). Avloppsanläggningen bör uppnå minst 70 % reduktion av fosfor tot-p). Avloppsanläggningen ska möjliggöra återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. Åtgärder ska vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet för djur. Hög nivå utöver kriterierna för normal nivå) Avloppsanläggningen bör uppnå minst 90 % reduktion av fosfor tot-p). Avloppsanläggningen bör uppnå minst 50 % reduktion av kväve tot-n). Hög skyddsnivå, både för miljö- och hälsoskydd, gäller inom 100 meter från strandlinjen av den skyddsvärda recipienten eller området. Gränsen har satts som utgångspunkt som skyddsavstånd för de utpekade områdena, men skyddsavståndet kan vara både längre och kortare beroende på det skyddsvärda områdets recipientens) tillstånd, avrinningsområdets karaktär och bebyggelsetryck samt lokala markförutsättningarna ex genomsläpplighet, topografi marklutning) mm).

Områden med hög skyddsnivå Norra Alnökusten Hög skyddsnivå för miljöskydd, det är mycket långgrunt och avlopp från samlad bebyggelse kan medföra risk för övergödning och syrefattiga bottnar. Norra Alnö kusten är fattig på vikar varför alla har ett värde för flora, fisk- och fågelliv. Kusten har stort unikt grundområde med rik växlighet samt stort fisk- och fågelliv, risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. Slädavikens friluftsbad Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller också hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det i de inre delarna är en grund havsvik som kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. Bullåsbacken Hög skyddsnivå för hälsoskydd genom närhet till vattentäkter. Området är det tätbebyggt och det finns flera vattentäkter. Det grova materialet i marken och lutningen har vid flera tillfällen gett problem för nya avlopp. Slädabäckens vattensystem Hög skyddsnivå för både hälso- och miljöskydd eftersom bäcken är näringsbelastad och periodvis har höga halter av fekala bakterier e.coli och intestinala enterokocker). Bäcken mynnar vid friluftsbadet i Slädaviken där det periodvis har varit stora problem med förhöjda halter av fekala bakterier. Bäcken har hög alkalinitet med bland annat lekande havsöring. Hartungvikens friluftsbad Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. Bredsandsviken Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom viken är långgrund med rik bottenflora. Havsöringsbäck mynnar i viken. Risk för dålig vattenomsättning sommartid som förändrar artbalansen och artsammansättningen. Viken söder om Bjällstensudden Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund artrik havsvik med strandnära våtmark med salamanderlokal. Viken har rik bottenflora med bla kransalger. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. Havstoviken Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med mynnande havsöringbäck. Viken har rik strand- och bottenflora med kransalger. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret, risker finns för artbalansen. Spikarna Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbad och närhet till vattentäkter, gäller i princip hela spikarna. Hög skyddsnivå även för miljöskydd gäller för fastigheter i anslutning till hamnbassängen. Spikarna är tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på både hälso- och miljöskydd. Tranvikens friluftsbad Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. Bänkåsvikens friluftsbad Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med utmynnande havsöringbäck. Viken har rik bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. 71

72 Ljustabäcken Hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom bäcken redan är hårt belastad av dagvatten från Birstaområdet. Här finns även skyddsvärda ishavsrelikter. Bäcken utgör en potentiell havsöringslokal. Rippsandsviken Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik med rik bottenflora samt stort fågelliv. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. Vindhem Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund havsvik som är instängd av ett skär och har en rik strand- och bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för artbalansen. Granliden Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbadet. Här gäller hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom det är en grund vik med rik strand- och bottenflora. Viken kan ha dålig vattenomsättning under sommarhalvåret och risk finns för förändring av artbalansen och därmed artsammansättningen. Nedre Ljungan Viforsen-Kvissleby) Hög skyddsnivå för miljöskydd, nedre Ljungan är outbyggd och klassad som nationellt särskilt värdefullt på grund av den naturliga reproduktionen i älven av främst lax och fiskeribiologiskt också värdefull för havsöring och harr. Den hotade arten flodnejonöga reproducerar sig här. Nedre Ljungan är också utpekat som riksintresse. Vatten från Ljungan går in och försörjer de kommunala vattentäkterna. Nolby vattentäkt Är kommunal grundvattentäkt som försörjer Sundsvalls kommun med dricksvatten. Hög skyddsnivå för hälsoskydd och miljöskydd med avseende på vattenskyddsområdet. Bredsands & Fläsians friluftsbad Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Dykets friluftsbad Hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på det kommunala friluftsbadet. Åkersviken Hög skyddsnivå för miljöskydd, viken är grund och det finns risk för övergödning och syrebrist. Åkersviken har även skyddsvärd vattenmiljö med bland annat kransalger. Recipienten och dess biotop är känslig för näringsämnen. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. Bodviksfjärden Juniskär och Bodviken) Hög skyddsnivå för miljöskydd, viken är grund med risk för övergödning och syrebrist. Vattenomsättningen är låg periodvis vilket ger risk för dålig syresättning. Recipienten är känslig för tillskott av näringsämnen. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. Ållerviken/Sydvästra Skillingskär Hög skyddsnivå för miljöskydd, viken är grund och risk finns för övergödning och syrefattiga bottnar. Här gäller hög skyddsnivå för hälsoskydd utifrån närheten till enskilda vattentäkter. I området finns flera enskilda vattentäkter, det kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Bergafjärden/Marna Hög skyddsnivå för hälsoskydd gäller, här finns ett viktigt friluftsbad. Hög skyddsnivå för miljöskydd gäller, viken är en känslig recipient som är näringsbelastad, framförallt i de norra delarna och i de grunda delarna. Risk finns för ökad övergödning samt syrefattiga bottnar. Området är tätbebyggt, har därför hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns flera enskilda vattentäkter, det kan ge problem för nya avlopp. Bergatjärn Hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Bergatjärn är ett känsligt sötvatten som är näringsbelastat.

Kivan Hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Kivan är ett näringsbelastat vatten. Största delen av områdena runt sjön är jordbrukslandskap. Bostadsbebyggelsen är relativt liten runt sjön. Vid nytillkomna avloppsanläggningar bör krav på hög skyddsnivå ställas för att inte försämra sjöns kvalitet. Bodtjärn Hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Bodtjärn är ett näringsbelastat vatten. Största delen av områdena runt sjön är jordbrukslandskap. Bostadsbebyggelsen är relativt liten runt sjön. Vid nytillkomna avloppsanläggningar bör krav på hög skyddsnivå ställa för att inte försämra sjöns kvalitet. Lindbomstjärn Hög skyddsnivå för miljöskydd, Lindbomtjärn är ett känsligt vatten som är näringsbelastat och dess biotop är därmed känslig för ytterligare tillskott av näringsämnen. Området är tätbebyggt av har hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem för nya avlopp. Björköfjärden Kallön, Holmen, Norrviken) Hög skyddsnivå för miljöskydd, norra delen av Björköfjärden är ett känsligt vatten. Är näringsrikt i stora delar av de grundare partierna. Området ät tätbebyggt och har hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns flera enskilda vattentäkter, det kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Björköfjärden är även utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla. Björköfjärden Pråmviken) Hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Pråmviken ligger vid norra delen av Björköfjärden som utgörs av ett känsligt vatten. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Utpekad av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla. Björköfjärden Ljusviken, Skrängstabodarna, Lerviken, Myrbodarna och Vikarbodarna) Hög skyddsnivå för miljöskydd eftersom Björköfjärden är ett känsligt och näringsbelastat vatten. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem för nya avlopp. Utpekad av Länsstyrelsen som en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd. Björköfjärden Björn) Hög skyddsnivå för miljöskydd, Björn är ett känsligt vatten med flikiga grunda vikar. Näringsrikt i stora delar av de grundare partierna, ytterligare tillskott av näring ska undvikas. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Utpekad av Länsstyrelsen som en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd. Skatan, Galtfjärden & Konviken Hög skyddsnivå för miljöskydd. Områdena består av känsliga, flikiga och grunda vikar. Till stora delar näringsrik i de grunda partierna och känslig för tillskott av näringsämnen. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem för nya avlopp. Områdena är utpekade av Länsstyrelsen som en recipient där hög skyddsnivå för miljöskydd bör gälla. Lubbanviken Hög skyddsnivå för miljöskydd. Lubbanviken är ett känsligt vatten med många flikiga grunda vikar. De grundare partierna är känsliga för ytterligare tillskott av näring. Området är tätbebyggt och har hög skyddsnivå utifrån hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, det kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. Utpekad av Länsstyrelsen som en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd. Galtström/Prästviken Hög skyddsnivå för miljöskydd. Viken har dålig vattenomsättning i de grundare partierna och är näringsrikt i vissa delar. Det finns risk för övergödning och syrefattiga bottnar. Området är av Länsstyrelsen klassat som nationellt särskilt värdefull på grund av livsmiljöerna för större och mindre vattensalamander. Utpekad av Länsstyrelsen som en recipient med hög skyddsnivå för miljöskydd. Området är till viss del tätbebyggt och har hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd. I området finns enskilda vattentäkter, vilket kan ge problem vid byggande av ny avloppsanläggning. 73

Armsjön Hög skyddsnivå för miljöskydd. Armsjön är ett känsligt vattendrag som är naturligt näringsfattigt och dess biotop är känslig för ytterligare tillskott av näringsämnen, bland annat finns flodpärlmussla i utloppet av sjön. Här gäller även hög skyddsnivå för hälsoskydd med avseende på friluftsbad samt på grund av Armsjön fungerar som ytvattentäkt vattenuttag sker) för boende i området. Skrängstasjön Hög skyddsnivå för miljöskydd. Skrängstasjön har en unik bottenfauna med fynd av bl.a manteldammsnäckan Myxas glutinosa rödlistad) och har även en mycket värdefull fågelbiotop. Skrängstasjön är Medelpads förnämsta rastsjö för flyttande fåglar. Sjön klassas av Länsstyrelsen som nationellt värdefull. Hedströmstjärnen Hög skyddsnivå för miljöskydd, tjärnen är en artrik salamanderlokal. Tjärnen mynnar i en känslig orörd havsvik med stora naturvärden med kransalger och viken fungerar som leklokal för fisk och fågel. 74

BILAGA 5.4 Olika skydd av allmänna intressen och riksintressen A-områden enligt Översiktlig kulturmiljöinventering 1999 är utpekade områden på landsbygden som har kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Biotopskyddsområde ett mindre område som är livsmiljö för hotade djur- eller växtarter. Byggnadsminnen har det starkaste skyddet av alla k-märkta byggnader. Länsstyrelsen beslutar om vilka hus som ska bli byggnadsminnen. För närvarande finns det 35 byggnadsminnen i Sundsvall. Djur- och växtskyddsområde områden som behöver särskilt skydd och där det under delar av året kan vara förbjudet för människor att ströva runt. Ett exempel är fågelskyddsområden där fåglarna ska skyddas från störningar under den tid då de ruvar sina ägg och föder upp sina ungar. Kulturminnen fornlämningar och andra kulturminnen skyddas av fornminneslagen. Inga ingrepp får göras i dessa lämningars närhet utan tillstånd från länsstyrelsen. Kulturreservat värdefulla kulturpräglade landskapsområden kan skyddas som kulturreservat av kommun eller länsstyrelse på såväl statlig som kommunal eller enskild mark. Naturminne mindre områden med enstaka märkliga träd, stenar eller mindre ansamlingar av ovanliga arter är exempel på sånt som kan skyddas som naturminne. Naturreservat oftast ett större område natur som skyddas av länsstyrelse eller kommun på statlig, kommunal eller privat mark. Beroende på vad det är man vill skydda och bevara inom reservaten, så kan det finnas särskilda regler för såväl markägare som besökare. Natura 2000-område - Europeiska unionen EU) har som mål att hindra att djur- och växtarter utrotas och att skydda naturtyper som håller på att försvinna, som till exempel ängsmarker, gammelskogar och våtmarker. Dessa områden, som är viktiga för naturvården, kallas för Natura 2000- områden och delas grovt upp i två grupper direktiv). Art- och habitatdirektivet, där man skyddar områden med hotade arter och hotade naturtyper. Fågeldirektivet, där man skyddar hotade fågelarter, deras rastplatser under flyttningen och de miljöer där de föder upp sina ungar. Nyckelbiotop - ett särskilt värdefullt naturområde som utifrån ett helhetsperspektiv har mycket stor betydelse för skogens djur- och växtliv. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter se nedan). Vissa naturtyper omfattas av ett automatiskt biotopskydd och andra naturtyper behöver ett särskilt beslut från länsstyrelsen. Områdesbestämmelser har samma funktion som q-planer, men används utanför detaljplanerat område. Q-planer är en typ av detaljplaner som görs för att skydda värdefull bebyggelse. Q-planer görs av kommunen. Rödlistade arter växter, svampar och djur som minskar i antal eller helt håller på att försvinna från vår natur kallas rödlistade arter. På den röda listan delas de olika arterna in i olika grupper från missgynnad till utdöd. Läs och lär mer om de svenska djuren, svamparna och växterna som har det tufft att klara sig på http://www.artdata.slu.se Strandskyddsområde strandskyddet gäller allmänt längs stränderna 100 m upp på land och 100 m ut i vattnet. Detta är för att alla ska kunna vandra längs stränderna, leka och bada där om man vill, och för att bevara för djur- och växtlivet som är viktigt, rikt och vackert just i gränslandet där land möter vatten. Inom strandskyddsområdet har alla rätt att vara. 68 75

BILAGA 5.5 Kort om olika miljögifter i Sundsvallsområdet Sundsvallsbukten har under en lång period varit hårt belastad av utsläpp. Industrialismen har medfört att en rad förorenande ämnen släppt ut metaller, kvicksilver, organiska ämnen och näringsämnen. Källorna är både direkta utsläpp från industrier och indirekta från förorenade områden som läcker. Även i dag finns verksamheter som påverkar bukten och havsområdet. De tre stora vattendragen som mynnar i bukten tillför Sundsvallsbukten i form av olika ämnen. Läkemedelsrester som når havet via avloppsreningsverken är en aktuell fråga som diskuteras. Föroreningarna följs upp genom regelbunden provtagning av sediment på havsbottnen. Övervakningen har pågått sedan 2003 och sköts av Sundsvallsbuktens vattenvårdsförening som består av de större industrier och kommunen. Det förekommer även regionala undersökningar i området initierade av länsstyrelsen i Västernorrland. Lokala undersökningar förekommer, ofta som ett komplement i miljöprövningsärenden eller specifika frågor där kommunen och privata företag kan vara inblandade. De flesta miljögifter samlas i sediment och det finns risk att ämnena sprids på nytt vid muddring och grävning. Muddringsmassorna kan vara så förorenade att de måste tas omhand på land istället för att dumpas i någon djuphåla på havsbottnen. Dioxiner Användningen av dessa gifter upphörde i slutet av 1970-talet, men har förekommit vid trävaruindustrier vid vår region. Ämnet bildades också vid framställning av PCB. Dioxiner kan bildas även vid sopförbränning. Ämnet har tillförts Sundsvallsbukten via utsläpp från industrier. Dioxiner som förts långväga, når med nederbörden i våra älvars avrinningsområden och vidare till kustvattnet våra älvar. En minskning av dioxinhalterna i organismer i Bottenhavet pågick fram till första halvan av 1980-talet. Tyvärr har minskningen avstannat. Den sammanlagda mängden av dioxiner i strömming och lax i våra vatten, är så hög att fisken inte får säljas för konsumtion i Europa. Sverige och Finland har en överenskommelse med EU att fisken får säljas i respektive land t.o.m. 2011. Forskningsresultat pekar på att det finns en koppling mellan höga halter av dioxin i ytligt bottensediment och halten av dioxin i strömming. Livsmedelsverket rekommenderar att strömming, lax och öring, från Östersjön, inte ska ätas oftare än 2 gånger per år om man är kvinna i barnafödande ålder, gravid eller ammande. Män och äldre kvinnor bör inte äta dessa fiskarter mer än en gång i veckan. Det är viktigt att spåra dioxinkällor och reducera utsläppen. PCB Polyklorerade bifenyler är en grupp ämnen som använts som isolering och smörjolja i kondensatorer och transformatorer, i fogmassor, färg och självkopierande papper. PCB är lika dioxinerna i sin struktur. Ämnet läcker från avfallsdeponier, industriförorenade markområden och byggnader. PCB förbjöds under mitten av 1970-talet. Stora nationella insatser för att sanera byggnader på PCB-haltiga fogar och saneringar av förorenade markområden pågår. Halterna av PCB i fisk har sjunkit sedan 1970-talet, men planat ut något sedan 1980-talet. I Sundsvallsbuktens sediment har låga halter påträffats. PCB omfattas av samma kostråd som dioxinerna. PAH PAH är förkortningen för polycykliska aromatiska kolväten och utgörs av flera hundra enskilda ämnen. PAH bildas när kol och oljor hettas upp utan att tillräckligt med syre tillförs. Ämnena är oavsiktligt framställda och inte så stabila i sin struktur. I vattnet binds PAH till i huvudsak partiklar, som transporteras till sedimentet där de blir långlivade. Många PAH-föreningar tas upp av ryggradslösa organismer och anrikas i näringskedjan. Det visar sig att östersjömussla nära PAH-källor innehåller höga halter PAH. Aluminiumsmältverk som finns i området har varit en av Sveriges största enskilda utsläppskälla av PAH. Ny rening har installerats vilket innebär att utsläppen minskar drastiskt till bukten. De högsta halterna i sediment påträffades utanför fabriken och minskar med avståndet från utsläppskällan. Halterna bedöms lokalt vara kraftigt förhöjda i abborre som lever nära utsläppskällan. PAH bedöms fortfarande vara en risksubstans för bukten. 76

HCB HCB är förkortningen för hexaklorbensen. Ämnet har använts som bekämpningsmedel mot svampsjukdomar, men kan även bildas vid förbränning vid hög temperatur inom industrin och avfallsförbränning. I Sverige avvecklades bekämpningsmedlet med hexaklorbensen 1980. En hypotes är att HCB fortfarande i små mängder kan tillföras bukten genom att stora mängder importerad vedråvara används vid massaframställning. I vattnet binds ämnet till bottensedimentet och blir på lång sikt inte tillgängligt eftersom det bäddas in i sedimentet. De högsta halterna finns i södra Bottenhavet och i Sundsvallsbukten förekommer höga HCBhalter i Skönviksområdet, medan det i övrigt tycks vara mindre halter i bukten. Äldre undersökningar av innehåll i strömming visar på förhöjda halter. DDT DDT är en förkortning av diklorfenyltriklormetylmetan. Ämnet är mycket känt och användes som insektsbekämpningsmedel. DDT har en nedbrytningsprodukt som benämns DDE. DDT förbjöds 1970 för användning inom jordbruk och fem år senare för skogsbruket. Ämnet bryts ner mycket långsamt och upplagras i näringskedjan. DDT återfinns endast i södra Bottenvikens bottensediment. DDE påträffas både här och många andra ställen efter vår kust. För Sundsvallsbukten bedöms DDE inte innebära något problem då halterna bedömts som mycket låga. DEHP DEHP är förkortningen av di2-etylhexyl)ftalat och används i huvudsak som mjukgörare i huvudsakligen PVC plast. Kommunikationsvägen till havet är via avloppsvatten. Även diffus spridning via luft sker. Ämnet kan genom effekter på hormonsystemet vara reproduktionsstörande för däggdjur och fisk. DEHP förekommer i lägre halter i norra Bottenhavet än efter Sveriges kuster i övrigt. Klordan Klordan är ett insektsmedel som använts i liten utsträckning i Sverige, men desto mer i forna Sovjet och Östeuropa. Här slutade preparatet att användas 1971. Klordan sprids sannolikt via luften. Ämnet tas lätt upp i sedimentet och lagras i vattenlevande organismer. Vad gäller hälsorisker finns inga internationellt fastställda gränsvärden för klordan/transnonaklor. Livsmedelsverket anser därför att tillräcklig kunskap saknas för att kunna bedöma om de halterna av dessa ämnen i blod kan utgöra en hälsorisk. Låga halter av transnonaklordan har uppmätts i Bottenviken och har påträffats i strömming fiskad i Sundsvallsbukten. Lindan/ hexaklorcyklohexan HCH) Detta ämne används som bekämpningsmedel. En hypotes är att HCB fortfarande i små mängder kan tillföras bukten genom att stora mängder importerad vedråvara används vid massaframställning. Ämnet motstår nedbrytning och lagras i biomassan. Det är lättflyktigt och avdunstar från områden där de används och faller ner när det når kallare breddgrader. De högsta halterna efter svenska kusten har hittats i södra Bottenhavet. Äldre undersökningar av innehåll i fisk, indikerar sjunkande halter. Kadmium Kadmium tillförs i vår region sannolikt via avloppsvatten från reningsverk, dagvatten, från deponier och mar som gödslas med konstgödsel. Kadmium kan orsaka en mängd störningar i miljön såsom störd fortplantning och hämmad tillväxt. Trots åtgärder i samhället ligger kadmiumhalterna i strömming på ostkusten på samma nivåer som i början av 1980-talet. För Sundsvallsbukten är halterna i bottensedimentet tämligen låga, förutom i Skönviksområdet där halterna var starkt förhöjda. Halterna i sediment tyder på att utsläppen minskar. Koppar, nickel och kobolt Ämnena tillförs i vår region sannolikt via avloppsvatten från reningsverk och från deponier. I delar av Sundsvallsbukten förekommer koppar i låga koncentrationer. 77

Kvicksilver Kvicksilver kommer från industrierna klorframställning och krematorier. Kvicksilver har också använts inom cellulosaindustrin för slembekämpning. I Sverige har nedfallet begränsats när klorframställningen upphört och krematorierna använder annan teknik. En del kvicksilver tillförs fortfarande med luften från andra delar av världen som når våra älvar och kustvattnet, via nederbörden. Kvicksilver i olika föreningar är ett starkt gift som kan tas upp av organismer som metylkvicksilver. Ju högre upp i näringskedjan man kommer, ju högre metylkvicksilverhalter kan förväntas. Miljöstatusen bedöms generellt som god i Bottenhavet. I Sundsvallsbukten var halterna i sediment sjunkit i ytligt sediment. Skönviksområdet har fortfarande mycket höga/tydligt förhöjda halter i ytligt sediment. Kvicksilverhalterna har generellt även minskat i gäddmuskel men bedöms som högre än normalt enligt naturvårdsverket. Kvicksilver bedöms fortfarande utgöra ett riskämne i Sundsvallsbukten. Livsmedelsverket har kostråd för kvicksilver och konsumtion av fisk. Råden lyder att kvinnor inte bör äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare 2 gånger per år under tiden man försöker bli gravid, liksom under graviditet och när man ammar. För Sundsvallsbukten gäller det för abborre, gädda och lake. Sammantaget finns det behov av exponeringsbegränsande kostråd som tydligt riktas till dem som äter mycket fisk av vissa fiskarter framförallt gädda, gös, lake och abborre och vissa marina rovfiskar). Det är särskilt viktigt att gravida och ammande kvinnor nås av information om sådana kostråd. Det är också angeläget att de som fångar sin fisk själva har tillgång till information om kvicksilverhalterna i fisk i de vatten de fiskar i, och att konsumtion av egenfångad fisk som överstiger gränsvärdet begränsas. Arsenik Arsenik är lättrörligt. I vår region kan sannolikt arseniken komma från gamla impregneringsanläggningar, kisaskedeponier och från rökgaser från rostning av pyrit med syfte att framställa svavelsyra. Det sker en tillförsel från industriförorenade områden. Tillförsel sker också via vattendrag. I vår region bedöms miljöstatusen som dålig av Naturvårdsverket. Bottenlevande fisk kan ha relativt höga arsenikhalter av en arsenikförening som inte är så giftig. I delar av Sundsvallsbukten bedöms halterna endast ha små avvikelser från förväntade bakgrundsvärden. Lokalt kan det förekomma förhöjda halter Effekter av läkemedelsrester i avloppsvatten Läkemedelsrester passerar till stor del avloppsreningsverk utan att brytas ner. Än har dock ingen effekt som har direkt koppling till utsläpp från avloppsreningsverk kunnat påvisas i svenska vattendrag. Mer forskning behövs innan åtgärder kan föreslås. Naturvårdsverket redovisar nu ett uppdrag av regeringen att bedöma de kommunala avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om de läkemedelsrester och andra skadliga ämnen som anses vara särskilt allvarliga från miljösynpunkt. 78

Bilaga 5.6 Kustnära friluftsbad Befolkningen i Sverige nyttjar under sommarmånaderna friluftsbaden mycket flitigt. Det är av tradition en mycket djupt rotad kultur, att vid vackert väder göra en utflykt till friluftsbaden. Dels för rekreation, bad och välbefinnande men även för social samvaro och lek. Inom Sundsvalls kommun finns ett stort antal kustnära friluftsbad som är mycket populära och därmed har mycket hög besöksfrekvens. Flera av de kustnära friluftsbaden är registrerade som kommunala friluftsbad vilket innebär att de är utrustade med livräddningsutrustning bestående av livbojar, livbåtar. Dessa bad städas och har daglig tillsyn. De flesta av de registrerade friluftsbaden sköts av föreningar med skötselavtal. Vid de största friluftsbaden Tranviken och Bergafjärden kan flera tusen besökare räknas in per dag vid vackert väder. De bad som inte är registrerade som kommunala bad nyttjas även dessa frekvent men där finns ingen kommunal service. Baden är dock viktiga för de som nyttjar baden och fyller en viktigt funktion. Namn Typ av område Service 1 Vitsand Friluftsbad och rekreationsområde Området består av sandstrand c:a 200 meter 2 Furuskär Friluftsbad och strövområde Området består av klippor och sträcker sig c:a 1,5 km. 3 Bäckviken Friluftsbad och strövområde Området består av berg och sand 4 Buskviken ett Friluftsbad och strövområde och två. Området består av berg och sand 5 Borgarudden Friluftsbad och strövområde Området består av berg och sand C:a 1,5 km 6 Telefonviken Friluftsbad och rekreationsområde C:a 150 meter 7 Lörudden Rekreationsområde Området består av klippor/hällar 8 Norrvikssand Friluftsbad och rekreationsområde Området består av klippor/hällar/sand c:a 1 km. 9 Hälludden Taidammen Rekreationsområde 10 Bergafjärden Friluftsbad/camping/rekreationsområde. Området består i huvudsak av sand. C:a 1 km. 11 Juniskär Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand c:a 150 m. 12 Åkersviken Friluftsbad/rekreationsområde Området består i huvudsak av sand C:a 200 m Ej registrerat kommunalt friluftsbad Tillgång till grillplats Ej registrerat kommunalt friluftsbad Endast tillgänglig med båt Ej registrerat kommunalt friluftsbad Endast tillgänglig med båt Ej registrerat kommunalt friluftsbad Endast tillgänglig med båt Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad Registrerat kommunalt friluftsbad med skötsel och tillsyn. Tillgång till omklädningsrum, toaletter Campingen har kiosk, butik och restaurang. Grillplats finns vid stranden Ej registrerat kommunalt frilufts-bad. Tillgång till baja-maja Ej registrerat kommunalt friluftsbad 79

13 Bredsand Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand. C:a 300 m. 14 Sodom Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand. C:a 200 m. 15 Fläsian Friluftsbad / rekreationsområde/camping Området består i huvudsak av sand. C:a 300 m. 16 Vindhem Rekreationsområde Området består av klippor/hällar/sand 17 Bänkåsviken Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand C:a 200 m. 18 Tranviken Friluftsbad/bassängbad/ rekreationsområde/camping. Området består av sandstrand 350 m. 19 Spikarna Rekreationsområde Skorven Området består av klippor / hällar 20 Havstoviken Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand C:a 200 m. 21 Hartungviken Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand c:a 200 m. 22 Grönviken Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand c:a 150 m. 23 Trestenshällan Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand 24 Rödösand / Området består av sand c:a 350 m. Rödön 25 Slädaviken Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand C:a 350 m. 26 Aldernäset Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand C:a 350 m. 27 Eriksdal Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand C:a 50 m. 28 Gistaholmarna Friluftsbad / rekreationsområde Området består i huvudsak av sand C:a 250 m. Registrerat kommunalt friluftsbad. Grillplats Tillgång till baja-maja Registrerat kommunalt friluftsbad. Grillplats finns. Registrerat kommunalt friluftsbad med skötsel och tillsyn. Tillgång till omklädningsrum, och toaletter. Campingen har butik, cafè Grillplats, beachvolley och lekplats finns på stranden. Ej registrerat kommunalt friluftsbad. På området finns toaletter, restaurang. Registrerat kommunalt friluftsbad. Tillgång till omklädningshytt, grillplats och Baja-maja Registrerat kommunalt friluftsbad med skötsel och tillsyn. Tillgång till handikappanpassade omklädningsrum och toaletter. Campingen har butik och restaurang. Tillgång till grillplats på stranden. Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad Registrerat kommunalt friluftsbad. Tillgång till omklädningshytt, grillplats och baja-maja Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad Registrerat kommunalt friluftsbad. Tillgång till omklädningshytt, grillplats och baja-maja Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad Ej registrerat kommunalt friluftsbad 80

28 y" y"27 Badplatser Klingerfjärden y" y" Näset Målås Öråker Ås Birsta y" Friluftsbad, kommunal skötsel Friluftsbad, ej kommunal skötsel74 Numreringen hänvisar till bilaga 5.6 26 25 y" Färsta Vi u nde Alnös Huli Bullås 23 y" 22 y"grönviken t 21 y" ALNÖN Lervik Sundsvall 20 Sidsjöhöjd Sidsjöbodarna - bilaga 5.6 y" Bredsand y"14 y" y"16 19 y" 17 Spikarna y" y" Hamn Sundsvallsbukten 18 Draget 13 ³ 12 Svartvik y" Essvik Storsvedjan Juniskär Nyland 11 y" Njurunda y"10 Kyrkmon Råna Svarthamn RÖDÖN y"havstoviken Ankarsvik 15 24 y" Solberg Marna Bergafjärden y" 9 8 y" Bergabodarna Svala Öjen Norrvikssand Björkön Kråkan Bölen Mingen Pråmviken Björköfjärden 5 y" y"y"4 3" y y"rönnhamn Myrholmen Sands Gårdsjön Björn 2 7 y"lörudden 6 BRÄMÖN Brämösundet Storgrund " y Nyrå Åbodarna Lubban Armsjön Armsjötorpet 0 5 10 km y"1 Bottenhavet 81

Bilaga 5.7 Utflyktsmål och strandleder Förutom att Sundsvallsbor och besökare från andra orter nyttjar några områden i skärgården för aktiviteter som paddling, bada, långfärdsskridskor etc. finns även platser och sträckor efter kusten som är intressanta utflyktsmål och rekreation. I följande sammanställning beskrivs områden och platser som lämnats av föreningslivet och andra organisationer. Efter kusten finns några stigar/cykelvägar/och mindre vägar som särskilt anpassats som cykeloch promenadstråk. Dessa sträcker sig i princip från Kvissleby vägen förbi Sundsvalls stad och ut på Alnön. Potentiellt kan denna stäcka förlängas upp genom hela Alnösundet på fastlandssidan. Därmed finns möjlighet att kustnära ta sig fram längs stor del av kusten. Även om inte hela sträckan är iordningställd idag så finns möjligheter att utveckla kustvägarna och stigarna till en stor tillgång i kommunens friskvårdsarbete. De enskilda besöksplatsernas karaktär varierar då utflyktsmålen har olika förutsättningar och innehåll. Några är fiskelägen och kulturbebyggelse och andra är enkla grillplatser i natursköna områden. Gemensamt är att flera är kända utflyktsmål som man kan ta sig till med bil eller annat färdmedel. Namn Typ av område Service 1 Kustvägen Kustvägen som är 75 km lång, går mellan olika besöksmål utmed en unik kustremsa mellan Hudiksvall och Sundsvall. Här finns fiskelägen, industriminnen, restauranger och caféer, sandstränder, hotell och pensionat, djur och natur, möjlighet till ångloksturer och 2 Galtström Galtströms bruk är ett byggnadsminne av riksintresse och grundades redan 1673 och är Medelpads första största och sista järnbruk. Populärt utflyktsmål 3 Skatan Skatan är namnet på ett gammalt fiskeläge i Sundsvalls södra skärgård med särpräglad idyll och livsmiljö, ett kulturarv. 4 Lörudden Cirka 3 mil söder om Sundsvall ligger Lörudden, eller Löran, fiskeläget med anor från 1600-talet. 5 Brattberget Berget vätter ut mot Sundsvallsbukten och är känt inom bergsklättrarkretsar som ett av Sveriges bästa havsklippor. 6 Svartviks industriminne 7 Strandleden Dingersjö- Sundsvall Svartviks industriminne visar upp träindustrins historia under 170-år. Från lastageplats till skeppsvarv, ångsågverk och massafabrik. Den mer än 1,5 mil långa strandleden från Dingersjö till Sundsvalls inre hamn är asfalterad och möjlig att cykla. Den följer bitvis Ljungan men stor del följer den södra sidan av Sundsvallsbukten. Man passerar både badplatser och lämpliga platser för ett stopp även om man bitvis får passera industriområden och industrihistorisk mark. omväxlande friluftsliv. Restaurang. Tur med ångloket Loke från 1887. Guidade visningar. Restaurang, pensionat, galleri mm parkeringsplatser finns i anslutning till fiskeläget Restaurang och parkeringar finns i anslutning till fiskeläget Vindskydd med grillplats och vacker utsikt. Parkering efter vägen som går över Essvik. Mer info på Sundsvalls klätterklubbs hemsida och sverigeföraren. Utställning och byggnader från industriepoken, vacker park- och trädgårdsmiljö, lekpark med historiskt tema, kägelbana, restaurang, sommarcafé och antikhandel. Platser för stopp finns framför allt vid friluftsbaden man passerar men även andra naturliga stopp finns efter vägen. Vid friluftsbaden finns tillgång till toaletter och soptunnor 82

Namn Typ av område Service 8 Hamnparken I centrala Sundsvalls hamn finns en nyanlagd park med gräsytor, lekpark. Sundsvalls gäst- och båthamn ligger i anslutning till parken. 9 Strandleden Sundsvall - Ortviken Leden sträcker sig från strandområdet i inre hamnen förbi småbåtshamnen vid Ortviksparken och förbi Ortviken. Efter leden finns grönytor, lekplats och rastplatser för vila och fika. Här finns alltid något att vila ögonen på, till exempel sjöfågel, båtar och den vackra utsikten över bukten. 10 Ortviksparken Park och strövområde i anslutning till båthamn. Väl lämpad för Promenad, lek och utflyktsmål. 11 Strandleden Alnösundet Alnösidan Efter stranden söder om Alnöbron på Alnön finns en strandled som går efter vattnet. Efter stigen finns flera platser att stanna till vid. I Alnösundet kan man fortfarande se spår och efter Sundsvalls historia som sågverksstad samt naturligtvis ett rikt naturliv. 12 Ankarsvik Små stränder och strandpromenad som är väl lämpade för picknick och grillning. 13 Spikarna Längst ut på Alnöns sydöstra spets ligger det pittoreska fiskeläget med fiskestugor och båthus i en liten skyddad vik. En gång i tiden var det ett aktivt fiskeläge och bebyggelsen från den tiden finns kvar. Även klipporna på utsidan är ett populärt utflyktsmål med underbar utsikt. 14 Stornäset Vackert område på Alnö norra del. Sandstranden är lämplig för picknick och att titta på fåglar. 15 Framtida strandpromenad Alnösundet på fastlandssidan På fastlandssidan, Alnösundet norr om brofästet finns ett område som till viss del nyttjas som rekreationsoch utflyktsområde. För att förbättra området behövs slyröjning och annan anpassning. Kafé, Casino med restaurang i anslutning till parken. Bänkar, bord och parkering samt närhet till Sundsvalls stads serviceutbud. Strandpromenaden är belyst så att du även kvällstid kan ta en tur dit. Lekpark, bänkar och bord och stor gräsyta Bänkar och lämpliga platser för ett stopp finns efter stigen Ingen särskild service Restaurang med Café i anslutning till hamnen. Goda parkeringsmöjligheter nära hamnen. Området har stigar med trädäck vilket gör det lämpligt för rullstolsburna. Fågeltornet underlättar för fågelskådning. Grillplatser och småvägar 83

Utflyktsmål och strandleder Klingerfjärden - bilaga 5.7 Besöksvärda områden Strandleder 14 Näset Målås Öråker Kustvägen Område med utvecklingspotential 15 Birsta Färsta Bullås u nde Alnös Huli Vi 11 Grönviken 9 10 12 t 2 8 Sidsjöhöjd Sidsjöbodarna ALNÖN Lervik Svarthamn Bredsand RÖDÖN 13 Ankarsvik 7 Vindhem Bredsand Draget Stockvik 5 ³ Allsta 6 Hamn Svartvik Essvik Storsvedjan Åkersviken Juniskär Njurunda Långsjön Sundsvallsbukten Marna Bottenhavet Bergafjärden Råna Solberg Norrvikssand Öjen 1 Bölen Björkön Kråkan Mingen Pråmviken Björköfjärden Rönnhamn Myrholmen Sands 3 Gårdsjön Nyrå Näset Lassöviken Lubban Armsjön Armsjötorpet 0 5 84 10 km 4 2 Brämösundet Storgrund BRÄMÖN

BILAGA 5.8 Förteckning av områden intressanta för fågelskådning Det finns goda möjligheter till fågelskådning längs Medelpads kust året om. De lokaler som anges nedan är platser med god förekomst av fåglar främst sommartid. Medelpads Ornitologiska Förening har som ansvar att stimulera fågelintresset hos allmänheten och verka för fågelskydd och skydd av biotoper. Område Fågelart Övriga uppgifter 1 Nacka båthamn, Ås brygga inklusive Hörningsholmen, Stornäset, Långharsholmen och Sälstenarna En av Norrlands viktigaste rastlokaler för vadare och änder. Viktig häcklokal för änder och gäss 2 Öarna Gråfläsian och Lergrundet med tillhörande småskär 3 Öarna Draget, Storholmsfläsian, Gubben, utsidan Storholmen samt småskär. Viktiga häcklokaler för sjöfågel bland annat silltrut Viktiga häcklokaler för sjöfågel, tärnor, svärta och alkor. 4 Björköviken Viktig rastlokal för änder och vadare. Stornäset är tillgängligt från parkering. Skyltade gångvägar finns Tillgänglig enbart från vatten. Bör ej besökas under tiden 1 april 25 augusti Tillgängliga enbart från vatten. Bör ej besökas tiden 1 april 25 augusti. Tillgängligt via mindre väg från Björkvik och ut till några mindre fiskebodar på östra sidan av viken. 5 Gråskärsbådan Häcklokal för sjöfågel Fågelskyddsområde Tillträdesförbud 1 april 25 augusti 6 Slynghällan Häcklokal för sjöfågel Fågelskyddsområde Tillträdesförbud 1 april 25 augusti 7 Sträckan norr om Lörudden till Truthällan samt från Mannskär till Kalkungsudden inkl Salens Reservat Viktiga rastlokaler och häcklokaler för sjöfågel. Parkera vid Löruddens parkering. Stigar går ut till fyren och längs kusten söderut 8 Klampenborg Viktigt häcklokal för sångare Naturreservat. Från parkeringsplatsen vid båthamnen går stigar runt ön. 9 Östra sidan av Brämön från norra spetsen till södra spetsen Brämökalven Ras- och häcklokal för sjöfågel. 9B Storviksklubben Viktig häck- och rastlokal för sjöfågel 10 Litet skär utanför Vikarbodarna och vassområdet vid Vikarbodarna Mindre häcklokal för framför allt silltrut samt sångare i vassområdet Naturreservat. Tillgänglig från vatten samt stigar på Brämön. Tillgänglig enbart från vatten. Bör ej besökas under tiden 1 april 25 augusti Skäret är tillgänglig enbart från vatten. Bör ej besökas under tiden 1 april 25 augusti. Vassområdet kan besökas alla tider på året. Parkering vid båtbrygga 11 Kalvsundet Rast- och häcklokal för sjöfågel Tillgängligt enbart från vatten. 12 Nordvästra Alnös lövskogsområde Häcklokal för sångare bland annat näktergal. Tillgängligt från bilvägen från Alnö gamla kyrka till Nacka 13 Skrängstabodsviken Rastlokal under hösten för framför allt änder. Tillgängligt via väg mellan Björkvik och Skatan 85

Öråker Målås Birsta Skönvik P 12 Klingerfjärden Nacka 1 P P P Ås Näset Fågelliv - Bilaga 5.8 P Fågelrastplatser Fågellokaler med hög prioritet* Fågellokaler med lägre prioritet* Oklassade fågellokaler Lövåsen Färsta Alnösundet Vi Bullås * Prioriteringar gjorda av Medelpads Ornitologiska Förening Grönviken Sundsvall Lervik ALNÖN Bredsand 11 RÖDÖN Svarthamn Sidsjöhöjd Sidsjöbodarna Bredsand Stockvik 8 Ankarsvik Vindhem Draget 2 Spikarna 3 Storsvedjan Svartvik Nolby Essvik Hamn Sundsvallsbukten Åkersviken Juniskär ³ Råna Svala Öjen Sands Njurunda Solberg P P P P Kyrkmon P Bölen Gårdsjön P Mingen Marna Bergafjärden 13 10 4 5 Bergabodarna Kråkan P Björköfjärden Björn Norrvikssand 14 Pråmviken 7 Storgrund Björkön Lörudden Rönnhamn BRÄMÖN Brämösundet Bottenhavet 9A 9B Nyrå Armsjön P Armsjötorpet P Åbodarna 7 Lubban 6 0 5 10 km 86

Bilaga 6.9 Viktiga områden för fritidsfiske Sportfisket är en av våra största fritidsaktiviteter som kan utövas av såväl gammal som ung. Varje år fiskar c:a 1 miljon svenskar och störst är intresset i norrlands inland och norrlandskusten. Fiske är en unik friluftsaktivitet som ger spänning, naturupplevelser, motion och avkoppling från vardagen på en och samma gång. Fisket skapar också social samvaro med familj och vänner över generationsgränserna. Möjligheten att fånga fisk som man kan äta ger ytterligare en dimension. I Sundsvallsområdet finns massor av bra fiskevatten och kustområdet är en stor resurs som är lättillgänglig. Fisket kan bedrivas både från båt och land. Fisket är dessutom gratis och kan nyttjas av alla oavsett inkomst. Kustområdet består dels av karg kust som exponeras direkt mot öppet hav och dels av inneslutna fjärdar som ligger välskyddade, vilket ger fiskemöjligheter efter många arter. Det mest kända området är Björköfjärden med mycket bra fiske efter abborre och gädda, såväl sommar som vinter. De vanligaste arterna är havsöring, abborre, gädda, sik, harr, lake, id och strömming. Besök www.fiskeisundsvall.se och www.fiskevasternorrland.se för mer information. Det är av stor vikt att bevara tillgängligheten för de områden som har stor betydelse för fisket. Område Typ av fisk och fiske Tillgänglighet/Service 1 Eriksdal Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer. 2 Vränsta Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer. 3 Alnöbron östra Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer.. Populär plats för mete. 4 Lervik Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk främst mört och id), men även sik förekommer, Bra förekomst av harr och öring. 5 Ankarsvik Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer. men med större förekomst av sik, öring och harr. Bra fiskemöjligheter från land. Flera vägar ner till vattnet. Sämre fiskemöjligheter från land. Sämre fiskemöjligheter från land. Sämre fiskemöjligheter från land. 6 Raholmen Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Bra tillgänglighet från klipporna. 7 Södra Alnö Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Sämre tillgänglighet på grund av bebyggelse. Laxfällor under juni t.o.m. september som hindrar fiske. 8 Spikarna Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Sämre tillgänglighet på grund av bebyggelse. Laxfällor under juni t.o.m. september som hindrar fiske. 9 Östra Alnö Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Sämre tillgänglighet på grund av bebyggelse. Laxfällor under juni t.o.m. september som hindrar fiske. 10 Finsta Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer. 11 Alnöbron västra Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer. Populär plats för mete 12 Kaptensudden Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer. Populär plats för mete. Bra fiskemöjligheter från land. Bra fiskemöjligheter från land. Bra fiskemöjligheter från land. 87

Område Typ av fisk och fiske Tillgänglighet/Service 13 Norra kajen Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk Bra fiskemöjligheter från land främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer. Populär plats för mete 14 Oljehamnen Bra område för fiske efter gädda, abborre och vitfisk Bra fiskemöjligheter från land främst mört och id), men även sik, harr, öring förekommer. Populär plats för mete 15 Fläsian Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Bra tillgänglighet från klipporna 16 Bredsand Bra område för fiske efter sik, öring och harr. Bra tillgänglighet från klipporna 17 Vapelnäs Bra område för fiske efter sik, öring, harr och vitfisk, främst mört Bra tillgänglighet från klipporna 18 Juniskär Bra område för fiske efter sik, öring, abborre och harr. Även gädda i Bodviksfjärden. Sämre tillgänglighet på grund av svår terräng och bebyggelse. Placering av laxfällor under juni t.o.m. september som 19 Norra Björkön Område för fiske efter sik, öring, abborre och harr. 20 Björköfjärden Mycket bra fiske efter gädda och abborre från land. Mycket bra fiske i hela Björköfjärden efter gädda och abborre, abborre vintertid. 21 Södra Björköfjärden Mycket bra fiske efter gädda och abborre från land. Mycket bra fiske i hela Björköfjärden efter gädda och abborre, abborre vintertid. 22 Galtström Bra område för fiske efter sik, öring, abborre, gädda och harr. 23 Rödön Bra fiske efter sik, öring och harr från Rödön, Storkalven och Lillkalven. Bra fiske efter strömming i Djupsundet mellan Rödön och Storkalven hindrar fiske på många platser Svårtillgängligt område som nyttjas lite av fritidsfiskare. Placering av laxfällor under juni t.o.m. september som hindrar fiske Dock få bra landfiskeplatser Sämre tillgänglighet från land långt att gå) Finns bra landfiskeplatser, dock lite längre att gå till vissa platser Svårtillgängligt från land. 88

Klingerfjärden Fritidsfiske 1 10 Områden med stor betydelse Näset 2 Målås Öråker - bilaga 5.9 Birsta u nde Alnös Huli Mindre betydelse Ås 11 Färsta Viktiga, men mindre intressanta 3 Bullås Vi Grönviken t 9 13 4 12 Sundsvall Lervik Svarthamn Bredsand 14 Sidsjöhöjd Bredsand Övre Bredsand 16 RÖDÖN Ankarsvik 5 15 Sidsjöbodarna 23 ALNÖN 8 Vindhem 7 6 Draget Stockvik Svartvik Hamn Sundsvallsbukten 18 Essvik Storsvedjan ³ Norra Nyhamn 17 Juniskär Nyland Västbo Njurunda Marna Kyrkmon Bergafjärden Råna Bottenhavet 19 Solberg Norrvikssand Bergabodarna Svala Öjen Björkön Kråkan Bölen Mingen 20 Pråmviken Björköfjärden Rönnhamn Myrholmen Sands Lörudden BRÄMÖN Brämösundet Gårdsjön Björn 21 Storgrund Nyrå Åbodarna Lubban Armsjön Armsjötorpet 0 5 22 10 km 89

BILAGA 5.10 Viktiga områden för kajakpaddling Fler och fler unnar sig att i en kajak få glida fram ljudlöst på ett spegelblankt hav i solnedgången. Kajakpaddling är ett utmärkt sätt att bekanta sig med hav, sjöar och vattendrag samtidigt som man njuter du av lugnet och omgivningen runt omkring sig. Antalet sålda kajaker och uthyrare fortsätter att öka. Många väljer att själv åka ut på en tur men ett stort antal väljer också att åka ut i organiserade grupper. Lokalt i Sundsvall finns möjlighet att välja olika turer, både inomskärs och ut mot öppet hav. Friluftsfrämjandet har en kajaksektion som både genomför utbildningar, organiserar turer och hyr ut kajaker. Friluftsfrämjandet har sammanställt viktiga områden för kajakpaddling i skärgården. Det finns tre större områden som nyttjas i större utsträckning för paddling. Inom varje område finns flera sjösättningsplatser där det är möjligt att komma ner till vattnet eller att dra upp kanoten för exempelvis en fikarast. Ett antal väljer också att ta med tält och övernatta i skärgården och det finns därför utmärkta platser på kartan där det är möjligt att tälta. Utöver platserna som anges på kartan finns områden som kan nyttjas av enskilda och uppfattas av dessa uppfattas som viktiga. Namn Sjösättningsplats Fika- och tältplats 1 Tur runt Tjuvholmen Alt. Kajakcontailner nedanför Lofoto Fikaplats på västra sidan Tur, upp Selångersån. eller vid Petersvik. klippor/sandstrand) 2 Tur runt Gistaholmarna. Eriksdal vid friluftsteatern. Fika på västra sidan av stora Gistaholmen. sandstrand) 3 Tur runt Granön Slädaviken. Fika västra Granön sandstrand) eller Storskäret klippor) 4 Tur kring Kalvarna. Hartungviken. Fika i sundet mellan Kalvarna sandstrand) eller strand mot Yxskär sandstrand) 5 Tur kring Rödön. Hartungviken. Fika på Rödögubben klippor) eller Svarthamn sandstrand alt. klippor) 6 Tur kring småöar Spikarna. Fika på Känningen sand/stenstrand) 7 Tur kring Snöskär och Storholmen. Spikarna. Fika på Storholmen nära hamnen) eller på Snöskär sand/stenstrand) 8 Tur efter stranden mot Vindhem. Spikarna. Fika nära Vindhem. klippor/sand/stenstrand) 9 Tur efter stranden mot Klampenborg. Juniskär. Fika Klampenborg eller Hamnsbådarna klippor) 10 Tur förbi Klösorna, Högön, Skigan. Juniskär. Fika på västra Skigan klippor) eller östra klippor). Fika även på västra sidan av Klösorna klippor) 11 Tur kring Brämön. Lörudden. Fika på Brämön i sundet mot Kalven sandstrand) Flera fikaplatser ofta klippor) 12 Tur efter stranden söderut mot Skatan. Lörudden. 13 Tur in till Skatan, Lubban. Björköfjärden, Vikarebodarna. Fika på Furuskär sandstrand), norra Mannskär sandstrand 90

2 Klingerfjärden Paddelturer - bilaga 5.10 # Tältning Huli Öråker Birsta Målås Färsta Vi Näset 3 Bullås Paddeltur Sjösättnings-/fikaplats Intressant område Alnösundet 4 Sundsvall 1 Lervik ALNÖN Bredsand RÖDÖN 5 Svarthamn Sidsjöhöjd Sidsjöbodarna Bredsand Ankarsvik Nedre Bredsand Draget 8 Spikarna 6 7 Storsvedjan Svartvik Nyhamn Essvik Norra Nyhamn 9 Åkersviken Juniskär Sundsvallsbukten ³ 10 Råna Njurunda Solberg Kyrkmon Marna Bergafjärden Bottenhavet Bergabodarna Norrvikssand Öjen Bölen Mingen Kråkan Björköfjärden Myrholmen Pråmviken Björkön 11 Lörudden Rönnhamn BRÄMÖN Sands Gårdsjön Björn Brämösundet Storgrund 12 Nyrå Åbodarna Armsjön Armsjötorpet Lubban 13 0 5 10 km 91

BILAGA 5.11 Områden för långfärdsskridskor Skridskoåkning på spegelblank is en vacker vinterdag hör till en av friluftslivets allra finaste upplevelser. Där finns rytm, fart och naturkänsla, oavsett om man befinner sig på en liten skogssjö eller i havsbandet. Långfärdsskridskoåkning är en friluftsaktivitet som passar såväl ung som gammal, starka som mindre starka då åkförmågan beror mer på teknik än styrka. Intresset för långfärdsskridskoåkning ökar då vi i Sverige har mycket goda förutsättningar. För många är långfärdsskridskoåkning en livsstil som både ger motion samtidigt som det är en utflykt i naturen. I Sundsvall finns bra förutsättningar för långfärdsskridskoåkning. Snöfattiga och kalla vintrar kan ge underbara isar på havet. Det är ganska vanligt att man åker ut i privata grupper men det finns också föreningar som samordnar turer på vattendrag i Sundsvallstrakten. Skärgården är ett av dom viktigaste områdena. Föreningen långfärdsskridsko Sundsvall arrangerar både kurser och genomför turer. Föreningen har lämnat förslag på områden som är allmänt kända och nyttjas av många. Beroende på isförhållandena finns ett antal intressanta turer efter kusten med bra påstigningsplatser. Plats för stopp och fikarast avgörs oftast av om det är en naturskön plats, isförhållanden, vind och sol. Gärna en bit från bebyggelse. Namn Typ av tur Övrigt 1 Stornäset I början av säsongen turer upp mot Eriksdal och ner i Alnösundet. Senare på säsongen Parkeringsplats för 15 bilar vid bryggan. ner mot Slädaviken och Rödön, ibland över till Söråker. 2 Eriksdal Tur som startar i norra delen av Alnö, ut på Klingerfjärden eller ner mot Alnöbron. Parkering för ca 10 bilar 3 Småbåtshamnen vid Alnöbrons fäste Tur efter västra stranden av Alnö. Begränsat med parkeringsplatser. 4 Slädaviken Tur som startar vid östra stranden av Alnö Ca 8 parkeringsplatser ner mot Rödön 5 Rödö Brygga Tur som startar vid bryggan på Alnöns östra strand. Efter kusten alternativt över mot Rödön 6 Spikarnas hamn Längs Alnön eller förbi Rödön mot Tynderö. Sent på säsongen, februari eller mars. 7 Inre hamnen Stadsnära tur som kan gå ner mot Bredsand eller förbi Tjuvholmen mot Alnö. Ett tredje alternativ är uppför Selångerån, se upp för grus på isen under alla broar 8 Klampenborg Uppför Ljungan förbi Kvissleby, ibland möjligt att åka mot Bredsand. 9 Bodviksfjärden I januari är det vanligt med turer innanför öarna i Juniskär, en månad senare kan det vara möjligt att åka upp mot Draghällan eller ner förbi Bergafjärden mot Lörudden. 10 Myrbodarna Björköfjärden runt, till Skatan och ut mot havet. 11 Galtströms hamn Sent på säsongen, längs kusten mot Lörudden eller söderut mot Norrfjärden. 12 Löruddens fiskehamn Februari och mars, ibland över till Brämön eller söderut längs kusten. Begränsat med parkeringsplatser Gott om parkeringsplatser Gott om parkeringsplatser Ca 8 parkeringsplatser. Svårt att hitta parkeringsplats. Parkering vid småbåtshamnen. Parkeringsplatser på kajen, begränsat om det är snörik vinter. Gott om parkeringsplatser. 92

Långfärdsskridskor Klingerfjärden 2 Viktiga turer Nacka Skönvik 1 4 Målås Öråker Birsta Färsta 3 u nde Alnös Huli - bilaga 5.11 Övriga turer Numreringen anger platser för påstigning Aldernäset Bullås Vi Grönviken t ALNÖN 5 Lervik Sundsvall 7 Svarthamn Bredsand RÖDÖN Sidsjöhöjd Ankarsvik Sidsjöbodarna 6 Spikarna Vindhem Bredsand Draget Stockvik 8 Svartvik Hamn Essvik Storsvedjan ³ Sundsvallsbukten Åkersviken Juniskär 9 Njurunda Marna Kyrkmon Råna Bergafjärden Bottenhavet Solberg Bergabodarna Öjen 1 2 Lörudden Björkön Kråkan Bölen Mingen Sands Norrvikssand Pråmviken 1 0 Gårdsjön Björköfjärden Rönnhamn Myrholmen BRÄMÖN Brämösundet Björn Storgrund Nyrå Åbodarna 1 1 Armsjön Armsjötorpet 0 5 Prästviken 10 km 93

Bilaga 5.12 Dykning och sportdykning Dykning, sportdykning är speciellt på så vis att de som dyker ofta dyker i många olika områden och styrs av ett antal faktorer. Tillgång till båt, tillgång till vägar ner till dykplatser och styrs ofta av att utrustning är tung att bära omkring på. Många dykare drivs dessutom av en nyfikenhet och upptäckarlusta i att hitta nya dykställen. Majoriteten av dykningen går ut på att leta och att hitta rester av människan under ytan. Artantalet är i Östersjön är lågt, men det finns många av varje art och en intressant blandning av sötvattensarter och saltvattensarter. En sötvattensfisk kan här ses simma sid vid sida med en saltvattensfisk. Det är något som man som dykare inte kan uppleva på särskilt många ställen i världen. Här finns även fantastiska skogar av kransalger och blåstångsbälten fulla av liv. I Sundsvall finns lämningar efter verksamheter längs de olika kuststräckorna i form av vrak, vrakdelar, pirer, rester av pirer och skräphögar där diverse ting samlats under åren. Fartygsvrak äldre än hundra år med tillhörande föremål har samma skydd i lag som fornlämningar på land2 kap.1 kulturminneslagen). Skyddet gäller på samma sätt för okända fornlämningar som för de kända och registrerade. Runt omkring Sundsvall finns det ett antal dykplatser som bara går att nå med båt och denna möjlighet utnyttjas så ofta möjligheterna finns. Föreningen Lagunen, som är en aktiv dykklubb, har valt ut och beskrivit de viktigaste områden för dykning och sportdykning. 1. Alnösundet Fastlands- och ö-sidan) 2. Utsidan Alnö Området från Ripsandsviken och utefter Alnön norrut ända upp till Eriksdal) och området mot Timrå/Söråker 3. Sundsvalls hamn med Tjuvholmen som gräns. 4. Svartviksområdet. 5. Bergafjärden och Björköfjärden 6. Galtström och Lubban-området 7. Öar och grund. 8. Selångersån och Ljungan 1. Alnösundet Fastlandet Skönvik till Petersvik samt ö-sidan Eriksdal till Ripsandsviken Längs stränderna runt Alnösundet finns unik dykning inte bara i Sverigeområdet utan sett ur östkusten, Sverige och även internationellt sett. De områden som främst utforskats och dykts igenom är de där man kommer ner med bil till strandlinjen där lämningar efter verksamheter finns så grunt som på en meters djup ner till 40 meter. Vid dykplatsen Röde finns det 5 olika vrak varav ett på c:a 20 meters djup) är väldigt välbevarat och står upprätt nere på bottnen. På väg upp från detta vrak kan man simma runt bland lämningar av spink och dyka vid 2 vrak på c:a 12 meters djup för att följa spinken och bråten in mot istigningsplatsen och avsluta dyket genom att simma på minst 2 vrak, samt flera vrakdelar. För mer information om Rödevraken se: http://hem.spray.se/sisleg/ovrerode/dagbok.html Eftersom flertalet kajer, bryggor och verksamheter funnits på Alnön finns massvis med lämningar efter ångbåtsbryggor, sågverkskajer och liknande som är lättillgängliga men andra nås enbart med båt. Den mesta dykningen sker söder om Eriksdal. Alnösundet utforskas löpande och systematiskt av flertalet medlemmar och c:a 60% av dyken som genomförs i Sundsvallsområdet genomförs i Alnösundet på ö- sidan på grund av tillgängligheten. Vindhem är den plats där i princip alla nybörjare danas i konsten att vara under vatten, det är en idealisk övnings och skolplats. Lättorienterad, enkelt att gå i och ur med de olika "skolboksexempel" som skall användas och en botten som inte är så känslig för de rörelser dykare gör med fenor och annat. Här övar sig även flertalet rutinerade dykare i rutinåtgärder och Vindhem erbjuder dessutom en hissnande upplevelse med s.k. drop-offs klippväggar som reser sig flertalet meter under vattnet lodrätt. 94

2. Utsidan Alnö I dessa områden dyks det mindre, här finns inte samma tillgång till nerfarter och det finns historiskt sett mindre aktiviteter i området. Ripsandsviken och Bänkåsviken besöks med jämna mellanrum med, men här är vi mycket mer beroende av de boendes goda vilja. Vid Spikarna och Skorven dyks det med jämna mellanrum med, i övningssyfte och för att se de stim med spigg och annat som går in i detta område under sen vinter/tidig vår. Ofta utgår vi då från lotsarnas hamn, vi har en bra dialog med dem. Även här beror dykningen mycket av möjligheter från boende i området. Trestenshällan är en alternativ övnings- och skolplats, den ligger skyddat om Vindhem inte kan agera skolplats. Det är en bra övningsmiljö för nybörjare och avancerade dykare. Det är ett mer privat område men här finns en bra dialog med de boende som tycker det är kul att vi dyker upp där med jämna mellanrum. De övre områdena är grunda och svåra att komma åt utan båt. Det har varit tal om att utforska detta område mer men då mer mot Timråsidan eller runt öarna och grunden i området. 3. Sundsvalls Hamn Tjuvholmen. Runt Tjuvholmen ligger minst 3 vrak och även den gamla kajen erbjuder en hel del sevärdheter. I Sundsvalls hamn i direkt anslutning till Vindskärsudde ligger 4 vrak som är relativt välbevarade och mycket intressanta ur dykperspektiv. Ett antal kurser runt om marinarkeologi har genomförts runt dessa samt ett av tjuvholmsvraken se: http://www.divingsweden.com/swe/dykplatser_vvrak.htm 4. Svartvik - Svartviksområdet är en gammal bruksmiljö. Dykningen i området har avklingat och gått i vågor. Det finns ett antal vrak som dykare vill ha tillgång till och gamla kajer med mera. Utsläpp, saneringsarbeten och byggnationer kan vara en orsak till att det inte dykts så mycket i området de senaste åren. 5. Bergafjärden och Björköfjärden Både Bergafjärden och Björköfjärden med dess närhet till Galtström och Svartvik och sina skyddade lägen gör dem intressanta att utforska närmare, det dyks sporadiskt i dessa områden idag. I Björköfjärden finns det ett antal vrak och vrakdelar, bl.a. pråmar som misstänks komma från Galtsröms bruk. 6. Galtström och Lubbanområdet I Galtström och Lubban finns det flertalet lämningar på land och även i havet som dykare tycker är intressanta och fascinerande. Rester av verksamheten finns även bevarad i havet både i form av vrak, rester av kajer och hamnar. Sommaren 2009 kommer dykarklubben Lagun att tillsammans med Marinarkeologiska sällskapet MAS) genomföra en marinarkeologisk inventering i området för att dokumentera vad som finns och som kan forskas vidare runt. Det är ett område som kommer att bli mycket intressantare för dykare genom detta arbete. 7. Öar och grund- Runt öar och grund längs Sundsvall kust finns flera lämningar efter vrak somliga mer dokumenterade än andra. Gråskärsbådan var plats för en marinarkeologisk utgrävning för några år sedan, och det finns mängder av vrak, vrakrester i dessa områden både kända och okända. Detta kräver tillgång till båt och det finns ett antal dykare som ofta dyker runt öarna och grunden runt Juniskär, Lörudden, Brämön, Revhällan, Storgrundet och Trillingen. 8. Ljungan och Selångersån I Selångersån dyks det relativt sällan men är intressant med tanke på de fornlämningar som ligger i den. Det är stor risk för att skada utrustningen och det är så skitigt att det tar tid att rengöra grejerna gör det ointressant. Ljungan i sin tur erbjuder unik dykning vid Nedansjö och resterna av kraftverket och fabriksområdet som finns där. Det är en dykplats som är Sverige och världsunik och det kommer löpande förfrågningar från dykklubbar runt om i Sverige, Norge och även Storbritannien som vill dyka i det området. Många har dykt i forsnackar mm under sin utbildning i strömdykning eller bara för att titta på de fiskar som finns att se på i strömmande vatten harr, öring och lax. 95

Dykområden Klingerfjärden - bilaga 5.12 Mycket intressanta Intressanta Näset Djupkurvor Målås Öråker 6m Birsta Åssjön Färsta 20 m Bullås Vi u nde Alnös Huli 10 m 50 m Grönviken Sjöfartsverket publiceringstillstånd 09-01619 t ALNÖN Sundsvall 1 3 Lervik Svarthamn Bredsand RÖDÖN 2 Sidsjöhöjd Ankarsvik Spikarna Sidsjöbodarna Vindhem Bredsand ³ Draget Stockvik 4 Svartvik Hamn Essvik Storsvedjan Åkersviken Juniskär Njurunda Torpet Kyrkmon Råna Sundsvallsbukten 5 7 Bergafjärden Bottenhavet Solberg Norrvikssand Öjen Björkön Kråkan Bölen Mingen Björköfjärden Sands Björn Nyrå Åbodarna Lubban Armsjön Armsjötorpet 0 5 96 Rönnhamn 5 Gårdsjön 10 km Lörudden Pråmviken 6 Brämösundet Storgrund 7 BRÄMÖN

Bilaga 5.13 Båtliv Svenskarna är ett båtintresserat folk och båtlivet är en av de största fritidsaktiviteterna sommartid. Naturligtvis beror det till stor utsträckning på att Sveriges skärgård ger förutsättningar för ett rikt båtliv. Antalet vuxna personer per fritidsbåt är ca åtta vilket enbart kan matchas av Norge, Finland och Nya Zeeland. I Tyskland är det 185 personer per båt. Man kan med fog påstå att vi är ett båtintresserat folk och antalet båtar ökar. I Sundsvall finns flera hamnar som ägs och sköts av föreningar men det finns också ett stort antal båtar vid privata bryggor. I den nya gästhamnen i Sundsvalls inre hamn erbjuds bra service med dusch, kök, sopstation och inte minst tankstation. Detta har bidragit till att antalet båtar som åker efter kusten väljer att åka in för att ta del av det som erbjuds i stadskärnan. Det finns flera naturliga ankringsplatser som nyttjas vid dagsturer och övernattningsplatser. Intresseföreningen för Utsjöbryggor i Sundsvall och Timrå kommuner har pekat ut viktiga platser för båtlivet. Intresseföreningen omfattar 11 klubbar från Njurunda i söder till Söråker i norr. Intresseföreningen företräder c:a 880 båtar/båtägare och mer än 1500 medlemmar. Det ökande antalet små och medelstora fritidsbåtar innebär ett ökat tryck på anläggningar, bryggor och populära naturhamnar. Större båtar är som regel utrustade med toaletter med septitank och även utrymme att tillvarata sopor. Båtfolk i småbåtar har samma naturbehov som båtfolk i större båtar men måste som regel uträtta sina behov på eventuella ankringsplatser. Trycket på populära ställen medför snart att omgivande skog förvandlas till latrin. Därför ser båtorganisationerna det som en nödvändighet att i första hand lösa toalettfrågan Gistaholmarna och Storkalven Öbergs Udde). Namn Typ av område Service 1 Gistaholmarna 62º29 18 N, 17º24 38 O Brygga på NV delen av den större av holmarna. Kommer att ersättas med ny brygga under 2009. 2 Nacka Båthamn Liten lokal anläggning på norra delen av Alnön för närboende. 3 Alvik, Alnön Hamn för Alnö BK i det gamla färjeläget. Plats för drygt 50 båtar. 4 Gustavsberg Liten lokal anläggning i södra delen av Alnösundet för närboende. 5 Vindhem 62º21 19 N, 17º25 33 O Sommarhamn för många medlemmar i Intresseföreningens klubbar med ungdoms- och tävlingsverksamhet. 6 Spikarna Gammal fiskehamn och lotsplats som domineras av sommarboende. Gästplatser och boj för gästande båtar. 7 Snösköret gul) SSO Spikarna. Naturhamn med angöring mot klipporna och stenstrand vid gynnsamma vindar för ett fåtal båtar. 8 Storkalven Öbergs Udde) Brygga på södra udden av ön i sundet mellan Yxskäret och Storkalven. Ny brygga 2008. Vid populär badstrand. 9 Kalvsundet Storkalven) Naturhamn. Angöring till klippor i södra delen av sundet. 10 Djupsundet gul) Sandstrand i sundet mellan Rödön och Storkalven. 11 Svarthamn gul) Naturhamn på östra sidan av Rödön med angöring mot klippor vid gynnsam vind. Ingen service. De närliggande klubbarna Fagervik och Wifstavarv sköter bryggan och området. Toalett och sophantering. Tidvis finns restaurang öppen. Ingen organiserad service. Ingen service. Söråkers BS sköter bryggan och området. 97

Namn Typ av område Service 12 Rödögubben gul) Naturhamn. Angöring mot klippor på norra delen, vid gynnsamma vindar. 13 Stornäskajen gul) Gammal ångbåtskaj på nordöstra Alnö. 14 Lånharsholmen gul) Naturreservat, norr Stornäskajen, med möjlighet till angöring till gammal lastplats från söder. 15 Tjuvholmen Gammal kaj och populärt utflyktsmål sedan gammalt för sundsvallsborna. Historiskt intressant. 16 Ortviken Ortvikens MK) Hamn för Ortvikens MK med plats för c:a 50 båtar. 17 Småbåtshamnen Hamn för Sundsvalls BS med plats för Toalett och sophantering 62º23 37 N, 17º20 54 O c:a 275 båtar. 18 Cityhamnen Hamn med plats för c:a 100 båtar + 62º23 20 N, 17º19 10 O gästplatser. 19 Gamla gästhamnen Gamla gästhamnen i Sundsvall med närhet till Cityhamnen 20 Svartviksfjärden Hamn för Sundsvalls Njurunda BK, Klampenborg, med 50 båtplatser + angöring mot gamla industrikajer. 21 Bodviksfjärden småbåtshamn Hamn för närboende i Juniskär. Boj för gästande båtar. 62º17 40 N, 17º26 52 O 22 Björnen gul) Ö vid inloppet till Bodviksfjärden med angöring mot klippor i nordväst vid gynnsamma vindar. 23 Norrvikssand Populär sandstrand och angöring vid gynnsamma vindar. 24 Junibosand Fiskehamn med sommarboende. Säker angöring vid betongpir 25 Lörudden 62º13 51 N, 17º39 24 O Fiskehamn med sommarboende. Få men säkra platser för gästande båtar. 26 Skatudden Angöring mot klippor på norra Brämön vid gynnsamma vindar. 27 Norrhamnen Brämön Fiskehamn med fyrplats. Angöring vid gynnsamma vindar till betongbrygga vid fyren. 28 Sanna Gammal brygga i Brämösund som är utdömd. Angeläget att den rustas upp eftersom det är en populär angöring för besökare till Brämön. 29 Kalvsundet Naturhamn med populär badstrand på Brämöns södra udde. 30 Lubban 62º10 23 N, 17º31 11 O Svenska kryssarklubbens utsjöbrygga norr Galtström. 31 Skatan Fiskehamn med sommarboende. C:a 10 62º11 39 N, 17º30 25 O platser för gästande båtar vid restaurang. 32 Björköfjärden Populära badstränder för båtar och boende, i östra delen av fjärden 33 Bergafjärden Nybyggda bryggor för lokal båtklubb 62º16 23 N, 17º27 48 O med gästplatser finns. Full service finns med tankmöjligheter Sophantering och tank finns. Restaurang/Café sommartid. Viss service finns med sommaröppen restaurang Viss service finns med torrdass. Sommaröppen restaurang med viss service. Service finns i form av toa och sophantering 98

Klingerfjärden Birsta Alnösundet 1 2 Båtliv - bilaga 5.13 Öråker Målås Hovid Maland Johannedal 3 Ås 14 13 Näset Angöringsplats Hög priorietet Lägre prioritet Angöringsområde Hög priorietet Lägre prioritet i Vi Bullås Grönviken Haga 18 Skönsberg Korsta 19 17 16 Sundsvall Södermalm Sidsjön Bredsand Vaple Svartvik Storsvedjan Kvissleby 15 20 4 ALNÖN Lervik Hartungviken Ankarsvik Bänkåsviken Draget Nyhamn Hamn Essvik Juniskär Nyland 9 10 8 7 5 21 22 6 Spikarna Sundsvallsbukten RÖDÖN 11 12 ³ Råna Njurunda Solberg 33 Marna Bergafjärden 23 Bottenhavet Svala Bergabodarna Norrvikssand 24 Öjen Bölen Slätterna Mingen Kråkan Björköfjärden Björkön Pråmviken Rönnhamn 25 26 BRÄMÖN 27 Sands Gårdsjön 31 32 Storgrund Brämösundet 28 Nyrå 29 Armsjön 30 Lubban 0 5 10 km 99

100 Farled med tillåten vattenskotertrafik

Djupkurvor Klingerfjärden - bilaga 5.15 3m 6m Näset 10 m Målås Öråker Birsta 20 m Åssjön Färsta Vi u nde Alnös Huli Sjöfartsverket publiceringstillstånd 09-01619 Bullås Grönviken t ALNÖN Lervik Svarthamn Sundsvall Bredsand RÖDÖN Sidsjöhöjd Ankarsvik Spikarna Sidsjöbodarna Vindhem Bredsand Draget Stockvik Hamn Svartvik Essvik Storsvedjan Åkersviken Juniskär Njurunda Marna Kyrkmon Råna ³ Sundsvallsbukten Bergafjärden Bottenhavet Solberg Bergabodarna Öjen Norrvikssand Björkön Kråkan Bölen Mingen Björköfjärden Rönnhamn Myrholmen Sands Lörudden Pråmviken BRÄMÖN Brämösundet Gårdsjön Björn Storgrund Nyrå Åbodarna Lubban Armsjön Armsjötorpet 0 5 10 km 101

Klingerfjärden Jordartskarta - bilaga 5.16 Torv Lera och/eller silt Finsediment på isälvssediment Finsta Näset Sand, huvudsakligen svallsand Öråker Birsta Målås Maland Ås Älvsand på finsediment Svallgrus och klapper Isälvssediment, sand-block Älvsand på isälvssediment Lövåsen Färsta Alnösundet Vi Bullås Morän Tunna eller osammanhängande finsediment på morän Tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg Grönviken Berg Fyllning Korsta ALNÖN Från SGUs geologiska kartdatabaser. Sveriges geologiska undersökning SGU) Lervik Sundsvall Bredsand Fagerdal Ankarsvik Sidsjöbodarna Vindhem Övre Bredsand Bredsand Draget Vaple Norra Nyhamn Spikarna ³ Nyhamn Hamn Sundsvallsbukten Storsvedjan Svartvik Essvik Juniskär Åkersviken Västbo Skottsund Njurunda Kyrkmon Kråksta Marna Råna Solberg Bergafjärden B Svala Bergabodarna Norrvikssand Öjen Bölen Uddarna Kråkan Björkön Lörudden Slätterna Mingen Pråmviken Björköfjärden Myrholmen Rönnhamn BRÄMÖN Sands Gårdsjön Brämösundet Björn Storgrund Nyrå Åbodarna Lubban 0 5 10 km 102

0 0 0 0-80 0 Sundsbruk Birsta Sundsvall dal Öjen Målås Gärde Skönsberg Skönsmon Bredsand Vaple Svartvik 0 Njurunda Hovid Johannedal Västbo Solberg 0 0 0 Essvik 0 0 Vi Ankarsvik Nyhamn Bölen Lervik Nacka 0 Slädaviken Nyland Juniskär ALNÖN 0 Mingen Bänkåsviken 0 0 Torpet 0 Ås 0 0 Hartungviken 0 0 0 0 0 0 0 Bergabodarna Uddarna 0 5 10 km M Bottentyper - bilaga 5.17 Batymetri, lokal 0 0 0 0 Kråkan h l 0-90 -80-70 0 0 Sediment Recent sedimentation Gashaltiga sediment Fyllning Tunt ytlager av bottenmaterial Geologisk formation Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Geologisk formation, isälvssediment Postglacial silt Postglacial finsand Postglacial sand och grus Postglacial grus och sten Morän 0 0 0 0 RÖDÖN Björköfjärden 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Pråmviken 0 Bottenmaterial 0 Björkön 0-70 Rönnhamn Postglacial lera, gyttjelera och lergyttja Postglacial silt Postglacial finsand Postglacial sand och grus Postglacial grus och sten Glacial lera Glacial silt och finsand Glacial / interstadial silt--sand Isälvsavlagring i allmänhet Morän Moränlera och lerig morän Glaciala / interglaciala sediment Sedimentär berggrund Kristallin berggrund Geologisk formation, sedimentärt berg Sonartäckning Sonartäckning -70-80 0 0 0-70 0 0 0-90 0 0-90 -90 0-70 0 BRÄMÖN 0 0 0-70 0 0 0 Lermäktighet i meter Från SGUs maringeologiska kartdatabaser. Sveriges geologiska undersökning SGU) 2009. Dnr: 30-596/2009-70 -90-70 -70-80 -80 5 10 15 20 25 Bottenhavet -70 0-70 0-70 -80-80 -80 0 ³ -90-70 -80-90 -8 103

u nde Alnös Miljögifter Klingerfjärden - bilaga 5.18 Potentiellt förorenade områden g SGU:s provpunkter h Näset g h Målås Öråker Birsta Åssjön Färsta Bullås Vi Huli Grönviken ALNÖN Lervik Svarthamn g h Sundsvall Bredsand RÖDÖN Sidsjöhöjd Ankarsvik Spikarna g h t Sidsjöbodarna Vindhem Draget Stockvik h Hamn g Sundsvallsbukten Svartvik Essvik Åkersviken Storsvedjan Juniskär Bredsand Allsta Kyrkmon Solberg Njurunda Långsjön Råna Marna Bergabodarna Björköfjärden Brämösundet Gårdsjön Björn Nyrå Näset Åbodarna Armsjön Armsjötorpet 5 104 Lörudden Rönnhamn Myrholmen 0 Björkön Pråmviken Norrvikssand Kråkan Mingen Sands Bottenhavet Bergafjärden Bölen Öjen ³ 10 km Lubban Storgrund BRÄMÖN

Deponier och dumpning Klingerfjärden?? Näset? Målås Öråker Birsta?? Färsta?? h Tipplats för muddermassa?? Industritipp i bruk Nedlagd industritipp Nedlagd soptip Bullås? Grönviken t? Vi u nde Alnös Huli Åssjön - bilaga 5.19 ALNÖN? Lervik Svarthamn Sundsvall Sidsjöhöjd Bredsand RÖDÖN?? Ankarsvik Spikarna Sidsjöbodarna Vindhem Bredsand Draget h Stockvik ³??? Svartvik? Storsvedjan? Hamn Essvik Åkersviken Juniskär Njurunda Kyrkmon Råna Sundsvallsbukten Marna? Bergafjärden Bottenhavet Solberg Öjen Björkön Kråkan Bölen Mingen? Lörudden Pråmviken Björköfjärden Rönnhamn Myrholmen Sands h Norrvikssand Bergabodarna BRÄMÖN Brämösundet Gårdsjön Storgrund Björn Nyrå Åbodarna Lubban Armsjön Armsjötorpet 0 5 h 10 km 105

Länsstyrelsens kustinventering Klingerfjärden - bilaga 5.20 Fysisk påverkan Starkt påverkad Tydligt påverkad Näset Målås Öråker Mindre påverkad Naturvärde Ås Birsta Oklassificerat Färsta Klass 1, högsta naturvärde Bullås Klass 2, mycket högt naturvärde Vi u nde Alnös Huli Klass 3, högt naturvärde Grönviken t ALNÖN Lervik Svarthamn Sundsvall Bredsand Sidsjöhöjd RÖDÖN Ankarsvik Spikarna Sidsjöbodarna Vindhem Bredsand Draget Stockvik Hästhagen ³ Norra Nyhamn Hamn Övre Tunbyn Svartvik Essvik Storsvedjan Sundsvallsbukten Åkersviken Juniskär Nolby Njurunda Marna Kyrkmon Bottenhavet Bergafjärden Råna Solberg Bergabodarna Svala Öjen Norrvikssand Björkön Kråkan Bölen Mingen Björköfjärden Rönnhamn Myrholmen Sands Brämösundet Gårdsjön Björn Nyrå Näset Åbodarna Lubban Armsjön Armsjötorpet 0 5 106 Lörudden Pråmviken 10 km Storgrund BRÄMÖN

BILAGA 5.21 Biolog Ronnie Nordström Beskrivning av miljökontorets kustinventering Miljökontorets inventeringar har skett från kommunen i norr till söder i stort och främst mellan 1997 och 2003 på sensommar/höst med undantag av bl.a. salamanderinventeringar som sker vår och försommar. Ekonomisk karta i 1:20 000 och 1:10 000, har varit grundmaterial, där tekniken har varit att dels följa kustlinjen med utvik utåt vattnet och dels gå inåt land parallellt kustlinjen på återväg, i vissa fall i flera linjer, samt följa upp bäck- och våtmarksstråk mot havet. Intressanta naturmiljöer har följts upp oavsett utbredning. Kartmaterial har använts för att fånga upp våtmarker, småvatten bäckar främst, liksom avrinningsområden, men även för orientering i fält. För att täcka den stora arealen kust och resursbegränsning, har ett flertal tekniker använts, allt från vandring längs/ parallellt/ vinkelrätt kust med vadare, inventeringar från båt och kajak samt dykningar. Huvudtekniken har varit att vandra längs stranden med utvik utåt vattnet och inåt land. Grunden har varit en förutsättningslös inventering med stor areell täckning, inklusive öar, där inte fullständiga karteringar gjorts men tillräckliga för bedömningar. Likaså ingår områden inåt från kust för att fånga in funktionella mindre avrinningsområden. På Alnön har området från Stornäset i söder till Eriksdal i norr gåtts hela vägen, liksom stora delar av nordvästra och västra Alnön.Övriga delar av ön har på grund av bebyggelse fått mer riktade inventeringar. Hörningsholmen, Kalven-Lillkalven och delar av Rödön, har också gåtts igenom, liksom öarna söder om med några undantag. Några befintliga reservat, med omgivning, har gåtts igenom för att få referensvärden, främst Stornäset på Alnön. Från Bergafjärden har hela kusten följts till länsgränsen i söder, med undantag för bebyggda områden, där mer begränsande områden gåtts igenom. I övrigt har delsträckor främst utan/liten bebyggelse gåtts igenom. Båt har använts i Bodviksfjärden, Ållerviken, Bergafjärden och hela Björköfjärden-/sundet och vid provfisken. Kajak har använts under 2003 för kompletterande undersökningar längs kusten och öarna utanför. Ett antal dykningar har kompletterat båt och strandnära inventeringar, där även vadarbyxor och vattenkikare använts. Provfiske genomfördes 2002, med översiktliga kompletterande växtkarteringar. Växt./djurmaterial i vatten har samlats in under strandinventering från vadardjup med vadarbyxor och långskaftad håv-slängskrapa. Likaså har insamling skett från både båt, kajak och vid dykningar. Materialet har frusits ned/lagts i sprit för senare genomgång om inte bestämning kunnat göras redan i fält. Områdesgränser har sedan ritats in i GIS med hjälp av flygbilder, där även finjusteringar har gjorts. Fotodokumentationer över inventerade områden finns. Rapporten har en slagsida till grundområden. Det beror på den direkta interaktionen med näraliggande fastland. Den relativa fördelningen mellan grund-/och djupområden är också mycket sned inte minst i Bottenhavet. I stort allt liv i vattenmiljöer har också någon anknytning till grundområden. Här har också direkt fysisk påverkan störst betydelse exempelvis infrastruktur, bebyggelse, båthamnar, muddring, vindkraftverk, areella näringar. Förutom funktionell påverkan kan fysiska avgränsningar bidra till skydd. Bedömningarna bygger på Naturvårdsverkets vägledning 5739: Skydd av marina miljöer med höga värden. Exempel på kriterier som använts är: Representativitet: karakteristiskt för den här kuststräckan exempelvis klipp-och blockstränder Raritet: vad är sällsynt för den här kusten. Sällsynta och unika miljöer, exempelvis flacka strandängar. Landhöjningsmiljöer med åtföljande successioner som i sig skapar värdefulla miljöer Naturlighet: frånvaro av exploatering och negativ påverkan. Större funktionella områden Stort antal växt-och djurarter, men även mer artfattiga. Variationsrika biotoper. Prioriterade naturtyper exempelvis: grunda vikar, kustvåtmarker, grundområden och glosjöar. Områden för födosök, rast, reproduktion och uppväxt Arter vid sin utbredningsgräns Sällsynta och hotade arter 107

108 Bilaga 5.22

109

110 851 85 sundsvall tfn: 060-19 10 00 www.sundsvall.se