Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se
Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta områden inom internationella relationer med utgångspunkt från central och aktuell vetenskaplig litteratur inom ämnet. Särskild vikt läggs vid studenternas förmågor och färdigheter att självständigt applicera och kritiskt förhålla sig till analyser av internationell politik. Efter avslutad kurs ska den studerande kunna demonstrera fördjupade kunskaper om teoretiska analysperspektiv, normativa förhållningssätt samt empiriska förhållanden inom internationell politik
Kursinnehåll Kursen behandlar tre olika övergripande teman: - Internationell politisk teori - Internationell rätt och internationella relationer - Humanitär intervention Varje tema behandlas i två föreläsningar och ett seminarium.
Examinerande moment Ett PM till varje seminarietillfälle. Välj en av frågorna; besvara den i ett PM om 1000-1250 ord. PM:en lämnas in vid seminarietillfället. Samtliga seminariefrågor ska förberedas för diskussion. Närvaro vid seminarierna är obligatorisk. Aktivt deltagande förväntas. Gruppindelning kommer inom kort!
Examinerande moment Hemtentan: Författa ett PM om 1700-2200 ord. Uppgiften publiceras på kursens hemsida under v. 45. En analysuppgift där ni ska visa att ni tillgodogjort er materialet på kursen och att ni praktiskt kan använda det ni lärt er, teoretiskt, på något eller några utvalda fall. Deadline: 22/11 kl. 15. Skickas in via mail. Betyg: På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För G krävs G på samtliga PM samt på hemtentan. För VG krävs VG på hemtentan samt på minst två av de tre PM:en.
Föreläsning 1 Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar teorier och begrepp för att förstå och förklara fenomen och händelser inom världspolitiken. Syftet? - Historiskt: att undvika framtida konflikter och säkra fredliga utbyten. - Idag är världspolitiken mer komplex och kräver förståelse och förklaring av allt fler fenomen. - Nya teorier och begrepp, och omformulering av de gamla, behövs för att förbättra vår förståelse och ge oss stöd i utformandet av bättre policies och praktiker.
Internationell politisk teori En grov uppdelning av teorier om internationella relationer: - Realism - Idealism/liberalism - Kritiska teorier
Internationell politisk teori Realistiska teorier fokuserar på stater och deras relationer i termer av makt, främst militär och politisk makt; d.v.s. förmågan att få andra aktörer i det internationella systemet att agera så att de främjar den egna statens intressen. Idealister/liberaler fokuserar på skapandet av en fredlig värld genom integration, särskilt ekonomisk integration, av länder in i det internationella systemet. Kritiska teorier fokuserar inte främst på hur länder, eller det internationella systemet, kan bli framgångsrikt, utan formuleras ofta som kritik mot realism och/eller liberalism. Exempelvis konstruktivister, utmanar dessa teorier genom att påpeka att makt, suveränitet och andra centrala begrepp inte existerar naturligt i internationella relationer, utan är sociala konstruktioner som kan förändras av människors beteende.
Internationell politisk teori Realister fokuserar i regel på vikten av att bevara ordning i det internationella systemet. De förordar därför oftast ett bevarande av det rådande systemet status quo. Att förändring inte sker är något positivt. Det finns alltså en grundläggande konservatism inom realismen. Idealismen/Liberalismen fokuserar på att öka människors frihet och ser därför gärna förändringar av status quo som leder till förbättringar för stater och individer. Ibland används t.o.m. termen revolutionism (Wight).
Internationell politisk teori Fyra analysnivåer inom internationell politisk teori: - Den globala nivån - Mellanstatliga nivån - Statsnivån - Individnivån
Klassisk och neoklassisk realism Realismen förstår och förklarar internationella relationer i termer av makt, kallas därför ofta för Realpolitik. De filosofiska grunderna: - Thukydides (400 talet före kristus): Det peloponnesiska kriget. De starka gör det det de har makt att göra. De svaga accepterar det de måste acceptera. - Niccolò Machiavelli, Fursten (1513): Historien upprepar sig. En härskare kommer av nödvändighet behöva avvärja hot mot sin stat - bevara sin makt! Ändamålen helgar medlen. - Hobbes, Leviathan (1651): Homo homini lupus. Människan är en varg mot andra människor. Sluter sig samman och ger upp beslutandemakt till suveränen, den enväldige monarken, för skydd. Detta skapar ett nytt osäkert internationellt tillstånd ett anarkiskt system utan någon överordnad suverän. Ett tillstånd av pågående eller potentiellt krig.
Klassisk och neoklassisk realism Realismens grundläggande antaganden: 1.Människan är egoistisk och intressemaximerande. 2. Internationella relationer är i grunden och av nödvändighet konfliktfyllda. 3. Statens överlevnad och säkerhet är det huvudsakliga värdet. 4. Internationell politik är repetitiv. Ingen utveckling sker.
Klassisk och neoklassisk realism Den moderna realismen uppstod under 1800- talet, i och med nationalstatens uppkomst i Europa. Särskilt efter Tysklands återförenande 1871, kom den tyske rikskanslern Otto von Bismarcks utrikespolitiska hållning att beskrivas som Realpolitik; detta ses som den första moderna tillämpningen av ett realistiskt förhållningssätt. Kom dock ihåg att skilja på Realismen som teori och som politisk strategi!
Klassisk och neoklassisk realism Realismen vidareutvecklade som tankeskola under 1900-talet: En av de viktigaste tänkarna var Hans J. Morgenthau (1948): Människans animus dominandi - lust till makt leder till konflikt. Likt Machiavelli argumenterar Morgenthau för att det bör finnas olika uppsättningar av moraliska sfärer: en för den privata och en för den politiska. Den politiska etiken är mer tillåtande den kan tillåta oss göra sådant som inte skulle vara acceptabelt inom den privata (sociala) etiken.
Klassisk och neoklassisk realism Finns det alltså en realistisk etik? Vilka är de normativa antagandena bakom realismen? Finns det en grundläggande distinktion mellan politisk teori (teorier om det goda livet ) och internationell politisk teori (teorier om överlevnad ) (Wight)? För realismen är det internationella systemet anarkiskt lämnar det något utrymme för moral i det internationella systemet?
Klassisk och neoklassisk realism Nationell säkerhet och statens överlevnad förutsätter att det finns några viktiga värden att skydda! En viktig utveckling inom realismen, från Thrasymachus (de styrande styr i sitt eget intresse) via Machiavelli till Hobbes; från elitens intressen till skyddandet av folket och folkets intressen; folkets uppfattningar om ett gott liv. Jackson: Det går inte att upprätthålla distinktionen mellan politisk och internationell teori. Den senare förutsätter den tidigare. Det finns en pluralism i världen - mellan olika kollektiva uppfattningar av det goda livet - som vi vill skydda. Är det anarkiska systemet nödvändigt för att upprätthålla denna pluralism?
Modern realism På 1950-60-talet skedde stora förändringar inom samhällsvetenskaperna generellt, och även inom studiet av internationella relationer; den behavioralistiska revolutionen - man ville hitta objektiva, kvantifierbara metoder för att förklara och förutse politiska skeenden.
Modern realism Strategisk realism Thomas Schelling (1960): The Strategy of Conflict. Den strategiska realismen Fokus på staters beslut och handlande inom utrikespolitiken. När politiska ledare befinner sig i situationer där de måste lösa diplomatiska eller militära problem måste de tänka strategiskt (ett eko från Machiavelli). Schelling ville förse politiska ledare (i främst USA) med verktyg för detta; spelteoretiska analyser. Stater betraktas som rationella aktörer som ständigt förhåller sig till andra aktörers handlingar. En viktig skillnad mot Machiavelli som (i Fursten) analyserade endast den ena parten. Diplomati och internationella relationer handlar i grunden om att man förhandlar och köpslår för att undvika konflikt; ett socialt, ömsesidigt, men i grunden osäkert samspel.
Modern realism Neorealism En annan variant av realismen som uppstod vid samma tidpunkt var Neorealismen; ser också stater som rationella aktörer, det grundläggande värdet som överlevnad, och det internationella spelet som i grunden osäkert. Kenneth Walz: Man and the State of War (1959), Theory of International Politics (1979). Fokuserar mer på hur omgivningen, det internationella systemet, påverkar staters handlande, snarare än på den enskilde aktörens handlande. Karaktären på systemet avgör handlandet. Fokus på supermakter som de huvudsakliga aktörerna. De agerar i ett anarkiskt system, men olika system är olika stabila: Kalla krigets bipolära system sågs som stabilt, medan t ex mellankrigstidens multipolära system sågs som mindre stabilt. Vad kan vi säga om dagens system? Unipolärt?