STUDIEHANDLEDNING Hälsa Etik Lärande, del 1 HEL 1 Vårterminen 2011

STUDIEHANDLEDNING Hälsa Etik Lärande, del 1 HEL 1 Vårterminen 2011

Innehållsförteckning Lärandemål... 4 Obligatoriska moment... 7 Uppföljning av frånvaro... 10 Examination... 10 Allmän information... 13 Litteraturlista... 15 Campusbussen...17 2

HÄLSA - ETIK LÄRANDE, del 1 det första programintegrationsmomentet vid Hälsouniversitetet att lära tillsammans för att arbeta tillsammans WHO, 1988 Hälsouniversitetets (HUs) intentioner och arbetsformer präglas av ett hälsooffensivt och vetenskapligt förhållningssätt, helhetssyn på människan och ett självständigt livslångt lärande. Interprofessionell kompetens tränas i form av gemensamma utbildningsmoment som en förberedelse för ett framtida lagarbete mellan professioner. Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of care Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002). För att uppnå Hälsouniversitetets lärandemål börjar samtliga grundutbildningar med att gemensamt studera Hälsa - Etik Lärande, del 1, (HEL 1). Under kursen ska du tillägna dig en helhetssyn på människan genom att studera samspelet mellan människan och hennes omvärld och hälsans villkor ur ett etiskt, existentiellt, sociologiskt, psykologiskt och biologiskt perspektiv. Avsikten är att starta processen med att utveckla en gemensam värdegrund för fortsatta studier och arbete. Detta utbildningsmoment möjliggör också att studenten kan träffa patienter redan under första terminen av sin utbildning. Utbildningarna på HU bedrivs med problembaserat lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens eget ansvar för lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till det framtida yrket. Centralt i studierna är arbetet i små grupper, så kallade basgrupper. Varje basgrupp har en lärare som handledare. I basgrupperna under HEL 1 blandas studenter från de olika utbildningsprogrammen och studieorterna (Linköping och Norrköping). Tre eller fyra basgrupper bildar en storgrupp, som har gemensamma seminarier för fördjupade diskussioner. Programintegrationen, alltså organisationen för samverkan mellan olika utbildningar, arbetar för att främja framtida samarbete och fokuserar på det interprofessionella lärandet. Under studietiden förekommer ytterligare programintegrationsmoment. 3

Lärandemål för HEL I (från kursplanerna) Efter genomgånget moment ska studenten kunna definiera och analysera begrepp i teoriområden kring hälsa, etik och lärande, samt använda dessa som teoretiska förklaringsmodeller för att kunna visa på en helhetssyn på människan och hennes hälsa redogöra för huvuddragen inom lagstiftningen som reglerar hälso- och sjukvården, samt socialtjänsten belysa konsekvenserna av etiska ställningstaganden med hjälp av olika etiska resonemangsmodeller tillämpa ett problembaserat arbetssätt i lärprocessen beskriva och analysera processer för lärande, individuellt och i grupp Innehåll Under integrationsmomentet Hälsa Etik Lärande tillägnar sig den studerande en bred förståelse för teoretiska modeller och koncept inom - hälsa och sjukdom relaterat till o hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder ur ett biologiskt och psykosocialt perspektiv o hälsorisker/riskfaktorer o behandling och sjukdomsprevention - vetenskapligt förhållningssätt - epidemiologi - etik - kunskap och lärande - kvalitetsarbete/förbättringskunskap Specifika mål Tema - Hälsa Hälsoavsnittet tar sin utgångspunkt i hälsa snarare än i ohälsa, dvs. ett salutogent betraktelsesätt. Detta inleds med en reflektion kring de egna föreställningarna om de vanligaste folksjukdomarna. Sedan belyses hur man kan arbeta för att främja hälsa och begreppen hälsa och livskvalitet ges en teoretisk förankring. Det individuella hälsoperspektivet appliceras på samhällsnivå, där hälsan i befolkningen, dvs. folkhälsan och hälsans villkor, bearbetas. Hälsoproblem i dagens moderna samhälle analyseras och ges en teoretisk förankring särskilt vad det gäller livsvillkor och miljö, arbetsliv och ohälsa, hälsans fördelning, livsstil samt hälsorisker i olika befolkningsgrupper. Ett biopsykosocialt perspektiv introduceras. Även epidemiologisk metodik, prevention och hälsopolitik behandlas. Mål Du ska kunna redogöra för den lagstiftning som reglerar hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt känna till huvuddragen avseende mål och intentioner för dessa verksamheter kunna identifiera hälsofrämjande åtgärder och förklara begreppen prevention och promotion kunna analysera hälsa och sjukdom ur ett biopsykosocialt perspektiv 4

kunna analysera begreppen hälsa och livskvalitet ur olika perspektiv kunna identifiera folkhälsoproblem ur både individ- och samhällsperspektiv med hänsyn till livsstil och livsvillkor, genus, klass och etnicitet kunna identifiera olika grupper i samhället med speciella hälsorisker och behov av stöd kunna tolka epidemiologiska data kring ohälsa och hälsorisker i befolkningen Förbättringskunskap Anställda inom hälso- och sjukvården har ett uppdrag att ständigt jobba med utveckling och förbättring av verksamheten. Förbättringskunskap är ett kompetensområde som handlar om kunskap om hur olika metoder och verktyg används men också om attityder och förmågor. Dessa tränas i grundutbildningen parallellt med att den professionella kompetensen utvecklas. Det första utbildningsmomentet genomförs i form av ett individuellt förbättringsarbete under HEL 1. Mål Du ska kunna identifiera behov av förbättring, baserat på evidens och beprövad erfarenhet beskriva förbättringskunskapsprojekt med lämpliga verktyg genomföra mätningar och utvärdera resultatet av föreslagna åtgärder Tema - Etik Utifrån en reflektion kring egna värderingar, egen moral och egna ideologiska ställningstaganden, diskuteras vilka konsekvenser dessa kan få för den framtida yrkesrollen. Vardagliga etiska dilemman i det kommande yrket identifieras och bearbetas genom en teoretisk förankring. Yrkesetiska koder och forskningsetiska regler appliceras på relevanta situationer. Mål Du ska kunna identifiera och analysera etiska dilemman som kan uppkomma i framtida yrkesverksamhet kunna diskutera synen på människan ur olika perspektiv förstå människosynens betydelse för vård- och omsorgsarbete samt för forskningen kunna diskutera konsekvenserna av olika etiska resonemangsmodeller Tema - Lärande Utifrån en reflektion om det egna lärandet, samt med pedagogisk teori, läggs grunden för studier som präglas av problembaserat och studentcentrerat lärande. Betydelsen av livslångt lärande för att möta kraven på ett professionellt förhållningssätt i arbetet diskuteras. Kontinuerliga diskussioner baserade på egna erfarenheter och upplevelser som förankras teoretiskt ska ge möjligheter att utveckla ett medvetet förhållningssätt till det egna lärandet. Mål Du ska kunna definiera och analysera begreppen kunskap och lärande kunna dokumentera, analysera och styra ditt eget lärande 5

kunna använda fakta och teori i en problembearbetning för att visa på din förmåga att bygga upp egen kunskap kunna analysera vad som sker i en grupp under lärprocessen Målpyramider 6

Obligatoriska moment När dessa moment har blivit godkända/registrerade rapporteras 4,0 högskolepoäng i LADOK alla basgruppsträffar (varje student bedöms individuellt) alla storgruppsseminarier (utvärderas men bedöms ej) kommunikationsövningen (utvärderas men bedöms ej) bibliotekskunskap (obligatorisk närvaro) individuell etikuppgift (redovisas senast 4 mars, utvärderas) individuellt förbättringsarbete (redovisas senast 10 mars, utvärderas) individuell skriftlig sammanfattning/slutreflektion av HEL 1 (redovisas senast 10 mars, diskuteras) Basgruppsarbetet Problembaserat lärande bygger på att en mindre grupp studenter träffas regelbundet för att tillsammans utifrån ett scenario formulera inlärningsmål och sedan bearbeta och diskutera denna nya kunskap. En basgrupp består av cirka åtta studenter och en handledare. I HEL 1 träffas basgruppen minst två gånger i veckan. Basgruppshandledarens roll är stödja gruppen och vägleda den i dess arbete med problembearbetning, lärprocess och grupprocess. Riktlinjer för studierna är formulerade som målbeskrivningar (se ovan) och kompetensmål/krav (se nedan). Ett sätt att stimulera diskussionen i basgruppen kan vara att använda sociala medier redan under första delen av problembearbetningen. Tyvärr har inte alla grupprum tillgång till dator, men då kan du som student ta med en egen dator som gruppen kan ha nytta av. Utvärdering av basgruppsarbetet Utvärdering, d v s att bedöma sig själv, bli bedömd och bedöma andra, är både ett mål och ett medel som sker fortlöpande i problembaserat lärande. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själva och gruppens arbete i slutet av varje basgruppstillfälle. Använd gärna den mall som finns för utvärdering av student och handledares funktion. Även de kriterier som finns för slutexaminationen kan användas vid återkoppling/utvärderingen i basgrupper. Lär gärna kompendiet Kontakt - Samtal - Intervju av K Forslund som finns i ITs learning. Bedömningskriterier för basgruppsarbetet Studenten bedöms av basgruppshandledaren. arbetar enligt en problembearbetningsmodell är förberedd och aktiv tar ansvar för sitt eget och gruppens arbete och inlärning har ett professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, presentera fakta, sammanfatta, bemötande osv) ger och tar återkoppling samt åtgärda eventuella brister Storgruppsseminarier Storgruppseminarier är en kompletterande arbetsform till basgruppsarbete där centrala områden och frågor i kursen diskuteras. Seminariet syftar till att träna studenternas förmåga att presentera ett problem inom temats teoriområde och att leda ett samtal som leder till fördjupade kunskaperna. En hög aktivitetsnivå förväntas av alla studenter. 7

Seminarierna avser att stimulera en fördjupad förståelse inom ämnesområdet, men också att främja kommunikationen inom storgruppen. Målsättningen är att inhämtade kunskaper tillsammans med egna erfarenheter används för att belysa frågor som väckts i basgruppsarbetet. Samtidigt tränas muntlig framställning och argumentation. Basgrupperna inom storgruppen turas om att förbereda och leda seminarierna. Det är fyra seminarier under HEL 1 en basgrupp i storgruppen har ansvaret, dvs värdskapet, för planering och genomförande av var sitt seminarium. Värdgruppen inbjuder de andra basgrupperna att komma in med förslag på inslag eller aktivitet till seminariet. Värdgruppen ansvarar för att seminariet blir omväxlande och att inte helt likartade inslag görs av basgrupperna. Planeringen av seminariet för både värdskapsgruppen och de andra basgrupperna måste ske utanför schemalagd tid Utvärdering av seminariet Närvaro är obligatorisk. Vid seminariet utvärderas gruppens och dess medlemmars förmåga att presentera sitt innehåll, teorietisk förankring och kritiskt förhållningssätt som leder till en fördjupad diskussion i storgruppen. Denna utvärdering görs av både studenter och handledare. Seminariedeltagare och handledare utvärderar muntlig framställning ämnesinnehåll informationskällor initierande och bemötande av frågeställningar arbetsfördelningen inom basgruppen Kommunikationsövning PBL innebär också ett lärande kring grupprocesser. För att synliggöra detta tränas kommunikation och arbete i grupp bl.a. genom att videofilma en övning där basgruppen arbetar med en uppgift. Videoinspelningen analyseras och diskuteras tillsammans med handledaren. Aspekter att belysa är bland annat professionellt förhållningssätt vad är det och hur syns denna kompetens? Bibliotekskunskap PBL innebär inte bara att formulera egna inlärningsmål, utan också att söka relevant litteratur. Därför finns ingen given kurslitteratur. Rekommenderad litteratur har gjorts tillgänglig som referensexemplar och finns på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB och på Campus Norrköpings bibliotek, CNB. Fler tips för integrationsmomentet HEL 1 finns på http://guide.bibl.liu.se/hel. Under HEL 1 anordnas tillfällen att tillsammans med bibliotekarie träna informationssökning. Etikuppgift Syftet med uppgiften är att medvetandegöra hur etiska ställningstagande kommer in i olika yrkesroller. Uppgiften är obligatorisk och individuell. Resultatet presenteras och utvärderas i basgruppen. Instruktionen finns i ITs learning, i mappen Kursmaterial/Etik. 8

Förbättringsarbete Inom hälso- och sjukvården pågår ett ständigt arbete kring utveckling/forskning och kvalitetssäkring. Förbättringskunskap är en teorigrund för hur man kontinuerligt ska arbeta med detta samtidigt som man utövar sitt yrke. Som en introduktion till förbättringskunskap och dess metoder gör alla studenter under HEL 1 ett individuellt förbättringsarbete. Förbättringsarbetet redovisas vid ett storgruppsseminarium. Vid seminariet utvärderas varje students förbättringsarbete av både studenter och handledare (se kompendiet Individuellt förbättringsprojekt). Slutreflektion Centralt i PBL är att synliggöra och utgå från det man redan kan, och att reflektera över vad och hur man lär. Att reflektera innebär att tänka om det man tänker eller gör. Detta underlättas om man samlar dokument kring olika lärsituationer, t ex basgruppsarbetet, i en så kallad portfolio. Portfolion utgör därmed i första hand en metod för att organisera, planera och utvärdera det självstyrda lärandet över tid. Portfolion ger också underlag för att kommunicera med andra om det egna lärandet och hur man utvecklas, bl.a. i basgruppens utvärdering. Brevet till mig själv När HEL 1 startar -skriv ett brev som innehåller dina tankar kring Varför har jag valt den här utbildningen? Vilken bild har jag av yrkesrollen/professionen? Vad bär jag med mig för erfarenheter och kunskaper? Vilka förväntningar har jag på utbildningen och mina studier? Vad tror jag att problembaserat lärande - PBL kommer att innebära för mig? Brevet till mig själv syftar till att träna reflektion och dokumentation på individuell nivå, om var jag börjar och hur jag utvecklas i mitt lärande. kritiskt förhållningssätt att skriva på olika nivåer till olika mottagare. Vad är skillnaden mellan officiell och inofficiell dokumentation (brev, anteckningar, dagbok eller blogg), mellan att skriva om sig själv respektive att skriva om andra människor (patienter, klienter, brukare eller kunder), mellan offentligt och privat? För att dokumentera saker om sig själv måste man ta ställning till om vad man vill delge andra och vad man vill hålla för sig själv. När du läser brevet senare ger det underlag för granskning och reflektion kring din egen lärprocess. När HEL 1 avslutas ska du skriva en reflektion (obligatorisk uppgift) så att studiekamrater och handledare i basgruppen kan ta del av de erfarenheter som du gjort under kursen, och vad du tänker om din egen utveckling under dessa veckor. Utgå från din text i Brevet till mig själv som du skrev när du började din utbildning för ett par veckor sedan. 9

Uppföljning av frånvaro Eventuell frånvaro vid basgruppsträffar, seminarier och kommunikationsövningen kan kompletteras. Kompletteringen ska vara godkänd före examinationen. Frånvaro vid högst 2 obligatoriska tillfällen Frånvaron hanteras inom basgruppen tillsammans med basgruppshandledaren. Basgruppen ska ha en strategi för hur frånvaro hanteras och följs upp. För den enskilde studenten gäller att inte bara inhämta den kunskap som bearbetats i basgruppen utan att på ett i samråd med basgruppen överenskommet sätt komplettera basgruppens arbete, t ex med en fördjupad litteraturuppgift som redovisas i basgruppen. Frånvaro vid fler än 2, men mindre än 5 obligatoriska tillfällen Basgruppshandledaren handlägger frågan i samråd med kursledningen. Frånvaro vid 5 eller fler obligatoriska tillfällen Frånvaron leder till att basgruppsarbetet inte blir godkänt. Ledningen för HEL 1 handlägger frågan vidare, men grundprincipen är att studenten bör få en ny möjlighet att genomföra integrationsmomentet. Omfattande frånvaro eller passivitet i basgruppsarbetet (vilket innebär att det obligatoriska momentet underkänns) kan innebära att möjligheten till examination stoppas (se respektive programs kursplaner). Examination av HEL 1 Examinationsuppgiften bygger på grundprinciperna i basgruppens arbetsätt. Vid examinationen ska studenten demonstrera sin förmåga att bearbeta en specifik situation/scenario genom att använda kunskaper som är relevanta och viktiga för bearbetningen, relaterat till scenariot och till målen för HEL 1. Examinationen är både skriftlig och muntlig, och bedömningen utgår från kriterierna (se nedan). Vid examinationen ska varje student också göra en reflektion/självvärdering av sin insats. Denna reflektion betygssätts inte. Förutsättningar, kriterier mm presenteras vid en föreläsning och i Anvisningar för examinationen i HEL 1. Dessa finns i ITs Learning i Mappen Kursmaterial/Examination. Regler/tider/anmälan Anmälan till examination görs senast fredag den 4 mars via Studentportalen http://www.student.liu.se. Se särskild instruktion i ITs där finns kurskoden för respektive program. För att anmäla sig till tentamen krävs att du är registrerad och har hämtat ut e- postadress (=LiU-ID) med användarkod och lösenord. Examination av utbildningsavsnittet Hälsa - Etik Lärande, del 1, äger rum i två delar, måndag den 14 eller 15 mars och 16 eller 17 mars (se schemat). Du genomför examinationen på samma ort som du har haft dina basgruppsträffar. Ta med legitimation till examinationen, se examinationsregler enligt Ordningsföreskrifter vid tentamensskrivningar. 10

Inga andra hjälpmedel än blanka papper, penna och radergummi (se Anvisningar för examinationen ) är tillåtna om det inte finns ett beslut om särskilt stöd. Detta måste beviljas i god tid före examinationen. Vänd dig till http://www.student.liu.se/funkis eller din studievägledare http://www.hu.liu.se/ledning_kansli/studentenheten/studievagledning?l=sv Resultatet av examinationen redovisas som 6,5 högskolepoäng i LADOK, cirka 10 arbetsdagar efter genomförd examination. Du får automatiskt ett mail med resultatet. Omexamination äger rum den 9 och 11 maj. Anmälan görs via http://www.student.liu.se senast den 29 april. Tid och plats annonseras i ITs learning och på HEL 1 hemsida http://www.hu.liu.se/hel_1?l=sv Bedömningskriterier vid examinationen Mallen för självvärdering kan användas vid basgruppsarbetet som en träning inför examinationen. A) Problembearbetning Det finns utarbetade kriterier för bedömning av problembearbetning, vilka också kan användas för bedömning av basgruppens arbete med scenarier, seminarier eller andra uppgifter. Kriterierna gäller flera olika aspekter, dels förmågan att göra val och skapa sammanhang i problembearbetningen, dels förmågan att hantera teori och fakta med ett kritiskt förhållningssätt. 1. Förmåga att göra val och skapa sammanhang Bedömningskriterierna gäller: studentens förmåga att nå överensstämmelse mellan de olika delarna i problembearbetningen. studentens förmåga att skapa samband mellan problembearbetningens olika delar. Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna: Var mina problemformuleringar relevant i relation till de problemområden jag sett i scenariot? Hur har jag motiverat mina val? Hur har jag lyft fram det som är relevant utifrån innehåll och mål i HEL? Hur hänger hela min bearbetning ihop, finns det en överensstämmelse mellan alla delar i bearbetningen och ett inre sammanhang/en röd tråd? Har jag tillämpat teori och fakta på scenariot? 2. Förmåga att hantera teori och fakta Bedömningskriterierna gäller: kunskapens omfattning (mängd), och förklaringsvärde i problembearbetningen kunskapens karaktär (ytlig eller djup) kunskapens vetenskapliga förankring Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna: Hur relevanta är mitt val av teori och fakta? Hur har jag förklarat den teori och fakta jag använt mig av (taxonimisk nivå= beskriva, analysera)? Hur har jag värderat den teori och fakta jag använt mig av? B) Kritiskt och professionellt förhållningssätt 3. Förmåga till kritiskt förhållningssätt och förmåga att lyssna och att engagera gruppens deltagare i diskussionen 11

Bedömningskriterierna gäller: studentens förmåga att ha ett kritiskt förhållningssätt, dvs kunna skilja på egna åsikter i förhållande till vedertagen kunskap. studentens förmåga att lyssna för att lära, ställa relevanta frågor och följdfrågor som inbjuder till diskussion. C) Övrigt 4. Förmåga att värdera sin egen insats (påverkar inte bedömningen vid examinationen) Bedömningskriterierna gäller studentens förmåga att se styrkor och eventuella brister i problembearbetningen, teorikunskaper och kritisk värdering av dessa, samt det professionella förhållningssättet. 12

Allmän information Självstudier Studierna är på heltid. Den schemalagda tiden är begränsad till ca 15 timmar per vecka för att ge tid för både individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. Att lära sig att på ett effektivt sätt utnyttja den egna tiden är en del av träningen i kursen. Det kan gälla att söka information, bearbeta kunskap, förbereda basgruppsträffar och seminarier mm. Det kan vara en god idé att dokumentera läst litteratur tillsammans med reflektionen över val och hantering av ny information i form av ett skriftligt underlag inför varje basgrupp. Detta underlag blir sedan en samlad dokumentation av lärprocessen i HEL 1. Föreläsningar Föreläsningar används för att ge en introduktion till ett tema, eller för att ge en sammanfattning av ett ämnesområde. Föreläsningarna belyser bl.a. aktuell forskning inom ett ämnesområde och kan underlätta bearbetning av svårtillgängliga ämnesområden. Några föreläsningar är mer informationsinriktade. Digital lärplattform - ITs learning En webbaserad lärplattform används för dokumentation av egna studier, basgrupps- och storgruppsarbetet. Den kan också användas för kommunikation mellan individer eller grupper i HEL 1. Allt kursmaterial finns inlagt i ITs learning. Logga in via Studentportalen https://www3.student.liu.se/portal/ Har du frågor kring HEL 1, hör av dig till kursledningen eller läs i Vanliga frågor och svar i ITs. Kursansvarig är också närvarande i samband med någon av pauserna under föreläsningsdagarna för att kunna svara på frågor. Resurspersoner Som komplement till litteratur och föreläsningar kan studenterna själva kontakta lärare/resurspersoner inom olika ämnesområden för att få specifika frågor belysta, hjälp med ytterligare litteratur mm. Kursutvärdering Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete av form och innehåll i HEL 1. För att kunna bedöma om förändringar leder till förbättringar krävs utvärderingar, och särskilt viktig är den utvärdering ni studenter gör. Denna termin kommer tre olika enkäter för att utvärdera olika delar av HEL 1 1) en kursutvärdering kallad KURT från fakulteten 2) en utvärdering av din basgruppshandledares funktion 3) en utvärdering av föreläsningar och examinationen Alla enkäter är elektroniska. Ta dig några minuter att fylla i dessa! Resultatet av tidigare terminers utvärderingar finns att läsa i ITs learning. Brandsäkerhet Inför varje schemalagd aktivitet är var och en ansvarig för att lokalisera närmaste nödutgång. Vid brandlarm ska alla lämna lokalen och samlas på anvisad plats. När räddningstjänstens insatsledare gett klartecken kan respektive verksamhet återgå. 13

Studierektor/Examinator Univ lektor Johanna Dahlberg E-post: johanna.dahlberg@liu.se Telefon: 010 10 38671 Administratör Marianne Lindwall E-post: marianne.lindwall@liu.se Telefon 010-10 37722 eller 10 38676. Besöks/postadress Pedagogiskt Centrum Hälsans Hus, ingång 14, plan 12 Campus-US, Linköping Hemsida http://www.hu.liu.se/hel_1/huvudsida Ansvarig bibliotekarie Sonja Eriksson. E-post: sojer@bibl.liu.se 14

Litteraturlista Hälsa Kursens teman berör många ämnen och områden och listan ska ses som en guide till relevant litteratur. Utöver listans böcker finns en mängd likvärdig litteratur som kan användas. Det finns vetenskapliga tidskrifter som berör kursens innehåll och som bör användas, många kan läsas på nätet via Hälsouniversitetets bibliotek (HUB) http://www.bibl.liu.se/universitetsbiblioteket/hub?l=sv Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur, 1991. Boorse C. Health as a Theoretical Concept, Philosophy of Science, Vol. 44, No. 4. (Dec., 1977), pp. 542-573 Brylde, B. & Tengland P-A. Hälsa och sjukdom en begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur, 2003. Eriksson, K. Hälsans idé. Stockholm: Liber, 1997. Hirdman, Y. Genus - om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber, 2001. Nordenfeldt, L. Livskvalitet och hälsa är nu utgången från förlaget, men en särskild upplaga av den har tryckts upp och finns att köpa för 200 kr styck. Kontakta administratör Anna Schenell, e-post: anna.schenell@liu.se Orth-Gomér, K., Perski, A. Preventiv medicin i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, 2008. Pellmer, K & Wramner B. Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber, 2002. Vetenskapligt förhållningssätt Ohlsson, H & Sörensen, S. Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber, 2001. 15

Thurén, T. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber, 2007. Etik Länk till SMER:s publikationer http://www.smer.gov.se/bazment/4.aspx Silva da A.B. & Ljungqvist M. Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige. Lund Studentlitteratur, 2003. Silfverberg, G (red). Nya vägar i vårdetiken Lund Studentlitteratur, 2006. Stolt, C-M., Medicinen och det mänskliga. Stockholm, Natur och kultur, 2003 Tännsjö, T. Döden är förhandlingsbar, Stockholm: Liber, 2009. Lärande Adler, Björn & Holmgren, Hanna. Neuropedagogik: om komplicerat lärande. Studentlitteratur, 2 uppl, 2006. Crain, W. Theories of Development. Concepts and applications. (Third Edition) Prentice Hall, Englewood Cliffs, New Jersey 07632, 1992. Hård af Segerstad, H, Helgesson M, Ringborg, M, Svedin, L. Problembaserat lärande - idén handledaren och gruppen. Stockholm: Liber, 1998. Ingen bild Förbättringskunskap Woods, D.R. Problem-based Learning: How to gain the most from PBL. Hamilton: McMaster University. 1994. Elg M (red) Att lyckas med förbättringsarbete - förbättra, förändra, förnya. Lund: Studentlitteratur, 2007. Bojestig M, Peterson A. Bästa möjliga varje gång Professionell kunskap och förbättringskunskap broar till bättre vård, Landstinget i Jönköpings län, Qulturum 2007 http://www.lj.se/info_files/infosida32905/kliniska_boken_flygblad2.pdf 16

Campusbussen Hälften av studenterna har studieort i Linköping och hälften i Norrköping. Detta innebär resor för vissa studenter. Bussar avgår varje timme från Linköping resp. Norrköping (www.liu.se/campusbussen/ ). Antalet bussar beror på antalet resenärer, vilket kan innebära väntetider. Resorna är gratis med LiU-kortet. Campusbussen körs måndag till fredag. Inga turer under helger, röda dagar eller dagar utan undervisning. Linköping - Norrköping Campus US Campus Valla Campus Valla Campus Norrköping Södra entrén Vallfarten Fysikhuset Norrtull 07.00 * 07.10 07.45 08.10 * 08.20 08.55 osv varje timme fram till osv varje timme fram till osv varje timme fram till 17.10 * 17.20 17.55 osv varje timme fram till Norrköping - Linköping Campus Norrköping Norrtull Campus Valla Fysikhuset Campus Valla Vallfarten Campus US Södra entrén 07.00 07.35 * 07.45 08.20 08.55 * 09.05 osv varje timme fram till osv varje timme fram till osv varje timme fram till 17.20 17.55 * 18.05 osv varje timme fram till *: hållplatsen trafikeras utan tidsangivelse 17