Disposition Dynamiska effekter av tåg på broar Raid Karoumi Avdelning för Bro- och stålbyggnad, KTH Introduktion Vilka krav ställer normen Simulering av dynamisk respons Hur stämmer teorin med mätningar Pågående forskning på KTH Slutsatser & rekommendationer (erfarenheter från KTH) 2 Dynamisk & statisk respons Dynamiska effekter Faktorer som påverkar förstoringsfaktorn: Brons dynamiska egenskaper (spännvidd, styvhet, massa och dämpning). Fordonens fart på bron. Fordonens massa, fjädring och dämpning. Det dynamiska tillskottet kan beaktas genom att ta statisk respons den dimension lösa dynamikfaktorn D D = max (y dyn ) / max (y stat ) Statisk nedböjning Dynamisk nedböjning Fordonens utformning (antal axlar, axelavstånd,...). Spårets dynamiska egenskaper. Ojämnheter (räl och hjul). Förekomst av dämpande och energiupptagande system (som ballast mm.) mellan fordon och bro. 3 4-02-01 1
Varför så viktigt nu Dynamiska effekter av tåg på broar har ökat som ett resultat av: Ökade tåghastigheter. Ökade axellaster för att förbättra transport effektiviteten. Större M tåg / M bro som ett resultat av lättare och slankare broar. Moderna broar har lägre energiupptagningsförmåga (dämpningskapacitet). Den extra dynamiska delen av trafiklasterna måste bestämmas noggrant för att garantera den planerade livslängden och en ekonomisk dimensionering. 5 6 Normkrav v 200 km/h, den vertikala tåglasten skall multipliceras med en dynamikkoefficient 1, 44 de D = + 0,82 L Φ 0,2 v > 200 km/h dynamisk beräkning för hastigheter upptill 1,2 x sth kontrollera vertikala accelerationer, vertikala och horisontella nedböjningar, vinkeländring vid upplag/stöd samt vridning kontroll av vertikala accelerationer för brobanan blir oftast avgörande (risk för ballastinstabilitet som kan resultera i förändrat spårläge med ökat underhåll och risk för urspårning som följd!) 7 8-02-01 2
Simulering av dynamisk respons Tåglastmodell HSLM-A För simulering av dynamisk respons behöver vi information om: Bro area, böjstyvhet, vridstyvhet dämpning Massa Tåg vilka tåg axellaster, axelavstånd största hastighet Tågmodell: rörliga konstanta punktlaster Spår Ballasterat?, ballast tjocklek, ojämnheter, spår styvhet, High Speed Load Model (HSLM A1-A10) 9 10 Att beakta vid modellering/analys Resonans pga. regelbundna axelavstånd Dämpning Dynamisk E-modul Spårsystemets styvhet & dämpning Inverkan av anslutande mark Lastspridning ballast/sliprar upplagsstyvhet Ojämnheter (hjul, räl) Övergångszon bank till bro Medverkande bredd Sprucket/ospr tvärsnitt Medverkande massa av tåg Starta med en enkel första kontroll för resonans pga. regelbundna axel- och boggiavstånd. Det finns risk för resonans då dessa exciteringsfrekvens ligger nära brons egenfrekvens. Hastigheten vid vilken resonans inträffar kan uppskattas som: v kritisk = f 1 λ i f 1 λ i (m/s) är den obelastade brons egenfrekvens, (Hz) är exciteringsfrekvensens våglängden (m) (t.ex. det regelbundna axelgruppernas avstånd) Tågets dämpning Bro-tåg interaktion Tågmodell fjädrad/ofjädrad 11 12-02-01 3
Inverkan av styvhet & massa Dämpning som funktion av spannlängd Inverkan av styvheten Överskattning av E och I leder till högre frekvens och högre hastighet för vilken resonans inträffar Studera lägre gräns för styvheten för att få lägsta hastighet för vilken resonans inträffar. 2 E I ω k = α k 4 m L Inverkan av massan Underskattning av M leder till högre frekvens och högre resonanshastighet. Vid resonans är accelerationen A proportionellt till 1/M. Två fall ska beaktas: 1) lägre gräns för M för att få max A 2) Högre gräns för M för att få lägsta hastighet för vilken resonans inträffar Komplicerad inverkan av styvhet & massa t.ex. att öka plåttjockleken för att öka styvheten och v kritisk behöver inte fungera i dynamik! Dämpning kan komma ifrån: intern materialdämpning friktion vid lager & fogar energiförlust i ballast öppning och stängning av sprickor (speciellt i btg) tågets dämpning Nivån på dämpning påverkas av: svängningens amplitud sprucken/osprucken btg ballasterat/oballasterat spår ballastens kondition ballast tjocklek temperatur/is 13 14 Typiska resultat som ska redovisas (Brustjärnsbäcken: förspänd betongbalkbro i ett spann L= 2.5+30+2.5 m) HSLM-A9 med hastigheten 295 km/h Hur stämmer teorin med mätningar 15 16-02-01 4
Syftet med KTHs mätprojekt Vad vill vi mäta? Syftet är att få svar på följande frågor: Hur uppför sig våra broar i verklighet (förstå verkningssätt)? Är normkraven relevanta? Hur bra fungerar våra beräkningsmodeller? Behöver vi kalibrering m.a.p. dynamiska egenskaper, upplagsstyvheter, randvillkor, verklig lastfördelning osv. Vad har vi för verkliga statiska/dynamiska trafiklaster? Hur förändras brons respons med tiden och med temperaturen (även för övervakning & skadedetektering)? Mätning av förskjutning (oftast med induktiv givare LVDT) Mätning av accelerationer (ger dynamiska egenskaper) Mätning av töjningar Mätning av tåghastigheter och axellaster A torsion = (A r - A l ) / B A l A bending = (A r + A l ) / 2 A r 17 18 Sprickövervakning med kamera Results 200 200 250 250 300 300 200 250 CIR-dagen 300 2011 200 250 300 19 20-02-01 5
Skidträskån Exempel 1 Bro över Skidträskån Bron över Skidträskån Fritt upplagd, 36 m spännvidd Samverkansbro Ballasterad Trafikeras av bl.a. stålpendeln Syfte Instrumentera för långtidsövervakning av temperatur, töjningar, accelerationer & tåglaster Utveckla & testa Twim & BRAVE Mätperiod nov 2005 dec 2006 21 22 T-1 Skidträskån T-3 T-4 T-2 23 24-02-01 6
BRAVE Typiska mätresultat Töjning (mv/v) Vertikal acceleration (V) Töjning (mv/v) Vertikal acceleration (V) 25 26 Skidträskån Skidträskån 14 Regular trains Steel Arrow 1.5 Regular trains Steel Arrow Steel Arrow (predicted) 12 max acceleration / m/s/s 10 8 6 4 rms acceleration / m/s/s 1 0.5 2 0 20 40 60 80 100 120 140 160 speed / km/h 0 20 40 60 80 100 120 140 160 speed / km/h Hastigheter är beräknade med TWIM Första teoretiska böjmoden har en frekvens på 2,7 Hz 27 28-02-01 7
Skidträskån Skidträskån Höga broaccelerationer uppmättes dock ej pga. resonans Bron är mycket styvare än antagits (extra styvhet från spåret + mer gynnsamma randvillkor) Dämpkvoten borde väljas högre än den som anges i normen (för resonansberäkning) Frekvens och dämpning är starkt amplitudberoende (orsak: ballast, grundläggning, sprickor i btg, friktion i lager) 29 30 Bro över Norra Kungsvägen Exempel 2 Bron över Norra Kungsvägen Hörnefors, Botniabanan Plattrambro, Spännvidd ~15 m, grundlagd på pålar Projekt genomförs i samarbete med Costin Pacoste på ELU. Doktoranden Mahir som är till hälften finansierad av Tyréns arbetar med projektet. Inverkan av upplagens styvhet Första svängningsmod är longitudinell 32-02-01 8
Bro över Norra Kungsvägen Bro över Norra Kungsvägen k( ω = 0) statiska styvheter k( ω) & c( ω) dynamiskastyvheter Beakta flexibiliteten i upplag (fjädrade upplag) f = 2.1 Hz; f = 8.7 Hz max. acceleration (HSLM-A2) = 3.5 m/s 2 Inte beakta flexibiliteten i upplag (oeftergivliga upplag) f = 3.0 Hz; f = 10.7 Hz max. acceleration (HSLM-A2) = 1.8 m/s 2 33 34 Bro över Norra Kungsvägen Bro över Norra Kungsvägen The maximum vertical bridge deck acceleration as function of the (HSLM-A2) train speed assuming three different models for the boundary conditions and three different values for the soil elastic modulus. 35 36-02-01 9
(07045) 07044 08054 08052 Exempel 3 Rörbroar i korrugerat stål (projekt finansierade av Viacon och Trafikverket) 08053 37 38 Rörbroar i korrugerat stål Fallstudie, rörbro i Märsta Målsättning Undersöka verkningssätt hos rörbroar (dynamik, lastfördelning ) Bättre beräkningsmodeller för rörbroar (avseende påkänning) Undersöka om rörbroar är lämpliga för tåg i höga farter Metodik Fältmätningar (nedböjning, töjning, acceleration) FE-analyser (2D/3D, statiskt och dynamiskt) Geometri Dubbelspårig järnvägsbro Elliptiskt tvärsnitt, b = 3.75 m, h = 4.15 m Fyllnadshöjd 1.7 m, längd 28 m Instrumentering 12 töjningsgivare 6 accelerometrar 2 förskjutningsgivare (LVDT) Brons placering 39 40-02-01 10
Instrumentering Prel. resultat, nedböjning & acc nedböjning (mm) 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 X2000 tåg, 165 km/h Nedböjning 0.5 mm, acc ~1 m/s 2 God överensstämmelse med 2D FEM mätning 2D FEM -0.1 0 1 2 3 4 5 tid (s) acc (m/s 2 ) acc (m/s 2 ) 1 0-1 1 0-1 hjässa, stålrör mätning 2D FEM 0 1 2 3 4 5 hjässa ballast 0 1 2 3 4 5 tid (s) 41 42 Resultat, simuleringar (2D FEM) Slutsatser Dynamiska analyser för höghastighetståg acc (m/s 2 ) 5 4 3 2 envelopp HSLM A1-A10 hjässa, stål hjässa, ballast 8.5 m innan bro, ballast 8.5 m efter bro, ballast dim. krav: a max = 3.5 m/s 2 (30 Hz LP-filter) Resultat Relativt god överensstämmelse mellan mätningar och 2D FE-modeller Låga påkänningar och nedböjningar Små dynamiska effekter (för vanlig trafik) Kalibrering av påkänningar kan kräva 3D modell Prel. dynamiska simuleringar ger inga indikationer på problem (underlag för verifiering saknas) 1 0 0 100 200 300 400 fart (km/h) Osäkerheter Fyllningens egenskaper, E-modul, jord-bro interaktion mm. 43 44-02-01 11
Pågående forskning (doktorander/forskare som arbetar med järnvägsbroar) Andreas Andersson (KTH/Trafikverket) Capacity assessment of existing bridges case study on the old Årsta railway bridge Pågående forskning på avd. för Brobyggnad KTH John Leander Enhanced assessment of the remaining service life of steel railway bridges Merit Enckell (KTH/COWI) New monitoring techniques for bridge assessment Ignacio González Monitoring systems for increased safety and improved operation and maintenance of railway bridges Christoffer Johansson (KTH/ELU) Dynamic behavior of bridges subjected to high speed train 45 46 Pågående forskning (doktorander/forskare som arbetar med järnvägsbroar) Resultat från Christoffers parameterstudier Jean-Marc Battini & Yonming Tu Ballast behavior and track-bridge interaction (postdoc project) Guangli Du & Mohammed Safi LCC and LCA of railway bridges Mahir Ülker (KTH/Tyréns) Soil-bridge interaction and its influence on the response to passing trains Joakim Wallin (KTH/ELU) System identification and FE-model updating for increased accuracy in dynamic simulations (Strengthening of railway bridge and its impact on the dynamic response to passing trains) Therese Arvidsson & Johan Wiberg Train-bridge interaction 47 48-02-01 12
5 50 1 Raid Karoumi, KTH-Brobyggnad Resultat från Christoffers parameterstudier DynSolve DynSolve 30 25 10 1 5 20 15 M min (Enligt Kapitel 4.1.1) 5 15 20 10 n 0 [Hz] 10 8 6 40 30 60 15 25 50 20 10 15 5 5 5 4 40 30 25 20 10 15 n 0,max 3 60 30 25 20 2 Stål- och samverkansbroar (1 fack) M max (Enligt Kapitel 4.1.1) 40 n 0,min 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 35 40 45 50 60 L [m] 49 50 DynSolve DynSolve Erfarenheter & rekommendationer erfarenheter från analyser Börja alltid med en enkel modell och gör en parameter- & konvergensstudie. Kontrollera konvergens för förskjutningar, moment och accelerationer. Alla punkter längs en bro bör undersökas. Max respons kan vara vid olika punkter för olika hastigheter och olika tåg. Kravet på max acceleration är oftast avgörande. Upplagens styvhet har en stor inverkan på brons respons. Att anta oeftergivliga stöd är inte alltid på säkra sidan. Broar med ett spann är generellt mer känsliga än broar med flera kontinuerliga spann. Betongbroar tros vara lämpligare än samverkansbroar för tåg i höga hastigheter. (pga. låg massa och dämpning) 51 52-02-01 13
Erfarenheter & rekommendationer erfarenheter från mätningar The Bridge Tack för er uppmärksamhet! e-post: raidk@kth.se Mycket styvare broar i verkligheten (högre frekvenser). Orsak: starkare betong, extra styvhet från spåret, mer gynnsamma randvillkor mm. Mätningar har visat på höga broaccelerationer (>>normens gränsvärde) dock inträffar dessa ej pga. resonans utan beror ofta på dåliga hjul mm. Mätningar har visat att frekvens och dämpning är starkt amplitudberoende. Orsak: inverkan av ballast & grundläggning, sprickor i betongen och friktion i lager. Mätningar ger användbara resultat som kan utnyttjas vid kontrollberäkning av befintliga broar (mätningar ger uppgifter om verkliga upplagsstyvheter, randvillkor, frekvenser, dämpkvoter mm.) Vid kalibrering av beräkningsmodell baserat på mätningar ska man iaktta stor försiktighet då det inte räcker med en enkel justering av E-modul utan det oftast krävs även modifiering av upplagsvillkor/randvillkor mm. 53 54-02-01 14