Unga med aktivitetsersättning -Varför ökar antalet unga förtidspensionärer? januari 2011
Unga med aktivitetsersättning Ohälsan sjunker men inte för de unga Ohälsan sjunker - men inte för unga med långa sjukskrivningar. Att en stor grupp unga under lång tid är utanför arbetsmarknaden och beroende av ersättning från Försäkringskassan medför höga kostnader både ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv. Dagens unga med aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) riskerar att bli morgondagens fattigpensionärer eftersom deras livsinkomster kommer att vara betydligt lägre än inkomsterna för de generationskamrater som arbetar. Det är därför viktigt att kunskaperna om orsakerna till denna negativa utveckling ökar och att alla berörda samhällsaktörer arbetar med att, för de ungdomar där det är möjligt, finna en plats på arbetsmarknaden. Knappt 27 000 unga har aktivitetsersättning Antalet personer med aktivitetsersättning i åldrarna 19-29 år har successivt ökat. Sedan början av 2005 har antalet i aktivitetsersättning fördubblats. I december 2010 hade totalt 26 597 personer aktivitetsersättning 1 Det är en ökning med 46 personer sedan november 2010 (26 551) Det är en ökning med 1 110 personer jämfört med december 2009 (25 487) Det visar sig också att ytterst få lämnar aktivitetsersättningen. Antalet nybeviljade med förlängd skolgång 2 har ökat kraftigt och står idag för hälften av det totala nybeviljandet. Däremot har antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga under de senaste åren minskat. Fler män än kvinnor nybeviljas aktivitetsersättning. En orsak till detta är ökningen av antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av förlängd skolgång där männen står för den största ökningen. En större andel kvinnor än män drabbas av förstämningssyndrom, som depression och stressrelaterade syndrom. 1 Försäkringskassan- månadsrapport december 2010 2 Den som behöver förlänga din skolgång på grund av en funktionsnedsättning kan du få aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar
De flesta får förnyad aktivitetsersättning. Sex av tio som haft en första period av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fick ytterliggare en period med aktivitetsersättning 2009. Efter en första period av förlängd skolgång var det cirka fem av tio som beviljas ytterliggare en period. Enligt Försäkringskassan dominerar psykiska diagnoser för både kvinnor och män. Diagnoser som återfinns under Störningar i psykisk utveckling (asperger och autism) och Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut (ADHD och hyperaktivitetsstörningar) är diagnoser som är vanligare hos män än hos kvinnor. Drygt 70 procent av nybeviljade i aktivitetsersättning har psykiska sjukdomar. Behov av fortsatt kartläggning av gruppen Den senaste större kartläggningen av gruppen unga med aktivitetsersättning har gjorts av Försäkringskassan i rapporten - Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid (Maj-2010). Den är i princip en uppföljning av Adriana Lenders utredning från 2008, Brist på brådska (SOU 2008:102. Uppgifterna nedan bygger på dessa två rapporter ISF (Inspektionen för socialförsäkring) har inlett ett projekt för att analysera just unga i utanförskap, Projekt Unga med sjuk- och aktivitetsersättning. De kommer under våren och hösten att lämna ett antal delrapporter. Orsaker till unga i aktivitetsersättning Vi kan se att det finns några riskfaktorer för att hamna i aktivitetsersättning. -tidig erfarenhet av sjukskrivning -låg utbildning /ofullständig skolutbildning -långa arbetslöshetstider -har kommit in i aktivitetsersättning via särskolan Varför ökar antalet med förlängd skolgång? En uppskattning utifrån Skolverket visar att gruppen med förlängd skolgång till stor del består av ungdomar som studerar inom ramen för gymnasiesärskolan. I slutet av 1980-talet var färre än 0,8 procent av eleverna inskrivna i särskolan. I början av 1990-talet började andelen barn som skrevs in i särskolan öka kraftigt samtidigt som barnkullarna ökade. Medan elevökningen i grundskolan läsåren 1992/93-2002/03 var 19 procent, ökade antalet elever i särskolan med 80 procent.
Ökningen fortsatte under 2000-talet med en toppnotering läsåret 2006/07 då 1,47 procent av eleverna var placerades i särskola. Skillnaden mellan olika kommuner är stor, mellan 0 och över 4 procent av eleverna i kommunen kan vara placerade i särskola. Därefter har andelen sjunkit något. Förra läsåret (2009/10) var andelen som gick i särskola 1,4 procent. Utvecklingen i antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av förlängd skolgång kan därför förväntas öka även under de följande åren då elever i gymnasiesärskolan har automatisk rätt till ersättningen. De kommunala besluten att ta emot fler elever i särskolan blir därmed avgörande för hur många individer som i framtiden kan komma att beviljas aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. Resultaten visar också att i den grupp som hittills avslutat sin period med förlängd skolgång så har knappt en tredjedel återkommit till Försäkringskassan och beviljats aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Har barn hamnat i särskolan på felaktiga grunder? Centerpartiet anser att särskolan är en utmärkt skolform. Vi anser att den ska behållas som egen skolform, men den ska endast vara till för barn och ungdomar som har en utvecklingstörning. Elever ska inte placeras i särskolan för att de är allmänt stökiga eller för att de inte klarar den undervisning som skolan bedriver. Undervisningen ska anpassas till eleverna, inte tvärtom. Sannolikheten är mycket stor för att ett stort antal barn och ungdomar har placerats i särskolan trots att de inte har en utvecklingsstörning eller autism. Skolinspektionen 3 har kartlagt elever som placerats i särskolan i 30 kommuner. Resultaten är nedslående och visar på att många placeringar i särskolan är felaktiga. Samtliga 30 undersökta kommuner får hård kritik. Att felaktigt placera elever i särskolan är ett rättsövergrepp med stora konsekvenser för den enskilde. En placering i särskolan leder vidare i gymnasiesärskolan och möjligen till särvux men inte till den vanliga gymnasieskolan. Eleven kan aldrig bli behörig till högskola eller universitet. Risken att hamna i utanförskap är överhängande. Många personer från särskolan har arbeten med lönebidrag och arbetar i samhällsintegrerad verksamhet. Under perioden 97-06 så lyckades endast 25 procent av 3 Skolinspektionen januari 2011. Särskolan-Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande
särskoleeleverna komma in på arbetsmarknaden, varav de flesta med någon form av anställningsstöd. Nu har skärpningar kring särskolan genomförts via nya skollagen och en utredning om gymnasiesärskolan - som Centerpartiet har drivit och kämpat för - har presenterat förslag till en mer flexibel särskola. Centerpartiet har varit drivande i att utredningen ska skyndas på och att förlag kan lämnas innan införandet av den nya gymnasieskolan hösten 2011. Men detta är inte tillräckligt. Alla de barn som blivit felaktigt placerade i särskolan måste få chans till upprättelse och ny chans till den utbildning de har rätt till. Centerpartiet vill; I gruppen unga med aktivitetsersättning finns de som har en permanent nedsatt arbetsförmåga och de som har partiellt nedsatt arbetsförmåga och chanser att komma ut på arbetsmarknaden. De som har grava funktionshinder bör få ett särskilt stöd, se nedan, utan tidsgräns, medan de som har viss arbetsförmåga bör få snabbare och mer arbetsfokuserad hjälp. De unga måste ses som individer och den friska sidan ska bejakas- oavsett funktionshinder. Myndighetsstrukturer och försäkringssystem som stigmatiserar och låser in grupper i utanförskap måste förhindras. Se över aktivitetsersättningen för unga Aktivitetsersättningen för unga bör ses över. Unga bör i större utsträckning prövas mot och omfattas av samma försäkringsregler som för de över 30 år. Undantaget är de med grava funktionshinder, se nedan. Vidare bör man pröva om personer som fått AE pga. förlängd skolgång istället ska få studiestöd (100 % bidrag) via CSN för att avsluta sina studier. På det viset undviker man att unga redan under skoltiden blir en del av aktivitetsersättningen. Inför en samhällslön Varje år föds omkring tusen barn med svåra medfödda eller tidigt förvärvade fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar. Självklart ska dessa barn få allt stöd de behöver under sin uppväxttid och stimulans till utveckling. Men det kommer alltid att finnas en liten grupp personer med så omfattande funktionsnedsättningar att det inte är troligt att de någonsin kommer att kunna arbeta på arbetsmarknaden. Det stöd, aktivitetsstödet, som dessa personer får idag passar dem dåligt. Aktivitetsstödet siktar mot jobb på den ordinarie arbetsmarknaden och är tidsbegränsat.
För dessa personer riskerar allt prat om arbetsmarknadspolitiska åtgärder, arbetsförmåga och återgång till arbete att framstå som närmast kränkande. Därför behövs en ny stödform som bättre tar hänsyn till den situation som personer med mycket svåra funktionsnedsättningar befinner sig i. Dagens ersättning är också för låg och måste höjas. Det finns exempel på att föräldrar måste skjuta till tusentals kronor för att ekonomin ska gå ihop för deras vuxna handikappade barn eller att det behövs ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Detta är inte acceptabelt i ett välfärdssamhälle. Därför föreslår Centerpartiet att stödet ska höjas med ca 3000-4000 kronor per månad. Det viktiga är att nivån ska erbjuda en rimlig levnadsstandard. Med vårt förslag om samhällslön skulle den ersättningen öka med 3000-4000 kronor per månad, vilket är högst rimligt. Samhällslönen kan med fördel administreras av Försäkringskassan Arbetsförmedlingen bör ta ett större ansvar för unga med funktionshinder Arbetsförmedlingen bör ta ett större ansvar för unga som har partiellt nedsatt arbetsförmåga och som idag uppbör aktivitetsstöd. Det behövs riktade insatser för de unga som börjar sitt vuxna liv med arbetslöshet som sedan gått över till en långtidssjukskrivning vidare in i förtidspension. Många har haft problem redan i skolan- t.ex. saknar slutbetyg från gymnasiet eller har bristande kunskaper i svenska. Människor har svårt att komma ut på arbetsmarknaden av olika skäl. Därför är det oerhört viktigt att individanpassa arbetsförmedlingens stödåtgärder. En särskilt kontaktperson på arbetsförmedlingen ska finnas för just denna målgrupp. Vi föreslår också att tidsbegränsningarna för förberedande insatser och arbetspraktik tas bort och att utvecklingsanställningar ska kunna kombineras med insatsen Särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS). Utvecklingsanställningar ska också kunna pågå i mer än ett år, om de kombineras med arbetsmarknadspolitiska program. 4 Vi vill också ge alla möjlighet till skräddarsydda utbildningsinsatser för denna grupp både reguljär utbildning och via arbetsförmedlingen. Fler nischade arbetsförmedlingar För att hjälpa ungdomar med vitt skilda problem är det viktigt att vi får en större bredd i utbudet av arbetsförmedlare. Ökad möjlighet för individen att välja arbetsförmedlare förbättrar matchningen och ökar framväxten av förmedlare med specialistkompetens på olika behov. 4 Ett motsvarande förslag lyftes fram i ett betänkande från 2008 Brist på brådska, http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/67/10/38d091ae.pdf
Centerpartiet vill därför bryta Arbetsförmedlingens monopol. I dag har Arbetsförmedlingen fått möjlighet att upphandla förmedlingstjänster med LOU och LOV inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbcoachprogrammet. Det är bra men den förmedlande verksamheten kan privatiseras ytterligare och läggas ut på externa aktörer. Ett delmål kan vara att minst 50 procent av jobben ska förmedlas av privata aktörer år 2012. Det är många som kan vara duktiga på att förmedla jobb som fackförbunden, ideella organisationer och privata företag. Tidiga insatser i skolan Skolan är i många fall avgörande för hur väl unga klarar sig i arbetslivet. Insatser behövs redan i tidig skolålder för att fånga varje elevs unika förmågor. Detta är särskilt viktigt för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Skolan måste ta ett större ansvar för att identifiera unga som riskerar att slås ut tidigt på arbetsmarknaden. Vi anser att skolorna bör ta fram en metod för hur man tidigt uppmärksammar elever som behöver extra stöd. Det kan ske genom att det införs särskilda samverkansteam, mellan skolledning, föräldrar och elevhälsan. Särskilt viktigt är det att skolledning - lärare och rektorer - tar ett ökat ansvar kring detta. Föräldrastödet behöver också stärkas så att alla föräldrar i behov kan få det stöd och hjälp de behöver. Tillsätt en sanningskommission om särskolan Tillsätt en sanningskommission om särskolan för att granska vilka fel som begicks då så många fler elever började placeras i särskolan från 1990-talet och framåt. Felaktigt placerade elever i särskolan bör få möjlighet till skräddarsydd vuxenutbildning, lärlingsutbildning eller andra insatser med särskilt stöd och med 100 procent studiebidrag. För de elever som idag går i särskolan bör det ges en möjlighet till en ny utredning som ska omfatta en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Att åtgärda problemen för att få en mer rättssäker prövning till särskolan är viktigt. Men vi får inte glömma de elever som redan har hamnat fel i systemet och som riskerar att hamna i utanförskap redan i unga år. Vidare anser vi att särskolan ska behållas som egen skolform, men den ska bli mycket mer flexibel. Elever i särskolan ska få ökade möjligheter att läsa vissa ämnen enligt grundskolans respektive gymnasieskolan kursplaner och få betyg i dessa ämnen. Elever som gått i särskola ska få ökade möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden, gymnasiesärskolan ska anpassas till den nya gymnasieskolan och ge grundläggande yrkesutbildning och särvux bör utvecklas med lärlingsutbildning och yrkesintroduktion.
Det bör också utvecklas former för en eftergymnasial vidareutbildning - med staten som huvudman - för den som gått i särskola. Myndigheten för yrkeshögskolan har påbörjat ett kartläggningsarbete kring detta, vilket är bra, men fler möjligheter bör prövas så snart som möjligt. Jobba vidare med ungdomsavtal och praktik När trösklarna in på arbetsmarknaden är höga drabbas de svaga hårdast. Ekonomisk forskning och internationella erfarenheter talar sitt tydliga språk. Lägre ingångslöner och arbetspraktik gör det lättare för utsatta grupper som unga, sjuka och invandrare att ta sig in på arbetsmarkanden och skaffa sig kunskap och erfarenheter som är nödvändiga för att få ett reguljärt jobb. Ungdomsavtal är speciellt bra för just gruppen unga med aktivitetsstöd och eller kommer direkt från gymnasiesärskolan. Under 2010 träffade IF metall och industriarbetsgivarna ett avtal om yrkesintroduktionen för unga människor. Yrkesintroduktion kommer att tillämpas för ungdomar som är högst 24 år och saknar relevant yrkeserfarenhet. Under introduktionen får månadslöner tillämpas som ligger 25 procent under riksavtalets lägsta lön. Centerpartiet har länge uppmanat arbetsmarknadens parter att sluta ungdomsavtal. IF Metall visar nu vägen. Vi uppmanar därför andra fackförbund att följa efter.