Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2009

Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2009 24 september 2009 Sammanfattning Stockholms Handelskammares andra undersökning om utvecklingen av e-förvaltningen i statliga myndigheter och kommuner i Stockholms och Uppsala län visar att arbetet har gått framåt. Det återstår dock mycket att göra. Inom flera områden går förvaltningarna fram från låga nivåer, inom andra finns det allvarliga brister»» Skatteverket har den bästa statliga e-förvaltningen.»» Sollentuna är den bästa e-kommunen i Stockholms och Uppsala län.»» Fortfarande är det 18 myndigheter som inte verkar följa gällande säkerhetsföreskrift.»» En tredjedel av förvaltningarna får underkänt. Myndigheterna har kommit längre än kommunerna i e-förvaltningsarbetet.»» E-upphandling: fördubbling, dock från en låg nivå.»» Nästan var femte förvaltning har ingen information om integritet och hantering av personuppgifter på sin webbplats.»» 4 av 5 webbplatser är inte anpassade för mobiltelefoner. STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE, VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 9, BOX 16050, 103 21 STOCKHOLM, TEL: 08-555 100 00, WWW.CHAMBER.SE, INFO@CHAMBER.SE

E-förvaltningspolitiken räcker inte till Sida 2 (31) Stockholms Handelskammare har tagit initiativ till en undersökning av utvecklingen av e-förvaltningen. Vi följer nu upp vår rapport från augusti 2008. Vi har undersökt ett antal myndigheter och kommuner inom Handelskammarens område (Stockholms län och Uppsala län). Regeringens mål är att Sverige år 2010 ska ha återtagit en ledande position inom e-förvaltningsområdet och förvaltningen ska vara så enkel som möjligt för så många som möjligt. En ledande position får vänta Det är mycket tveksamt om det ansvariga stadsrådet Mats Odell kommer att nå sina mål. Målen är dock vagt formulerade, så statsrådet kommer säkert att hitta orsaker att fira någon gång under 2010. Handelskammaren anser dock att det kvarstår flera viktiga punkter som en ledande e-förvaltning måste uppfylla. Nästan 6 av 10 förvaltningar saknar en fastställd plan för e-förvaltningsarbetet och en tredjedel av alla förvaltningar har inte utsett någon ansvarig för utveckling av e-förvaltningen. I dagsläget får var tredje förvaltning underkänt (mindre än 50 procent av poängen) i vår undersökning. En förbättring sedan förra året, men kommer tillräckligt många nå en rimlig nivå under 2010? Har regeringen rätt verktyg för att bygga e-förvaltningen? När en fråga hamnar högt på dagordningen så verkar det kunna hända saker. Exemplet är e-fakturor som regeringen har fokuserat på, vilket har gett resultat. Regeringens verktyg och styrmedel måste fungera om regeringen ska leda e-förvaltningsarbetet, även om många myndigheter gör ett bra arbete på egen hand. Att remittera förslag är centralt i svensk förvaltning. Flera länder ligger längre fram än Sverige när det gäller att sköta detta elektroniskt. Ett system för elektronisk remisshantering måste anses vara en kärnfråga för en ledande e-förvaltning, särskilt i Sverige. Av de förvaltningar som regelbundet skickar ut remisser är det hela 37 procent som inte kan hantera det elektroniskt. Genom att använda modern webbteknik och tillgång till offentlig information bygger medborgarna själva en bättre e-förvaltning. Odell har inte råd att stänga dem ute. Därför är politiken för att öka och underlätta tillgången till offentlig information central för en ledande e-förvaltning. Här har Sverige problem och har till och med fått bakläxa av EU som hotar att dra Sverige inför rätta. Det är fortsatt stora problem med frågor som informationssäkerhet och elektronisk upphandling. Detta är avgörande frågor för en ledande e-förvaltning. Systemen måste fungera som det är tänkt. Upphandling representerar inte bara stora värden, utan också processer som kan effektiviseras elektroniskt och ge mer nytta för skattemedel. Sammantaget är det svårt att se att regeringen, myndigheter och kommuner ska klara av att nå Odells mål på de 464 dagar som är kvar till nyårsafton 2010.

Sida 3 (31) Har Odell rätt verktyg? Resultatet i årets undersökning föranleder en diskussion om huruvida regeringens styrmedel verkligen fungerar. Den säkerhetsföreskrift som Verva tog fram gäller fortfarande men ingen myndighet har ansvar för den. Det är fortfarande 18 myndigheter vars svar antyder att de inte följer föreskriften. Tillgången till offentlig information regleras i en förordning. 1 Den hade varit i kraft i över ett år när vi genomförde enkäten. Trots det antyder svaren från elva av tjugo myndigheter att de inte följer förordningens regler om att publicera information om tillgängliga data, priser och villkor. I förra årets undersökning var e-fakturorna en klar framgång. Resultatet går också att utläsa i årets svar. Vad är det då som skiljer framgången med fakturorna från problemen med föreskrifter och förordningar? Vid införandet av e-fakturor fanns det en tydlig tidsplan och en myndighet som hade ansvar för att följa arbetet. Det gav resultat. Frågan är om det inte vore angeläget för Odell att skärpa styrmedlen inför det fortsatta arbetet med e-förvaltningen om han ska ha något hopp om att nå sina mål. Den e-förvaltningsdelegation som regeringen har tillsatt för att bistå i arbetet är inte utan problem. Två myndigheter i delegationen har inte svarat på vår enkät, en får underkänt. Två saknar plan för e-förvaltning och en har inte utsett en ansvarig för frågorna. Är det den bästa hjälp Odell kan få att driva arbetet framåt? Huvudkontoret har tagit över sa Mats Odell när han presenterade sina planer för e-förvaltning i januari 2008. Regeringen avsåg att ta ett större ansvar och visa ledarskap i utvecklingen av e-förvaltningen. Hur står det till på själva huvudkontoret då? Det svaret får vänta. Odells egen myndighet Regeringskansliet har inte har svarat på vår enkät i år heller. E-förvaltningen går sakta framåt Det främsta syftet med denna undersökning är att jämföra myndigheterna med varandra. Undersökningen är främst gjord ur ett näringslivsperspektiv. Baserat på vår enkät med ca 40 frågor om elektronisk förvaltning har vi rangordnat myndigheterna och kommunerna efter hur många procent av den möjliga poängen de fick. (Kommunerna fick ytterligare poäng för kommunala e-tjänster, så den möjliga slutsumman är högre för kommuner jämfört med myndigheter.) 1 Förordning om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter (SFS 2008:31).

Sida 4 (31) De fem bästa myndigheterna Skatteverket tar första platsen även 2009, men konkurrensen har hårdnat bland myndigheterna. 1. Skatteverket 76 % (plats 1 år 2008 med 81 %) 2. FMV 75 % (14, 46 %) 3. Energimyndigheten 73 % (25, 40 %) 4. Rikspolisstyrelsen 71 % ( ) 5. Vägverket 71 % ( ) De fem sämsta myndigheterna Fiskeriverket är i botten bland myndigheterna med ett rejält avstånd till den nästa sista myndigheten, hela 21 procentenheter. 41. Swedac 39 % (plats 21 av 39 2008 med 42 %) 42. ISA 36 % ( ) 43. Energimarknadsinspektionen 35 % ( ) 44. Rikstrafiken 35 % ( ) 45. Fiskeriverket 14 % (20, 42 %) De fem bästa kommunerna Förra årets vinnare Upplands Väsby får lämna första platsen till Sollentuna. 1. Sollentuna 85 % ( ) 2. Upplands Väsby 77 % (placering 1 år 2008 med 65 %) 3. Stockholm 70 % (3, 55 %) 4. Täby 69 % ( ) 5. Botkyrka 66 % ( ) De fem sämsta kommunerna Upplands-Bro är kvar i botten. 21. Knivsta 39 % (plats 11 av 16 år 2008 med 34 %) 22. Nykvarn 36 % ( ) 23. Huddinge 36 % (6, 50 %) 24. Heby 30 % (7, 49 %) 25. Älvkarleby 29 % ( ) 26. Upplands-Bro 26 % (16, 8 %) Myndigheterna har som grupp kommit något längre, mer än 70 procent får godkänt (32 av 45) och medelvärdet är 55 procent. Hälften av kommunerna får underkänt (13 av 26) och medelvärdet är 51 procent. Mest framsteg gör Lidingö kommun som får 47 procentenheter högre andel i årets undersökning, jämfört med 2008. Upplands-Bro ökar med 19 procentenheter, Vallentuna och Stockholm med 15 procentenheter. Bland myndigheterna är det Energimyndigheten (33) och FMV (30) som har tagit stora kliv.

Sida 5 (31) Några förvaltningar går bakåt: Fiskeriverket (-28 procentenheter), Heby (-19), Huddinge (-14), Skatteverket (-5), Swedac (-3), SCB (-3) samt Kronfogden (-1). Tyresö han en oförändrad andel. Fakturor och säkerhet är starka sidor Förvaltningarna är som helhet starkast inom området elektroniska fakturor där 80 procent (2008: 66 %) av poängen har delats ut. Därefter följer informationssäkerhet med 68 procent (57 %) av poängen. E-upphandling: fördubbling från låg nivå Den elektroniska upphandlingen har markant gått framåt sedan förra året, med det är fortfarande långt kvar. I år delades 29 procent (2008: 14 %) av poängen ut Upphandling är det enda området där kommunerna som grupp är bättre än myndigheterna. Framåt för kommunala tjänster, men långt kvar I kommunerna går e-tjänsteutvecklingen framåt, men är fortfarande på en låg nivå, 13 procent jämfört med 7 procent förra året. Andel av del av den maximala poängen som delades ut inom områdena.

E-förvaltningsdelegationen får bakläxa Sida 6 (31) För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning beslutade regeringen den 6 april 2009 att inrätta en delegation för e-förvaltning. 2 Delegationen leds av Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand. De myndigheter som är representerade i delegationen är naturligtvis särskilt intressanta att granska i vår undersökning. Delegationen får som helhet godkänt med 61 procent i medelvärde av poängen. Handelskammaren noterar dock att Jordbruksverket och Transportstyrelsen har valt att inte svara på vår enkät. Riksarkivet får underkänt med 46 procent. 3 Riksarkivet tillsammans med MSB får också anmärkningsvärd låg utdelning i kategorin Planering, ansvar och samverkan: endast 6 respektive 7 poäng av 25 möjliga. De har t.ex. varken utsett någon ansvarig för e-förvaltningsfrågor eller fastställt någon plan för e-förvaltningen i myndigheten. Det är bekymmersamt när de ska vara tongivande i utvecklingen av hela e-förvaltningen. Hela sju av myndigheterna i delegationen får noll poäng för e-upphandling. Medan alla får full poäng för den ansvarige ministerns hittills mest uppmärksammade initiativ e-fakturor. Rikspolisstyrelsen får i vår undersökning noll poäng för teknisk tillgänglighet. Tillväxtverket, Tullverket, MSB och Kammarkollegiet har brister i informationssäkerhetsarbetet (se avsnittet Brister i informationssäkerhetsarbetet). Myndigheterna i e-förvaltningsdelegationens placering 3. Skatteverket 76 % 6. Rikspolisstyrelsen 71 % 12. Lantmäteriet 67 % 18. Bolagsverket 62 % 19. Arbetsförmedlingen 61 % 21. Försäkringskassan 60 % 24. Tillväxtverket 60 % 25. Tullverket 59 % 32. MSB 56 % 40. Kammarkollegiet 52 % 53. Riksarkivet 46 % 2 Direktiven finns på <www.regeringen.se/sb/d/108/a/124002> 3 Sveriges kommuner och landsting (SKL) är också representerade i delegationen, men är, som organisation, inte med i vår enkät. 4 Göteborg fick enkäten men har inte svarat.

Storstäderna En närmare titt på de fem största kommunerna, räknat i invånare, i undersökningen visar att Stockholm intar en klar första plats, medan Malmö får se sig slaget av Stockholmsregionens Botkyrka. 4 Sida 7 (31) Medelandelen av poängen för de större kommunerna är 58 procent. Huddinge får nog anses göra svagt ifrån sig i förhållande till sin storlek med sin fjärde plats från slutet. Bara Botkyrka och Uppsala får poäng för elektronisk upphandling. Malmö och Huddinge får noll poäng för elektronisk identifiering (e-id). De större kommunernas placering och invånarantal 8. Stockholm 70 % (3) 810 120 14. Botkyrka 66 % (5) 80 055 16. Malmö 63 % (6) 286 535 30. Uppsala 57 % (8) 190 668 64. Huddinge 36 % (23) 94 209 Stor okunnighet om rätten till offentlig information Det s.k. PSI-direktivet (Public Sector Information) syftar till att ge företag och medborgare tillgång till offentlig information för vidareutnyttjande till ingen eller en låg kostnad. Sverige ligger dåligt till bland medlemsstaterna i EU i arbetet med att leva upp till direktivet. 5 Marknaden för offentlig information är stor, mellan 10 miljarder och 48 miljarder euro nämns i en EU-studie. I Sverige finns en stor potential för denna sektor med stora mängder data av hög kvalitet. Av de 70 förvaltningar som svarade på frågan om de har information som omfattas av PSI-direktivet svarade 36 procent ja (25 förvaltningar). Frågan är om de 29 procent som svarat att de inte har information som faller under direktivet har gjort rätt bedömning. Det är i huvudsak kommuner som svarar att de inte vet om de omfattas av direktivet. Tidigare har regeringen fått kritik av Europeiska kommissionen för att de svenska reglerna har varit otydliga just i fråga om vad som gäller för återanvändning av de data som kommunerna har ansvar för. Inom det här området har regeringen ett stort ansvar att driva arbetet framåt. Regeringen har utfärdat en förordning som rör tillhandhållandet av offentlig information. 6 Enligt förordningen ska myndigheterna se till att det finns en förteckning över den information som myndigheten tillhandahåller för vidareutnyttjande. Listan får hållas tillgänglig elektroniskt. Myndigheten ska också publicera priser på sin webbplats. 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. 6 Förordning om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter (SFS 2008:31).

Sida 8 (31) Den svenska förordningen har ett kryphål - förteckningen bara ska göras tillgänglig när det gäller om informationen i hög grad vidareutnyttjas eller skulle kunna bli vidareutnyttjad samt webbpublicering av avgifter och villkor om det är möjligt och lämpligt. Det faller utanför vår enkät att avgöra om myndigheterna verkligen har gjort rätt bedömning, men hela elva av de tjugo aktuella myndigheterna följer eventuellt inte förordningen på dessa punkter. Frågan är inte oviktig en fjärdedel av förvaltningarna uppger att de har lämnat ut information till fler än 100 organisationer. President Obamas administration har i USA kommit längre med en webbplats som samlar offentliga data. 7 I Sverige har regeringen varit så senfärdig att privata initiativ nu ligger före. 8 Följ Handelskammarens arbete om att gör mer offentlig information tillgänglig för medborgare och företag: chamber.se/psi Saknar förteckning på webbplats Mer öppenhet med e-remisser Saknar avgifter och villkor på webbplats Handelskammaren driver frågan om att inrätta ett system för att hantera remisser elektroniskt. Om förvaltningarna och regeringen publicerade remisser, remissinstanser, remissvar skulle den få bättre svar av företag, myndigheter, organisationer och medborgare. Regeringens, myndigheternas och kommunernas beslut skulle bygga på bättre underlag. Av de 51 förvaltningar som skickar remisser regelbundet är det 19 (ca 37 procent) som inte kan hantera remisser elektroniskt. När vi frågade om metoder för att hantera remisser så svarade endast 16 procent (31 svar) att det går att prenumerera på information om nya remisser. Cirka 19 procent publicerar alla remisser på webbplatsen, lika många publicerar svaren. En hög andel (84 procent) anger att man kan svara elektroniskt. Här bör enkäten utvecklas, det kan ju anses vara ett elektroniskt svar om remissvaret e-postas till förvaltningen. Följ Handelskammarens arbete för ett remisshanteringssystem på Internet: www.remisser.se 7 Se Data.gov < www.data.gov/> 8 Se Opengov.se <www.opengov.se/data/>

Mer om de viktigaste områdena Sida 9 (31) Fortsatt planlöst arbete Andelen av förvaltningarna utan en fastställd plan för arbetet är 59 procent (75 svar), något mer än förra året (56 %). En tredjedel av alla förvaltningar har inte utsett en ansvarig för utveckling av e-förvaltning, medan alla utom fem förvaltningar har utsett en personuppgiftsansvarig. Myndigheterna samarbetar flitigt. Hela 92 procent av de 47 svarande samverkar med andra myndigheter, 77 procent sysslar med internationell samverkan och 72 procent samverkar med näringslivet. Hela 93 procent (av 28 svar) av kommunerna samverkar med andra kommuner i sin region. Andel kommuner som samverkar på nationell nivå är 64 procent, medan den internationella andelen är avsevärt lägre, med 19 procent. Hälften av kommunerna uppger att de samverkar med näringslivet. Brister i informationssäkerhetsarbetet Informationssäkerhetsarbetet har gått framåt inom alla områden. Det finns dock behov av ytterligare satsningar på säkerhetsområdet. Även om det är en liten förbättring sedan 2008 så saknar fortfarande nästan var femte förvaltning en informationssäkerhetspolicy eller andra styrande dokument för informationssäkerhetsarbetet. Även om framsteg har gjorts så använder fyra av tio förvaltningar inte standarden för informationssäkerhetsarbetet. Nästan var tredje förvaltningsledning får inte årligen en redovisning av granskningar och skyddsåtgärder av större vikt som har vidtagits. Var femte gör inte risk- och sårbarhetsanalyser regelbundet. Informationssäkerhet Upprättat en informationssäkerhetspolicy och andra styrande dokument som behövs för organisationens informationssäkerhet Använder standarden Ledningssystem för informationssäkerhet i informationssäkerhetsarbetet (LIS) 2009: 70 svar 2008: 54 svar 2009 2008 82,9 % 77,8 % 60,0 % 40,7 % Har ansvarig för informationssäkerhetsarbetet 94,3 % 90,7 % Ledningen får minst en gång per år en redovisning av granskningar och skyddsåtgärder 70,0 % 61,1 % av större vikt som har vidtagits Regelbundna risk- och sårbarhetsanalyser 78,6 % 66,7 %

Sida 10 (31) Åtta förvaltningar får fullpoäng (2008: 6 förvaltningar), men inte Skatteverket. Myndigheter med full poäng för informationssäkerhet: ARN Finansinspektionen FMV Försäkringskassan Lantmäteriet Läkemedelsverket PRV PTS Fem kommuner får full poäng: Knivsta Malmö Sollentuna Stockholm Värmdö Frågorna om informationssäkerhetsarbetet bygger på Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte (VERVAFS 2007:2). Arton myndigheters svar antyder att de inte följer Vervas föreskrift (2008: 22 myndigheter). Alla myndigheter uppger att de har utsett en informationssäkerhetsansvarig. SCB som har haft informationssäkerhetsproblem som lett till bl.a. fel i inflationstalen gör fortfarande inte några regelbundna säkerhets- och riskanalyser. Ej standard Ingen säkerhetspolicy Ingen årlig redovisning för ledningen Ej regelbundna analyser

Informationssäkerhet Sida 11 (31) Andel av svarande förvaltningar som svarat ( 2009: 70 svar, 2008: 54 svar). Digital signatur är en krypteringsmetod som säkrar att meddelanden inte har ändrats på vägen samt säkrar identifiering av motparten. Enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån 9 använder färre företag digitala signaturer sedan förra mätningen, 22 procent (2008: 23 %) av företagen digitala signaturer. I vår undersökning har myndigheter och kommuner gått om med en ökning från 20 procent 2008 till årets 24 procent. Ett protokoll är en uppsättning regler för utbytet av information mellan datorer över ett nätverk. Säkra protokoll, som Secure Socket Layer (SSL) och Transport Layer Security (TLS), använder kryptering för att säkra att endast den rätta mottagaren kan läsa meddelandet och för autentisering av avsändaren. Enligt SCB använder bara var tionde företag säkra protokoll vid mottagande av beställningar via Internet. Här ligger förvaltningarna före med en andel om 61 procent, det har till skillnad från företagen ökat (2008: 58 procent). Alla skickar e-post, få mikrobloggar I enkäten ställdes frågor om vilka kommunikationskanaler som förvaltningarna använder. Föga förvånande använder alla e-post och väldigt många använder e-postlistor. Däremot är det bara en tredjedel som krypterar e-post och en femtedel som signerar den. E-posten är etablerad, men osäker. 9 Företagens användning av IT 2008, SCB 2008.

Sida 12 (31) Kundtjänst via telefon är en mycket viktig kanal, medan få förvaltningar använder sociala medier eller mikrobloggar. Finansinspektionen och Energimyndigheten är i topp bland myndigheterna, men slås både av Sollentuna och Stockholm som leder bland kommunerna. Andel förvaltningar som använder kommunikationskanal Elektronisk upphandling är fortfarande ett problem Elektronisk upphandling är en viktig fråga för företagen och skulle innebära vinster för alla upphandlare, anbudsgivare, leverantörer och medborgare. Andra aspekter är att upphandlingarna kan göras säkrare och rättvisare i de ofta komplicerade upphandlingsprocesserna. Andelen förvaltningar som har tillgång till system för elektronisk anbudshantering har lite mer än fördubblats från 21 procent till 44 procent 2009. Bland myndigheterna är det bara Läkemedelsverket som får full poäng. Det får även följande kommuner: Lidingö Nynäshamn Sigtuna Sundbyberg Täby Vaxholm E-fakturorna är här E-fakturorna var förra årets stora framgång för regeringen. Från och med den 1 juli 2008 måste alla myndigheter under regeringen hantera

Sida 13 (31) inkommande och utgående fakturor elektroniskt. Bara två myndigheter uppger att de inte använder e-fakturor. Frågan om elektroniska fakturor visar att när regeringen väl bestämmer sig för att genomföra något konkret inom e-förvaltningspolitiken så kan det ge resultat. Det är naturligtvis önskvärt att regeringen tar sig an flera områden i e-förvaltningen på motsvarande sätt. Som en jämförelse anger SCB att andelen företag som skickar elektroniska fakturor som kan processas automatiskt är 19 procent (2008: 10 procent) för alla företag 56 procent av företag med 250 eller fler anställda (Företagens användning av IT 2008, SCB 2008). Elva procent av företagen kan ta emot elektroniska fakturor, 48 procent av de med fler än 250 anställda. E-fakturor: andel förvaltningar som har funktionen Andel förvaltningar (2009: 63 svar, 2008:47) som svarat ja. Elektronisk identifi ering FMV, Kammarkollegiet och Sollentuna kommun får full poäng för arbetet med elektronisk identifiering. De vanligaste användningarna för elektronisk identifiering är kontroll av behörighet när uppgifter lämnas ut (84 procent av 42 svarande förvaltningar) och lämnas till förvaltningen (74 procent). Det är samma mönster som i förra årets undersökning. Användningen är inte jämn, andelen som använder minskar för de mer avancerade tillämpningarna.

Sida 14 (31) E-ID: andel förvaltningar som har funktionen Andel som svarat ja (2009: 42, 2008: 33).

Förvaltningarnas webbplatser Sida 15 (31) Andelen förvaltningar som har uppgifter om integritet och hantering av personuppgifter har ökat med två procentenheter till 82 procent. Efter den stora integritetsdebatt har varit de senaste åren så är det ändå aningen oroväckande att nästan var femte förvaltning inte har lättillgänglig information om integritet på sin webbplats. Internetuppkopplade handdatorer och mobiltelefoner blir allt vanligare. Nu har 21 procent av förvaltningarna en version av webbplatsen anpassad för mobila enheter (2009: 16 %) Nästan 78 procent av förvaltningarna hade anpassat webbplatsen så att den underlättar för funktionshindrade att ta del av innehållet (lägre än 2008: 84 %). Som förra året har omkring var femte förvaltning sitt diarium tillgängligt via webbplatsen. Ungefär varannan förvaltning använder säkrade webbsidor (47 procent) och krypterad webbtrafik (50 procent). Det blir lättare att använda olika webbläsare. Stödet för andra webbläsare än Microsoft Internet Explorer har ökat.

Sida 16 (31) Webbläsare som kan användas på förvaltningens webbplats Antal svarande: 2009 67, 2008 52 förvaltningar Varför går det inte fortare? Bristande resurser är ett hinder för utveckling av e-förvaltningen enligt enkätsvaren. Lagar och regler som hinder verkar inte vara stort problem. En tredjedel av svaren pekar dock inte ut något hinder, så det kan finnas andra viktiga hinder för e-förvaltningen.

Politikerna driver inte e-förvaltningen Sida 17 (31) Det är inte ett tydligt politiskt ledarskap som driver e-förvaltningsutvecklingen. När 43 myndigheter i vår undersökning fick välja vilken drivkraft som passade bäst så var det ingen myndighet som svarade att medvetna politiker drev utvecklingen. Möjligen kan det tolkas som att arbetet rimligen leds av myndighetens egen generaldirektör och ledning. Även om undersökningen har visat på problemen med regeringens styrmedel så har mer formella styrmedel ett visst genomslag (direktiv från regeringen 18,6 procent), möjligen är det återigen kraven på att införa e-fakturor som visar sig här. Den här bilden är allvarligare när det gäller kommunerna där den politiska ledningen naturligtvis har ett större ansvar för att ta initiativet inom e-förvaltningen. När kommunerna fick samma fråga var det två kommuner av 26 som angav medvetna politiker som en drivkraft. Nästan var femte kommun får sätta sitt hopp till eldsjälar i förvaltningen. Ökad användarnytta för medborgare och företag är den dominerande drivkraften med ca 63 procent för myndigheterna och ca 54 procent för kommunerna. Vad driver utvecklingen i myndigheterna? Vad driver utvecklingen i kommunerna?

Teknisk tillgänglighet Sida 18 (31) Tillsammans med undersökningsföretaget Sitescanner mätte vi den tekniska tillgängligheten för myndigheter och kommuner, dvs. om det var möjligt att nå förvaltningens webbplats. Enligt Sitescanner är en tillgänglighet lägre än 99,98 procent av tiden problematisk och det är allvarligt om den är under 99,8 procent. Sitescanner mätte också svarstiden när man laddar ner webbplatsens förstasida. I vår mätning av 36 kommuner får alla godkänd. Upplands-Bro, Södertälje och Nacka har 100 procent i tillgänglighet. Följande kommuner hamnar i spannet där man bör ser över sin tillgänglighet: Upplands Väsby, Tierp, Solna, Göteborg, Tyresö, Sigtuna och Botkyrka. Endast Tullverket har 100 procent i tillgänglighet av de 64 myndigheterna och Riksdagen i undersökningen. Tullverket följs av FRA och Skatteverket som inte riktigt når 100 procent. Godkänt får 41 myndigheter, 12 är i den problematiska zonen och Rikspolisen får underkänt. Svarstiderna för kommunerna har ökat, men det är de samma ligger i topp som 2008. Vi har också tagit fram antalet länkar till förvaltningarnas webbplatser. Svarstid vid laddning av webbplatsen i millisekunder (resultat 2008) Kammarkollegiet 66 (72) Upplands-Bro 54 (47) Skatteverket 91 (114) Knivsta 56 (54) CSN 97 (164) Värmdö 63 (62) Flest antal länkar till webbplatsen (resultat 2008) 1. SCB (4) 1 519 (1 070) 1. Stockholm (1) 1120 (804) 2. SMHI (1) 1 470 (1 140) 2. Täby (7) 360 (150) 3. Arbetsförmedlingen (2) 1 260 (1 090) 3. (Uppsala 2) 320 (424)

Om undersökningen Sida 19 (31) Vad Handelskammaren har mätt Förvaltningarna fick svara på ca 40 frågor om elektronisk förvaltning som poängsattes inom områdena planering, ansvar och samverkan (25 poäng) informationssäkerhetsarbete (25) kommunikationskanaler (20) elektronisk upphandling (20) elektroniska fakturor (15) elektronisk identifiering (e-id) (15) webbplatsen (12) besökare och länkar (5) teknisk tillgänglighet (5) e-tjänster i kommuner (10). Sammanlagt kunde myndigheterna få 142 poäng och kommunerna 152 poäng. Förvaltningarna rangordnas efter den andel av totalpoängen som de fått. Skatteverket fick 108 poäng vilket ger 76 procent av 142 möjliga poäng. Upplands Väsby fick 129,5 poäng av 152 möjliga, det ger 85 procent. Mycket av e-förvaltningen utvecklas i de olika myndigheternas specifika ämnesområden, som inte lätt kan jämföras. Deltagare i undersökningen Stockholms Handelskammare tackar de förvaltningar och personer som avsatte tid för att svara på enkäten. Undersökningen gjordes genom en enkät till 100 förvaltningar: 63 statliga myndigheter och de 37 kommuner (de i Stockholms och Uppsala län samt Göteborg och Malmö). Urvalet var myndigheter som var relevanta för företag och medborgare eller intressanta ur något annat perspektiv. Av dessa svarade 71 förvaltningar helt eller delvis på enkäten. Undersökningen genomfördes huvudsakligen mellan den 5 juni och den 5 augusti 2009. I huvudsak har vi använt förvaltningarnas svar och uppgifter. Några kompletteringar har gjorts. Uppgifter om spannet för antalet anställda har hämtats från (<www.www.allabolag.se>) i augusti 2009. En bild av förvaltningarnas genomslag på Internet skapades genom att antalet besökare (per år) och länkar till en webbplats vägdes in. Antalet länkar till en webbplats räknades genom att använda Googlesökningen: link:<webbadress>. Antalet länkar och besökare viktades baserat på den kategori (av femton) av antalet anställda en förvaltning hade och antalet invånare i en kommun för att kunna jämföras. Undersökningen gjordes i augusti 2009. I samarbetet med Sitescanner (<www.sitescanner.se>) mättes webbplatsernas tekniska tillgänglighet och svarstider för nedladdning av förstasidan på webbplatsen. Mätperioden för tillgängligheten till webbplatserna var från den 1 januari 2009 till och med den 24 augusti 2009. Mätningen omfattade alla myndigheter och kommuner som var med i undersökningen (inte

bara de som besvarat enkäten). Värden för Österåker kommun saknas dock tyvärr. Sida 20 (31) Bortfall i undersökningen Följande myndigheter har inte svarat: Myndigheter Bokföringsnämnden Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Exportkreditnämnden Fiskeriverket Forskarskattenämnden Försvarets radioanstalt Institutet för tillväxtpolitiska studier Järnvägsstyrelsen Luftfartsstyrelsen Länsstyrelsen i Uppsala län Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet Regeringskansliet Revisorsnämnden Riksdagen Statens jordbruksverk Statskontoret Transportstyrelsen Avanmäld Delvis* Avanmäld Delvis* Delvis** Avanmäld Avanmäld Avanmäld Delvis* Avanmäld Kommuner Ekerö Enköping Delvis* Göteborg Håbo Delvis* Nacka Norrtälje Solna Södertälje Tierp Österåker Ekerö * Svar så bristfälligt att förvaltningen har tagits bort ur undersökningen av barmhärtighetsskäl. ** Med i undersökningen trots att flera frågor lämnats obesvarade.

Resultatlista för myndigheter och kommuner Sida 21 (31) Alla förvaltningar i rangordning Placering 2009 2008 Procentandel 2009 Procent 2008 Förändring Förvaltning 1. 85 % Sollentuna 2. (2) 77 % (65 %) + 12 Upplands Väsby 3. (1) 76 % (81 %) - 5 Skatteverket 4. (22) 75 % (46 %) + 29 FMV 5. (35) 73 % (40 %) + 33 Energimyndigheten 6. 71 % Rikspolisstyrelsen 7. 71 % Vägverket 8. (8) 70 % (55 %) + 15 Stockholm 9. 69 % Täby 10. (3) 69 % (60 %) + 9 Läkemedelsverket 11. 68 % Livsmedelsverket 12. 67 % Lantmäteriet 13. (18) 67 % (49 %) + 18 Vinnova 14. 66 % Botkyrka 15. (7) 64 % (56 %) + 8 PTS 16. 63 % Malmö 17. (10) 62 % (53 %) + 9 ISP 18. (36) 62 % (39 %) + 23 Bolagsverket 19. (37) 61 % (37 %) + 24 Arbetsförmedlingen 20. 61 % PRV 21. (12) 60 % (52 %) + 8 Försäkringskassan 22. (54) 60 % (13 %) + 47 Lidingö 23. (21) 60 % (46 %) + 14 SMHI 24. 60 % Tillväxtverket 25. 59 % Tullverket 26. 59 % Finansinspektionen 27. (23) 59 % (46 %) + 13 Konkurrensverket 28. (30) 58 % (41 %) + 17 Kemikalieinspektionen 29. (13) 57 % (51 %) + 6 Sjöfartsverket 30. 57 % Uppsala 31. 57 % Järfälla 32. 56 % MSB 33. (4) 56 % (56 %) Tyresö 34. (42) 55 % (33 %) + 22 Arbetsmiljöverket 35. 55 % Sigtuna 36. (16) 55 % (50 %) + 5 Länsstyrelsen i Stockholms län 37. (11) 54 % (53 %) + 1 Konsumentverket 38. (24) 54 % (45 %) + 9 Socialstyrelsen 39. (9) 53 % (54 %) - 1 Kronofogdemyndigheten 40. (38) 52 % (37 %) + 15 Kammarkollegiet 41. (14) 52 % (51 %) + 1 Fastighetsmäklarnämnden 42. 52 % Värmdö 43. (26) 51 % (44 %) + 7 CSN 44. (20) 51 % (48 %) + 3 Nynäshamn 45. (34) 50 % (40 %) + 10 ARN

Sida 22 (31) 46. (31) 49 % (41 %) + 8 Sundbyberg 47. (52) 49 % (22 %) + 27 Lotteriinspektionen 48. 49 % Haninge 49. (15) 48 % (51 %) - 3 SCB 50. 47 % Vaxholm 51. 47 % Danderyd 52. (25) 46 % (44 %) + 2 Luftfartsverket 53. 46 % Riksarkivet 54. 45 % Banverket 55. 45 % Östhammar 56. (48) 44 % (29 %) + 15 Vallentuna 57. (32) 43 % (41 %) + 2 Datainspektionen 58. (50) 40 % (27 %) + 13 Salem 59. (44) 40 % (33 %) + 7 Kommerskollegium 60. 39 % Migrationsverket 61. (40) 39 % (34 %) + 5 Knivsta 62. (29) 39 % (42 %) - 3 Swedac 63. 36 % Nykvarn 64. (17) 36 % (50 %) - 14 Huddinge 65. 36 % ISA 66. 35 % Energimarknadsinspektionen 67. 35 % Rikstrafiken 68. (19) 30 % (49 %) - 19 Heby 69. 29 % Älvkarleby 70. (55) 26 % (8 %) + 18 Upplands-Bro 71. (28) 14 % (42 %) - 28 Fiskeriverket Antal förvaltningar 2009: 71, 2008:55. Allal förvaltningar i bokstavsordning Förvaltning Totalplacering Procentandel Förändring 2009 2008 2009 2008 Arbetsförmedlingen 19. (37) 61 % (37 %) + 24 Arbetsmiljöverket 34. (42) 55 % (33 %) + 22 ARN 45. (34) 50 % (40 %) + 10 Banverket 54. 45 % Bolagsverket 18. (36) 62 % (39 %) + 23 Botkyrka 14. 66 % CSN 43. (26) 51 % (44 %) + 7 Danderyd 51. 47 % Datainspektionen 57. (32) 43 % (41 %) + 2 Energimarknadsinspektionen 66. 35 % Energimyndigheten 5. (35) 73 % (40 %) + 33 Fastighetsmäklarnämnden 41. (14) 52 % (51 %) + 1 Finansinspektionen 26. 59 % Fiskeriverket 71. (28) 14 % (42 %) - 28 FMV 4. (22) 75 % (46 %) + 29 Försäkringskassan 21. (12) 60 % (52 %) + 8

Sida 23 (31) Haninge 48. 49 % Heby 68. (19) 30 % (49 %) - 19 Huddinge 64. (17) 36 % (50 %) - 14 ISA 65. 36 % ISP 17. (10) 62 % (53 %) + 9 Järfälla 31. 57 % Kammarkollegiet 40. (38) 52 % (37 %) + 15 Kemikalieinspektionen 28. (30) 58 % (41 %) + 17 Knivsta 61. (40) 39 % (34 %) + 5 Kommerskollegium 59. (44) 40 % (33 %) + 7 Konkurrensverket 27. (23) 59 % (46 %) + 13 Konsumentverket 37. (11) 54 % (53 %) + 1 Kronofogdemyndigheten 39. (9) 53 % (54 %) - 1 Lantmäteriet 12. 67 % Lidingö 22. (54) 60 % (13 %) + 47 Livsmedelsverket 11. 68 % Lotteriinspektionen 47. (52) 49 % (22 %) + 27 Luftfartsverket 52. (25) 46 % (44 %) + 2 Läkemedelsverket 10. (3) 69 % (60 %) + 9 Länsstyrelsen i Stockholms län 36. (16) 55 % (50 %) + 5 Malmö 16. 63 % Migrationsverket 60. 39 % MSB 32. 56 % Nykvarn 63. 36 % Nynäshamn 44. (20) 51 % (48 %) + 3 PRV 20. 61 % PTS 15. (7) 64 % (56 %) + 8 Riksarkivet 53. 46 % Rikspolisstyrelsen 6. 71 % Rikstrafiken 67. 35 % Salem 58. (50) 40 % (27 %) + 13 SCB 49. (15) 48 % (51 %) - 3 Sigtuna 35. 55 % Sjöfartsverket 29. (13) 57 % (51 %) + 6 Skatteverket 3. (1) 76 % (81 %) - 5 SMHI 23. (21) 60 % (46 %) + 14 Socialstyrelsen 38. (24) 54 % (45 %) + 9 Sollentuna 1. 85 % Stockholm 8. (8) 70 % (55 %) + 15 Sundbyberg 46. (31) 49 % (41 %) + 8 Swedac 62. (29) 39 % (42 %) - 3 Tillväxtverket 24. 60 % Tullverket 25. 59 % Tyresö 33. (4) 56 % (56 %) Täby 9. 69 % Upplands Väsby 2. (2) 77 % (65 %) + 12 Upplands-Bro 70. (55) 26 % (8 %) + 18 Uppsala 30. 57 % Vallentuna 56. (48) 44 % (29 %) + 15 Vaxholm 50. 47 % Vinnova 13. (18) 67 % (49 %) + 18 Vägverket 7. 71 % Värmdö 42. 52 % Älvkarleby 69. 29 %

Sida 24 (31) Haninge 48. 49 % Heby 68. (19) 30 % (49 %) - 19 Huddinge 64. (17) 36 % (50 %) - 14 ISA 65. 36 % ISP 17. (10) 62 % (53 %) + 9 Järfälla 31. 57 % Kammarkollegiet 40. (38) 52 % (37 %) + 15 Kemikalieinspektionen 28. (30) 58 % (41 %) + 17 Knivsta 61. (40) 39 % (34 %) + 5 Kommerskollegium 59. (44) 40 % (33 %) + 7 Konkurrensverket 27. (23) 59 % (46 %) + 13 Konsumentverket 37. (11) 54 % (53 %) + 1 Kronofogdemyndigheten 39. (9) 53 % (54 %) - 1 Lantmäteriet 12. 67 % Lidingö 22. (54) 60 % (13 %) + 47 Livsmedelsverket 11. 68 % Lotteriinspektionen 47. (52) 49 % (22 %) + 27 Luftfartsverket 52. (25) 46 % (44 %) + 2 Läkemedelsverket 10. (3) 69 % (60 %) + 9 Länsstyrelsen i Stockholms län 36. (16) 55 % (50 %) + 5 Malmö 16. 63 % Migrationsverket 60. 39 % MSB 32. 56 % Nykvarn 63. 36 % Nynäshamn 44. (20) 51 % (48 %) + 3 PRV 20. 61 % PTS 15. (7) 64 % (56 %) + 8 Riksarkivet 53. 46 % Rikspolisstyrelsen 6. 71 % Rikstrafiken 67. 35 % Salem 58. (50) 40 % (27 %) + 13 SCB 49. (15) 48 % (51 %) - 3 Sigtuna 35. 55 % Sjöfartsverket 29. (13) 57 % (51 %) + 6 Skatteverket 3. (1) 76 % (81 %) - 5 SMHI 23. (21) 60 % (46 %) + 14 Socialstyrelsen 38. (24) 54 % (45 %) + 9 Sollentuna 1. 85 % Stockholm 8. (8) 70 % (55 %) + 15 Sundbyberg 46. (31) 49 % (41 %) + 8 Swedac 62. (29) 39 % (42 %) - 3 Tillväxtverket 24. 60 % Tullverket 25. 59 % Tyresö 33. (4) 56 % (56 %) Täby 9. 69 % Upplands Väsby 2. (2) 77 % (65 %) + 12 Upplands-Bro 70. (55) 26 % (8 %) + 18 Uppsala 30. 57 % Vallentuna 56. (48) 44 % (29 %) + 15 Vaxholm 50. 47 % Vinnova 13. (18) 67 % (49 %) + 18 Vägverket 7. 71 % Värmdö 42. 52 % Älvkarleby 69. 29 % Östhammar 55. 45 % Antal förvaltningar 2009: 71, 2008:55.

Resultat för myndigheter Placering som myndighet Totalplacering Procentandel Myndigheter i rangordning Förändri ng Myndighet Sida 25 (31) Placering som Totalplacering Procentandel Förändring Myndighet myndighet 2009 2008 2009 2008 2009 2008 1. (1) 3 (1) 76 % (81 %) - 5Skatteverket 2. (14) 4 (22) 75 % (46 %) + 29FMV 3. (25) 5 (35) 73 % (40 %) + 33Energimyndigheten 4. 6 71 % Rikspolisstyrelsen 5. 7 71 % Vägverket 6. (2) 10 (3) 69 % (60 %) + 9Läkemedelsverket 7. 11 68 % Livsmedelsverket 8. 12 67 % Lantmäteriet 9. (12) 13 (18) 67 % (49 %) + 18Vinnova 10. (3) 15 (7) 64 % (56 %) + 8PTS 11. (5) 17 (10) 62 % (53 %) + 9ISP 12. (26) 18 (36) 62 % (39 %) + 23Bolagsverket 13. (27) 19 (37) 61 % (37 %) + 24Arbetsförmedlingen 14. 20 61 % PRV 15. (7) 21 (12) 60 % (52 %) + 8Försäkringskassan 16. (13) 23 (21) 60 % (46 %) + 14SMHI 17. 24 60 % Tillväxtverket 18. 25 59 % Tullverket 19. 26 59 % Finansinspektionen 20. (15) 27 (23) 59 % (46 %) + 13Konkurrensverket 21. (22) 28 (30) 58 % (41 %) + 17Kemikalieinspektionen 22. (8) 29 (13) 57 % (51 %) + 6Sjöfartsverket 23. 32 56 % MSB 24. (31) 34 (42) 55 % (33 %) + 22Arbetsmiljöverket 25. (11) 36 (16) 55 % (50 %) + 5Länsstyrelsen i Stockholms län 26. (6) 37 (11) 54 % (53 %) + 1Konsumentverket 27. (16) 38 (24) 54 % (45 %) + 9Socialstyrelsen 28. (4) 39 (9) 53 % (54 %) - 1Kronofogdemyndigheten 29. (28) 40 (38) 52 % (37 %) + 15Kammarkollegiet 30. (9) 41 (14) 52 % (51 %) + 1Fastighetsmäklarnämnden 31. (18) 43 (26) 51 % (44 %) + 7CSN 32. (24) 45 (34) 50 % (40 %) + 10ARN 33. (38) 47 (52) 49 % (22 %) + 27Lotteriinspektionen 34. (10) 49 (15) 48 % (51 %) - 3SCB 35. (17) 52 (25) 46 % (44 %) + 2Luftfartsverket 36. 53 46 % Riksarkivet 37. 54 45 % Banverket 38. (23) 57 (32) 43 % (41 %) + 2Datainspektionen 39. (32) 59 (44) 40 % (33 %) + 7Kommerskollegium 40. 60 39 % Migrationsverket 41. (21) 62 (29) 39 % (42 %) - 3Swedac 42. 65 36 % ISA 43. 66 35 % Energimarknadsinspektionen 44. 67 35 % Rikstrafiken 45. (20) 71 (28) 14 % (42 %) - 28Fiskeriverket Antal myndigheter 2009: 45, 2008 39.

Sida 26 (31) Myndigheter i bokstavsordning Myndighet Placering som Totalplacering Procentandel Förändring myndighet 2009 2008 2009 2008 2009 2008 Arbetsförmedlingen 13. (27) 19 (37) 61 % (37 %) + 24 Arbetsmiljöverket 24. (31) 34 (42) 55 % (33 %) + 22 ARN 32. (24) 45 (34) 50 % (40 %) + 10 Banverket 37. 54 45 % Bolagsverket 12. (26) 18 (36) 62 % (39 %) + 23 CSN 31. (18) 43 (26) 51 % (44 %) + 7 Datainspektionen 38. (23) 57 (32) 43 % (41 %) + 2 Energimarknadsinspektionen 43. 66 35 % Energimyndigheten 3. (25) 5 (35) 73 % (40 %) + 33 Fastighetsmäklarnämnden 30. (9) 41 (14) 52 % (51 %) + 1 Finansinspektionen 19. 26 59 % Fiskeriverket 45. (20) 71 (28) 14 % (42 %) - 28 FMV 2. (14) 4 (22) 75 % (46 %) + 29 Försäkringskassan 15. (7) 21 (12) 60 % (52 %) + 8 ISA 42. 65 36 % ISP 11. (5) 17 (10) 62 % (53 %) + 9 Kammarkollegiet 29. (28) 40 (38) 52 % (37 %) + 15 Kemikalieinspektionen 21. (22) 28 (30) 58 % (41 %) + 17 Kommerskollegium 39. (32) 59 (44) 40 % (33 %) + 7 Konkurrensverket 20. (15) 27 (23) 59 % (46 %) + 13 Konsumentverket 26. (6) 37 (11) 54 % (53 %) + 1 Kronofogdemyndigheten 28. (4) 39 (9) 53 % (54 %) - 1 Lantmäteriet 8. 12 67 % Livsmedelsverket 7. 11 68 % Lotteriinspektionen 33. (38) 47 (52) 49 % (22 %) + 27 Luftfartsverket 35. (17) 52 (25) 46 % (44 %) + 2 Läkemedelsverket 6. (2) 10 (3) 69 % (60 %) + 9 Länsstyrelsen i Stockholms län 25. (11) 36 (16) 55 % (50 %) + 5 Migrationsverket 40. 60 39 % MSB 23. 32 56 % PRV 14. 20 61 % PTS 10. (3) 15 (7) 64 % (56 %) + 8 Riksarkivet 36. 53 46 % Rikspolisstyrelsen 4. 6 71 % Rikstrafiken 44. 67 35 % SCB 34. (10) 49 (15) 48 % (51 %) - 3 Sjöfartsverket 22. (8) 29 (13) 57 % (51 %) + 6 Skatteverket 1. (1) 3 (1) 76 % (81 %) - 5 SMHI 16. (13) 23 (21) 60 % (46 %) + 14 Socialstyrelsen 27. (16) 38 (24) 54 % (45 %) + 9 Swedac 41. (21) 62 (29) 39 % (42 %) - 3 Tillväxtverket 17. 24 60 % Tullverket 18. 25 59 % Vinnova 9. (12) 13 (18) 67 % (49 %) + 18 Vägverket 5. 7 71 % Antal myndigheter 2009: 45, 2008 39.

Sida 27 (31) Resultatlista för kommuner Kommuner i rangordning Placering som Totalplacering Procentandel Förändring Kommun kommun 2009 2008 2009 2008 2009 2008 1. 1. 85 % Sollentuna 2. (1) 2. (2) 77 % (65 %) + 12Upplands Väsby 3. (5) 8. (8) 70 % (55 %) + 15Stockholm 4. 9. 69 % Täby 5. 14. 66 % Botkyrka 6. 16. 63 % Malmö 7. (15) 22. (54) 60 % (13 %) + 47Lidingö 8. 30. 57 % Uppsala 9. 31. 57 % Järfälla 10. (2) 33. (4) 56 % (56 %) Tyresö 11. 35. 55 % Sigtuna 12. 42. 52 % Värmdö 13. (8) 44. (20) 51 % (48 %) + 3Nynäshamn 14. (9) 46. (31) 49 % (41 %) + 8Sundbyberg 15. 48. 49 % Haninge 16. 50. 47 % Vaxholm 17. 51. 47 % Danderyd 18. 55. 45 % Östhammar 19. (13) 56. (48) 44 % (29 %) + 15Vallentuna 20. (14) 58. (50) 40 % (27 %) + 13Salem 21. (11) 61. (40) 39 % (34 %) + 5Knivsta 22. 63. 36 % Nykvarn 23. (6) 64. (17) 36 % (50 %) - 14Huddinge 24. (7) 68. (19) 30 % (49 %) - 19Heby 25. 69. 29 % Älvkarleby 26. (16) 70. (55) 26 % (8 %) + 18Upplands-Bro Antal kommuner 2009: 26, 2008: 16.

Sida 28 (31) Kommuner i bokstavsordning Kommun Placering som Totalplacering Procentandel kommun 2009 2008 2009 2008 2009 2008 Förändring Botkyrka Danderyd 5. 17. 14. 51. 66 % 47 % Haninge 15. 48. 49 % Heby 24. (7) 68. (19) 30 % (49 %) - 19 Huddinge 23. (6) 64. (17) 36 % (50 %) - 14 Järfälla 9. 31. 57 % Knivsta 21. (11) 61. (40) 39 % (34 %) + 5 Lidingö 7. (15) 22. (54) 60 % (13 %) + 47 Malmö 6. 16. 63 % Nykvarn 22. 63. 36 % Nynäshamn 13. (8) 44. (20) 51 % (48 %) + 3 Salem 20. (14) 58. (50) 40 % (27 %) + 13 Sigtuna 11. 35. 55 % Sollentuna 1. 1. 85 % Stockholm 3. (5) 8. (8) 70 % (55 %) + 15 Sundbyberg 14. (9) 46. (31) 49 % (41 %) + 8 Tyresö 10. (2) 33. (4) 56 % (56 %) Täby 4. 9. 69 % Upplands (1) 2. Väsby 2. (2) 77 % (65 %) + 12 Upplands-Bro 26. (16) 70. (55) 26 % (8 %) + 18 Uppsala 8. 30. 57 % Vallentuna 19. (13) 56. (48) 44 % (29 %) + 15 Vaxholm 16. 50. 47 % Värmdö 12. 42. 52 % Älvkarleby 25. 69. 29 % Östhammar 18. 55. 45 % Antal kommuner 2009: 26, 2008: 16. Förkortningar ARN CSN e-id FMV ISA ISP MSB PRV PSI PTS SCB SMHI Swedac Allmänna reklamationsnämnden Centrala studiestödsnämnden Elektronisk identifiering Försvarets materielverk Myndigheten för utländska investeringar i Sverige Inspektionen för strategiska produkter Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Patent- och registreringsverket Public Sector Information, information i offentliga sektorn Post- och telestyrelsen Statistiska centralbyrån Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Sida 29 (31) Andel utdelade poäng i områdena Planering, ansvar och samverkan Informations säkerhetsarbetet Kommunikationskanaler E-upphandling E-fakturor e-id Webbplatsen Totalt 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 Alla förvaltningar 51 % 68 % 57 % 57 % 29 % 14 % 80 % 66 % 33 % 30 % 64 % 42 % 51 % 42 % Myndigheter 52 % 74 % 60 % 58 % 18 % 6 % 87 % 70 % 34 % 29 % 65 % 43 % 55 % 42 % Kommuner 50 % 58 % 50 % 56 % 48 % 35 % 68 % 54 % 32 % 31 % 62 % 40 % 51 % 43 % Andel utdelade poäng inom områderna Excel-1

Sammanställning av poäng Sida 30 (31) Typ Totplats Typplats Planering, ansvar och samverkan Informationssäkerhet Kommunikationskanaler E-upphandling Förvaltning Rangordning alla förvaltningar Arbetsförmedlingen m 19 13 16 22 11,5 0 15 0 5 10 4 3 86,5 61 %19. Arbetsförmedlingen 61 % Arbetsmiljöverket m 34 24 16 22 12,5 0 15 0 0 9,5 2,5 1 78,5 55 %34. Arbetsmiljöverket 55 % ARN m 45 32 19 25 11 0 4 0 0 7,5 2,5 1,5 70,5 50 %45. ARN 50 % Banverket m 54 37 4 18 11,5 3 15 0 0 9 2,5 1,5 64,5 45 %54. Banverket 45 % Bolagsverket m 18 12 10 22 12 0 15 0 12 10,5 2,5 3,5 87,5 62 %18. Bolagsverket 62 % CSN m 43 31 13 22 11 0 0 0 9 8,5 4,5 4 72 51 %43. CSN 51 % Datainspektionen m 57 38 5 13 9 0 15 0 4 9,5 2 3,5 61 43 %57. Datainspektionen 43 % E-fakturor Energimarknadsinspektionen m 66 43 12 8 8,5 0 12 0 1,5 5,5 1,5 1 50 35 %66. Energimarknadsinspektionen 35 % Energimyndigheten m 5 3 20 22 16 0 15 0 15 11,5 2 2 103,5 73 %5. Energimyndigheten 73 % Fastighetsmäklarnämnden m 41 30 12 15 10,5 0 12 0 11 9,5 2 1,5 73,5 52 %41. Fastighetsmäklarnämnden 52 % Finansinspektionen m 26 19 6 25 17 0 15 0 8 8 3 1,5 83,5 59 %26. Finansinspektionen 59 % Fiskeriverket m 71 45 7 0 0 0 0 0 0 10,5 1,5 1 20 14 %71. Fiskeriverket 14 % FMV m 4 2 20 25 14,5 8 15 0 15 5,5 2,5 1,5 107 75 %4. FMV 75 % Försäkringskassan m 21 15 10 25 13 0 15 0 10 8 3,5 1 85,5 60 %21. Försäkringskassan 60 % ISA m 65 42 6 10 8,5 0 15 0 0 6,5 3 1,5 50,5 36 %65. ISA 36 % ISP m 17 11 19 20 13,5 0 15 0 12 5,5 1 2 88 62 %17. ISP 62 % Kammarkollegiet m 40 29 17 8 9,5 0 15 0 15 5,5 0,5 4 74,5 52 %40. Kammarkollegiet 52 % Kemikalieinspektionen m 28 21 18 17 10 0 15 0 11 7 2 3 83 58 %28. Kemikalieinspektionen 58 % Kommerskollegium m 59 39 6 17 12 0 9 0 0 8 3 1,5 56,5 40 %59. Kommerskollegium 40 % Konkurrensverket m 27 20 20 20 15 0 15 0 0 8 2,5 3 83,5 59 %27. Konkurrensverket 59 % Konsumentverket m 37 26 15 18 13,5 0 15 0 2 7,5 4 1,5 76,5 54 %37. Konsumentverket 54 % Kronofogdemyndigheten m 39 28 13 18 12 0 15 0 5 6,5 2,5 3,5 75,5 53 %39. Kronofogdemyndigheten 53 % Lantmäteriet m 12 8 19 25 15,5 0 15 0 7 8 3,5 2,5 95,5 67 %12. Lantmäteriet 67 % Livsmedelsverket m 11 7 20 22 8,5 16 15 0 0 8 4 2,5 96 68 %11. Livsmedelsverket 68 % Lotteriinspektionen m 47 33 16 22 8,5 0 12 0 0 6,5 1 3,5 69,5 49 %47. Lotteriinspektionen 49 % Luftfartsverket m 52 35 8 22 9 4 12 0 0 5,5 3 2,5 66 46 %52. Luftfartsverket 46 % Läkemedelsverket m 10 6 8 25 11 20 12 0 6,5 8,5 3 3,5 97,5 69 %10. Läkemedelsverket 69 % Länsstyrelsen i Stockholms län m 36 25 16 22 10 0 9 0 11 8 0,5 1 77,5 55 %36. Länsstyrelsen i Stockholms län 55 % Migrationsverket m 60 40 19 13 9 0 12 0 0 0,5 1 1,5 56 39 %60. Migrationsverket 39 % MSB m 32 23 7 17 15 12 15 0 0 8 3 3 80 56 %32. MSB 56 % PRV m 20 14 15 25 14 0 15 0 0 11,5 2,5 3 86 61 %20. PRV 61 % PTS m 15 10 5 25 15 12 15 0 4 11 1,5 3 91,5 64 %15. PTS 64 % Riksarkivet m 53 36 6 18 10 0 15 0 4,5 6,5 3 2,5 65,5 46 %53. Riksarkivet 46 % Rikspolisstyrelsen m 6 4 15 22 10 16 15 0 13,5 6,5 3,5 0 101,5 71 %6. Rikspolisstyrelsen 71 % Rikstrafiken m 67 44 14 8 8 11 0 0 0 7 0,5 1,5 50 35 %67. Rikstrafiken 35 % SCB m 49 34 7 19 12 0 15 0 0 7 5 3,5 68,5 48 %49. SCB 48 % Sjöfartsverket m 29 22 12 22 12,5 0 15 0 7 9 1,5 2 81 57 %29. Sjöfartsverket 57 % Skatteverket m 3 1 19 22 13 8 15 0 14 9,5 3,5 4 108 76 %3. Skatteverket 76 % SMHI m 23 16 16 21 10,5 8 15 0 0 6,5 5 3 85 60 %23. SMHI 60 % Socialstyrelsen m 38 27 7 22 10,5 0 15 0 7 8 4,5 2 76 54 %38. Socialstyrelsen 54 % Swedac m 62 41 11 13 11 0 15 0 0 1,5 0,5 3 55 39 %62. Swedac 39 % Tillväxtverket m 24 17 15 9 9,5 16 15 0 7 7,5 2,5 3,5 85 60 %24. Tillväxtverket 60 % Tullverket m 25 18 19 19 15,5 0 15 0 0 8,5 2,5 4,5 84 59 %25. Tullverket 59 % Vinnova m 13 9 16 14 14 16 15 0 5 9,5 3 2 94,5 67 %13. Vinnova 67 % Vägverket m 7 5 16 19 15 12 15 0 6 10,5 4 3 100,5 71 %7. Vägverket 71 % Botkyrka k 14 5 18 22 11,5 16 12 3 6 7,5 2,5 1,5 100 66 %14. Botkyrka 66 % Danderyd k 51 17 6 11 7,5 16 15 0 4,5 7,5 1,5 2,5 71,5 47 %51. Danderyd 47 % Haninge k 48 15 14 13 12 4 15 1 1,5 8,5 2 3 74 49 %48. Haninge 49 % Heby k 68 24 11 15 9,5 0 0 1 0 6 1 1,5 45 30 %68. Heby 30 % Huddinge k 64 23 8 12 11 0 10 5 0 3,5 2 3 54,5 36 %64. Huddinge 36 % Järfälla k 31 9 17 7 14 2 15 7 9 9,5 3 2,5 86 57 %31. Järfälla 57 % Knivsta k 61 21 14 25 10 0 0 0 0 5,5 1 4 59,5 39 %61. Knivsta 39 % Lidingö k 22 7 17 6 11 20 12 5 10 6 2,5 1,5 91 60 %22. Lidingö 60 % Malmö k 16 6 20 25 12,5 0 15 10 0 9,5 1,5 2,5 96 63 %16. Malmö 63 % Nykvarn k 63 22 18 0 8 0 12 5,5 0 7,5 1 3 55 36 %63. Nykvarn 36 % Nynäshamn k 44 13 6 17 8 20 0 2 13 8 1,5 1,5 77 51 %44. Nynäshamn 51 % Salem k 58 20 14 12 13,5 0 9 2 0 4,5 3 3,5 61,5 40 %58. Salem 40 % Sigtuna k 35 11 6 12 13,5 20 15 0 10 4 1,5 2 84 55 %35. Sigtuna 55 % Sollentuna k 1 1 15 25 17,5 19 15 7 15 11,5 1,5 3 129,5 85 %1. Sollentuna 85 % Stockholm k 8 3 20 25 17,5 0 9 8 11 9,5 5 1,5 106,5 70 %8. Stockholm 70 % Sundbyberg k 46 14 8 10 8,5 20 15 0 0 8,5 1,5 3 74,5 49 %46. Sundbyberg 49 % Tyresö k 33 10 16 11 10,5 8 15 2 8 8,5 3 2,5 84,5 56 %33. Tyresö 56 % Täby k 9 4 11 15 14,5 20 15 7,5 9 8 2 2,5 104,5 69 %9. Täby 69 % Upplands Väsby k 2 2 19 14 14,5 20 12 8 15 11,5 2 1 117 77 %2. Upplands Väsby 77 % Upplands-Bro k 70 26 2 15 8 0 9 0 0 0,5 0,5 5 40 26 %70. Upplands-Bro 26 % Uppsala k 30 8 11 15 12,5 8 15 9 1,5 8,5 3 3 86,5 57 %30. Uppsala 57 % Vallentuna k 56 19 10 6 8,5 11 9 1 7,5 8,5 2 3,5 67 44 %56. Vallentuna 44 % Vaxholm k 50 16 9 15 11,5 20 0 0 5 7,5 1,5 2,5 72 47 %50. Vaxholm 47 % Värmdö k 42 12 13 25 10 16 0 0 0 9,5 1 4 78,5 52 %42. Värmdö 52 % Älvkarleby k 69 25 6 7 8 0 12 0 0 7 1,5 3 44,5 29 %69. Älvkarleby 29 % Östhammar k 55 18 13 14 8 8 9 5 0 8 0,5 3,5 69 45 %55. Östhammar 45 % Total per omr. 25 25 20 20 15 10 15 12 5 5 152 Totalt utdelat i omr. 912 1212 810,5 410 854 89 354 545 166 178 5531 Max utdelning 1775 1775 1420 1420 1065 710 1065 852 355 355 10792 Andel utdelat 51 % 68 % 57 % 29 % 80 % 13 % 33 % 64 % 47 % 50 % 51 % Myndigheter 52 % 74 % 58 % 18 % 87 % 0 % 34 % 65 % 52 % 48 % 55 % Kommuner 50 % 58 % 56 % 48 % 68 % 34 % 32 % 62 % 38 % 54 % 51 % E-tjänster e-id Webbplatsen Besökare och länkar Teknisk tillgänglighet Totalpoäng Andel av totalt

Rangordning alla förvaltningar Sida 31 (31)