Uppdrag: Textanalys På föreläsningen behandlade vi aktantmodellen av Algirdas Julius Greimas (1966: Sémantique structurale) som ett exempel på hur man kan analysera texter som berättelser. - Det grundläggande aktantparet är Subjekt och Objekt. * objektet är föremål för subjektets begär eller strävan. * Det andra paret står i en kommunikativ relation till varandra, som Avsändare (déstinateur) och Mottagare (déstinataire) * De båda återstående aktanterna betraktas av Greimas som något mindre viktiga, deras uppgift är att bistå eller motarbeta subjektet i dess ansträngningar, och kallas Hjälpare (Adjuvant) respektive Opponent (Opposant). Diagrammet över den fullständiga aktantmodellen blir alltså: - man märker när man gör försök på analys, att aktantrollerna går att fördelas på olika sätt; ofta är valet inte självklart * man borde inte heller betrakta rollfördelningen i sig som ett resultat : snarare är det själva analysprocessen som är viktig. Genom att tvinga sig själv att noggrant tänka igenom alla aktörer och deras inbördes relationer förstår man texten bättre * genom att ge belägg för sina slutsatser med hjälp av hänvisningar till konkreta textdelar undviker man bli vilseledd av sin första, intuitiva uppfattning. Man håller sig till det som texten faktiskt innehåller - en egen, något förändrad tillämpning har utarbetats av bl a Pertti Alasuutari, som analyserade ett stort antal tidningsledare från 1956 till 1981 (boken Toinen tasavalta från 1996: 32-33). AKTIVITETENS SYFTE PROBLEM, HINDER, OPPONENTER REDSKAP FÖR AKTIVITETEN FORMER AV PROBLEM ELLER HINDER * gör två tabeller, en för den aktivitet som skribenten förespråkar och en annan för den aktivitet som man motsätter sig (oftast dagsläget). # ledare och politiska texter lämpar sig bra för narratologisk analys man framför vanligtvis en utgångssituation och ett program eller handlingssätt som skulle förbättra situationen Här exempel på båda former av narratologisk analys:
Subjekt Finland (EU?) 4 (1) Objekt uppnå samförstånd om 5-7 havsskydd Avsändare havets tillstånd i Europa 11-12, 48 Mottagare Östersjön 42, 50 Opponent effektiveringen av Polens jordbruk, de nya medlemsländernas jordbruk; Greenpeace (?) 53-55, 59-60; 22-26 Hjälpare det nya vattenreningsverket i S:t Petersburg; Greenpeace (?) bild, bildtext, 75-77; 23-25
1. Dagsläget minska de negativa följdverkningarna av den ökande spritkonsumtionen (8-11) ett åtgärdsprogram (7-8) bl a begränsningar av alkoholreklamen, varningsetiketter, förbud på tidig morgonförsäljning (11-17) Upplysning (51) minst 3 000 finländare per år dör av alkohol (65) förvärrad situation för redan marginaliserade grupper, folkhälsan, brottsstatistiken 35-40 2. Skribentens krav minska de negativa följdverkningarna av den ökande spritkonsumtionen (8-11) rätt avvägd höjning av spritskatten (53-54) minst 3 000 finländare per år dör av alkohol (65) förvärrad situation för redan marginaliserade grupper, folkhälsan, brottsstatistiken 35-40 Upplysningsalternativet har inte gått hem (51-52) regeringen och riksdagens majoritet (44-46; 67-68) - vi märker här: 1) både regeringen (såsom skribenten tolkar regeringens handlande) och skribenten själv har sist och slutligen samma mål, oenigheten handlar om medlen * någonting som även Alasuutari märkte i det material som handlade om alkoholpolitik 2) oppositionens förslag nämns (25-30), men skribenten presenterar dem inte som sina egna. * någonting som kanske hade förbigått en om man inte läst texten på ett sas formaliserat sätt! UPPDRAGET PÅ NÄSTA SIDA!
Uppdrag: Textanalys Läs texten Svår kamp mot syntetiska droger (Österbottens tidning 16. 11 2010). Tänk på, hur den kunde analyseras med hjälp av 1) Greimas aktantmodell; 2) Alasuutaris fyrfält. Gör ett försök på att analysera artikeln på båda sätten. Lämna in din analys senast 9.4! 1 Svår kamp mot syntetiska droger Kapplöpning med kemister. Narkotikabranschens kemister är ständigt steget före lagstiftarna genom att skapa syntetiska droger som faller utanför narkotikaklassningen. För ett par decennier sedan var det enkelt: En drog var per definition narkotika, kunde leda till beslag 5 och därmed också rättslig påföljd för innehavaren. I dag pågår en kapprustning mellan narkotikabranschens smarta kemister och lagstiftaren. Narkotikaklassning av ett preparat bygger inte på dess verkningar utan kemiska sammansättning. Ett preparat kan ha stark narkotisk verkan utan att ha klassats som narkotika. Innehav och hantering betecknas därmed bara som läkemedelsbrott eller förseelse. 10 Lägger man därtill att de här "medicinerna" enkelt kan beställas via internet, och att många av dem kan leda till döden genom felaktig dosering, så förstår man frustrationen hos dem som är satta att bekämpa drogerna. Lagstiftningsarbetets inbyggda tröghet gör att de syntetiska drogerna är som legendernas hydra. Så fort man lyckas hugga av ett huvud genom att narkotikaklassa ett preparat dyker ett nytt, lindrigt 15 modifierat, upp som undgår bestämmelserna. Lagstiftningen måste utformas så att man kan ingripa på basis av drogernas egenskaper utan att behöva en klassning för molekylära ändringar i det enskilda preparatets kemiska sammansättning. 18 Henrik Othman henrik.othman@ot.fi