STATSTSKA CENTRALBYRÅN 1(50) Konsuentprisindex KP 2007 PR0101 nnehåll 0 Allänna uppifter SCBDOK 3.1 1 nnehållsöversikt 0.1 Änesoråde 0.2 Statistikoråde 0.3 SOS-klassificerin 0.4 Statistikansvari 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppiftsskyldihet 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter 0.8 Gallrinsföreskrifter 0.9 EU-relerin 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändnin 0.12 Upplänin och enoförande 0.13 nternationell rapporterin 0.14 Planerade förändrinar i koande undersökninar 2 Uppiftsinsalin 2.1 Prisundersöknin i butiker och tjänsteställen 2.2 Nåra speciella undersökninar 2.3 Övria undersökninar 2.4 Väninstal 2.5 Databerednin 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska ålstorheter 1.3 Utflöden: statistik och ikrodata 1.4 Dokuentation och etadata 3 Statistisk bearbetnin och redovisnin 3.1 Skattninar: antaanden och beräkninsforler 3.2 Redovisninsförfaranden 4 Slutlia Observationsreister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiverinsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökninsoånen
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 2(50) 0 Allänna uppifter Konsuentprisindex, KP, är en del av Sveries officiella statistik. Detta är en statistisk serie so produceras och presenteras ånatlien enlit beslut av Sveries Riksda. Ur KP beräknas nettoprisindex (NP) so också inår i Sveries officiella statistik. Ur KP beräknas även, på uppdra av Sveries Riksbank, två ått på underliande inflation, KPF och KPX. Dessa två ått inår inte i Sveries officiella statistik. Haroniserat index för konsuentpriser (HKP) är en index ed ofattande EU-relerinar so innebär att länderna ino EU använder eensaa etoder i vissa viktia avseenden. Till SCB och KP är knuten en särskild nänd. Nänden för konsuentprisindex. Nändens uppifter och saansättnin releras i instruktionen (2007:762) för SCB. Nänden består av en ordförande och åtta andra ledaöter. Ordförande och sju av de andra ledaöterna förordnas av SCB, en efter försla av Sveries Riksbank, en efter försla av Konjunkturinstitutet och en efter försla av Försäkrinskassan och Socialstyrelsen. En ledaot utses av reerinen. Av de övria ledaöterna ska tre besitta sådan vetenskapli skicklihet, att de saantaet har kopetens ino änesorådena nationalekonoi och statistik. Nänden ska handläa fråor o beräkninar i KP och därvid avöra fråor av principiell natur rörande tilläpninen av de runder so äller för indexberäkninarna sat fräja en utvecklin av etoderna för beräkninarna av KP. 0.1 Änesoråde Änesoråde: Priser och konsution 0.2 Statistikoråde Statistikoråde: Konsuentprisindex, Nettoprisindex, Haroniserat index för konsuentpriser 0.3 SOS-klassificerin Tillhör (SOS) För undersökninar so inår i Sveries officiella statistik äller särskilda reler när det äller kvalitet och tillänlihet, se Förordninen o den officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvari Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, 104 51 STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 3(50) Kontaktperson: Peter Nilsson Telefon: 08-506 942 21 Telefax: 08-506 946 04 E-post: peter.nilsson@scb.se 0.5 Statistikproducent Myndihet/oranisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: Box 24300, 104 51 STOCKHOLM Besöksadress: Karlaväen 100 Kontaktperson: Peter Nilsson Telefon: 08-506 942 21 Telefax 08-506 946 04 E-post: peter.nilsson@scb.se 0.6 Uppiftsskyldihet Uppiftsplikt äller för uppifter so erfordras för beräknin av konsuentprisindex (Statistiska centralbyråns föreskrifter o uppifter till konsuentprisindex, SCB-FS 2001:15). 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter yndiheternas särskilda verksahet för fraställnin av statistik äller sekretess enlit 9 kap. 4 sekretesslaen (1980:100). Vid autoatiserad behandlin av personuppifter äller relerna i personuppiftslaen (1998:204). På statistikorådet finns dessuto särskilda reler för behandlin av personuppifter i laen (2001:99) och förordninen (2001:100) o den officiella statistiken. 0.8 Gallrinsföreskrifter För allrin av insalade uppifter äller Riksarkivets allrinsbeslut nr 391, 1973-09-04. 0.9 EU-relerin För beräknin av EU-åttet Haroniserat index för konsuentpriser (HKP, enelska HCP) används saa prisaterial so för KP. En ofattande EU-relerin förelier och är under utvecklin vad beträffande HKP. HKP ska länderna använda eensaa etoder i vissa viktia avseenden. jäförelse ed KP inår tills vidare inte i HKP huvuddelen av enahesäarnas boendekostnader, bostadsrätter sat lotteri, tips och toto. HKP inår, en ej i KP, äldreosor, sjukhusvård sat vissa finansiella tjänster (tjänster där aviften är proportionell ot transaktionens storlek). 0.10 Syfte och historik KP ska äta den enosnittlia utvecklinen av priserna för hela den privata inheska konsutionen, de priser konsuenterna faktiskt betalar. KP utör det änse åttet för kopensations-
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 4(50) och inflationsberäkninar i Sverie. nflationstakten definieras so 12-ånadersförändrinen 1 i KP. Konsuentprisindex började beräknas varje ånad från och ed juli 1954. Kvartalsvisa uppifter finns beräknade från 1949 till och ed juni 1954. NP äter den enosnittlia utvecklinen av priser exklusive indirekta skatter och transfererinar. Detta er då prisutvecklinen exklusive effekten av politiska beslut. HKP har utarbetats av EU för att an ska kunna öra internationella jäförelser. Sättet att beräkna de nationella konsuentprisindexen varierar ellan länder och i HKP har an saordnat ätetoderna för att få bättre jäförelse rund. HKP finns beräknad från och ed januari 1995. 0.11 Statistikanvändnin Huvudanvändarna av KP utörs av: Riksbanken: so explicit ålvariabel och so underla för beslut i fråor anående penninpolitiken. Finansdeparteentet: so underla för beslut ino konjunktur- och stabiliserinspolitiken. Socialdeparteentet: för fastställande av prisbasbeloppet till vilket bland annat studielån är knutna. Riksskatteverket: för beräknin av oräkninstal vid realisationsvinstbeskattnin av fastihet sat vid beräknin av brytpunkten i inkostskatteskalan. SCB: för deflaterin (fastprisberäknin) i nationalräkenskaperna och osättninsstatistiken. Övri statli förvaltnin: bland annat Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet, K. Oranisationer, företa och enskilda: för indexrelerin i avtal och för oräknin av värdebelopp till fast penninvärde. Kapitalförvaltande företa och institutioner: underla för bedönin av fratida räntenivåer och realavkastnin. Huvudanvändare av HKP utörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penninpolitiska ål och för uppföljnin av konverenskriteriet ed avseende på prisstabilitet när det äller edleskap i EMU. 0.12 Upplänin och enoförande KP och HKP beräknas ånadsvis utifrån prisförändrinar på produkter (varor och tjänster) i den privata inheska konsutionen. Produkterna är rupperade i cirka 360 s.k. produktrupper. Prisuppifter salas in för ett urval av s.k. representantprodukter ino varje produktrupp. Varje år sker en uppdaterin av urvalet av produkter sat en uppdaterin av väninstalen för produkterna och produktrupperna. Geno detta förfarande tas successivt hänsyn till förändrinar i konsutionens saansättnin och andra förändrinar på konsutionsarknaden. 1 nflationstakten och ånadsförändrin beräknas på KP:s skuindex
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 5(50) Prisinsalinen utförs av dels SCB:s intervjuare eno butiksbesök och telefonintervjuer, s.k. lokal prisinsalin, dels av tjänsteän centralt på SCB. Vid den lokala prisinsalinen reistreras data i handdatorer. nsalinsperioden för den lokala insalinen är vecka i ånaden so den 15:e infaller. För prisinsalinen för drivedel startas från och januari 2007 insalin under en treveckorsperiod. En vecka före den ordinarie insalinsveckan och en vecka efter. 0.13 nternationell rapporterin Haroniskt index för konsuentpriser (HKP) levereras varje ånad till EU:s statistikkontor EUROSTAT. Levarans sker vid den tidpunkt då KP publiceras. nnehållet består av indextal ed deceber 2005 so bas, ånadsförändrin och 12-ånadersförändrin, ällande totalindex sat huvudrupper och underrupper enlit klassifikationen COCOP. 0.14 Planerade förändrinar i koande undersökninar Varje år sker en uppdaterin av de representantvaror so äts och deras väninstal. Geno detta förfarande tas successivt hänsyn till förändrinar i konsutionens saansättnin och andra förändrinar på konsutionsarknaden. För livsedel och andra dalivaror örs en årli uppdaterin av olika livsedelsvarianter. Föruto de ovan nända uppdaterinarna infördes en ny produkt E 85 (etanolbränsle) i prisätninen fr.o.. 2007. Två produkter slutades satidit att prisätas ino KP fr.o.. 2007; videobandspelare och hyra av TV-apparat. Metodförändrinar jordes vid årsskiftet i undersökninarna för drivedel, böcker och nya bilar. Föruto utökad ätperiod för drivedel ändrades urvalsförfarandet i underökninen. Urvalet av försäljninsställen dvs. bensinstationer i undersökninen är likso tidiare ett s.k. roterat sekventiellt Poisson-urval ed urvalssannolikheter proportionella ot storleken av respektive försäljninsställe. Urvalet dras ino raen för den ekonoiska statistikens urvalssyste SAMU. Nytt för 2007 är dock att urvalet inte har baserats på den ordnin so urvalsobjekten noralt utlistas i bruttourvalet. stället har bruttourvalet först stratifierats efter bensinbola och sedan allokerats ellan strata i proportion till arknadsandelar. Antal försäljninsställen i det slutlia nettourvalet 2007 är 107. En ny etod för prisätnin av böcker har införts där bästsäljarlistor används. Dessuto har undersökninen utökats ed prisätnin i nätbokhandel och varuhus sat prisätnin av pocketböcker. En annan etod för kvalitetsvärderinar i undersökninen för nya bilar har även införts fr.o.. 2007. Från och ed januari 2007 publiceras ett nytt index i anslutnin till beräkninen av Haroniserat konsuentprisindex (HKP). ndexet benänt so HCP-CT (Haronized ndex of Consuer Prices at Constant Tax Rates) definieras so ett prisindex där skattenivån hålls konstant ot indexets basperiod. Skillnaden i utfall ellan HKP och HCP-CT koer däred att indikera effekten av förändrade skatter på HKP.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 6(50) 1 Översikt Konsuentprisindex (KP) syftar till att skatta den enosnittlia prisutvecklinen för hushållens konsution i Sverie. KP (1980=100) är det priära resultatet och detta är en ånatli tidsserie ed årsenosnittet för 1980 lika ed 100. nflationstakten och ånadstakten beräknas so 12 ånaders förändrin respektive 1 ånads förändrin på otsvarande tidsserie ed reviderinar för eventuella uppkona fel (beräknat på den s.k. skuindexen ). Väninstalen för produktrupperna beskriver saansättninen av den s.k. produktkoren på rov nivå. Väninstalen beräknas utifrån värdet av den privata konsutionen ino Sverie under en viss period (se kapitel 2.4). ekonoisk enin är däred intressepopulationen alla de köp av produkter so privata konsuenter jorde under denna period. Denna population är inte öjli att i detalj reistrera. Måna av de produkter so köptes under den period so ällde för väninstalen kan inte återfinnas under ätperioden utan åste representeras av andra likvärdia produkter. Den operationellt definierbara statistiska ålpopulationen utörs av alla produkter so erbjuds till privata konsuenter i alla försäljninsställen (butiker, serviceinrättninar, internethandel etc.) under de 12 ånader so de praktiska indexberäkninarna avser. Ett produkterbjudande är en specifik produkt so utbjuds till försäljnin på ett specifikt försäljninsställe. Priser på produkterbjudanden, kvantitet och kvalitet är de variabler so salas in. 1.1 Observationsstorheter Undersökninen baseras på priser, kvantiteter och kvaliteter på produkterbjudanden. Dessa kan vara transaktionspriser för väldefinierade produkter i kassareisterdata, anuellt insalade data i butik eller listpriser och andra data insalade centralt. Priser ska vara faktiska priser so kunden betalar utan nåon annan otprestation. 1.2 Statistiska ålstorheter Objektrupp Variabel Mått Population ndelnin i redovisninsrupper Produkterbjudande ino inhesk privat konsution Een rupperin i cirka 360 produktrupper = priär beräkninsnivå i produktdiensionen Produktrupper enlit COCOP Pris, kvantitet och kvalitet Prisindex 1.3 Utflöden: statistik och ikrodata Ett antal index produceras och redovisas varje ånad.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 7(50) ndex nan KP (1980=100), fastställda tal KP (1980=100), skuindextal NP (1980=100) HKP (2005=100) UND1X UNDNHX Prisbasbeloppet Pensionspristalet Beskrivnin Konsuentprisindex, officiellt fastställd Skuindextal byer i förekoande fall på reviderade delindextal. Nettoprisindex, byer på KP en exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Haroniserat index för konsuentpriser. ndex haroniserat ed övria stater i EU. Underliande inflationsått där räntekostnaderna exkluderas helt sat direkta effekter av förändrinar i nettot av indirekta skatter och subventioner. Underliande inflationsått so byer på UND1X och dessuto exkluderar varor so i huvudsak iporteras. Belopp so skrivs fra ed juni KP varje år. Tal so skrivs fra av KP. Statistiken redovisas på nternet, i SSD, i publikationer och på telesvar. Publiceras i nternet Statistiska eddelande PR 14 Pressinfo Sveries statistiska databaser SCB:s ndikatorer Ekonoisk snabbstatistik Röstbrevlåda Beskrivnin http://www.scb.se/ äne Priser och konsution Alla indexserier ovan och KP uppdelat på COCOP rupper sat edelpriser på bensin, diesel och E85. Kort eddelande o KP och inflation. ndexserierna sat KP uppdelat på COCOP rupper i länre tidsserier. KP är en del av indikatorerna. KP inår i snabbstatistiken Månadens KP siffra eddelas på telefon. 1.4 Dokuentation och etadata Grunderna för KP..: 1952 års indexkoittés betänkande (SOU 1953:23) Konsuentprisindex; Prop. 1954:1, bilaa 2; Statsutskottets utlåtande 1954:13; Riksdaens skrifter 1954:92; 1955 års bostadsindexutrednins betänkande Bostadsposten i konsuentprisindex; Uppdra åt SCB att beräkna konsuentprisindex.., Kunl. Maj:ts (Finansdeparteentet) beslut den 28 juni 1962. Försla till riksdaen; Riksdaens revisorers försla anående konsuentprisindex (Förs. 1991/92:16). PM och protokoll från nänden för konsuentprisindex. SM PR 15: Konsuentprisindextal 1914-2005.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 8(50) Marareta Rinqvist: Att äta inflationen. Jören Dalén: The Swedish Consuer Price ndex - ajor features Konsuentprisindex: Betänkande från utredninen o översyn av konsuentprisindex SOU 1999:124 Jören Dalén: The Swedish Consuer Price ndex, A handbook of ethods, http://www.scb.se/statistik/pr/pr0101/handbok.pdf KP Utredninen (1999): Konsuentprisindex, betänkande från utredninen o översyn av Konsuentprisindex. Justitiedeparteentet, Stockhol. SOU 1999:124. Norber A. (1999): Quality adjustent the Case of Clothin. n Proceedins of Measureent of nflation conference, edited by M. Silver and D. Fenwick. Cardiff University, sid. 410-426. Ohlsson (1990), Sequential Poisson Saplin fro a Business Reister and its Application to the Swedish Consuer Price ndex, R&D Report 1990:6. LO (2004), CONSUMER PRCE NDEX MANUAL: THEORY AND PRACTCE, http://www.ilo.or/public/enlish/bureau/stat/uides/cpi/index.ht#anual
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 9(50) 2 Uppiftsinsalin Uppiften består i att sala in priser, kvantiteter och kvalitetseenskaper för ett urval av varor och tjänster so utbjuds i ett urval av försäljninsställen ino hela konsuentarknaden i Sverie. Undersökninsperioden är priärt ett år, från deceber (basen) till deceber. Under denna period eftersträvas att varje ånad insala data o produkterbjudanden so valdes att inå i urvalet i basen. Prisutvecklin skall priärt vara från basen till var och en av årets ånader. För nästa års undersöknin betraktas populationen so ny och därför förnyas urvalet för varje år d.v.s. undersökninsperiod. Prisätnin på vara eller tjänst äller de priser so konsuenten betalar utan nåon otprestation av konsuenten. Priset ska innehålla os och alla andra förekoande varuskatter sat faktura avifter, aviavifter och leveransavifter i förekoande fall. Rabatter so kräver nåon otprestation av konsuenten eller bara riktade till en del konsueter ska inte tas hänsyn till. Det är den nationella konsutionen so prisäts, d.v.s. alla varor och tjänster för konsutionsbruk so kan köpas ino landet. Svenskars konsution utolands prisäts inte, en t.ex. paketresor ed inbakad utrikes seestervistelse prisäts efterso hela tjänsten köps so ett paket i Sverie. Utrikes resor ed fly, tå, buss och båt prisäts o resan utår från Sverie och biljetter säljs här. Handel över nternet prisäts i valda delar, kläder, böcker och usikedia, från inheska nternet hesidor. nternethandeln är ökande och fler oråden koer prisätas på detta sätt. De utvalda produkterna ändras också bara arinellt år från år, ed utående produkter och nya tillkoande produkter. För att operationalisera ra- och urvalsförfarande behöver an dela upp undersökninen i flera produktoråden sat i de två diensionerna företa/butiker och produkter. På en höre produktorådesnivå är abitionen att ha en heltäcknin av oråden, en ino dessa äller urval av representantvaror och tjänster. no de flesta produktorådena (dalivaror är ett av undantaen) väljs urvalet av representantvaror och tjänster edvetet, d.v.s. utan insla av slupässihet. Detta är helt i enlihet ed internationell praxis och rekoendationer i t.ex. LO(2004); 5.27 Modern statistical saplin theory focuses on probability saplin. Use of probability saplin is also stronly recoended and standard practice for all kinds of statistical surveys, includin econoic surveys. But price index practice in ost countries is still doinated by non-probability techniques. - - - 5.29 Bias resultin fro non-probability saplin is neliible. There is soe epirical evidence to support this assertion for hihly areated indexes. tabellen nedan beskrivs uppdelninen av produkter på rupper enlit COCOP (Classification of ndividual Consuption accordin to Purpose) och KP:s 360 s.k. produktrupper. Produktrupperna täcker tillsaans hela konsutionsorådet och ino varje produktrupp finns det ett urval av produkter so representerar produktruppen. Produktruppens benänin (se Bilaa 1) härrör i åna fall från de produkter so representerar produktruppen, en produktrupperna otsvarar eentlien en stratifierin av hela produktpopulationen. Till varje produktrupp knyts ett väninstal so otsvarar konsutionens värde, se avsnitt 2.4.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 10(50) Grupper enli COCP ed svensk benänin och antal produktrupper (strata) och antal representantprodukter ino COCOP rupp COCOP Benänin Antal produktrupper (strata) Antal representantprodukter 01.1.1 Bröd och övria spannålsprodukter 16 81 01.1.2 Kött 9 204 01.1.3 Fisk 10 56 01.1.4 Mjölk, ost och ä 7 100 01.1.5 Oljor och fetter 5 21 01.1.6 Frukt 13 36 01.1.7 Grönsaker 18 65 01.1.8 Sötsaker och lass 7 88 01.1.9 Övria livsedel 3 33 01.2.1 Kaffe, te och kakao 3 26 01.2.2 Mineralvatten, läskedrycker, frukt och 5 52 rönsaksjuice 02.1.1 Spritdrycker 4 Totalundersöknin 02.1.2 Vin 6 Totalundersöknin 02.1.3 Öl, stark- och ellanöl 1 Totalundersöknin 02.1.3 Lättöl och folköl 2 11 02.2 Tobak 2 15 03.1 Kläder 30 136 03.2 Skor 12 50 04.4 Vatten, avlopp, renhållnin och sotnin 1 4 04.5.1 El 2 7 04.5.x Bränsle 4 9 04.S.1 Hyresläenhet: hyra 1 4 04.S.2 Bostadsrättsläenhet: tillräknad hyra 1 4 04.S.3 Garae 1 1 04.x Enahe: Nyttjande av bostad 6 39 05.1 Möbler 12 29 05.2 Hushållstextilier 4 8 05.3 Hushållsutrustnin 8 10 05.4 Huseråd 9 12 05.5 Verkty, elartiklar och trädårdsredskap 5 18 05.6 Varor och tjänster för hushållsunderhåll 8 50 06.1 Läkeedel, apotek 2 Totalundersöknin 06.1 Sjukvårdartiklar, lasöon.. 4 17 06.2 Sjuk- och tandvård 2 26 07.1.1 Nya bilar 1 4 07.1.1 Beanade bilar 1 Specialundersöknin 07.1.2 Motorcyklar 1 2
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 11(50) 07.1.3 Cyklar 1 3 07.2.1 Reservdelar och tillbehör till bilar 3 16 07.2.2 Drivedel 4 4 07.2.3 Underhåll och reparationer på bilar 6 11 07.2.4 Andra kostnader för fordon 5 30 07.3 Transporttjänster 8 382 08.1 Post 1 19 08.x Telekounikationer 4 41 09.1 Audiovisuell och fotorafisk utrustnin 15 28 sat datorutrustnin 09.2 Andra större varor för rekreation 6 18 09.3 Andra fritidsvaror 15 48 09.4 Rekreationstjänster och kulturella 12 40 tjänster 09.5 Tidninar, böcker och skrivaterial 8 46 09.6 Paketresor 1 12 10 Utbildnin 2 4 11.1 Restauraner 16 27 11.2 Loi 4 4 12.1 Personli hyien 11 61 12.3 Övria personlia tillhöriheter 6 18 12.4 Social osor 1 1 12.5 Försäkrinar 3 56 12.6 Övria finansiella tjänster 1 4 12.7 Övria tjänster 4 20 Sua 360 Undersökninen av beanade bilar är speciell och vi får här priser från en undersöknin so är jord av ett privat undersökninsföreta. Vi erhåller produkterbjudanden so varierar varje ånad och försäljninsställen år inte att identifiera. För alkohol och läkeedel levereras index respektive kassareisterdata direkt från onopolbolaen. En viss produkt hos ett specifikt försäljninsställe kallar vi för produkterbjudande och detta er ett stort antal observationer so prisäts varje ånad. 2.1 Prisundersöknin i butiker och tjänsteställen För flera stora produktoråden kan priser salas i butiker och andra lokala försäljninsställen av varor och tjänster. Priser är här ofta lokalt satta eller svåra att prisäta på annat sätt än ed anuell ätnin vid besök eller telefonintervju. Dessa oråden kallas för intervjubaserade delundersökninar efterso de lokala prisinsalarna tillhör SCB:s fältkår av intervjuare på enheten DH/NT. För COCOP-orådet 07.2.2 Drivedel utförs prisinsalinen av telefonruppen i Örebro på saa enhet. De COCOP oråden so undersöks här är hela 01 Livsedel och alkoholfria drycker, delar av 02 Alkoholhaltia drycker och tobak, hela 03 Kläder och skor, indre del av 04 Boende, större delen av 05 nventarier och hushållsvaror, delar av 06 Hälso- och sjukvård, delar av 07 Transport, indre del av 08 Post och telekounikation, delar av 09 Rekreation och kultur, större delen av 11 Restauraner och loi sat delar av 12 Diverse varor och tjänster.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 12(50) En sortientsundersöknin enoförs under hösten innan urvalet används från och ed decebers prisätninar. Här undersöks butiker, so är nya i koande års urval, ed avseende på o de efterfråade produkterna finns i butikerna. 2.1.1 Ra och raförfarande för urval av försäljninsställen Raförfarandet avseende försäljninsställen och urvalsetoden är detsaa för alla intervjuarbaserade delundersökninar i KP sat även för enstaka centrala delundersökninar. Raen skapas eno ett utta av poster av arbetsställen för vissa specificerade SN-branscher ur SAMUversionen för aj från SCB:s företas- och arbetsställereister (FDB). En rensnin utförs för att reducera övertäckninen bestående av arbetsställe so inte har nåon försäljnin till allänheten. Följande värde under variabeln benänin (BEN) i reistret tas bort: ADMNSTRATV SEKTOR, CENTRALLAGER, HK, HUVUDKONTOR, KONTOR, REGON KONT, SERVCEKONTOR, KONTOR OCH LAGER, HUVUDKONTOR KF EK FÖR, NKÖPSKONTOR + H K, CENTRALLAGER 581, LAGER, CENTRALLAGER-DSTRBUTON, HUVUDKONTOR KF, HUVUDKONTOR KONSUM STOCKHOLM, KONTOR GRÖNA KONSUM, Huvudkontor KONTOR & LAGER, HUVUDKONTOR/LAGER, HUVUDKONTOR BACKAPLAN, STORLAGER, KONTOR, CHARKCENTRAL Raen över försäljninsställen stratifieras efter SN-bransch, en inte efter storlek, reion, kedjetillhörihet e. dyl. Undanta är att: o Varuhus och storarknader bildar ett enda stratu ed SN-branscher 47111, 47191 och 47199. Den sistnända innehåller huvudsaklien så arbetsställen av rina intresse för ätninen so koer att sållas bort. o Storarknader ed färre än 50 anställda läs även bland dalivarubutiker, definieras so butik eller storarknad vid eventuellt urval. o Olika typer av klädesbutiker, SN-branscher 47711-47715, slås saan. o Hotell ed och utan restauran, 55101 och 55103, slås saan. Storleksåttet vid urvalsdranin ed varierande sannolikheter är en saanvänin av antal anställda plus en och en osättninsuppift i reistret so baseras på osuppifterna till Skatteverket. Den adderade ettan representerar äarens arbetsinsats, vilket är betydelsefullt fraför allt för så arbetsställen. För låprisbutiker ino bl.a. dalivaruhandeln är eellertid osättninen per anställd höre än för enosnittet. Vi får ett systeatiskt underskott på arbetseffektiva enheter. De butiker so har relativt få anställda en hö osättnin koer att ha läre sannolikhet för att bli utvalda ed antal anställda so storleksått, än o osättninen hade använts so storleksått. Detta korrieras för ett litet antal arbetsställen där hjälpinforation har använts för odellskattninar.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 13(50) 2.1.2 Urval av försäljninsställen Allokerin av urvalet av försäljninsställen örs för varje stratu där ett ått på ellanbutiksvarians skattas. Härvid förutsätts urvalsstorlekarna för produkturvalen vara fixa. Det betyder att den variation so finns ellan produktvarianter låter si visas i variation ellan butiker. Efterso desinen just nu inte tillåter en total-allokerin där storlekar av både butiksurval och produkturval bestäs siultant är denna förutsättnin rili. Arvidson (2004) Desinutrednin för KP: Effektiv allokerin av urvalet för prisätninarna i butiker och tjänsteställen, Bakrundsfakta till ekonoisk statistik 2004:05 visar att o det inte var praktiskt oläplit så skulle urvalsstorlekarna för produkter vara större och för butiker indre. Skattninen av prisförändrinar har areerin i flera ste, dels över butiker till bransch och över produkter via produktunderrupp till produktrupp och sedan till KP totalt. Väninstal finns i alla areerinarna. En speciell fördelninsfri etod har använts för skatta variansen (Jack-Knife). Helt kort finns cirka 800 butiker i urvalet. Lika åna skattninar av prisutvecklinen från deceber året innan till referensånad beräknas so det finns butiker i urvalet. varje sådan skattnin har en butik systeatiskt taits bort ur dataaterialet. Låt y hi vara skattninen för butik i tillhörande försäljninsställets stratu h och n h antalet försäljninsställen. Låt y vara otsvarande skattnin ed satlia försäljninsställe ed i beräkninarna. Bilda ( y) n / k d hi = y hi h där k är suan av produktruppsväninstalen för intervjuarsysteen, cirka 50%. Divisionen edför att effekten på totala KP av att ta bort en butik koer att beräknas 2 2 n Variationsåttet är a = ( hi h ) h h d d n h 1 i h Förslaet till urvalsstorlek är NY n h a h c h där c h är beräknad kostnad per försäljninsställe i enosnitt, ivet det produkturval so skall sökas i försäljninsställena i branschen (stratu). Urvalsstorlekarna är bestäda så att kostnaden totalt för intervjuarsysteen blir lika so föreående år eller anpassas till budet. 2 Metoden för urval av försäljninsställen är s.k. roterat, stratifierat, sekventiellt Poisson-urval ed urvalssannolikheter proportionella ot storleken av respektive försäljninsställe enlit Ohlsson (1990), Sequential Poisson Saplin fro a Business Reister and its Application to the Swedish Consuer Price ndex, R&D Report 1990:6. Urvalet dras ino raen för den ekonoiska statistikens urvalssyste SAMU. Metoden byer på att urvalsraen förses ed en variabel för peranenta likforit fördelade sluptal i intervallet (0,1), s.k. peranent rando nubers, PRN. Nya enheter, födslar, tilldelas nya PRN, slupässit, likforit fördelade och oberoende av redan existerade nuer. Upphörda enheter försvinner helt enkelt ur raen.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 14(50) För varje enhet i urvalsraen beräknas kvoten ellan storleksåttet och det tilldelade peranenta sluptalet. Urvalsraen sorteras efter stratu och ino stratu efter dessa kvoter i fallande ordnin. Det önskade bruttourvalet utörs av de första enheterna i respektive stratu i det antal so beärts. Årlien roteras cirka 20 procent av urvalen ed en etod so kallas RRG, rando rotation roup ethod. Varje enhet i urvalsraen tilldelas inte bara ett PRN utan också slupässit ett av fe RRG-nuer 1-5. År 1 inskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 1 ed 0,1, varvid de PRN-tal so då blir neativa satidit ökas ed 1,0 så att de återien finns i intervallet (0,1). År 2 inskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 2 ed 0,1 och de PRN-tal so då blir neativa satidit ökas ed 1,0. Efter fe år har alla PRN-nuer inskats ed 0,1 alternativt ökats ed 0,9. De så enheter so har en urvalssannolikhet indre än 10 procent koer ed anska stor säkerhet att finnas i urvalen i höst fe år, edan större företa kan få vara ed fler år i följd. Bruttourvalen skall vara så stora att an, efter rensnin för övertäcknin, för de flesta strata har åtinstone önskad nettourvalsstorlek. Man bör dock inte beställa för stora bruttourval efterso urvalssannolikheterna för nettourvalet då inte blir riktit proportionella ot storleken, speciellt får an för åna enheter so är valda ed säkerhet. Storleken av bruttourvalen bör bestäas efter analys av tidiare års utnyttjade bruttourval för att uppnå önskade nettourval. Resultatet av nettourvalet är 49 branscher ed saanlat 860 arbetsställen. Nåra branscher kopletteras ed postorder/internet försäljnin so inte är drana från butiksurvalet och nåon bransch i butikurvalet undersöks centralt istället för lokalt i butik. Beskrivnin Branschstratu, SN 2007 Populationsstorlek Urvalsstorlek netto nsalinssätt Koentar HANDEL MED PERSONBLAR 45110 3927 5 Besök Utrustnin BLSERVCEVERKSTÄDER, EJ SPECALSERADE 45201 8833 5 Telefon DÄCKSERVCEVERKSTÄDER 45204 1143 7 Telefon DETALJHANDEL MED BLRESERVDELAR & TLLBEHÖR 45320 1317 5 Besök Partihandel virke, andra byat. & sanitetsods 46730 4034 14 Besök VARUHUS & STORMARKNADER, BRETT SORTMENT 47111, 47191, 47199 821 18 Besök LVSMEDELSBUTKER MED BRETT SORTMENT 47112 6179 35 Besök TOBAKSAFFÄRER 47260 1611 5 Telefon Hälsokostbutiker 47291 1216 5 Telefon BENSNSTATONER 47300 2266 91 Telefon DATORBUTKER 47410 1180 12 TELEBUTKER 47420 661 29 RADO- & TV-AFFÄRER 47430 1387 15 Besök GARN-, TYG- & SYBEHÖRSAFFÄRER 47510 1412 7 Telefon JÄRN-, BYGG- & VVS-VARUHANDEL 47520 2152 15 Besök FÄRGHANDEL 47523 688 7 Telefon
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 15(50) TAPET- & MATT OCH GOLVBELÄGGNNGSHANDEL 47531 174 10 HEMTEXTLBUTKER 47532 650 18 Besök VTVARU- & HUSHÅLLSMASKNAFFÄRER 47540 725 6 Besök MÖBEL- OCH MATTAFFÄRER 47591 1243 25 Besök BOSÄTTNNGSAFFÄRER 47593 2592 10 Besök BELYSNNGS- OCH ELAFFÄRER 47594 356 5 Telefon MUSKHANDEL 47595 401 5 Telefon BOK- OCH PAPPERSHANDEL 47622 866 18 Telefon SKV- OCH VDEOBUTKER 47630 335 15 Telefon + internet SPORT- OCH CYKELAFFÄRER 47640 3365 34 LEKSAKSAFFÄRER 47650 713 20 KLÄDESAFFÄRER 47711-47715 7326 108 Besök SKOAFFÄRER 47721 1200 29 Besök VÄSKAFFÄRER 47722 314 6 Telefon APOTEK 47730 911 1 PARFYMAFFÄRER 47750 1176 5 Telefon BLOMSTER- & TRÄDGÅRDSVARUHANDEL 47761 2214 24 Zooaffärer 47762 900 5 URAFFÄRER 47771 390 6 GULDSMEDSAFFÄRER 47772 1070 9 OPTKER 47781 1049 10 Telefon Telefon FOTOAFFÄRER 47782 442 5 /besök ÖVRGA SPECALBUTKER 47789 1839 5 Telefon Postorder, brett sortient 47911 828 3 Postorder, textil och konfektion 47912 489 3 55101, HOTELL EXKL KONFERENSANLÄGGNNGAR (KP) 55103 2327 26 Telefon RESTAURANGER 56100 20874 96 Telefon PERSONALMATSAL 56291 308 17 Veterinärkliniker 75000 1154 10 VDEO- OCH DVDFLMUTHYRARE 77220 398 5 SKOMAKERER, KLACKBARER MM 95230 518 5 Telefon KONSUMENTTVÄTTERER 96012 491 5 Telefon FRSÖRSALONGER 96021 16556 24 Telefon 2.1.3 Urval av produkter i dalivarusysteet + postorder Barnvanar Med dalivarusortientet avses livsedel, drycker, tobak, varor för hushållsunderhåll, personlia hyienartiklar.., dock ej färskvaror ino frukt och rönsaker. Färskt kött har sedan läne inått i bereppet.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 16(50) Prisutvecklinen för dalivaror har i åna år ätts ed ett eet syste i KP. Systeet ofattar bl.a. sannolikhetsurval av varuvarianter, speciella blanketter för datainsalin och speciella datorprora för ransknin och bearbetnin. Urvalen av varuvarianter har draits centralt på prisproraet ed etoder för sannolikhetsurval. Detta öjliörs av att de stora butikskedjorna vänlien bistår SCB ed reister över varuvarianter, ed data o senaste års försäljninsvärde. SCB har haft en vision o att årlien byta ut urvalet för cirka en fetedel av sortientet ino dalivaror. Detta skulle ha utförts eno att urvalen för vissa varurupper helt har bytts ut ot helt nya och oberoende urval. praktiken har inte resurser funnits för denna höa abition. 2.1.3.1 Urvalsraar Urvalsraarna från de stora butikskedjorna ofattar cirka 50 000 artiklar vardera. Det finns öjlien undertäcknin, en okänd. no ruppen kolonialvaror (förpackade produkter) finns cirka 60 produktrupper i KP. Dessa utör strata av produkter. Ett proble är att klassificerin av varuvarianter kan utföras på åna sätt. SCB och varje butikskedja ör det på olika sätt 2. Reistren från handeln är stora och det är inte öjlit att askinellt eller anuellt klassificera alla varuvarianter i reistren. Först har tillänli inforation i ADB-for utnyttjats för preliinär rupperin, varefter ett ranskninsförfarande enlit Pareto-principer har används för att anuellt kontrollera och korriera kodninen. praktiken har vi sorterat posterna ino en produktrupp i eninsfulla understrata, t ex har sillkonserver sorterats efter ansjovis, sill/ströin respektive övrit. Raarna har dessuto sorterats efter bl.a. leverantör. När vi sedan utfört systeatiskt pps-urval har vi fått en spridnin av urvalet på understrata och i viss ån på leverantörer... Med en sekventiell urvalsetod, liknande SAMUs, kan an inte uppnå detta utan en forell stratifierin och ed bestäda urvalsstorlekar för varje litet understratu. 2.1.3.2 Urvalsetod För alla s.k. kolonialvaror, d.v.s. djupfryst, konserver, specerier och non-food dras varianturval en utan rotation. Urvalen blir då varje år aktuella satidit so de i hö rad är desaa från år till år. Tre stratifierade urval av varuvarianter dras ed urvalssannolikheter proportionella ot osättninen, ett urval för vardera block. Urvalen för de tre blocken är neativ saordnade. Efterso det blir fråa o en ix av statistiska etoder och praktiska förfaranden beskrivs förfarandet från A till H. A. Sakör ed föreående års reister och påför stratukod sat det peranenta sluptal so larats för varje post i reistret då. Matchnin utförs ed hjälp av den varukod so respektive block använder. B. För nya poster skapas ett likforit fördelat sluptal (PRN) ellan noll (0) och ett (1). C. Med hjälp av blockets ena varuklassificerinar, och sakörnin ellan blockens reister ed hjälp av EAN-koden, skapas en preliinär stratukod för de nya posterna. 2 De företa so ida hanterar och analyserar EAN-koder har också definierat varurupper. Vi har inte ännu hört ed de o de ed hjälp av EAN-koder har rupperat varuvarianterna på ett sätt so skulle vara intressant för SCB.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 17(50) D. Kontrollera enlit Pareto-principer de viktiaste produkternas tilldelade stratukoder. Moenten A D utförs av ES/NS-Ö. E. Beräkna taret inclusion probabilities λ hi = n h s hi / s hj där n h är den önskade urvalsstorleken i stratu h och s hi är storleken (osättninen) för varuvariant hi, i=1, 2,..., N h i stratu h=1, 2,..., L. O λ hi blir större än ett läs posten i ett stratu för poster valda ed säkerhet. = (1 λ ) Uhi hi F. Beräkna värdet av rankinvariabeln Q hi λ hi (1 U, i=1, 2,..., N hi ) h och stratu h=1, 2,..., L, där U hi är det peranenta sluptalet (PRN). N h G. Sortera reistret efter stratu (h) och rankinsvarianbeln Q hi. H. För varje stratu plockas de n h första posterna so avser KP-ätbara varuvarianter ut. Valda poster ranskas vid nåra besök i välsorterade butiker. O urvalet netto blir otillräcklit kan yterlia produkter väljas, i den ordnin de lier. 2.1.3.3 Väninstal Efterso valda produkter skall väas proportionellt ot osättninen vid areerinen till index för produktrupp, och har valt de ed urvalssannolikheter proportionella ot osättninen blir urvalen självväande. Undanta är de produkter so valts ed säkerhet. Dessa får väninstal n h s hi / N h j= 1 s hj Varierande väninstal erhålls även o vi understratifierat en produktrupp i fler än ett stratu. 2.1.3.4 Större urval när butikskasseinforation koer att utnyttjas dalivarusysteet är urvalet av produkter relativt 3 stort; 400 produkter att äta per butik, det är issninsvis ällande världsrekord i KP-saanhan. Desinen ed eensaa varuvarianturval för alla butiker i butiksurvalen per block, kallas tvådiensionell saplin. Denna desin er större varians i skattninen av prisutvecklinen än ed otsvarande urvalsstorlekar och tvåstesurval, d.v.s. ed oberoende varianturval per butik. Säst funerar den tvådiensionella desinen o det inte är detaljisterna (butikerna) so bestäer konsuentpriserna utan tillverkarna/leverantörerna och o dessa ser till att ändra priserna på ett enhetlit sätt satidit i hela landet och för alla butikstyper 4. O och när butikskasseinforation kan utnyttjas och anuell insalin beränsas till färskvaror så finns det anlednin att öka urvalsstorlekarna efterso kostnaderna blir så ycket indre. j= 1 3 Eentlien kan an inte tala o relativt efterso vi i KP knappast har nåra andra centralt valda varuvarianturval so används hos flera noterinsställen. 4 Vore det så skulle vi å andra sidan välja väldit få butiker och ännu fler produkter.
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 18(50) 2.1.4 Mätinstruent nsalinen sker ed pappersblanketter. För dalivaror och lokalprisvaror finns liknande blanketter so fylls i av intervjuaren. Ett specialfall är insalin av priser från bensinstationer, där drivedel, bildäck och biltvätt prisätts. Denna undersöknin utförs på saa blankett, en av telefonruppen på SCB so sitter i Örebro. För kläder finns skyttelblanketter för varje produkt (klädespla), ed reistrerin av priser och eenskaper. 2.1.5 nsalinsförfarande nsalin av priser sker en ån i ånaden per produkterbjudande i insalinsveckan (veckan där den 15:e infaller). nsalin utförs antinen ed butikbesök eller telefonkontakt. För prisinsalinen från bensinstationer är fördelninen över insalinsperioden er detaljerad. Av de 100 utvalda bensinstationerna har var och tilldelats en undersökninsda under en treveckorsperiod. Fördelninen är unefär lika åna per varda. Blanketterna skickas ut tillsaans till intervjuarna från Prisenheten i början av ånaden. När blanketterna är ifyllda från prisätninarna skickas dalivaru- och lokalprisblanketterna i till Örebro för att skannas. De skannade blanketterna skickas sedan till Prisenheten i en Excel version och i pappersversionen. Data i Excel ranskas och pappersversionen används so kontroll. Efter ranskninen laddas databasen ed ånadens priser. Klädesblanketterna skickas direkt till Prisenheten där de reistreras i en een databas. Reistrerin ranskas och index beräknas ed SAS. 2.1.6 Urval av produkter För andra produkter än dalivaror saknas i de flesta fall urvalsraar. Produkter so prisäts i butiker väljs subjektivt av intervjuaren so tilldelats butiken och produkten. Produkter so väljs på detta sätt finns ino produktorådena kläder och skor, inventarier och hushållsvaror, fritidsvaror, datorer, fotoutrustnin, radio, TV och Audio utrustnin, restauraner och loi sat en del personlia tillhörihetsvaror. Dessa produkter har en bredare definition än vad dalivarorna har, beroende på att ed en alltför sal och exakt produktdefinition är risken stor att den efterfråade produkten inte finns i butiken. För den här typen av produkturval finns reler för urvalet och löpande ånatlia prisätninar. Den est sålda produkten ino iven produktdefinition väljs. Alternativt väljs produkt so finns bland de est sålda produkterna ino saa definition. Produkten prisäts så läne so den är aktuell i urvalet och i försäljninen. När en produkt utått ur försäljninen ska den bytas ot en ny produkt. När en produkt visar tecken på betydlit avtaande försäljnin, har flyttas till undanskyd plats eller har haft flera realisationer på rad, ska produkten bytas. Vid byte av produkt äller att liknande produkt ska väljas och att produkten ska vara bland de est sålda produkterna ino iven produktdefinition. O produkten är definierad so en kvalitetsjusterinsprodukt så ska en kvalitetsjusterin utföras vid produktbytet. Kvalitetsjusterinen anes ed ett belopp på hur ycket er eller indre kvalitet so den nya produkten kan värderas ed (för prisjusterinar och kvalitetsjusterinar se avsnitt 3.1.3).
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 19(50) 2.2 Nåra speciella undersökninar Nåra större undersökninar so använder olika urvalsetoder presenteras här. Dessa undersökninar kallas för Centralprisundersökninar där priser salas in centralt från Prisenheten på SCB. Priser hätas in varje ånad ed enkäter, sökninar på nternet och direkt kontakter ed uppiftslänare. Ett exepel på prisinsalin ed enkäter är elpris undersökninen. En enkät till varje bola för nätpriser och en enkät till varje bola för elkraftspriserna skickas. Nedan visas enkäten för närpriser so exepel. 2.2.1 Hyresundersökninen Hyresundersökninen i KP undersöker priser (hyror) för hyresläenheter och arae. Därutöver används index för hyresläenheter so en skattnin av boendekostnaden för bostadsrättsläenheter. Den här hyresekvivalensansatsen för bostadsrätter är en etod so används internationellt. Antaandet är att förändrin av boendekostnader för bostadsrätter kan skattas av hyresförändrinarna för hyresfastiheter. Populationen är läenheter so upplåts ed hyresrätt. Läenheterna ska också vara tillänlia på den öppna arknaden. Med andra ord inår inte läenheter so är studentbostäder, äldreboende, servicebostäder och dyl. KP:s urval av hyresläenheter är ett suburval från den större och årlia undersökninen Hyror i bostadsläenheter (HiB) so utförs av RM/BF. Urvalet för HiB består av cirka 12 000 hyresrätter,
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 20(50) där fastihetsäaren eller förvaltaren besvarar fråor o hyran för läenheten. Urvalet är stratifierat på reioner, Stor-Stockhol, Stor-Götebor, övria större kouner och övria indre kouner, sat år för färdiställande och läenhetstyp. För KP dras ett suburval från HiB på unefär 1 000 hyresrätter av de 12 000 hyresrätterna. Suburvalet är ett s.k. roterande pps urval (Pareto πps) ed utbyte av unefär en fetedel av hyresrätterna varje år. Urvalet blir ett s.k. två-fas-urval. Suburvalet dras på hösten ur hela HiB urvalet för den påående undersökninen och januarihyran från denna undersöknin inår i viktninen av läenheterna för suburvalet. λ Urvalssannolikheten, k s, för att en till HiB utvald läenhet k skall koa att inkluderas i suburvalet till KP, bestäs a so λ k s Där a Nkh xkh nkh = n N ( x s kh a n kh kh ) n är den önskade urvalsstorleken för KP:s suburval, x kh aner läenheten kh:s hyra för senaste januari (januari ett år innan januari för KP:s ätånad) enlit HiB, N kh står för totala antalet läenheter i det ifråavarande HiB-stratuet h och n kh står för antalet till HiB utvalda läenheter från stratuet h, S a betecknar det totala HiB-urvalet. Vid KP:s suburval av läenheter till BHU används ett saplinsschea, so benäns Pareto πps. Scheat är ycket likt sekventiell Poisson saplin, vilket är det schea so används för KP:s butiksurval. Båda dessa schean har, föruto eenskapen att de kan användas för att realisera ett urval enlit en urvalsdesin ed sannolikheter proportionella ot en storleksvariabel, även eenskapen att de öjliör urval av fixerad storlek och detta dessuto under restriktionen att urvalet sker efter SAMU principer. λ k s Vid det årlia suburvalet beräknas för varje läenhet k värdet på en s.k. rankinvariabel, Q k, ed lednin av läenhetens peranenta sluptal ξ hk sat läenhetens inklusionssannolikhet vid suburvalet a (inklusionssannolikheten vid suburvalet under det ivna HiB-urvalet). Värdet på rankinvariabeln beräknas därvid enlit följande forel Q k ξ k (1 λk s ) a = λ (1 ξ ) k s a k Data salas in ed elektronisk blankett av DFO/F. Den huvudsaklia undersökninen örs den första ånaden varje kvartal, ed ånadsvis uppföljnin till dess fastihetsäaren har länat pris-
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 21(50) uppifter för hyresförändrin för året. Fastihetsäare so är nya i urvalet för koande år, får undersökninen redan i oktober för att få ed prisuppifter i basen för det koande året. 2.2.2 Enahe Kostnaderna för boende utör en relativt stor del av Sveries KP-ätnin. Utöver hyror prisäts ino COCOP-ruppen för boende även olika kostnader för enahe sat elektricitet och bränsle. detta avsnitt beskrivs index för enahe so delas upp i två rupper, Enahe: Vatten och bostadsanknutna tjänster sat Enahe: Nyttjande av bostaden. Den första ruppen är rena driftskostnader för annat än eneri, och den består av kostnader för vatten och avlopp, renhållnin sat sotnin. För vatten och avlopp sat renhållnin utörs rapopulationen av kouner och ett urval dras proportionellt ot storlek där antal villor i kounerna är storleksvariabeln. För sotnin dras ett urval av företa i branschen 81222 Skorstensfejare från FDB. Prisinsalin utförs centralt från prisenheten. den andra ruppen inår ett flertal kapitalrelaterade kostnadsposter varav räntekostnader och avskrivninar är de största, en där även toträttsaväld, reparation varor, försäkrinsavifter och kounal fastihetsavift utör ena ätninar. Räntekostnadsindex: Allänt Undersökninen för räntekostnader i KP avser att äta hushållens räntekostnader för att bo i enahe. Räntekostnadsindex (R) beräknas so en produkt av två faktorer so i sin tur är indextal, nälien räntesatsindex (RS) och kapitalstocksindex (KS). Räntesatsindex syftar till att äta den enosnittlia räntesatsutvecklinen för lån kopplade till enahe dvs. lånestocken av villalån. Kapitalstocksindex syftar till att äta utvecklinen över tid av jäförbara husanskaffninspris eller annorlunda uttryckt det kapital so husets nuvarande äare har lat på huset och har räntekostnader för. Räntekostnadsindexet (R) för aktuell ånad och basperioden 0 lika ed deceber ånad året närast före aktuellt år, beräknas eno att räntesatsindexet ultipliceras ed kapitalstocksindexet enlit: 0 = 100 R RS0 KS0 Detta räntekostnadsindex R 0, ed deceber föreående år so basperiod, används sedan i forlerna (4) och (5) i avsnitt 3.1.2 nedan för oräknin till andra basperioder inför areerin till höre nivåer, i likhet ed vad so äller för alla produktrupper i KP. Räntekostnadsindex: Faktorn räntestatsindex Räntesatsindex beräknas utifrån ånatlien insalade räntesatser på bostadslån en tilläpas i KP-beräkninen på hela räntekostnaden för både lånat och eet kapital. Att låneräntesatsernas utvecklin tilläpas även på eet kapital är en edveten förenklin. Denna byer på antaandet att tänkta relevanta räntesatser för eet kapital (försakad kapitalavkastnin) rör si parallellt ed de för lån, o än på annan nivå. Urvalet för undersökninsoentet räntesatsindex är tvådiensionellt, den ena diensionen är lånivare och den andra diensionen typ av lån. En for av cut-off saplin tilläpas avseende
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 22(50) lånivare där de fe största bostadsinstituten har valts ut. För bankerna inår de fyra största bankerna. För typ av lån tilläpas ett stratifierat urval, där lånetyperna delas in i sex olika strata. Lån ed rörli ränta i bank (representerar s.k. topplån). Lån ed rörli ränta i bostadsinstitut. Lån ed 1 års räntebindninstid Lån ed över 1 år to. 3 års räntebindninstid. Lån ed över 3 år to. 5 års räntebindninstid. Lån ed över 5 års räntebindninstid. Under 2007 äts rörli bankränta, rörlit ränta tana i bostadsinstitut (3-ånaders) sat bundna bostadslån i bostadsinstitut på 1, 2, 3 och 5-år (representerar även 4-årinen) och 8-år (representerar alla lån ed bindninstid över 5-år). Prisinsalinen utförs centralt från prisenheten på SCB. För lån ed bunden ränta beräknas först en edelränta för respektive ånad. Medelräntan beräknas so ett enosnitt (oviktat) av respektive ånads nyutlåninsränta för hela bindninstidsperioden dvs. beräkninen avser ett oviktat enosnitt av 12 ånader för lån ed 1års bindninstid och ett oviktat enosnitt av 96 ånader för lån ed 8års bindninstid. Att edelräntan beräknas oviktad lutar si ot ett antaande o att nyutlåninen är densaa för alla ånader dvs. antalet hushåll/personer so lånar till t.ex. 1-års bindninstid är saa varje ånad. För lån ed rörli ränta beräknas inen edelränta utan indexberäkninen örs direkt utifrån aktuell räntesats för nyutlåninen i jäförelseperiod sat basperiod, räntesatserna från respektive lånivare viktas ihop. Ett räntesatsindex, RS, för en specifik bindninstid dvs. ett vät eoetriskt enosnitt, för nåon av bindninstiderna, t = 0,1,2,3,5,8 (där t=0 innebär rörli ränta) av de lånivare so tillhandahåller just dessa löptider (alla lånivarna erbjuder inte alla bindninstider) beräknas enlit foreln nedan: RS Där 0 = i s t i s t ( Ri ) 0 ( R ) i w w i i R betecknar estierad edelränta för den ivna bindninstiden hos en specifik lånivare och i w = värdevikt för en specifik lånivare, i betecknar det i:te bolåneinstitutet, S t i noterinen i betecknar den undersökta änden förekoande lån hos de olika bolåneinstituten för alla löptiderna. Värdevikterna uttryckts i andelen ränteintäkt för respektive lånivare (ränteintäkterna beräknas i iljoner kronor) under basperioden och vikterna suerar till ett. Viktninen beräknas o varje år dels ellan låneforerna och dels ellan lånivarna. Underlaet baseras på uppifter från SCB:s Finansarknadsstatistik. i s t
STATSTSKA CENTRALBYRÅN 23(50) Räntekostnadsindex: Faktorn kapitalstocksindex En odellbaserad lösnin används för beräknin av kapitalstocksindex. Modellen använder historiska transaktionspriser från försäljninar av ena he och en historisk innehavsstruktur för att estiera prisutvecklinen av husens enosnittlia anskaffninspris. Målpopulationen utörs av saanlat nedlat (både lånat och eet) kapital i enahe (privatpersoners peranentboende, typkod 213 och 220) för inköp och förbättrinar (till- och obynationer) sat nybynationer. Kapitalstocksindex, KS, är ett ånatlit index vars prisförändrin lier ett år innan ätåret för räntekostnadsindex i KP. Beräkninen av kapitalstocksindex följer nedan aniven forel: KS 0 ka + kb + 0 0 ka + kb + = c k 0 c k Notationerna so används ovan är: 0 k a = faktiskt nedlat totalt kapital (både lånat och eet) vid basperioden i ett enahe, so inte har försålts under jäförelseåret för kapitalstocksindex d.v.s. året innan otsvarande ätånad i KP för räntekostnadsindex. k a = faktiskt nedlat totalt kapital (både lånat och eet) vid jäförelseperioden i ett enahe, so inte har försålts under jäförelseåret för kapitalstocksindex d.v.s. året innan otsvarande ätånad i KP för räntekostnadsindex. 0 k b = av säljaren faktiskt nedlat kapital so har försålts under året (både lånat och eet) i ett enahe vid basperioden. k b = av köparen faktiskt nedlat kapital (både lånat och eet) i ett enahe so har försålts under året vid jäförelseånaden. 0 k c = tillbakaräknat belopp till basperioden för nedlat kapital i ett enahe, so har färdiställs under jäförelseåret, där det faktiskt nedlada kapitalet har tillräknats ed bynadsprisutvecklinen ellan jäförelseperiod och basperiod för kapitalstocksindex. k c = faktiskt nedlat kapital (både lånat och eet) i ett enahe, so har färdiställs under jäförelseånaden för kapitalstocksindex. Väninstalet i KP koren för hela räntekostnadsindex beräknas inte från konsutionsbelopp fratana av Nationalräkenskaperna utan skattas ed en odell. Beräkninen av väninstal är inte ändrad inför 2009, en diskussion påår för att förbättra denna beräknin inför koande år. U R t KS = AKS t 2 t 2 + K j t 2 t 2 j; t 2 N S t 2 A t 2 R t 2 + B t 2 NF t 2 Notationerna so används för väninstalet är: R U t = Väninstal för ränteposten år t. KS = Det totala askaffninsvärdet för kapitalstocken, enlit FastKP.