Bilaga 1 Dnr SLU ua Fe.2010.1.4-3864 SLU:S BUDGETUNDERLAG 2012-2014 1
2
SLU har de senaste åren erhållit substantiella förstärkningar, vilket också avspeglas i en förbättrad och utökad verksamhet. Universitetets budgetunderlag för perioden 2012-2014 baseras på dessa och de förslag som regeringen lagt i budgetproposition (2010/11:1) för åren 2012-2013. Däremot tar budgetunderlaget ingen hänsyn till regeringens beslut om att överföra verksamhet från Fiskeriverket till SLU och universitetet förutsätter att denna organisationsförändring inte påverkar ekonomin för universitetets övriga verksamheter. Härutöver föreslås att SLU från och med 2012 anvisas 57 miljoner kronor till fortlöpande miljöanalys och 39,5 miljoner kronor för nya utbildningsplatser. SLU begär en sammanlagd anslagsökning på 96,5 miljoner kronor 2012, en ytterligare ökning på 17 miljoner kronor 2013 och 18 miljoner kronor 2014. Anslagsbehov för ovanstående ändamål visas även i bilaga 1:1. SLU:s budgetunderlag behandlar följande områden: SLU:s ställning, Fortlöpande miljöanalys, Utbildning på grund och avancerad nivå, Låneram. SLU:s ställning SLU har de senaste åren utvecklats positivt med en uppgång av vetenskaplig publicering, väsentligt ökande extern finansiering och ett ökande studentantal. Samtidigt har universitetet bibehållit kvaliteten i utbildningen och ökat antagningen till forskarutbildningen. Inom fortlöpande miljöanalys har stora ansträngningar gjorts för att säkra kvaliteten och öka tillgängligheten till data för externa brukare och framsteg kan noteras i det att universitetets databaser i mycket högre grad har blivit standardiserade, kvalitetssäkrade och i samklang med andra nationella och internationella databaser. Inom några år beräknas arbetet med att förbättra tillgänglighet och informationssäkerhet vara avslutat. De medel som ställts till universitetets förfogande i klimatpropositionen har också inneburit en omfattande förnyelse och utveckling av arbetet med att följa upp Sveriges miljömål. Universitetets positiva utveckling har understötts av ökade statsanslag men beror till stor del på universitetets tydliga fokus på kvalitet, som manifesterats bland annat i utvärderingen Kvalitet och Nytta, samt den omfattande omstruktureringen av verksamheten vid SLU under 2003-2005. Efter flera år av negativa resultat gav omstruktureringen inledningsvis stora ekonomiska överskott och de ökade anslagen sedan 2008 har medfört att SLU visat plusresultat varje år mellan 2005 och 2010. Resultaten de senaste åren är dock förhållandevis små och kapitalet ligger på en i jämförelse med andra lärosäten rimlig nivå samtidigt som andelen oförbrukade bidrag som andel av inbetalningar av externa medel är konstant. Ekonomin är således i balans där i stort sett samtliga tillförda medel används direkt i verksamheten. SLU har under 2000-talet genomfört stora omfördelningar av resurser mellan verksamheter, dels mellan ämnen och fakulteter, dels mellan forskning och utbildning. Universitetet kommer att fortsätta att omprioritera resurser men den nuvarande situationen innebär yttre 3
begränsningar för möjligheten att förstärka utbildning på grund- och avancerad nivå och fortlöpande miljöanalys, varför lärosätet är hänvisat till att begära förstärkningar inom dessa områden. Dessutom behövs en inte föraktlig ökning av låneramen. Fortlöpande miljöanalys SLU har lagt ned ett omfattande arbete med att utveckla verksamheten inom fortlöpande miljöanalys i enlighet med intentionerna i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat (prop. 2008/09:162). Arbetet inom den fortlöpande miljöanalysen präglas av långsiktighet. Avnämarna förväntar sig att regelbundet få ungefär samma typ av beslutsunderlag, bland annat för målstyrning och uppföljning. Verksamheten eftersträvar att i ökad omfattning leverera beslutsunderlag som medger att resursutnyttjande och miljökonsekvenser kan vägas samman. För att inte behöva avbryta arbetet inom de områden som etablerats och därmed upprätthålla nuvarande ambitionsnivå är det nödvändigt att SLU långsiktigt tilldelas anslag till den fortlöpande miljöanalysen på minst dagens nivå (45 miljoner kronor under perioden 2009 2011). Den nuvarande kortsiktiga tilldelningsmodellen ger inte de långsiktiga planeringsförutsättningar som krävs för att följa trender i miljövariabler med stor variation i tid och rum. I SLU:s budgetunderlag för 2010 2012 redovisades de satsningar som SLU vill göra för att utveckla den fortlöpande miljöanalysen som bland annat har sin utgångspunkt i universitetets forsknings- och utbildningsstrategi. Det innebär att förutom ovan nämnda 45 miljoner kronor begär SLU en anslagsökning på 12 miljoner kronor 2012 och ytterligare 13 miljoner kronor 2013 för att utveckla den fortlöpande miljöanalysen på planerat sätt och därigenom ytterligare höja ambitionsnivån. Användningen av nya medel kommer att beslutas efter samråd med avnämarna. Bland flera exempel pekar Skogsstyrelsen på ett betydande behov av utökad nationell skogsskadeövervakning och Kemikalieinspektionen på behov av en väsentlig utbyggnad av SLU:s KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB). Konsekvenserna av uteblivna medel vore att den fortlöpande miljöanalysen vid SLU kraftigt skulle behöva skäras ned. Flera program som löpande levererar underlag till miljömålsuppföljning, internationella konventioner, samt nationella miljöstrategiska beslut skulle antingen helt behöva avvecklas eller kraftigt reduceras. Arbetet med att tillgängliggöra data samt anpassningen till EU:s INSPIRE-direktiv skulle också åtminstone temporärt behöva avbrytas. Större delen av de nya program som etablerats vid SLU sedan 2005 är beroende av de aktuella medlen. Utbildning på grund- och avancerad nivå Ökat utbildningsuppdrag med tillhörande anslag, beslutad utökning SLU kommer med all sannolikhet att mer än väl uppfylla uppdraget om 10 700 helårsstudenter under perioden 2009-2011 och anser att det är realistiskt att öka omfattningen. Den gröna sektorn är i fokus både nationellt och internationellt där utvecklingen av livsmedelsproduktion, det hållbara nyttjandet av naturresurser, djurhållning och en levande landsbygd är centrala frågor. För att driva utvecklingen behövs välutbildad personal och behoven av sådan ökar, vilket inte minst manifesteras i den mycket goda anställningsbarheten för SLU:s studenter. SLU begär därför en ökning av uppdraget för utbildning på grund- och avancerad nivå för perioden 2012-2014 med 10 procent motsvarande cirka 350 helårsstudenter per år. 4
En utökad antagning sker sedan några år till bland annat landskapsarkitekt- och veterinärprogrammen och ett nytt agronomprogram i landsbygdsutveckling har startat. Såväl djursjukskötare-, hippolog-, trädgårdsingenjör- som lantmästarprogrammet har utökats till att numera omfatta tre år, vilket också leder till fler studenter i systemet. Dessa utökningar medför att SLU med nuvarande uppdrag måste minska på annan utbildning, vilket universitetet bedömer som olyckligt. Ökat utbildningsuppdrag med tillhörande anslag, planerad utökning Under perioden planeras antagningen till djursjukskötarutbildningen att öka. Det finns cirka 3,5 miljoner sällskapsdjur i landet vilket kräver en väl utbyggd och modern djursjukvård. Det ställs ökande krav på förebyggande hälsoåtgärder och rehabilitering för djuren samt professionell rådgivning till djurägare. Djursjukvård och djurhälsa är ett område i stark tillväxt och efterfrågan på högskoleutbildad personal som uppfyller kraven för legitimation som djursjukskötare är hög. Djursjukhusföreningen har i upprepade skrivelser begärt att SLU ska utöka antalet platser till minst 80. Utökningen kan ske tidigast hösten 2012. En förutsättning för en eventuell utökning av programmet är anslagstillskott. För ovan beskriven utökning av utbildningarna begär SLU ett anslagstillskott på sammanlagt 37 miljoner kronor 2012 och ett ytterligare tillskott på 5 miljoner kronor vardera åren 2013 och 2014. Vid full utbyggnad av programmet 2015 behövs ytterligare 2 miljoner kronor det året. En utredning om eventuell utökning av antalet studenter på veterinärprogrammet bör genomföras under den period som budgetunderlaget avser. Föregående utredning gjordes av Statens jordbruksverk 2003 och såväl behov av som tillgång på veterinärer har förändrats sedan dess. Ökad ersättning till utbildning inom humaniora och samhällsvetenskap Inom Utbildningsdepartementet ökar ersättningen till utbildning inom humaniora och samhällsvetenskap med totalt 15 procent under perioden 2012 2013. En motsvarande kvalitetsförstärkning kan inte ske vid SLU eftersom det inte är möjligt att omfördela anslag från forskning till utbildning om SLU ska uppfylla kravet i regleringsbrevet om att använda ett visst minsta anslag till forskning. Humaniora och samhällsvetenskap utgör ett mycket viktigt inslag i SLU:s utbildningar i och med universitetets tydliga tvär- och mångvetenskapliga inriktning och det vore olyckligt om SLU, som enda universitet i landet, inte får tillgång till resurser för att förbättra kvaliteten inom dessa områden. SLU begär därför ett anslagstillskott på 2,5 miljoner kronor för att göra en kvalitetsförstärkning av utbildning inom humaniora och samhällsvetenskap. Ökad omfattning av agronomexamen Utbildade agronomer har en god arbetsmarknad och kompetensbehoven ökar starkt inom de areella näringarna i och med att hållbarhets- och miljöfrågorna fått allt större betydelse för näringens utveckling. SLU får genom skrivelser och vid avstämningsmöten tydliga signaler från såväl yrkesförbund som stora arbetsgivare inom sektorn att utbildningen inte uppfyller deras ökande krav på såväl fördjupade ämneskunskaper som på stark yrkeskompetens. Kunskaper inom till exempel ledarskap, rådgivning, global utveckling och agrar teknologi efterfrågas i kombination med specialistkunskaper. SLU medger att detta är svårt 5
att uppnå inom ramen av ett utbildningsprogram som är ett halvår kortare än andra jämförbara utbildningar, till exempel civilingenjör eller jägmästare. Agronomexamens förlängning har även tagits upp vid upprepade tillfällen inom riksdagen, senast genom en motion hösten 2010 (2010/11:MJ249). En stor andel av agronomerna har arbete inom internationella företag i Sverige eller utanför landet, och skulle ha en stor fördel av en internationellt gångbar examen enligt det gemensamma europeiska utbildningssystemet. Utvecklingen inom de areella näringarna, behoven av yrkeskompetens och fördjupning samt av internationalisering och rörlighet, är de viktigaste skälen till att förlänga agronomutbildningen med en termin till att omfatta fem år. Redan nu läser hälften av studenterna en extra termin och SLU garanterar alla studenter en möjlighet att bygga på agronomutbildningen till en masterexamen. SLU begärde redan i budgetunderlaget 2008 2010 utökade examenskrav och hänvisar, för ytterligare argumentation för begäran, till tidigare lämnat underlag. SLU begär nu återigen att agronomexamens omfattning utökas med 30 högskolepoäng till en sammanlagd studietid på fem år från och med läsåret 2012/13. Kostnadsökningen är begränsad och kommer till uttryck först efter 2015. Låneram SLU genomför och planerar för närvarande för flera stora nybyggnationer. Vissa fastigheter byggs i egen regi och vissa av extern hyresvärd. Även de som byggs av extern hyresvärd leder till investeringar för SLU, framförallt i utrustning. Den största enskilda investeringen är den stora forskningsanläggningen i Lövsta, som byggs i egen regi av SLU. Investeringen beräknas uppgår till cirka 350 miljoner kronor. Styrelsen har beslutat att låta uppföra ett Veterinär- och husdjurscentrum (VHC). Regeringen beslutade senast den 25 mars 2010 att SLU är en fastighetsförvaltande myndighet med uppdrag som omfattar jord- och skogsbruksegendomar som används i utbildnings- och forskningsverksamhet. Det markområde som VHC kommer att uppföras på ligger delvis på mark som SLU förvaltar för sådana ändamål. Övrig mark som VHC uppförs på ägs och förvaltas av Akademiska Hus i Uppsala AB (AHU). SLU och AHU är överens om att delar av VHC ska köpas av SLU efter färdigställandet 2014. I ett första skede är VHC:s stallbyggnader aktuella för SLU att förvärva men även den del av byggnaden som inrymmer Universitetsdjursjukhuset bör omfattas av förvärvet. Motivet till fastighetsförvärvet är att renodla typen av fastigheter och byggnader som SLU respektive AHU förvaltar. Genom planerad ägandegräns skulle SLU komma att äga byggnader innefattande djurhållning och djursjukvård för forskning och undervisningsändamål och AHU skulle komma att förvalta generella forsknings- och undervisningslokaler jämförbara med övriga byggnader på Ultuna. Värdet på stallbyggnaderna och delar av Universitetsdjursjukhuset uppskattas till 750 miljoner kronor. SLU avser att senare överlämna frågan om investeringen till regeringen. Enligt investeringsbudgeten kommer SLU att behöva en låneram på 1 100 miljoner kronor från och med 2012. SLU vill redan nu avisera att SLU:s låneram från och med 2015 behöver öka med ytterligare 750 miljoner kronor för köp av mark och byggnader för VHC från AHU. 6
Bilagor Bilaga 1:1 Verksamhet/finansiering 2010-2014 Bilaga 1:2 Flerårsprognos 2006-2014 Bilaga 1:3 Avgiftsbelagd verksamhet Bilaga 1:4 Lån i Riksgäldskontoret Bilaga 1:5 Investeringsbudget för SLU 2011 2014 7
Verksamhet/finansiering 2010-2014 Bilaga 1:1 Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning 2010 2011 2012 2013 2014 Anslag 1578 1613 1617 1636 1666 Utgiftsområde 23, anslag 25:1 Anslag för fortlöpande miljöanalys 57 70 70 Anslag för ökat antal studenter m.m. 40 45 50 Avgiftsintäkter som disponeras 498 518 552 574 596 Bidragsintäkter som disponeras 738 782 822 863 906 Finansiella intäkter som disponeras 5 16 34 45 45 Summa 2 820 2 930 3 122 3 233 3 333 För 2011 till 2014 har statsanslaget prognostiserats enligt regleringsbrevet. Budgetpropositionen 2010/2011 ningspolitiska propositionen (2008/09:50). Avgiftsintäkterna beräknas öka med i genomsnitt 5 procent för åren 2011 till 2014 Bidragsintäktern beräknas öka med i genomsnitt 5 procent för åren 2011 till 2014 Finansiella intäkterna ökar succsesivt och räntenivån bedöms ligga på tre procent från 2012 och framåt. 8
Flerårsprognos 2006-2014 Bilaga 1:2 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Enklare framräkning 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ingående balanserat kapital 119 302 450 371 386 418 332 272 220 Statsanslag 1 340 1 359 1 388 1 460 1 578 1 613 1 771 1 795 1 831 Avgiftintäkter 397 442 458 467 498 518 552 574 597 Bidragsintäkter 602 628 617 757 738 782 822 863 906 Finansiella intäkter 18 36 45 7 5 16 34 45 45 Summa intäkter 2 357 2 464 2 508 2 691 2 820 2 930 3 178 3 277 3 378 Kostnader för personal 1 305 1 417 1 561 1 650 1 743 1 830 1 969 2 009 2 032 Kostnader för lokaler 266 267 273 280 280 345 341 350 442 Övriga driftskostnader 533 562 672 665 684 725 791 815 871 Finansiella kostnader 7 12 16 4 3 8 20 27 32 Avskrivningar 64 61 64 78 78 96 118 128 144 Summa kostnader 2 176 2 319 2 586 2 676 2 788 3 005 3 238 3 330 3 521 Resultat 181 146-78 15 32-75 -61-53 -142 Utgående balanserat kapital 300 448 371 386 418 343 272 219 78 UB i relation till omsättning 13% 18% 15% 14% 15% 12% 9% 7% 2% Oförbrukade bidrag/uppdrag 595 651 695 742 805 820 850 860 900 9
Avgiftsbelagd verksamhet Bilaga 1:3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) 2010 2009 Djursjukvård 106 496 101 168 Analyser 26 123 22 990 Forskningsuppdrag forskning 76 015 76 703 fortlöpande miljöanalys 94 650 84 130 Utbildningsuppdrag 18 347 16 623 Övriga tjänster och uppdrag 59 727 69 870 Jordbruksprodukter inklusive djur 37 124 26 421 Kurser och konferenser* 23 842 20 192 Publikationer samt informations- och kursmaterial* 12 031 11 534 Uthyrning av mark, lokaler och studentbostäder 30 487 30 588 Övrigt 13 496 7 270 Summa 498 338 467 488 * Intäktsslagen avser intäkter enligt 4 avgiftsförordningen, sammanlagt: 35 872 31 725 SLU: s intäkter av avgifter, produkter, m. m. uppgick 2010 till 498 miljoner kronor, vilket är 18 procent av universitetets totala intäkter. Intäkterna har ökat med nära 31 miljoner kronor jämfört med 2009. Den största ökningen svarar intäkter av jordbruksprodukter (inklusive djur) för. Även intäkter av djursjukvård, utbildningsuppdrag och forskningsuppdrag inom fortlöpande miljöanalys har ökat, medan exempelvis intäkter av analyser har minskat. Avgifter vid SLU tas ut med principen om full kostnadstäckning som mål. Varje avgiftsbelagd verksamhet ska kalkyleras enligt denna princip. SLU har dock undantag om full kostnadstäckning i regleringsbrevet vad avser avgiftsområdena djursjukvård samt försäljning av produkter och tjänster. För dessa avgiftsområden ska avgifterna bidra till att täcka kostnaderna. 10
Lån i riksgäldskontoret Bilaga 1:4 Lån i riksgäldskontoret 2010 2011 2012 2013 2014 (tkr) Utfall Förslag Förslag Förslag Förslag IB lån i Riksgäldskontoret 475 750 505 689 710 689 1 045 689 1 005 689 Beräknad nyupplåning 99 969 290 000 440 000 80 000 240 000 varav för investering i immateriella anläggningstillgångar 0 2 000 2 000 2 000 2 000 Beräknad amortering 70 030 85 000 105 000 120 000 130 000 UB lån i Rikgäldskontoret 505 689 710 689 1 045 689 1 005 689 1 115 689 Beslutad/föreslagen låneram 550 000 750 000 1 100 000 1 100 000 1 200 000 Beräknad ränteutgift 2 556 6 057 20 317 33 697 36 224 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2,0 3,0 3,5 3,5 Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 23, anslag 25:1 40 672 51 044 70 213 86 106 93 121 Övrigt 31 914 40 013 55 103 67 591 73 102 I nyupplåningssumman för 2011 ingår inredning till två nya institutionskomplex. I nyupplåningssumman för 2012 ingår 330 mnkr för ny forskningsladugård. 11
Investeringsbudget för SLU 2011 2014 (miljoner kronor) Bilaga 1:5 2011 2012 2013 2014 Ingående värde för investeringar Årets anskaffning 1) 574 779 1 143 1 095 Campus Uppsala 151 16 1 151 Alnarp 7 9 4 22 Umeå 2 6 1 1 Skara 1 0 1 0 Summa 161 31 7 174 Egendomsförvaltningen 80 391 13 12 Institutionernas investeringar 60 60 61 61 Summa årets investeringar 301 482 81 247 TOTALA INVESTERINGAR 875 1 261 1 224 1 342 Avskrivningar -96-118 -128-144 Utgående värde för investeringar 779 1 143 1 095 1 199 Tilldelad / föreslagen låneram 750 1 150 1 150 1 150 2) Lånebehov 734 1 099 1 052 1 054 Skillnad 16 51 98 96 1) Ingående värde för investeringar är ackumulerade investeringar minskat med ackumulerade avskrivn 2) Lånebehovet är utgående värde för investeringar minskat med externt finansierade investeringar 3) Lånebehovet har minskat genom att försäljningsintäkt från kungsängen finansierar investeringar i forskningsanläggningen i Lövsta med 100 mnkr enligt regeringsbeslut. 12