SLU:s budgetunderlag för

Transkript

1 SLU:s budgetunderlag för SLU:s budgetunderlag för perioden tar sin utgångspunkt i de utgiftsförslag som regeringen lade i budgetproposition (2006/2007:1) för åren SLU föreslår därutöver att bidraget på 20 mnkr från Jordbruksverkets anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, för fortsatt utveckling av verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys, fr.o.m anvisas via universitetets anslag, att SLU för 2008 anvisas 6 mnkr för ett utökat antal platser i veterinärprogrammet, att SLU för 2007 anvisas 17 mnkr, för 2008 anvisas 25 mnkr och fr.o.m anvisas 34 mnkr för forskning. SLU:s budgetunderlag behandlar följande: Fortlöpande miljöanalys, Utökad veterinärutbildning, SLU:s ekonomiska läge samt behov av ytterligare anslag för forskning, Förlängning av agronomutbildningen, Investering av forskningsanläggning i Lövsta, Övriga investeringar och behov av ökad låneram, Medlemskap i ekonomiska föreningar Stöd till funktionshindrade studenter, Medgivande att upplåta bostäder. Anslagsbehov för ovanstående ändamål för åren 2009 och 2010 visas i bilaga 1. DNR: ua /07 Produktion: Informationsavdelningen vid SLU, 2007 Grafisk form: Maria Widén Tryck: Elanders

2 Fortlöpande miljöanalys Bakgrund Rektor har uppdragit till en extern utredare att utreda verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. I direktiven (dnr SLU ua 60-61/07) slås fast att en förutsättning för uppdraget är att verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys förblir vid SLU och bedrivs i enlighet med existerande definitioner. Uppdraget innefattar att lämna förslag på hur en ytterligare integration av SLU:s tre verksamhetsgrenar forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys ska åstadkommas, identifiera hur SLU:s verksamhet inom området kan utnyttjas som beslutsunderlag i ett bredare nationellt och internationellt perspektiv, analysera vilka, befintliga eller potentiella, styrkeområden respektive fakultet har när det gäller verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys, samt lämna förslag på hur en på denna analys baserad ansvarsfördelning mellan fakulteterna bör de ut, lämna förslag på vilka principer/kriterier för anslagsfördelning/kvalitetssäkring som lämpar sig för verksamhetsgrenen med hänsyn tagen bl.a. till gällande principer för forskning och utbildning (prestationsrelatering, kärnämnen, tenure track, håp-ersättning, etc.), lämna förslag på hur ansvarsfördelningen mellan fakulteterna och den befintliga organisationsstrukturen (råden för fortlöpande miljöanalys, FOMAR, och SLU miljödata) bör se ut för att bli en bra plattform för att vidareutveckla verksamhetsgrenen. Uppdraget ska avrapporteras under mars månad SLU välkomnar den ökade tilldelningen på 20 mnkr till verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. Genom att SLU för 2006 tillförts dessa medel via anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, har den utveckling av verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys, som beskrivits i tidigare budgetunderlag, kunnat påbörjas. Bland de satsningar som görs kan nämnas: Reviderad och fördjupad övervakning av skogsskador, Förstärkning av den nationella landskapsövervakningen, Utveckling av kvalitetsindikatorer för jordbrukslandskapet, Utveckling av modeller för prediktion av biologisk mångfald i rinnande vatten och fysisk påverkan, Säkring och vidareutveckling av beräkningssystem för kväve- och fosforläckage från åkermark, Analyser av försurningseffekter av kvävenedfall samt effekter av skogsmarkskalkning, Långsiktiga mätningar av CO2-utbytet mellan skogs- och myrekosystem och atmosfären, Inrättande av ett kompetenscentrum för bekämpningsmedel, Utökning av artdatabaser, Nya metoder för att analysera klimatförändringarnas påverkan på miljö och ariella näringar, Långsiktiga mätningar av utsläpp av växthusgaser, Start av nya program för viltövervakning, bl.a. undersökning av reproduktionsstörningar hos vilda djur.

3 SLU avvaktar med ytterligare äskande om anslag för utveckling av verksamhetsgrenen intill dess resultat av den externa utredningen har presenterats. Förslag SLU hemställer om att medel som under 2006 och 2007 tillförts SLU via anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur fr.o.m anvisas via SLU:s statsanslag. Utökad veterinärutbildning Ökad internationalisering och öppna gränser kräver utbildade veterinärer för bevakning av t.ex. smittskyddet. Smådjurssektorn och antalet sporthästar ökar i samhället medan lantbrukets djurbesättningar (nöt och gris) ökar i storlek men minskar till antal. Det är stor brist på veterinärer i Sverige och många verksamma veterinärer i Sverige har sin utbildning från bl.a. Danmark, Ungern och Slovakien (antalet svenska studenter som läser veterinärmedicin utomlands på svenska studiemedel var 209 studenter år 2004, 272 år 2005 och 311 år 2006). SLU behöver utbilda fler studenter för att uppfylla regeringens utbildningsuppdrag. För att möta det ökade behovet av utbildade veterinärer i Sverige utökar SLU veterinärprogrammet med 18 platser till totalt 100 platser fr.o.m. hösten En expansion av veterinärutbildningen i jämförelse med en expansion i andra naturvetenskapliga utbildningar är dock mycket kostnadskrävande. I motsats till många andra utbildningar där marginalkostnaden är relativt låg för att utöka platsantalet är kostnaden för att utöka veterinärutbildningen stor. Gruppundervisning är vanligt inom veterinärutbildningen. Det går dock inte att utöka befintliga grupper med fler studenter utan nya grupper måste skapas, vilket kräver fler lärarinsatser. Det är den i särklass mest kostnadskrävande posten när antalet platser ökar. Tillgång till för ändamålet anpassade lokaler är ett annat behov, bl.a. föreläsningssalar som rymmer 100 studenter. Under läsåret 2007/08 blir det härutöver stor konkurrens om tillgängliga lokaler p.g.a. ombyggnad av Undervisningshuset. Fler grupper i laborationsundervisning ställer också krav på mer utrustning, t.ex. mikroskop. Kurser som ges under årskurs 5 kommer att belastas extra hårt under övergången mellan nuvarande studieordning och införandet av den nya studieordningen med 100 studenter. Behovet av fler patientfall kommer att bli särskilt kännbart för undervisningen inom ambulatoriska kliniken. Av säkerhetsskäl kan man inte ha för stora studentgrupper vid denna undervisning och det gäller både på kliniken och vid gårdsbesök. Det innebär att antalet grupper måste utökas med ökat personalbehov som följd. Det finns kända hälsoproblem inom såväl lärar- som studentgrupperna inom veterinärprogrammet, bl.a. beroende på stress. Utökningen av antalet utbildningsplatser kan därför inte finansieras genom ytterligare effektiviseringar utan måste finansieras genom tillförande av nya medel. SLU utökar nu veterinärutbildningen för att möta den ökade efterfrågan bland arbetsgivare och studenter. Eftersom per capitakostnaden för en utbildningsplats på veterinärprogrammet är ca 65 procent högre än på annan naturvetenskaplig utbildning önskar SLU kompensation för denna

4 merkostnad. Vid full utbyggnad av de 18 nya platserna uppgår merkostnaden till 13,2 mnkr. För 2008 uppgår den ökande kostnaden till 6,0 mnkr. Förslag SLU hemställer att anslag anvisas med 6 mnkr 2008 för en utökning med 18 utbildningsplatser i veterinärprogrammet. SLU:s ekonomiska läge samt behov av ytterligare anslag till forskning Liksom för 2005 visar bokslutet för 2006 på ett starkt positivt resultat. Resultatet, 181 mnkr, överstiger väsentligt de tidigare prognoserna och ger tillsammans med ingående kapital ett totalt kapital om 300 mnkr, vilket utgör 14 procent av SLU:s omsättning. Kapitalets storlek, liksom resultatets relativt stora avvikelse från tidigare prognoser, ger anledning till följande genomgång av SLU:s ekonomiska utveckling, den planerade verksamheten, användningen av det balanserade kapitalet samt en prognos för den ekonomiska utvecklingen. Långsiktig ekonomisk utveckling. SLU:s statsanslag var i reala termer som högst under budgetåret 1994/95 och 1996 beslutade riksdagen om en större besparing om drygt 100 mnkr. Bortser man från satsningen på ArtDatabanken, som ju i stor utsträckning inte avser vare sig utbildning, forskning eller fortlöpande miljöanalys, har statsanslaget från 1997 till 2007 varit konstant bortsett från pris- och löneomräkningarna (se diagram 1). Konstruktionen av pris- och löneomräkningarna tillsammans med det faktum att statsmakten fattat ett antal kostnadshöjande beslut har inneburit att SLU under hela perioden 1994/95 t.o.m varit tvunget att ständigt minska sina kostnader. Diagram 1: Anslag till SLU 1990/ exklusive anslag för pris- och löneomräkning. Fram till 2002 skedde dessa besparingar framför allt genom minskning av drift, investeringar, lokaler och annat som inte innebar personalminskningar. Mellan 2002 och 2005 vidtog universitetet kraftfulla åtgärder för att minska personalstyrkan, vilket 2006 lett till en minskning med 11 procent av antalet

5 helårsarbetskrafter. En sådan minskning innebär självklart rejäla kostnadsminskningar, vilka i sin tur lett till de stora överskotten 2005 och I den besparingskultur som under lång tid utvecklats har dock överskotten ännu inte lett till någon tydlig ökning av investeringar eller nyanställningar. Prefekter och forskare är fortsatt försiktiga i medvetande om att fortsatta minskningar av statsanslagets köpkraft snart kan komma att äta upp de överskott som uppstått. SLU har underskattat försiktigheten och därmed resultaten i prognoserna. Universitets- och fakultetsledningarna räknar dock med att utrustnings- och lokalstandard kommer att ökas till normal svensk nivå. Det kommer att innebära kostnadsökningar om i storleksordningen mnkr. Samtidigt återbesätts ca 10 professurer som inte tillsatts under inledningen av decenniet, vilket inklusive ökade drifts- och lokalkostnader kommer att öka kostnaderna med omkring 20 mnkr. Denna återgång från ett kortsiktigt sparande till en uthållig nivå kommer således att öka kostnaderna med i storleksordningen 80 mnkr, vilket motsvarar knappt hälften av överskottet för Den långsiktiga ekonomiska utvecklingen har inneburit kontinuerliga besparingar under lång tid som under utvecklades till en ekonomisk kris. De åtgärder som då vidtogs fick effekt 2005 men i det rådande besparingsklimatet har det behövts ett drygt år efter det första positiva bokslutet innan verksamheten återgivits framtidstron. Det positiva klimat som nu har uppstått är dock skört och en ny besparingsomgång skulle bli förödande. Planerad verksamhet SLU genomför för närvarande en genomgripande förnyelse av verksamheten. Större enheter skapas genom antingen klusterbildningar eller större institutioner och för att fullt ut utnyttja effekten av de större enheterna samlokaliseras de i nya eller ombyggda lokaler. Samtidigt rekryteras nya professorer inom ämnesområden av särskild betydelse för de nya enheterna med bl.a. inriktning på lansbygdsutveckling och bioenergi. Inom utbildningen skapas nya program som följd av övergången till europeiskt standardiserad utbildning, den s.k. Bolognaprocessen, varvid kursinnehåll, pedagogik och lokaler förnyas. Learning resource centres skapas vid varje huvudort samtidigt som undervisningslokalerna i övrigt rustas upp. Fortlöpande miljöanalys byggs upp inom nya fält tack vare de medel som ställts till SLU:s förfogande genom bidrag över Jordbruksverket. Det kommer att ge en breddning av den bild av tillståndet för den fysiska miljön i Sverige som SLU har som uppdrag att ta fram och analysera. SLU genomför också en särskild satsning på excellenta forskare, vilken fullt utbyggd kommer att öka kostnaderna med i storleksordningen 30 mnkr. Dessa förstärkningar kommer, utöver de ovan nämnda kostnaderna för att återföra SLU till en konkurrenskraftig normalnivå, att innebära kostnader för omkring 20 nya professorer, vilket innebär en kostnadsökning med ca 40 mnkr. Professorerna måste också kompletteras med ett antal forskarassistenter, postdoktoranställningar och doktorander till en kostnad som kan uppskattas till 30 mnkr. Totalt sett innebär alltså återställningen och den måttliga nysatsningen att nästan hela överskottet för 2006 intecknas 2008

6 då i stort sett alla nya medarbetare torde vara på plats. Utfallet för 2007 är däremot beroende av när personal kan tillträda och är därför osäkert. Det kapital som uppstått är väsentligt större än det som SLU nödvändigtvis behöver i ett fortvarighetstillstånd, varför en stor del av kapitalet kommer att användas för att klara generationsväxlingen och föryngra universitetets lärare/forskare. En kortsiktig satsning på ytterligare forskarassistenter, postdoktorer och doktorander har planerats till en kostnad av i storleksordningen 100 mnkr per år, vilket innebär att kapitalet kommer att vara förbrukat 2011 eller SLU har aktivt planerat för att minska kapitalet och beslut om nya satsningar började fattas så snart resultatet för budgetårett 2005 var klart. Den övervägande delen av de planerade anställningarna är således beslutade och utannonserade. I och med att anställningarna som forskarassistent avslutas efter fyra år uppstår ett behov av att kunna anställa en del av dessa som seniora tillsvidareanställda forskare, lektorer eller professorer. I någon mån kommer planerade pensionsavgångar att ge utrymme för sådana anställningar men för att effektivt kunna tillvarata satsningen behövs ökade statsanslag. Prognos Av SLU:s flerårsprognos för perioden (bilaga 2) framgår att SLU redan fr.o.m återigen kommer att redovisa ett negativt resultat. För att kunna genomföra den ovan beskrivna genomgripande förnyelsen av verksamheten är det synnerligen angeläget att även SLU får del av de nya forskningsanslagen som 2007 endast tilldelades universiteten under Utbildningsdepartementet. SLU förutsätter att universitetet får del av de sammanlagt 900 mnkr till forskning under åren som aviserades i budgetpropositionen för Förslag SLU hemställer om att i samma omfattning som övriga universitet få del av regeringens satsning på forskning vilket torde innebär en ökning av anslagen med 17 mnkr 2007, 25 mnkr 2008 och 34 mnkr Förlängning av agronomprogrammet Behoven av internationalisering, rörlighet, anställningsbarhet och fördjupning är de viktigaste skälen till att förlänga agronomutbildningen med en termin. Bolognaanpassning av agronomutbildningen till fem år och en uppdelning på grundnivå och avancerad nivå medför att mobiliteten underlättas för studenterna och att utbildningen kan jämställas med motsvarande i Europa. Övriga nordiska och flertalet Europeiska länder har en femårig Bolognaanpassad utbildning som motsvarar det svenska agronomprogrammet. Skillnader i utbildningarnas längd och uppläggning försvårar utbytet avsevärt inom de universitetsnätverk som har utvecklats, t.ex. de för lantbruksuniversiteten inom europeiska Euro League och nordiska NOVA. Rörlighet mellan program och examina är en hörnsten inom Bolognaprocessen. Inga utbildningar får bli återvändsgränder. En femårig nivåindelad agronomutbildning underlättar övergångar mellan de generella

7 programmen och yrkesprogrammen. Övriga långa yrkesutbildningar vid SLU är minst femåriga. Agronomen har i yrkeslivet samma krav gällande avancerade kunskaper och färdigheter som de från de femåriga programmen jägmästare, hortonom och landskapsarkitekt, vilket avspeglas i att de har samma fördjupning i examensmålen. Kraven på vetenskapligt grundade och tillämpade kunskaper har med tiden ökat inom yrkesrollen. SLU ser positivt på att civilingenjörsprogrammen förlängts till fem år. Agronomutbildningen är motsvarigheten inom den biologiskt tillämpade sektorn. En tydlig lantbruksvetenskaplig profil efterfrågas av såväl studenter som avnämare, vilket lett till att flera praktik- och näringslivsinriktade kurser nyligen tillskapats inom agronomprogrammet. Ultuna studentkår har genomfört en enkät bland agronomstudenterna (ca 300 svarade av totalt ca 500 studenter) och frågat hur de ser på en förlängning av utbildningen till fem år och vad denna extra studietid ska användas till. Drygt 2/3 av de svarande var positiva till en förlängning. De främsta argumenten är att utbildningen då blir internationellt gångbar och ger utrymme för nödvändig fördjupning inom den egna inriktningen och möjlighet till behövlig yrkespraktik inom ramen för utbildningen. De flesta som tar ut en agronomexamen har läst närmare fem år (i medeltal 192 poäng per examen avlagda under perioden ), för att få med såväl bredd och fördjupning som de tillämpade yrkesinriktade kurserna. En förlängning till fem år medför att agronomexamen får samma nivå som en masterexamen. Om inte utbildningen förlängs, kommer programmet och yrket att förlora i status och risken finns att studenter väljer att läsa ett annat program för att nå mastersnivån. Förslag SLU hemställer om att agronomprogrammet förlängs med en termin till en sammanlagd studietid på fem år fr.o.m Investering av forskningsanläggning i Lövsta Rektor beslutade i november 2003 att all stallverksamhet som idag är lokaliserad på Kungsängen i framtiden skall förläggas till Lövsta för att där kunna samlokalisera stallar för nöt, svin och fjäderfä. Den nuvarande ladugården för nötkreatur, belägen på Kungsängen, är omodern, i behov av förnyelse och ligger nära centrala Uppsala. Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap uppdrog till sin programkommitté för lantbrukets djur att utreda behov, organisation och ekonomi för fakultetens djurstallar. Utredningen presenterades våren Utredningen övervägde bl.a. i vilken mån djurhållningen i Alnarp, Skara och Röbäcksdalen påverkar dimensioneringen av de planerade djuranläggningarna i Uppsala men kom fram till att djurbehovet i Uppsalaområdet bestäms av behov av den utbildning och forskning som bedrivs vid institutionerna i Uppsala. I mars 2006 presenterades en förstudie för ny etablering av försöksanläggning i Lövsta som har sin grund i fakultetens utredning.

8 Anläggningen i Lövsta ska i första hand fungera som en forskningsoch utbildningsanläggning men ska också utgöra ett exempel på hur en moderna och rationell mjölk-, svin- och fjäderfäproduktion kan se ut. Vid bedömningen av behov av anläggningar för olika djurslag har utredningen beaktat såväl forskningens som utbildningens behov. Stor vikt har lagts vid att alla studenter med veterinär- och husdjursinriktning skall kunna få tillräcklig träning i djurhantering och insikt i animalieproduktionens praktiska förutsättningar. Djurstallarna i Lövsta föreslås dimensioneras för 250 mjölkkor (inklusive sinkor samt uppfödning av samtliga kvigor för rekrytering), 150 suggor, värphöns, unghöns och slaktkycklingar. En grov beräkning av kostnaden för investeringen av ett nytt djurstall i Lövsta bedömdes i SLU:s föregående budgetunderlag uppgår till ca 100 mnkr. Denna bedömning var mycket preliminär och baserades endast på enkla kalkyler. SLU:s egendomsförvaltning presenterade i mars 2006 en kostnadsuppskattning som pekar på en investeringskostnad på ca 230 mnkr. Indexuppräknat beräknas kostnaden nu uppgår till 240 mnkr. SLU avser att senare inkomma till regeringen med en begäran om tillstånd för investering i en forskningsanläggning i Lövsta när erforderliga ytterligare utredningar och noggranna kostnadsberäkningar har genomförts. Övriga investeringar och behov av ökad låneram SLU planerar för flera stora nybyggnationer. Vissa fastigheter byggs i egen regi och vissa av extern hyresvärd. Även de som byggs av extern hyresvärd leder till investeringar för SLU, framförallt i utrustning. SLU har de senaste åren inte gjort någon investeringsbudget då omställningsarbetet lett till att investeringarna kontinuerligt minskat. Planerna på att investera i byggnader leder till ett ökat behov av uppföljning för att kontrollera att SLU håller sig inom tilldelad låneram. Den största enskilda investeringen som SLU planerar är den ovan beskrivna forskningsanläggningen i Lövsta på ca 240 mnkr. Enligt investeringsbudgeten (bilaga 5) kommer SLU att behöva en låneram på 500 mnkr (en ökning med 50 mnkr) 2008 och en låneram på 750 mnkr (en ytterligare ökning med 250 mnkr) 2010 för att klara planerade investeringar. Förslag SLU hemställer om att fr.o.m få disponera en låneram på 500 mnkr och fr.o.m en ram på 750 mnkr. Medlemskap i ekonomiska föreningar Vid revision av SLU:s bokslut för 2005 noterade revisorerna att SLU inte inhämtat riksdagens tillstånd att ha insatser och likvidkonton i ekonomiska föreningar knutna till jord- och skogsbrukssektorn. Insatser och likvidkonto i dessa föreningar har inte till syfte att tjäna som penningplaceringar utan är att se som ett vedertaget system inom branschen att genom ekonomiska föreningar skapa bättre ekonomiska förutsätt-

9 ningar för inköp av förnödenheter och försäljning av produkter för anslutna medlemmar. SLU gör bedömningen att medlemskap i dessa föreningar är nödvändig för att bedriva SLU:s verksamhet. SLU är för närvarande medlem i följande jord- och skogsbruksanknutna ekonomiska föreningar: 1. Arla Food amba, 2. DANAEG amba (tidigare Kronägg ekonomisk förening), 3. Skogsägarna Mellanskog ekonomisk förening, 4. Norrmejerier ekonomisk förening, 5. Lantmännen ekonomisk förening, 6. Swedish Meats ekonomisk förening, 7. Skånemejerier ekonomisk förening, 8. Varaslättens Lagerhus, 9. Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter ekonomisk förening, 10. Skånesemin ekonomisk förening, 11. Svenska Husdjur ekonomisk förening, 12. Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ekonomisk förening, 13. Sveriges spannmålsodlarförening. Det är endast i Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ekonomisk förening och Sveriges spannmålsodlarförening som SLU erlägger medlemsavgift, sammanlagt kr under I övriga föreningar erlägger SLU en insats som återbetalas vid utträde ur föreningen. Förslag SLU hemställer att riksdagen godkänner SLU:s medlemskap i ovan listade jord- och skogsbruksanknutna ekonomiska föreningar och därmed insatser och likvidkonto i dessa föreningar: Stöd till funktionshindrade studenter SLU avsätter, liksom övriga universitet och högskolor, årligen 0,3 procent av anslagsramen till grundläggande högskoleutbildning för pedagogiskt stöd för funktionshindrade studenter. Lärosäten under utbildningsdepartementet kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder för de kostnader som överstiger 0,3 procent av anslaget för grundläggande högskoleutbildning. SLU har inte motsvarande möjlighet. Eventuella kostnader för stödinsatser utöver avsatta medel måste vid SLU finansieras av anslag avsedda för t.ex. undervisning. De senaste åren har kostnaderna för stödinsatser inte överstigit avsatta medel men beroende på vilka behov som uppstår kan kostnaderna vissa år vida överstiga tillgängligt belopp för dessa åtgärder. Förslag SLU hemställer om att få kompensation för eventuella kostnader för pedagogiska stödinsatser till funktionshindrade studenter överstigande 0,3 procent av anslagsramen till grundläggande högskoleutbildning.

10 Medgivande att upplåta bostäder Riksrevisionens har revisionspromemoria , Dnr , påpekat att SLU, direkt eller indirekt, upplåter bostäder till internationella utbytesstudenter samt gästforskare och -lärare. Som ett led i universitetets internationaliseringsarbete tecknas avtal med utländska universitet om samarbete och utbyte av studenter. I avtalen förutsätts universiteten hjälpa till med anskaffning av bostad på studieorten. Såväl utresande som inresande studenter saknar normalt kunskap och möjlighet att på egen hand och i god tid efterfråga och erhålla bostad på studieorten. I framförallt Uppsala är det underskott både på studentbostäder och på bostäder på den öppna bostadsmarknaden. Utbytesstudenterna stannar normalt kort tid vid SLU och får inte stå i kö för studentbostad förrän de är inskrivna vid universitetet. Utbytesstudenter och gästforskare kan, utan universitetets hjälp, knappast efterfråga och anskaffa bostad på egen hand. Den nu ifrågasatta verksamheten med upplåtelse av bostäder utgör därför en förutsättning för universitetets internationaliseringsarbete och ett fungerande utbyte av studenter och forskare. SLU får enligt förordningen om statliga myndigheters lokalförsörjning, inom ramen för de resurser som myndigheten förfogar över, ingå de hyres- och arrendeavtal som behövs för verksamheten. Även om förordningen torde vara avsedd att reglera huvudsakligen verksamhetslokaler kan på skäl som anges ovan, även bostäder i begränsad omfattning anses nödvändiga för myndighetens verksamhet. Bostadsupplåtelserna drivs enligt självkostnadsprincipen och bedöms inte vara oförenlig med stadgandena enligt avgiftsförordningen. Verksamheten administreras till viss del av universitetsadministrationen och till viss del av Stiftelsen Ultuna Studentbostäder. Förslag SLU hemställer om regeringens klargörande huruvida upplåtelsen av bostäder anses vara förenligt med myndighetens uppgift. I det fall regeringen beslutar att verksamheten med upplåtelser av bostäder inte ska anses förenlig med universitetets uppdrag anhåller SLU om regeringens medgivande att få bedriva sådan verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med den ovan beskrivna befintliga verksamheten. 10

11 Bilagor Bilaga 1: Verksamhet/finansiering Bilaga 2: Flerårsprognos Bilaga 3: Avgiftsbelagd verksamhet Bilaga 4: Lån i Riksgäldskontoret Bilaga 5: Investeringsbudget för SLU

12 B i l a g a 1 : V e r k s a m h e t / f i n a n s i e r i n g Verksamhet/finansiering , mnkr Utfall 2006 Prognos 2007 Beräkning 2008 Beräkning 2009 Beräkning 2010 Anslag Utgiftsområde 23, anslag 25: Anslag för fortlöpande miljöanalys Anslag för utökad veterinärutbildning Anslag för forskning Avgiftsintäkter som disponeras Bidragsintäkter som disponeras Finansiella intäkter som disponeras Summa För 2007 till 2009 har statsanslaget prognostiserats enligt regleringsbrev och budgetproposition 2006/07. För 2010 har statsanslaget räknats upp med 2,5 procent. Avgiftsintäkterna beräknas öka med 3 procent i genomsnitt per år för åren 2007 till Bidragsintäkterna beräknas öka med 5 procent i genomsnitt för åren 2007 till Finansiella intäkterna beräknas vara oförändrade under perioden 2007 till Anslaget för forskning har beräknats på det sätt som utbildningsdepartementet tillämpade vid fördelning av 200 mnkr till forskning 2007 (2,4 procent på respektive universitets anslag till forskning och forskarutbildning. Om SLU hade ingått i fördelningen hade procentsatsen blivit 2,2 procent). 12

13 B i l a g a 2 : F l e r å r s p r o g n o s ( M N K R ) Utfall 2002 Utfall 2003 Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 Prognos 2007 Prognos 2008 Enklare framräkning Ingående balanserat kapital Statsanslag 1) Avgiftintäkter Bidragsintäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat andelar intressebolag Resultat Utgående balanserat kapital UB i relation till omsättning 4% 2% 2% 5% 14% 17% 13% 12% 9% 7% 6% Oförbrukade bidrag/ uppdrag ) Statsanslaget är exklusive transfereringar. 13

14 B i l a g a 3 : A v g i f t s b e l a g d v e r k s a m h e t SLU:s intäkter av avgifter, produkter m.m. uppgick 2006 till 397 mnkr, vilket är 17 procent av universitetets totala intäkter. Intäkterna har ökat med 17 mnkr jämfört med Den största ökningen svarar intäkter av forskningsuppdrag för. Även intäkter av konsultuppdrag samt kurser och konferenser har ökat. Intäkter av avgifter och produkter per avgiftsområde (tkr) Djursjukvård Analyser Forskningsuppdrag Utbildningsuppdrag Övriga tjänster och uppdrag Jordbruksprodukter inklusive djur Kurser och konferenser * Publikationer samt informations- och kursmaterial * Uthyrning av mark, lokaler och studentbostäder * Övrigt, bl.a. reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar * Intäktsslagen avser intäkter enligt 4 avgiftsförordningen, sammanlagt tkr (2005: tkr). Avgifter vid SLU tas ut med principen om full kostnadstäckning som mål. Varje avgiftsbelagd verksamhet ska kalkyleras enligt denna princip. SLU har dock undantag om full kostnadstäckning i regleringsbrevet vad avser avgiftsområdena djursjukvård samt försäljning av produkter och tjänster. För dessa avgiftsområden ska avgifterna bidra till att täcka kostnaderna. 14

15 B i l a g a 4 : L å n i r i k s g ä l d s k o n t o r e t Lån i riksgäldskontoret (tkr) Utfall Förslag Förslag Förslag Förslag IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav för investering i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Rikgäldskontoret Beslutad/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 3,5 4,0 4,0 4,0 Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 23, anslag 25: Övrigt I nyupplåningssumman för 2010 ingår 240 mnkr för ny forskningsladugård. 15

16 B i l a g a 5 : I n v e s t e r i n g s b u d g e t f ö r S L U ( m n k r ) Ingående värde för investeringar 1) Årets anskaffning Campus Uppsala Alnarp Umeå 3 Skara Summa Egendomsförvaltningen Energisparinvestering 42 Röbäcksdalen 5 Kungsängen Krusenberg Lövsta Alnarp Egendom 16 Brogården 19 Övriga Summa Institutionernas investeringar Summa årets investeringar Avskrivningar Utgående värde för investeringar 2) Tilldelad låneram ) Ingående värde för investeringar är ackumulerade investeringar minskat med ackumulerade avskrivningar. 2) Universitetet behöver inte låna till de investeingar som helt finansieras med bidrag. 16