Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Relevanta dokument
PS- Prehospital Sjukvårdsledning Ett nationellt koncept

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Sophiahemmet Högskola

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik Universitetssjukhuset i Linköping (US)

Regional plan för krisstöd till drabbade

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Handlingsplan för Samhällsstörning

Schema Dag l Introduktion Traumatologi Prehospital sjukvårdsledning Samverkande myndigheter

KAMEDO. Stavanger 16 februari Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Katastrofberedskap med barnet i fokus

Katastrofberedskap med fokus på barn - självklarhet eller utopi?

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Regional samordning och inriktning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff december 2016

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Traumavårdsuppdrag

Kursplan. Kurskod VSB431 Dnr 84/ Beslutsdatum Medicinsk vetenskap - katastrofmedicin med inriktning mot intensivvård

Så är vi redo om krisen kommer

Information och kriskommunikation

Socialstyrelsens Kunskapscentrum katastrofmedicin lägesrapport och framtida inriktning

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Mötesanteckningar från expertgruppsmötet i nationella traumautredningen

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Strategisk färdplan Kortversion

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Antagande av Gemensam målbild Samverkan Stockholmsregionen

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Regional katastrofmedicinsk plan

Överenskommelser med kommuner och landsting. Anna Nöjd

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Naturkatastrofer. Katastrofer orsakade av samhälle och människa

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR - Larmplan och nationell samordning

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

RIKSSJUKVÅRD AV SVÅRA BRÄNNSKADOR. Kontaktvägar (Nationell larmplan)

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

Strategi för förstärkningsresurser

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

K ri sb ered ska p. Riktlinje

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina april 2013

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP

KRISHANTERING - BAKGRUND

Efter detta pass. En webbkurs för alla - nationell och regional samverkan. 26 januari Samverkan samhällets ansvar.

FM SjvSyst En Civil-Militär Nationell Utmaning

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Plan för krishanteringsarbetet

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Remissvar: Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands m. m.

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

RIKSSJUKVÅRD AV BRÄNNSKADOR

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Transkript:

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Konferens om landstingens krisberedskap 2015 2015-03-12

Syfte o mål Underlag för en strategi/plan för implementeringen i landstingen. Kartläggning av landstingens behov av stöd för implementering av gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar.

Disposition Allmän bakgrund utifrån helheten Bakgrund utifrån landstingen och hälso- och sjukvården Sammanfattning Gemensamma grunder för samverkan och ledning Strategisk plan för implementering Gruppdiskussioner Redovisning Slutsatser och vägen framåt

Om projekt Ledning och Samverkan 2012-2014 Myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap Representanter för kommuner och landsting/regioner, myndigheter Forskare, experter Ca 70-80 aktörer Gemensamma grunder för att förbättra förmågan att leda och samverka

För att förbättra vår förmåga att förstå varandra kontakta varandra träffa överenskommelser utbyta information skapa lägesbilder utbilda, öva och lära.

Brister vid olyckor och kriser Kunskap om andra Sociala nätverk Samlade lägesbilder och överenskommelser

Katastrofmedicinsk beredskap Hälso- och sjukvårdslagen SOSFS 2005:13 Katastrofmedicinska insatslagen, Lag (2008:522) SOSFS 2013:22 Utbildning, träning och övning

Katastrofmedicinskt Centrum, (KMC) Linköping Kunskapscentrum i Katastrofmedicin (KcKM) Heléne Nilsson, Med. dr. katastrofmedicin KcKM Linköpings Universitet Utbildningschef, Katastrofmedicinskt Centrum

- DET BLIR SOM DET BLIR, NÄR VI GÖR, SOM VI GÖR OFTA BLIR DET BRA MEN KAN DET BLI BÄTTRE? Heléne Nilsson, Med. dr. katastrofmedicin KcKM Linköpings Universitet Utbildningschef Katastrofmedicinskt Centrum

KÄNDA LEDNINGSPROBLEM (Disaster medical response) Alarmering som inte når fram Fördröjning av beslut, respons/beredskaps planer/resurer Otillräckligt informationsutbyte med ledning i skadeområde Avsaknad av styrning för fördelning av skadade Svårigheter i att snabbt ändra strategi vid snabba förlopp och händelseutvecklingar Bristande alarmering till mottagande sjukhus Informationsutbyte/delgivning (internt och externt)? Juffermans, J. and J.J. Bierens, Recurrent medical response problems during five recent disasters in the Netherlands.Prehosp Disaster Med, 2010. 25(2): p. 127-36. O'Neill, P.A., The ABC's of disaster response. Scand J Surg, 2005. 94(4): p. 259-66 Zoraster, R.M., C. Chidester, and W. Koenig, Field triage and patient maldistribution in a mass-casualty incident. Prehosp Disaster Med, 2007. 22(3): p. 224-9. KAMEDO Rapporter X fl

Övningar (n=16) Examinationer (n=165) Att förbättra landstingens förmåga att hantera allvarlig händelse Heléne Nilsson, Med. dr. katastrofmedicin KcKM Linköpings Universitet Utbildningschef Katastrofmedicinskt Centrum

ÖVERGRIPANDE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Informationsdelning (lägesbild) Ledning/ledarskap Kommunikation (tekniska kunskaper) Informationsinhämtning/hantering (proaktivitet/helhetssyn) Heléne Nilsson, Med. dr. katastrofmedicin KcKM Linköpings Universitet Utbildningschef Katastrofmedicinskt Centrum

ÖVERGRIPANDE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Brister i kontextuella kunskaper: LEDNINGSNIVÅER Vilken roll har andra aktörer? Vilka uppgifter har andra aktörer? Vilket ansvar har andra aktörer? Problemlösning genom överflyttnings-strategi Stabsmetodik Beslutsfattning vid olika händelsetyper och bästa strategi Framtagande av målbilder (Ännu opublicerat material KcKM Linköping ) Heléne Nilsson, Med. dr. katastrofmedicin KcKM Linköpings Universitet Utbildningschef Katastrofmedicinskt Centrum

Simulation assisted burn disaster planning. BURNS 2012,december Quality control in disaster medicine training Initial regional medical command and control as an example. H. Nilsson, T. Vikström, A.Rüter. American Journal of Disaster Medicine, Vol. 5, No. 1, Jan 2010 Performance indicators for initial regional medical response -a possible quality control tool.h. Nilsson,T. Vikström, C-O Jonson.Scandinavian Journal of Trauma Resuscitation and Emergency Medicine, 2012, 20:81 Can performance indicators be used for pedagogic purposes in disaster medicine training? Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine 2009, 17:15 Improved staff procedure skills lead to improved management skills, a study in an educational setting. Prehospital and Disaster Medicine.2009:29(4) Management of resources at major incidents and disasters in relation to patient outcome: a pilot study of an educational model European Journal of Emergency Medicine 2008;15:162-16 Evaluation of medical command and control by performance indicators in a full scale major aircraft accident exercise.d Gryth,M Rådestad, H.Nilsson, O.Nerf, L.Svensson, M.Castrén, A.Rüter. Prehosp Disaster Med 2010;25(2):118 124. Performance indicators as quality control for testing and evaluating hospital management groups: A pilot study Prehospital and Disaster Medicine 2006(21)6,Hospital-related incidents; causes and its impact on disaster preparedness and prehospital organisations. Khorram-Manesh, A., A. Hedelin, and P. Ortenwall. Scand J Trauma Resusc Emerg Med, 2009. 17: p. 26 A comparison of metropolitan vs rural major trauma in Western Australia.Fatovich, D.M., et al., Resuscitation, 2011. 82(7): p. 886-90.. Recurrent medical response problems during five recent disasters in the Neatherlandsr Juffermans,J, Bierens,JJLM Prehosp Disaster Med. 2010;25(2); 127-136

Heléne Nilsson, Med. dr. katastrofmedicin KcKM Linköpings Universitet Utbildningschef Katastrofmedicinskt Centrum

Publikationer www.msb.se/samverkanledning

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Utgångspunkter Förhållningssätt sätt att tänka Arbetssätt sätt att göra Fakta och fördjupning

UTGÅNGSPUNKTER

Utgångspunkter Ansvars-, närhets- och likhetsprincipen

SÄTT ATT TÄNKA

SÄTT ATT GÖRA

Arbetssätt

STÖD TILL IMPLEMENTERING

Strategisk plan för MSB:s stöd till implementering Finns på www.msb.se/implementering

Ett urval av mål på kort sikt (31 december 2015) Samtliga aktörer har erbjudits möjlighet att få kunskap om grunderna. Det finns lättillgänglig information och verktyg framtagna utifrån aktörernas samlade behov. Implementering av gemensamma grunder påbörjas Ett pilotprojekt avseende teknik för samverkan och ledning genomförs.

Arbetspaket Aktörer med ansvar för samhällsskydd och beredskap Aktörer som erbjuder metod-, teknikoch kompetensstöd MSB Utveckling av produkter

www.msb.se/samverkanledning

www.msb.se/implementering

Arbetsgrupp implementering Johan Hjelm Patrik Hjulström Malin Lintzén Ulf Arvidsson Rolf Olsson Carina Forslind Stina Wessling Maria Jernbäcker

Vårt stöd bygger på era behov

Vill du veta mer? Lars Nilsson lars.nilsson@msb.se Patrik Hjulström patrik.hjulstrom@msb.se Malin Lintzén malin.lintzen@msb.se Twitter: @MalinLintzen

GRUPPDISKUSSION SYFTE Kartlägga landstingens perspektiv utifrån möjligheterna att kunna använda gemensamma grunder som en form för samverkan och ledning vid allvarlig händelse, samhällsstörning och extraordinär händelse Heléne Nilsson, Med. dr. katastrofmedicin KcKM Linköpings Universitet Utbildningschef Katastrofmedicinskt Centrum

Förmåga att agera samordnat vid händelser, stöd till landstingen Gemensamma grunder Samverkan och Ledning Plan strategi och Anpassat arbetspaket - SKL, SoS, landstingen Socialstyrelsens 2:4 ansökan Gemensamma grunder Samverkan och Ledning Länsstyrelsernas portalansökan 2:4 Regional utveckling av krisberedskap Landstingens ledningsförmåga (teknik) 2:4 Uppdatering av handboken SSIK Robusta sjukhuset Återuppta bidragsgivningen? Uppdatering av handboken? Kopplingar till civilt försvar-försvarmaktens förmåga