Klimatvariationer och påverkan I Östersjöregionenregionen

Relevanta dokument
Isens uppbyggnad och känslighet

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Extremhändelser och klimat

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

The Arctic boundary layer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Simulering av möjliga klimatförändringar

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Framtidsklimat i Hallands län

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

1. Observerade förändringar i klimatsystemet


Framtidens översvämningsrisker

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Klimat och hydrologi

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Fuktcentrums informationsdag

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Hur fungerar växthuseffekten?

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Påverkar människan klimatet?

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Observationer Förlängda tidsserier

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Utveckling, klimat och vatten:

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.

Klimat i förändring. Deliang Chen. August Röhss Professur i Naturgeografi Professor i fysikaliska meteorologi Institutionen för Geovetenskaper

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Transkript:

Klimatvariationer och påverkan I Östersjöregionenregionen Anders Omstedt

Havsklimatgruppen vid Göteborgsuniversitet: Geovetarcentrum Nuvarande medlemmar Prof. Anders Omstedt Doktorand Christin Eriksson Doktorand Erik Gustafsson Doktorand Daniel Hansson Doktorand Christian Nohr Doktorand Karin Wesslander

Forskningsområden Modellering av hav och sjöar Östersjöns fysik Norra Kvarkens oceanografi Östersjön under dagens klimatförh rhållanden Östersjön under gårdagens klimatförh rhållanden Östersjön under framtida klimat Klimatanalyser och sammanställningar Östersjöns kol och syrebalans Samspelelet mellan hav, atmosfär och land

Om Östersjön

Våra marina center

Östersjön är ett känsligt ekosystem

Salthalten är r viktig för f r arterna i Östersjön

Salthalten är viktig för arterna i Östersjön

Östersjöns djupfördelning

Typisk salt och temperaturskiktning i centrala Östersjön under vinter (heldragen linje) och sommar (streckad linje)

Östersjöns salthalt

Östersjöns syredynamik

Fosfor och syre dynamik (från Kay-Christian Emeis) 10 PO 4 -conc. (µmol dm -3 ) 8 6 4 2 0 6 4 2 Oxygen (cm 3 dm -3 ) 0-2 -4-6 -8 Mätningar från Gotlandsdjupet -10-12 99 97 95 93 91 89 87 85 83 Year 81 79 77 75 73 71 Earth Science Centre

Blågröna alger i Östersjön Earth Science Centre

Östersjöns storskaliga strömcirkulation

Index för f r stora inflöden till Östersjön (flodtillförseln för f sept-mars är r också inritad)

Några viktiga egenskaper i Östersjön. (från Andreas Lehmann)

Östersjöns klimat och dess förändringarf Från Tore Påsse SGU Earth Science Centre

Vad är klimat? 9 8.5 8 Air temperature ( o C) 7.5 7 6.5 6 5.5 5 4.5 Earth Science Centre 4 Annual 5 year 15 year 30 year 1750 1800 1850 1900 1950 2000 Time (Year)

Hur tolkar vi mätningar? m

Havsisens variation i Östersjön

Några begrepp Klimat = statistiska egenskaper av en mätbar variabel. Dess egenskaper måste karakteriseras och tidsperiod definieras. Klimarförändringar=en förändring i klimatet som kan bero på naturliga variationer och på mänsklig aktivitet. Förändringarna sätts i relation till en standardperiod och dess egenskaper måste karakteriseras. Klimatvariationer= variationer i klimatet som inte beror på männsklig påverkan. Måste karakteriseras. Antropogena klimatvariationer= Klimatvariationer orsakade av människan. Kan bero på olika orsaker.

Ordens betydelse? Trender, regimebyten, oscillationer, statistisk signifikans,.. Dessa begrepp har ofta en exakt statistisk eller matematisk definition men betyder något annat i vardagsspråket. Tex: Temperaturen visar en positiv trend. Statistiskt säger detta inget om framtiden. Tex: Klimatet håller på att förändras. Detta påstående säger inget om orsakerna.

Några problem Normal period? 1961-1990 or 1931-1960 or 1901-2000? Eller? Hur bra är våra data? Har samma instrument används? Hur har mätplatsen varierat? Är klimatförändringen onormal, dvs. ligger den utanför klimatets naturliga variationer? Vi behöver ofta klimatstatistik från långa perioder för att kunna avgöra detta. Om klimatvariationen ligger utanför normala variationer vad beror detta på? Kan orsaken relateras till yttre faktorer såsom tex. ändringar i solstrålning, vulkanutbrott, växthusgaser,..? Här behöver vi modeller som kan beskriva dagens klimat realistiskt och som också kan beskriva förändringar i drivande faktorer på ett realistiskt sätt.

Klimatstatestik: : Stockholm lufttemperatur

Klimatstatestik: : Stockholm säsongsindex s songsindex (sommar-vinter temperatur) Earth Science Centre

Klimatstatestik: : Stockholms vattenstånd nd (utan landhöjning) Earth Science Centre

Stockholm världens längsta vattenståndsserie ndsserie.

Stockholms lufttemperatur en av vår längsta och bäst dokumenterad temperatureserier Earth Science Centre

Sveriges medeltemperatur

Sveriges temperaturfärändring när man jämför en 15 års period med en 30- årsperiod

Stockholms årsnederbördrd

Sveriges medelnederbörd rd

Från Havet 2007 (Appelberg mfl)

Temperature ( o C) Maximum ice extent (x10 3 km 2 ) Karakterisering hur klimatet hur varierat i norra Europa. Här visas hur vintrarna har varierat de senaste 500 åren. (Eriksson et al., 20007, Hansson and Omstedt, 2007) 2 0-2 -4-6 -8-10 420 360 300 240 180 120 60 0 1500 1550 1600 1650 1700 1750 1800 1850 1900 1950 2000 Year Perioder 1522-36 Mild 1562-76 Kall 1577-91 Mild 1597-1629 Kall 1630-62 Mild 1663-1706 Kall 1707-50 Mild 1750-1877 Kall - 1803-20 Kall 1878-2000 Mild - 1930-39 Mild - 1940-42 Kall - 1971-75 Mild - 1985-87 Kall - 1988-93 Mild

Östersjöns vinterklimat (Hansson and Omstedt, 2007) Modelled maximum ice extent in the Baltic Sea 1500-2001 Maximum ice extent (x10 3 km 2 ) Winter (DJF) Temperature ( C) 420 360 300 240 180 120 60 0 2 0-2 -4-6 -8-10 1500 1550 1600 1650 1700 1750 1800 1850 1900 1950 2000 Mean winter temperature over the Baltic Sea 1500-2001 1500 1550 1600 1650 1700 1750 1800 1850 1900 1950 2000 Year

Vad kan vi säga om framtiden? Tidserier ger oss en uppfattning om hur mycket naturen kan variera. Trender, statestik säger inget om framtiden. Klimatmodeller är grova instrument för att testa olika tänkbar möligheter.. Om vi gör så här kan det gå så här Prognosmodeller klarar bara korta tider in i framtiden

Östersjöns modellberäknade klimatkänslighet för f r variationer i sötvattentillförseln.

Östersjöns klimatkänslighet: modelluppskattning och data

Hur kan vi värdera klimatmodellernas information? Att fundera över: Hur bra beskriver de dagens och gårdagens klimat? Vad för framtidföruts rutsättningarttningar är valda i modellerna? Om felet mellan modell och dagens klimat är litet i förhållande till scenarioförändringen ndringen är resultatet robust annars osäkert kert.

Hur robusta är klimatberäkningarna kningarna? (BACC Author group, 2007) (BACC-

Hur robusta är klimatberäkningarna kningarna? (BACC Author group, 2007) (BACC-

Förslag till komponenter i en kommunal klimatstrategi Några av de längsta l och viktigaste klimatserierna läggs l upp påp offentlig hemsida och uppdateras varje år r (tex( vattenstånd, nd, temperatur, nederbörd rd och geostrofisk vind ) Mätserierna sätts s i relation till storskaliga storheter som tex. Norra halvklotets/sveriges temp, nederbörd rd mm. Kontroll och scenarioberäkningar läggs l upp och modellernas informationsvärde rde värderas v varje år r (robust, osäkert, mycket osäkert). Översyn av klimatstrategin var 5 år.

BALTEX-BACCHELCOM assessment

In short Presently a general warming is going on in the Baltic Sea region. BACC considers it plausible that this warming is at least partly related to anthropogenic factors, and that it will accelerate in the coming decades. Regional attribution studies missing. So far, and in the next few decades, the signal is limited to temperature and directly related variables, such as ice conditions. Later, changes in the water cycle will become obvious. This regional warming will have a variety of effects on terrestrial and marine ecosystems some predictable such others so far hardly predictable.

Limitations Many conclusions relate to different time periods studied, changes occur at different time scales: Variability versus trend problem. Only few observational records span the entire recent 150 to 200 years. Changing observational techniques influence data homogeneity. Detection and attribution studies at the regional scale are needed to determine the influence of anthropogenic factors in changing the regional climate.

Kommer i Jan. 2008

Tack för f r intresse!