Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Relevanta dokument
Simulering av möjliga klimatförändringar

Framtidens översvämningsrisker

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Klimat och hydrologi

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Framtidsklimat i Hallands län

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Klimatet och våra utomhusanläggningar

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimatkorrigerad investeringsstrategi

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Metodutveckling och analyser av klimatscenarier enligt FWI-modellen för framtida brandrisk i vegetation

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen

Klimatscenarier för Sverige

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimatet, Skogen och Granbarkborren

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Ministermötet i Köpenhamn

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden

Skogssko tsel i dynamisk ekosystemmodellering Vilka val ma ste go ras och vad bo r dom grundas pa?

Mistra Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation (Mistra-SWECIA) ett tvärvetenskapligt forskningsprogram.

Modelljämförelsen vid workshopen i Söderköping mars hur skiljde sig resultaten och varför?

Klimatanalys för Örebro län

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren. Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige

Forum Östersjön HELCOM

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Klimatfö ra ndringen öch miljö ma len. Climate change and the Envirönmental Objectives - CLEO

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER FÖR DAGVATTENPLANERING

Transkript:

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med storskaliga hydrologiska modeller Impaktstudier på vatten/hydrologi och närsalter i. S-HYPE: all of Sweden, 37786 subbasins, ca 7 km 2 ii. Balt-HYPE: Baltic Sea catchment, 5128 subbasins, ca 325 km 2 iii. E-HYPE: all of Europe, 35447 subbasins, ca 215 km 2

Metod för klimatimpaktstudier Emission Scenarios Idag Exempel ifrån antal olika studier: S-HYPE: 2 GCMs, 1 RCM, bias-korrigerat Balt-HYPE: 5 scenarier som representerar 2 emmissionscenarier, 2 GCMs, och 2 initialtillstånd av samma GCM. Nedskalning med RCAO (kopplad hav/atmosfär RCM över Östersjön) E-HYPE: 2 studier 1. Klimatjänst för europa (2 RCPs, 5 GCMS, biaskorrigerat, 2 hydrologiska modeller) 2. Påverkan av en +2C förändring på europas hydrologi (3 RCPs, 4 GCMs, 4 RCMs, bias-korrigerat, 4 hydrologiska modeller)

Vattenkvalitet (till ex N och P konc och belastningar) Vad är vi intresserad av? Inte bara flöde! Snö antal dagar, djup Miljö Torkaindikator (till ex antal torra dagar, torka intensitet, soil moisture deficit) Vattenresurser (e.g. medel flöde, grundvatten nivå, ) Samhälle Jordbruk & Industri Översvämmnings indikator (till ex 1:50 och 1:10 års flöde, medel högflöde för året)

Hur ser Höga Flöden i Sverige ut i framtiden? Naturliga typområden Ref: Arheimer, B. and Lindström, G. (2014): Climate impact on floods changes of high-flows in Sweden for the past and future (1911 2100), HESSD, 11, 7551-7584

Är förändringar i skogsbruk viktiga för Sveriges vattenkvalitet i ett framtid klimat?? Scenariokombinationer Känslighetsanalys Klimat P+T N Atmosfärsdeposition (MATCH) Skogbruk PTHBV reference 1981-2010 SHYPE2012, PLC5 oförändrat SHYPE2012, PLC5 oförändrat reference 1981-2010 MATCH Echam medelintensivt intensivt SHYPE2012, PLC5 oförändrat Echam 2035-2065 MATCH Echam medelintensivt intensivt SHYPE2012, PLC5 oförändrat 2070-2100 MATCH Echam medelintensivt intensivt SHYPE2012, PLC5 oförändrat reference 1981-2010 MATCH Hadley medelintensivt intensivt SHYPE2012, PLC5 oförändrat Hadley 2035-2065 MATCH Hadley medelintensivt intensivt SHYPE2012, PLC5 oförändrat 2070-2100 MATCH Hadley medelintensivt intensivt Ref: Klimatförändringen och miljömålen (CLEO), Rapport till Naturvårdsverket inför Fördjupad Utvärdering 2015 2 GCMs, 2 atmosfäriskdepositionscenarier, 3 skogsbrukscenarier

Hur ser tillrinning och närsalterna till Östersjön ut i framtiden?

Hur ser vår chanser att möte BSAP mål ut i en framtid klimat? Målet ifrån BSAP

Hur ser Europas hydrologi ut 2050 eller 2080? Förändrad flöde (%) Förändringar soil moisture(%) Finns även många fler indikatorer!!

Vad är effekten av +2 C på Europas hydrologi? Resultat ifrån 4 hydrologiska modeller kört av olika Europeiska forskargruppe (4 visas här) 30 yr Period when average temp reaches +2 C: 2034-2063

Hur säkra är vi? Emissionscenarier (RCPs) Vad blir det för framtidsemissioner? (till ex RCP scenarier, men även anthropogenisk vattenanvändning, markanvändning osv) GCM osäkerheten (val av GCM och parameterisering, initialtillstånd) Nedskalningsosäkerhet (Dynamisk nedskalning? Val av RCM och dess parameterisering) Bias jämfört mot observerad klimat (ska man korrigera, och i så fall hur, mot vilken data och vilka variabler?) Hydrologi (val av hydrologiska modell och parameterisering av modellen) Stakeholder Beslut Risknivå? Vanligt att ta medelvärde, var medveten om spridning Vanligt att ta medelvärde, var medveten om spridning Vanligt med bara 1 metod - Behövs mer arbete! Senaste studierna ta medelvärde av fler hydrologiska modeller

Hur säkra är vi? Ett exempel Samma GCM/RCM drivdata kört genom olika HYPE modeller efter bias-korrigering: Varför ger EHYPE så olika skillnader??

Framtidsarbete Säkra användningen av klimatmodellernas outputs som inputs i hydrologiska modellerna - Blir mer medveten om effekt av skala (upplösning), referensdata, covarians mellan variablerna (till ex genom P och T) - Förbättra metoderna Om osäkerheterna är så stora, hur kan vi gör information mer användbart för användarna? För vattenkvalitet, mer klimatsäkring av processerna i modellen så vi vet att modellen reagerar som väntat med förändringar i nederbörd och temperatur

Vår data är öppet för allmänheten! Och det kommer min kollega Lena att prata om näst! http://e-hypeweb.smhi.se/ http://balt-hypeweb.smhi.se/ http://vattenwebb.smhi.se/