PROJEKTPLAN den 11 januari :05. Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan.

Relevanta dokument
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Utveckling och hållbarhet på Åland

Klass 6B Guldhedsskolan

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Säbytown. Skala:1:500

Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Bakgrund GRÖN PÅSE BRÄNNBAR PÅSE FARLIGT AVFALL

Oktahamn Vårat koncept Energi

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

Varför handla ekologiskt?

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William

Upptäck Jordens resurser

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Arbete K Fotografier från elevutställningen

Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.

Sammanställning Grupparbete Workshop Plats för avfall Grupp 1

Trygghetsvandring tankar på vägen

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Polhemsskolan Gävle TED2

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken


Upptäck Jordens resurser

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Upptäck Sverige Lgr 11

På väg mot en hållbar framtid

ATT ARBETA PÅ RAGN-SELLS.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Strandskolan Årskurs 6 Grupp 2 Tyresö kommun Tellus City

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Facit Spra kva gen B tester

VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Avfallsplan Vägen mot det hållbara samhället

Medborgardialog med unga

Förslag den 25 september Geografi

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Utbildningspaket Konsumtion

DU OCH DIN MILJÖ I STOCKHOLM 2007

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Projektplan. Hur relaterar detta till arbetet, och vad lär vi oss på att utföra det?

Ditt avfall är inget skräp

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

Här kan du lämna ditt avfall

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

SORTERA SOPOR Varför och hur? Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Låt hushållssopor bli en resurs.

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Antagen av KF , 145. Vision 2030

tokiga transporter SPN-uppdrag

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

Kurskatalog Lärvux. Särskild utbildning för vuxna i Skellefteå 2018/2019

Vad betyder hållbar utveckling?

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Ämnesområde Hållbar konsumtion

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Rådslag samverkan för hållbar framtid Idéer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Projektplan. Invånare i stadsdelen. Strandpromenaden. Bostadsområden

Matris - Identitet & livsstil

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

Om klimat, miljö och energi

Foto: Malmö stad / Annika Trenneman. Hållbar utveckling. Vad är det och vad kan jag göra? Övningar elev

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Den framtida konsumentpolitiken

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Fakta om klimatförändringar

Prova, titta och lär med kunskapsbanken

På alla tak i staden finns det även solceller. Konsumenterna omvandlar själva solenergin till elektricitet.

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Lektion nr 3 Matens resa

Redovisningsblankett Naturväktarna EKO

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

samhällskunskap Syfte

UPPDRAG: SOPOR. Värdefulla sopor. Farliga sopor

Transkript:

PROJEKTPLAN den 11 januari 2017 10:05 Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan. Vi kommer att redovisa vårat arbete i form av en Minecraft film med eget skrivet manus, en film och modeller. I det här arbetet så har vi jobbat med kunskapskrav från fysik, biologi, geografi, samhällskunskap, bild, hem och konsumentskap och teknik. Vi kommer inte att läsa upp hela projektplanen nu utan kommer att redovisa hur vi har jobbat och ta upp det som vi tycker är det viktigaste. Vi kommer att bifoga hela projektplanen så att ni kan läsa den efter. Vi har arbetat i olika små grupper och har använt oss utav Minecraft och modeller för att kunna redovisa så tydligt så möjligt och för att vi ska få med så många av våra idéer som möjligt. I början arbetade vi i olika grupper, vi hade sammanlagt 7 olika grupper som har jobbat med olika frågor och idéer bl.a. Integration och medborgardialog, arkitekturgruppen och avfallshantering och återvinning. Vi har också använt oss utav fältstudier för att veta vad andra människor i olika åldrar och bakgrunder tycker om våra idéer så vi inte bara får en uppfattning om hur bara vi tycker eftersom att ett samhälle handlar om alla människor som bor där. Vi har använt oss av Onenote, en digital anteckningsbok. Området är planerat för ungefär 1000 personer. Vi har tänkt på att det ska finnas olika sorters boenden, smarta och energisparande lösningar för att Lommarstranden ska bli ett område som är så nära självförsörjande som möjligt. När vi planerade området så strävade vi efter att bygga ett område som man skulle trivas i men också aldrig behöva lämna. Utan det ska finnas mat, boende, sysselsättningar och arbeten nära till hands. Vi har planerat hus, trafik, el och energi med tanke på naturen och att den ska påverkas så lite som möjligt. Vi har konstruerat energisnåla hus och skapat en wow faktor i form av olika konstruktioner. Medborgardialog- och integrationsgruppen har försökt ta reda på vad folk vill ha för att kunna bo i ett område så att vi vet vad vi ska ha för att folk ska finna det attraktivt att bo här. Vi gick ut och intervjuade olika människor i en fältstudie, som är ett av kunskapskraven från NO. (kommer redovisas med film)

Sysselsättning Vårat mål är att få fram vad vi tycker är viktigt med sysselsättning i ett samhälle och se till att det finns saker att göra för alla oavsett ålder och intressen. Ett problem är att ungdomar rör sig alldeles för lite och vi vill få en ändring på bland annat det. Vi vill se till att detta är ett tryggt samhälle som man kan leva och bo i. Vi vill skapa arbetstillfällen och se vilka arbeten som behövs för att få ett självförsörjande område. Vi skulle även vilja se en förändring och en utveckling på den sociala och aktiva delen av ett område. Vi vill skapa ett organiserat, tryggt och självförsörjande samhälle med vackra grönområden. Vi vill att människor i vårat samhälle ska bli mer aktiva och träna mer för att förebygga skador och slippa att man blir skadad och sjukskriven. På det sättet sparar samhället pengar som vi då kan lägga på annat som vi anser är mer nödvändigt. Vårat mål är att skapa ett samhälle där man inte kan känna sig rastlös. Ett samhälle för alla och att det ska alltid finnas saker att göra oavsett ålder. Det ska bo ungefär 1200 människor i området och det ska finnas skola och jobb för alla och det ska även vara enkelt att byta jobb om man inte trivs. Vi vill försöka skapa ett område som människor trivs i och kan tänka sig att bo och leva i. Vi vill se till att det finns gott om grönområden, boende och fritidsaktiviteter. Vi vill försöka skapa ett så självförsörjande område som möjligt. Du kan diskutera ekologiska, ekonomiska och sociala frågor om hållbarutveckling. Du kan ge välutvecklade förslag på vad man kan göra bättre och hur det kan påverka människan, samhället och naturen. Vi ska använda olika källor på ett mycket bra sätt för att söka viktig information om samhället. Du diskuterar på ett enkelt sätt om källorna är pålitliga och viktiga. Du kan skapa välutvecklade bilder som berättar och visar vad någon varit med om och vad någon tycker. Du gör budskapet i dina bilder tydligt på ett mycket bra sätt. Du kan välja hur du ska arbeta och motivera dina val på ett välutvecklat sätt med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Arkitekt: Vi har valt arkitektgruppen eftersom att vi skulle gilla att komma på egna konstruktioner som kan skapa trivsel. Vi kan få inspiration av riktiga byggnader och utifrån det försöka locka personer och kanske till och med turister till stadsdelen med hjälp av våra egna byggnader. Trivsel spelar väldigt stor roll eftersom att det annars kan betyda att ingen vill bo i området. Det kan däremot vara svårt att komma på egna konstruktioner eftersom att det både måste se bra ut och fungera bra. Till exempel att ett hus måste vara lagom stort men inte se för tomt eller tråkigt ut. De måste också vara hållbara och miljövänliga, men även så att det finns en variation av hus så att det inte bara är lägenheter utan också kanske villor o.s.v. Vi ska även se till att bygga stadsdelen virtuellt i Minecraft så att man kan få en bild hur det skulle se ut att vara där på riktigt. Arkitekturen är väldigt viktigt eftersom att stadsdelen måste vara lockande och trivsam. Annars riskerar man att ingen vill bo där. En stad med fula konstruktioner eller kanske betonghus utan fönster är det ingen som vill ha.

Energi: Energi är ett intressant ämne och något som är ännu mer intressant är hur man förser en hållbar stad med energi. Energi har ju länge dominerats av ohållbara bränslen, t.ex. kol och olja. Det blir en stor utmaning att gå från ett ohållbart sätt att producera energi till ett hållbart sätt. Speciellt att få in en hållbar energiproduktion till en sådan liten stadsdel som Lommarstranden. Vi måste ta hänsyn till bullret som kommer i och med vindkraftverk, kostnaden för solpaneler, och på något sätt försöka använda sjön för att producera el på något sätt. Vi ska undersöka hur människan använder naturen runt omkring oss. Vi ska kunna utveckla närproducerad energi på ett hållbart sätt i stadsdelen. Vi kommer att använda oss utav kartor och geografiska begrepp. Genom att göra allt detta kommer vi att kunna dra nytta utav naturen som redan finns där för att få energi på ett och hållbart, effektivt och närproducerat vis. Men vi ska även se till så att människan påverkar naturen så lite som möjligt. När vi arbetar måste vi ta hänsyn till vissa aspekter, däribland, hälsa, ekonomi och miljö. Vi ska också tänka på invånarna och få en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Vi ska göra en fältstudie på hur naturen runt Lommarstanden ser ut. Genom att göra detta så kommer vi att veta var vi ska placera ut våra t.ex. vindkraftverk på ett område där det finns tillräckligt med vind för att producera el på ett effektivt sätt. Vi måste tänka på att vara kritiska mot alla källor som vi använder Områdesplanering: Våran ide är att de är de som bor i lommarstranden som ska jobba där så att vi slipper onödiga resor in och ut ifrån Norrtälje. Det är därför vi väljer att specifikt placera byggnader, parker, lägenheter och liknande på respektive viktiga platser. Tex villorna ligger nära vattnet för att man ska kunna få en fin havsutsikt och man har ganska nära till vattnet så att det är enkelt för människorna att komma till badstranden. Sedan står dagis, skolan och fritidsgården nära varandra så föräldrarna enkelt ska kunna hämta sina barn och dem som är lite äldre i skolan har väldigt nära till fritidsgården efterskolan. Skolan ligger också ganska nära mitten av samhället så att alla har nära dit och dem som bor längre ifrån får ta den biogas bussen. Medborgardialog och integration Medborgardialog- och integrationsgruppen har försökt ta reda på vad folk vill ha för att kunna bo i ett område så att vi vet vad vi ska ha för att folk ska finna det attraktivt att bo här. Vi gick ut och intervjuade olika människor i en fältstudie, som är ett av kunskapskraven från NO. (kommer redovisas med film). Vi tycker att det kommer bli väldigt roligt att få alla människor trivas här, med sina egna värderingar om vad som krävs för att de ska vilja bo i ett hållbart samhälle. Det kan finnas många problem och det kan vara väldigt svårt att få in alla i ett litet samhälle. Man måste ta hänsyn till allas olika värderingar vare sig det gäller religion eller intressen och jobb. Vi ska ha flera mötesplatser till mån om integrationen i ett centrum och vi kommer ha flera fritids aktiviteter. Vi ska även ha kolonilotter som uppmuntrar till den återkommande marknaden.

Det som är hållbart med vår idé är att den gör så att man vill bo där. Om man inte har dessa saker kanske man hellre åker in till Norrtälje där de finns. När sakerna man vill göra finns på platsen man bor minskar fordonsåkandet för att ta sig till en aktivitet. Då släpps mindre koldioxid ut och det blir inte en lika stor påverkan på växthuseffekten. När människor kommer in i kontakt med naturen i olika aktiviteter får de större förståelse för naturen och att den behöver bli bevarad. Detta gör att de blir mer miljömedvetna så att vi kan få en hållbar stad. Det kan leda till att de börjar odla själva eller gå ut i skog för at plocka bär och svamp. Det kan göra så att de inte behöver köpa lika mycket livsmedel vilket är bra för att livsmedlen inte behövs transporteras längre sträckor med lastbilar eller den största miljöboven av alla, flygplan. Vi ska få mycket goda kunskaper om hur människa, samhälle och natur påverkar varandra. Vi kommer att diskuterar på ett välutvecklat sätt vad som påverkar var människor bor och vad som påverkar in- och utvandring. Vi kommer att använda teorier, kartor och andra källor på ett mycket bra sätt för att undersöka vad omvärlden vill ha i ett hållbart samhälle. Vi kommer att diskutera på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga. Vi kommer att använda olika verktyg på ett mycket bra sätt för att göra fältstudier om vad folk vill ha i ett hållbart samhälle. VI kommer intervjua människor på gatan. Vi kommer att diskutera ekologiska, ekonomiska och sociala frågor om hållbar utveckling. Vi ska ge välutvecklade förslag på vad man kan göra bättre och hur det kan påverka människan, samhället och naturen. Vi kommer att skaffa mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Vi kommer att undersöka och beskriva hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar. Vi ska beskriva hur samhällsstrukturer hänger ihop med varandra på ett välutvecklat sätt. Vi kommer att diskutera på ett välutvecklat sätt hur människor och samhällen påverkar varandra. Vi ska beskriva saker som har betydelse för människors möjlighet att påverka sitt och andras liv. Vi kommer att beskriva hur de sakerna hänger ihop med varandra på ett välutvecklat sätt. Vi ska undersöka frågor om samhället ur olika perspektiv. Vi kommer att diskutera på ett välutvecklat sätt hur de hänger ihop med varandra. Vi kommer tänka på mänskliga rättigheter och på hur de bryts i olika delar av världen när vi får folk att umgås. Vi kommer tänka på hur demokrati fungerar och hur man kommer fram till olika beslut och diskutera både för och nackdelar. Vara källkritiska. Vi kommer att ha i åtanke hur man handlar i ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt utvecklingsperspektiv. Vi kommer redovisa vår idéer tydligt i bild. Vi kommer att göra en enkelt planerad fältstudie, vi kommer på enkla frågor som fungerar. Vi kommer diskutera välutvecklat hur människan påverkar naturen. Vi kommer ge exempel från olika perspektiv på vad man kan göra för att få en ekologisk hållbar utveckling utifrån sociala ekonomiska och vilka fördelar och nackdelar det finns. Vi kommer tänka på hälsa, naturbruk och hållbarhet och vi skiljer fakta från värderingar. Vi kommer diskutera kring detta och även ta reda på konsekvenser och gå vidare om hur vi löser dem.

Vi kommer diskutera på ett välutvecklat sätt hur människan påverkar naturen och ge flera exempel på hur man främjar en ekologisk utveckling. Trafik och transport Våran ide är att vi ska ha fler cykelvägar så att folk blir mer motiverade till att cykla. Vi kommer också att ha biogasbussar och färre vägar. Vi ska ha biogas bussar för att samtidigt som du får bränsle så återvinner du. Men vi kommer att ha några vägar som bussar och räddningstjänst kan åka på. Det kommer att kosta en slant att bygga nya cykelvägar, men det är värt det i längden eftersom att fler folk kommer att cykla då. Det kommer även att kosta lite grann att bygga biogas motorer till bussarna men det är också värt det i längden. Vi kommer inte att ha några bilar för att då kommer folk att åka bil istället för att cykla eller åka buss för att de är för lata. Så genom att ha bussar kommer vi att undvika problemet med lathet ganska mycket. Och genom att ha fler cykelvägar kommer människor att cykla mer eftersom att det bli mycket lättare att ta sig fram med cykeln osv. Eftersom att man ibland kanske vill ta sig ut ur samhället så är det bra att ha bilar. Men i vårat samhälle ska det inte finnas några bilar. För att vi ska minska utsläppen. Så därför ska vi ha garage under marken. För att kunna komma ned till garaget ska man åka hiss. Sedan från garaget åker man ut utanför samhället. Avfallshantering, återvinning och avlopp Vi har matavfall, avlopp och återvinning. I området matavfall så har vi tänkt att all matavfall som slängs ska gå till djuren i bondgården. Det ska finnas ett jobb som en sorts matkontrollant som ser till att den maten som går till djuren är inte giftiga eller som kan bära på dödliga sjukdomar. I området återvinning så ska vi ha en återvinningsstation som har alla olika sorts återvinning. I stationen ska vi ha pant, plast, kartong, papper, metall, gummi, batterier. De sopor som blir över går till fjärr värme. Har du inte kommunalt avlopp så har du en enskild avloppsanläggning. En enskild avloppsanläggning är oftast kopplad till en fastighet men kan även rena avloppsvattnet från flera fastigheter. Sopor, återvinning Sopor Vi tycker att vi ska ha fjärrvärme som ska värma upp husen, när man producerar elen från fjärrvärme så kommer då värmen som man använder till husen. Fjärrvärme ger då el och värme samtidigt. Men med det så behöver vi sopor, så vi måste sortera ordentligt alla sopor så att det inte kommer obrännbara saker till stationen. För att fjärrvärme ska kunna fungera så kan det bara vara brännbart material som t.ex. papper. Hur gör vi i hemmet? Vi har en matkvarn som maler ner alla rester av mat och frukt mm, det mals ner och sedan skickas det via rör till reningsverket som sedan blir gödsel. Efter allt det så kommer det mesta gå till biogas för att det ska vara mer miljövänligt att åka fordon. Vi kommer även skicka gödsel till bönderna så att de kan odla. En matkvarn kostar runt 3000-9500 kr. Det dyrare priset ingår även installation. Återvinning? I vårat samhälle ska vi återvinna allting vi har. Allting som man har använt kan man använda igen. Om man har någonting som inte används borde man återvinna det. Man

kan även sälja t.ex. guldringar till folk som köper det och sedan smälter ner det och skapar nya saker. Presentera vår ide. Vi har matavfall, avlopp och återvinning. I området matavfall så har vi tänkt att all matavfall som slängs ska gå till djuren i bondgården. Det ska finnas ett jobb som en sorts matkontrollant som ser till att den maten som går till djuren är inte giftiga eller som kan bära på dödliga sjukdomar. I området återvinning så ska vi ha en återvinningsstation som har alla olika sorts återvinning. I stationen ska vi ha pant, plast, kartong, papper, metall, gummi, batterier. De sopor som blir över går till fjärr värme. Har du inte kommunalt avlopp så har du en enskild avloppsanläggning. En enskild avloppsanläggning är oftast kopplad till en fastighet men kan även rena avloppsvattnet från flera fastigheter. Sopor, återvinning Sopor Vi tycker att vi ska ha fjärrvärme som ska värma upp husen, när man producerar elen från fjärrvärme så kommer då värmen som man använder till husen. Fjärrvärme ger då el och värme samtidigt. Men med det så behöver vi sopor, så vi måste sortera ordentligt alla sopor så att det inte kommer obrännbara saker till stationen. För att fjärrvärme ska kunna fungera så kan det bara vara brännbart material som t.ex. papper. Hur gör vi i hemmet? Vi har en matkvarn som maler ner alla rester av mat och frukt mm, det mals ner och sedan skickas det via rör till reningsverket som sedan blir gödsel. Efter allt det så kommer det mesta gå till biogas för att det ska vara mer miljövänligt att åka fordon. Vi kommer även skicka gödsel till bönderna så att de kan odla. En matkvarn kostar runt 3000-9500 kr. Det dyrare priset ingår även installation. Återvinning? I vårat samhälle ska vi återvinna allting vi har. Allting som man har använt kan man använda igen. Om man har någonting som inte används borde man återvinna det. Man kan även sälja t.ex. guldringar till folk som köper det och sedan smälter ner det och skapar nya saker. Källkritik den 20 januari 2017 10:54 Avfallsgruppen har använt Gleerupsboken för att ta reda på mer om rening av vatten. Vi vet att det är en trovärdig källa eftersom att den är skriven av lärare. Den är objektiv och inte vinklad på något sätt. Den kanske inte är speciellt uppdaterad men det är fortfarande så vattenrening fungerar. http://www.norrtalje.se/info/bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/kommunalt-vatten-ochavlopp/ Vi har använt sig av Norrtelje.se för att ta reda på hur vatten och avlopp fungerar i Norrtälje. Eftersom att det är kommunens egen sida där det finns information om hur man sköter dessa saker i kommunen är sidan en säker källa. http://miljofordonsverige.se/om-bilar-miljo/ Vi använde sidan för att lära oss om biogasbussar. Syftet med sidan är att lära om miljöfordon. Det står tydligt vilka som ansvarar för sidan och hur man kan kontakta dom.

Sidansvariga är utbildade inom detta ämne. Sidan är inte vinklad på något sätt utan är bara till för att lära folk om miljöfordon. http://www.dn.se/bostad/hoghus-i-tra-bra-for-miljon/ Tidningen skriver objektivt och är fria ifrån partier och organisationer. Tidningen vill informera om vad som händer i världen för att människorna kan delta i viktiga debatter om viktiga samhällsfrågor. DN är en pålitlig källa http://www.ekobyggportalen.se/huskonstruktioner/stenhus-betong/ Hemsidan drivs av sakkunniga personer med högskoleutbildningar inom sina områden. Därför räknar jag på att hemsidan är pålitlig. http://www.metro.se/artikel/hus-i-tr%c3%a4-billigt-snabbt-milj%c3%b6v%c3%a4nligt-xr Metro är en av de största tidningarna i Sverige. De informerar om olika saker t.ex. om nyheter, debattartiklar, arkitektur, läkare, ekonomi och vad som helst. De säljer tidningarna gratis för alla människor och de får pengar av reklamerna som delar ut tidningarna. De har adress och kontakter i olika län t.ex. Stockholms län, Göteborgs län och Skåne. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Erik Ljunggren. Sidan informerar om fakta som inte vill påverka över folk. De informerar i hela Sverige och försöker att säga fakta. Det är objektivt. Många av Journalister står bakom texten som är utbildade journalister. Jag kan litar på de för att de söker och hittar fakta som de sedan ska lägga ut på internet t.ex. Om arkitekt. Sidan är gjord av ett privat företag och får pengar av staten också.