Krishanteringsplan SÄFFLE - ÅMÅL DYKARKLUBB VERSION 1.0. den 31 augusti 2011 Skriven av: Mikael Rundell och Stefan Olsson

Krishanteringsplan SÄFFLE - ÅMÅL DYKARKLUBB VERSION 1.0 den 31 augusti 2011 Skriven av: Mikael Rundell och Stefan Olsson Reviderad den 8 april 2014. Jonas Nyman Fastställes Styrelsen SÅDK

1 Innehåll 1. GENERELLT... 2 1.1. INLEDNING... 2 1.2. SYFTE 2 1.3. REVISION... 2 1.4. ANSVAR 3 1.5. OMFATTNING/BEGRÄNSNING... 3 2. KRISHANTERINGS GRUPP... 3 2.1. ALLMÄNT... 3 2.2. AKTUELL KRISHANTERINGS GRUPP... 3 2.3. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 3 2.4. KRISHANTERINGS GRUPPENS ARBETSGÅNG VID OLYCKA/INCIDENT... 4 3. RUTINER OCH ÖVNING... 4 3.1. ÖVRIG SÄKERHETSGENOMGÅNG... 4 3.2. ÖVNING 5 3.3. RISKANALYS... 5 3.4. DYKLEDARE... 5 3.5. SÄKERHETSPLAN... 5 3.6. DYKRESOR ATT TÄNKA PÅ INNAN NI ÅKER IVÄG... 5 3.7. DYKRAPPORT - VID TILLBUD... 5 4. MASSMEDIA... 5 4.1. FÖRBEREDELSER... 5 4.2. NÄR JOURNALISTEN RINGER... 6 4.3. PRESSMEDDELANDE... 7 4.4. SAMORDNING... 8 5. POLISFÖRHÖR... 8 5.1. GENERELLA RÅD... 8 6. OLYCKSFALL... 8 6.1. DEFINITIONER... 8 6.2. DYKOLYCKSFALL... 8 6.2.1. FÖRBEREDELSER... 8 6.2.2. DYKLEDAREN 9 6.3. OLYCKSFALL I BADHUSET... 9 6.3.1. ORGANISATION... 9 6.3.2. KRISHANTERINGSPLAN... 9 6.3.3. ÅTGÄRDSLISTA VID OLYCKA... 9 6.4. ÅTGÄRDER VID DÖDSFALL/ALLVARLIG INCIDENT... 9 6.4.1. I DIREKT ANSLUTNING TILL HÄNDELSEN... 9 6.4.2. STÖTTA DE ANHÖRIGA OCH ANDRA... 11 6.4.3. EFTERARBETE 11 6.4.4. KRISREAKTION... 12 6.4.5. UTVÄRDERING... 13 6.4.6. INCIDENTER 13 7. LÄNKAR/KONTAKTER... 13 7.1. AKUT 13 7.2. ÖVRIGA/EJ AKUT... 13

CHECKLISTA EMOTIONELL 1:A HJÄLP. (KAMRATSTÖD)... 15... ENKEL MINNESREGEL NÄR MAN MÖTER MÄNNISKOR I CHOCK. 15 Krishanteringsplan SÄFFLE - ÅMÅL DYKARKLUBB 1. Generellt 1.1. Inledning SÅDK Krishanterings plan är en handlingsplan/manual för krisberedskap som är utarbetad för att underlätta till rätta och snabba beslut vid en eventuell kris som berör föreningen och dess medlemmar. Ordförande SÅDK ansvarar för krisledning och krisstöd inom SÅDK. Ordförande kan vid behov delegera uppgifter inom SÅDK för att organisera, planlägga och genomföra krisledning och krisstöd till dykare/deltagare vid klubb verksamhet och enskild dykning bland klubbens medlemmar. Klubb medlemma inom SÅDK liksom andra människor drabbas av olika slag av kriser, både direkta och indirekta i samband med tillbud och olyckor vid dykning. Det behöver inte alltid innebära dykeri olyckor/tillbud, det kan även vara trafikolyckor till och från dykning/verksamhet eller andra typer av olyckor/tillbud vid vår föreningsverksamhet. Alla som drabbas av en kris ska få den hjälp och det stöd de behöver så gott vi kan och mäktar med vid klubbens verksamhet. Det är viktigt att inom klubben skapas en miljö som främjar bearbetning av starka känslor och tillåter diskussion kring risker och händelser som kan skapa kriser. Detta för att klubben skall kunna vara ett gott stöd när medlemmarna hamnar i kris. 2 1.2. Syfte Krisplanens syfte är: att ge råd om hur olika aktiviteter bör genomföras för att undvika krissituationer att skapa en krismedveten beredskap inför oväntade allvarliga händelser för att minimera risken för kaos och fler olyckor att omhänderta dem som drabbats direkt eller indirekt av olyckor eller andra allvarliga händelser på det bästa sätt vår klubb förmår att bistå med. att motverka stress för alla inblandade att genom snabbt och tydligt agerande minimera risken för spekulationer 1.3. Revision Då styrelsen tillsatts görs en revision av krishanteringsplanen och dess åtgärder. Styrelsen bör ha tagit del och förstått krishanteringsplanen och dess åtgärder för att kunna agera. Detta arbete bör göras i februari/mars varje år. Revisionen bör vara slutförd och ny krishanteringsgrupp utsedd senast sista mars. Intill ny krishanterings grupp är utsedd kvarstår föregående års krishanterings grupp. Styrelse och klubbsäkerhets ombud tillser att detta åtföljs. Eventuella revisioner genomförs och korrekta namn och andra uppgifter ifylls. Länkar kontrolleras.

3 Bör vara genomfört senast sista mars. 1.4. Ansvar Styrelse är ansvarig för att krishanteringsdokumentet är uppdaterat. Klubbsäkerhets ombud har ansvar för att styrelsen känner till och har förstått sin roll och det som åligger som ansvariga för klubbens verksamhet. 1.5. Omfattning/begränsning Dykolycka eller annan olycka, incident eller händelse hanteras i det akuta skedet av ansvarig ledare eller annan lämplig person. Först när akuta åtgärder är vidtagna görs en överlämning till krishanterings grupp. Vid större olyckor tillsätter samhället ofta krishanterings grupper. Förväxla inte föreningens krishanterings grupp med samhällets resurser. Vissa av dessa resurser kan nyttjas om behov föreligger. 2. Krishanterings grupp 2.1. Allmänt Styrelsen utser krishanterings grupp vid sitt första sammanträde efter ordinarie årsmöte. Det är viktigt att denna grupp har tagit del och är införstådda med i vad uppgiften består av och vilket mandat gruppen har. 2.2. Aktuell krishanterings grupp FUNKTION NAMN TELEFON E-POST Ordförande Jonas Nyman 070-5226976 nyman.glimre@gmail.com Klubbsäkerhetsombud Mikael Rundell 070-5251235 Xtx200@gmail.com Sekreterare Kent Vikström 070-5316207 kent.vikstrom@gmail.com Ledamot Andreas Johansson 072-2009813 easen86@hotmail.com Ledamot Stefan Olsson 070-7526147 Stefan.o.olsson@gmail.com Aktuell krishanterings grupp med namn, telefonnummer och e-postadress uppdateras i detta dokument samt anslås anslagstavla klubblokalen och förs in under kontakta oss på hemsida. 2.3. Förebyggande åtgärder Krishanterings grupp bör tillsammans med klubb säkerhetsombudet tillse att förebyggande arbete genomförs såsom: Inventera olycksfall i den löpande verksamheten och vid nya arrangemang Kontrollera skyddsanordningar och säkerhetsföreskrifter Informera samtliga ledare om säkerhetsanordningar vid arrangemang

2.4. Krishanterings gruppens arbetsgång vid olycka/incident Den i krishanterings grupp som blir kontaktad säkerställer telefonkedjan till övriga i gruppen. Sammankalla krishanterings grupp, alternativt anordna telefonmöte. Följande funktionsområde utdelas varje gång gruppen sammankallas: Informatör & massmedia kontakter Sammanställer aktuellt händelseförlopp och kunskapsläge fortlöpande. Ansvarar för att skriftligen informera följande: klubbmedlemmar styrelsen hemsida förbund Ansvarar för massmediekontakter. Psykosocialt ansvarig: Planerar formerna för det krisstöd och ev annat stöd som klubben och dess resurser mäktar med att bistå de drabbade och anhöriga med. Först kontaktas närmast berörda, i andra hand övriga. Administratör: Vidmakthåller och uppdaterar aktuella telefonlistor över involverade personer. Samordnar telefonpassning Skriver protokoll vid möten För en lägesstatus journal där alla händelser/insatser beskrivs kortfattat, vem/vilka som är involverad med en tidsangivelse. Resurspersoner: Krishanterings grupp bör ha ett antal resurspersoner som kan vara behjälpliga beroende på vad som har inträffat. Dessa resurspersoner varierar givetvis beroende på omständigheter. Krishanterings grupp inventerar på årsbasis dessa personer inom och utom klubben och för in dessa som bilaga i denna plan med kontakt adresser och telefon nummer. Personerna skall vara tillfrågade. 3. Rutiner och övning 4 3.1. Övrig säkerhetsgenomgång Klubbens säkerhetsutrustning såsom brandredskap, utrymningsvägar och förbandsmaterial, oxybox mm bör i samband med årsrevisionen av krishanteringsplanen genomgås och vid behov skickas på service och kompletteras via materialets försorg. Protokollför dessa inspektioner. (se nedan) Resultatet av denna inspektion föredras på styrelsemöte och protokollförs i styrelseprotokollet vid detta tillfälle. Krishanterings grupp har ansvar för att detta genomförs och bör genomföras av klubbsäkerhets ombud.

5 3.2. Övning Klubbsäkerhets ombud bör genomföra en övning för krishanterings grupp efter att revidering är genomförd och ny grupp tillträtt. 3.3. Riskanalys Riskanalys genomförs vid varje dykutfärd med stöd av dokumentet Riskanalys, se bilaga riskanalys. 3.4. Dykledare Dykledare med kompetens enligt Dykpraxis fastställs av styrelsen, första styrelsemötet efter årsmötet och protokollförs i detta protokoll, samt anslås för varje aktivitet. Det är viktigt att denna grupp har tagit del och är införstådda med i vad uppgiften består av och vilket ansvar gruppen har. Se bilaga Dykledare 3.5. Säkerhetsplan Dykplanering sker enligt flik 600 i SSDF/Dykpraxis (se pärm Dykpraxis) 3.6. Dykresor att tänka på innan ni åker iväg Utse ansvarig ledare på resan utrustad med mobiltelefon. Numret meddelas deltagarna samt hemmaansvarig. Utse hemmaansvarig telefon och mobiltelefon. Resplan färdsätt, färdväg, övernattning. Beräknad avresetid, ankomsttid och hemkomsttid. Ange bussbolag, bussförare, privatbilar, privatförare (mobilnummer). Om minibussar används tänk på att de som kör skall ha kompetens för dem Fyll i deltagareförteckning en kopia lämnas hemma och alla resenärer har dessutom varsin. På denna förteckning skall telefonnummer till alla deltagares respektive anhöriga finnas. Glöm inte ledarna. 3.7. Dykrapport - vid tillbud Vid tillbud ska SSDF blanketten dykrapport användas. 4. Massmedia 4.1. Förberedelser I en kris sätts organisationen på stora prov. Det kan kännas ovidkommande och oviktigt att i en svår stund behöva tänka på massmedierna. Kom då ihåg att ni som ansvariga för föreningen är språkrör för er organisation. Att inte bry sig om massmedierna i en kris kan ge utrymme för spekulationer som försvårar situationen. Alla inom klubben har ett ansvar för organisationens trovärdighet. Kom ihåg att det finns ett ömsesidigt beroende mellan er och journalisterna. Respektera journalisterna och inse att de har sina roller.

Generellt Informera propagera inte. Spekulera aldrig tala bara om fakta. Erkänn det uppenbara, erkänn det negativa det skapar förtroende. Berätta vad ni gör för att lösa problemet eller andra aktuella åtgärder. Fatta dig kort. Vill du inte besvara en fråga förklara varför. Säg aldrig: inga kommentarer. Sätt in händelsen i ett perspektiv till exempel: Detta är allvarligt, men kom ihåg att varje dag tränar och tävlar tusentals aktiva i vår gren osv Diskutera med jämna mellanrum tänkbara kriser ur ett massmedieperspektiv. Identifiera tänkbara frågor och kom överens om svaren. På så sätt skapas en god beredskap när krisen slår till. 4.2. När journalisten ringer Alla får ingen måste Yttrande- och meddelandefrihet är grundstenar i en demokrati Fråga efter källan om det rör sig om en olycka eller ett dödsfall om journalistens uppgift är en nyhet för dig. Uttala dig inte förrän du själv har haft möjlighet att kontrollera uppgiften om den inte kan uppges. Skaffa respit. Även om du vet vad du bör säga är det en god regel att be att f ringa upp journalisten om fem-femton minuter. Fundera under tiden över följande och förbered dig: Vad vill journalisten? Är du rätt person att intervjua, ska du samråda med någon annan? Vad vill du få ut: fakta, budskap, argument. Skriv stolpar. Ha fakta tillgängliga. Undvik fackspråk. Berätta för journalisten om Kunskap hos inblandade erfarenhet, säkerhetsutbildning etc Säkerhetsrutiner Personlig säkerhetsutrustning om sådan finns. Anläggningens övriga säkerhet Gärna något om tidigare incidenter/olyckor av liknande slag och lärdomar av dessa Ange kontaktpersoner med telefonnummer (helst mobilnummer) ALLTID VID MEDIA KONTAKTER Ta tid på dig Tänk efter innan du svarar 6 Håll dig inom eget område Säg om du inte vet eller inte kan svara på frågan Håll dig till fakta Ta för givet att allt är, on the record Var bestämd, rättvis och vänlig KOM IHÅG ATT ALDRIG

7 Ljuga Spekulera Bli upprörd Låta situationen eller reportern stressa dig Använda fackspråk eller obegripliga termer/förkortningar Fyra frågor från journalisten(exempel) 1) Händelseförloppet? Du bör inte lämna ut namn, kontakta anhöriga först vid incident och aldrig någonsin vid dödsfall. Detta är upp till familjen eller polisen 2) Orsak och skuld? Du bör aldrig svara på denna typ av frågor. Var försiktig, felaktiga slutsatser kritiseras i efterhand. Det är inte vår uppgift att reda ut dessa saker. Det är polisens uppgift att reda ut vad som orsakat olyckan och om någon kan beläggas med skuld. 3) Säkerhet? Kan du inte fakta mässigt beskriva hur säkerheten var tillgodosedd i det aktuella fallet så är det bättre att säga att du inte vet och ev be att få återkomma i ärendet efter inhämtning av fakta alternativt hänvisa till någon som känner till det faktiska förhållandet? 4) Konsekvenser av olyckan Kommer ni att stoppa dessa moment?, Kommer ni att höja åldern för att få delta i? Är det inte dags att ändra reglerna nu? Förmodligen är detta frågor som ska besvaras av SSDF och inte vi då detta sannolikt är förbundsfrågor. 4.3. Pressmeddelande Ta initiativ Är det kris startar snart media drevet. Skriv gärna ett kort, första meddelande och visa att mediekontakterna inletts. Vänta inte på att få fram fakta och svar på alla frågor. Återkom några timmar senare med ytterligare meddelande. Behåll initiativet även om journalister ringer. Du bestämmer när meddelandet bör gå ut. Ta fram underlag Vad har hänt? Händelseförlopp, personskador, materiella skador Vad är viktigt att berätta? Säkerhet, Konsekvenser Varför hände det? Undvik spekulation om orsak och skuld. Det reder polisen ut åt oss Vilka fakta (statistik m.m.) finns? Sändlista Tänk på att informera internt innan ni går ut externt. I checklistan bör det framgå vilka som bör informeras (telefon m m) innan pressinformation går ut. Är krishanterings grupp informerad? Vet de som uppges som kontaktpersoner att journalister kan komma att ringa? Har alla i styrelsen fått besked? Är kamrater underrättade? Skicka pressmeddelandet i första hand till TT men också till förbundets/föreningens alla övriga presskontakter. Därigenom får alla redaktioner samma information samtidigt, vilket minskar intresset för kvällstidningsrubriker som lätt uppstår när någon är ensam om en nyhet

4.4. Samordning Vid olyckor med till exempel flyg eller tåg är även andra aktörer inblandade. Då uppstår en mer komplicerad informationsstruktur, ni är inte ensamma om att tolka förlopp och andra viktiga moment. Om polisen kopplas in kommer även de att utfrågas av massmedia. I dessa fall är det viktigt att respektera varandras roller men att också fråga de andra organisationerna om hur de hanterar frågan. Håll varandra underrättade om massmediekontakter och uttalanden 5. Polisförhör 5.1. Generella råd Polisen har ansvaret att utreda om ett brott har begåtts vid olyckor, rån och överfall. Kom ihåg att ett brott inte behöver vara uppsåtligt utan handla om till kan till exempel bero på bristande säkerhetsrutiner. Polisen har ett informationsansvar gentemot allmänheten när en allvarlig olycka har inträffat. Att vara vittne till en allvarlig olycka är oftast en stor påfrestning. Den som blir kallad till förhör har rätt att ta med sig en person som stöd under förhöret. Stödpersonen bör vara någon som inte själv kan komma att förhöras i utredningen. En god regel är att alltid ha med en stödperson, helst en jurist. Innan förhöret inleds är polisen skyldig att uppge varför den kallade förhörs, och om hon/han är vittne eller misstänkt för ett brott. Istället för att låta sig förhöras direkt på olycksplatsen är det bättre att polisen får återkomma när upprörda känslor, kanske till och med chocken, har lagt sig; då är förutsättningar bättre för att ge en korrekt beskrivning av händelseförloppet.vid förhöret bör man svara sakligt och utförligt på polisens frågor. Undanhåll inga relevanta uppgifter och undvik att spekulera i en eventuell skuldfråga, även om man känner sig medskyldig till det inträffade. 6. Olycksfall 6.1. Definitioner Med olycksfall avses händelser i SÅDKs verksamhet som lett till eller kunnat leda till personskada, det är viktigt att notera att incidenter ryms inom begreppet olycka. 8 6.2. Dykolycksfall Efter eventuell olycka skall en olycksfallsrapport skrivas av ansvariga dykledare. Denna skall skrivas så snart som möjligt efter olyckan för att komma ihåg så mycket som möjligt. Denna skall uppdateras om nya uppgifter tillkommer. Olycksfallsrapport skall efter händelse skickas till: SSDF dykrapport@ssdf.se SSDF Klubbsäkerhetsombud Håkan Karlsson hakan.karlsson@ssdf.se eller tfn 070-320 28 45 Konsumentverket, ref Maria Lindqvist Vidare skall även tillbudet, olyckan även redovisas i denna pärm under avsnittet Uppföljning 6.2.1. Förberedelser När det gäller dykolycksfall så finns det redan klara handlingsplaner för hur det akuta skedet skall hanteras. Detta dokument behandlar skedet direkt efter det akuta skedet.

9 Förberedelser för hanteringen av dykolycksfall åligger alla i verksamheten att de måste vara medvetna om vad som kan hända. Det är också viktigt att de som är ansvariga för dykningarna, dykledaren och även den enskilde tar stöd av dykpraxis och andra rådande förutsättningar som finns vid dykmålet på plats. Lika viktigt som att genomföra dykningar är att kunna ställa in dykningar när dykledaren känner att väder och vind eller andra omständigheter gör det riskfyllt att genomföra dykningen. Checklistan för hantering av kriser bör finnas tillgänglig i dykledar pärmen. 6.2.2. Dykledaren Dykledaren bör vara den som leder och ansvarar för att hantera den akuta situationen, och denne bestämmer när krishanterings grupp skall kallas in. Det är viktigt att dykledaren behåller ansvaret tills denne väljer att lämna över det till krishanterings grupp. 6.3. Olycksfall i badhuset 6.3.1. Organisation Ledaren för gruppen har i princip samma ansvar som klubbens dykledare och är den som inledningsvis måste hantera den akuta situationen. Det finns alltid möjlighet att tillkalla badets personal i akuta situationer och glöm inte bort att larma ambulans och räddningstjänst om det har hänt en olycka. Efter det akuta skedet kan vid behov krishanterings grupp kallas in. 6.3.2. Krishanteringsplan Gällande krishanteringsplan bör finnas tillgänglig på badhuset. 6.3.3. Åtgärdslista vid olycka 6.4. Åtgärder vid dödsfall/allvarlig incident 6.4.1. I direkt anslutning till händelsen Skicka inte hem deltagarna Samla istället gruppen på en plats där ni får vara fred och informera så uttömmande som möjligt om vad som har hänt. Informera sakligt om vad som har hänt. Spekulera aldrig om händelsen och dess orsaksförlopp. Ge god tid för frågor och samtal. Ge alla som vill en möjlighet att komma till tals. Förvänta dig inte att alla ska reagera på samma sätt. Var tolerant Förbered deltagarna på att det är vanligt och normalt med reaktioner efteråt. Uppmana dem att berätta för sina föräldrar/anhöriga vad som hänt så att de kan förstå eventuella efterreaktioner. Uppmana dem att tala om händelsen med anhöriga. Kalla till återsamling direkt på morgonen dagen därpå om det är övernattning.

Informera krishanterings grupp om vad som hänt så att informationen kan spridas; avgör om en pressträff behövs och/eller om pressmeddelande ska gå ut(görs av krishanterings grupp, ingen annan). Vid olycka kontakta anhöriga, klubbledare, förbund. Vid dödsfall är detta en uppgift för polis eller sjukhus. Diskutera behovet av präst eller annan andlig ledare. Låt sådant som påminner om den som har avlidit vara orört för en tid framåt. Stoppa inte undan föremål i tron att de ökar sorgearbetet resultatet kan bli det motsatta. Ritualer är viktiga i sorgearbetet. Stöd stödjarna; allvarliga händelser kan ta hårt på krafterna. Ordna dryck och förtäring. Ställ in kurs/träning men samlas istället för att bearbeta händelsen. Följ de drabbade hem, låt inte drabbade köra bil. Kontakta anhöriga när det är bekräftat att de har fått dödsbudet. INTE FÖRR Vid dödsfall utomlands ska UD kontaktas; ta även hjälp av svensk ambassad om sådan finns i närheten. Lämna inte den drabbade ensam under den akuta krisen. Försök inte trösta. Ord som Det är inte så farligt blir till hån i den härsituationen. Det här är kanske det farligaste och värsta som kunde hända för den drabbade. Hjälp anhöriga att sörja istället för att trösta. Var nära och närvarande. Visa att ni ställer upp, att ni finns, att ni deltar. Våga visa er egen sorg och bestörtning. Lyssna aktivt. Det finns inga, aldrig så välmenande råd som hjälper. Men lyssna, ta in och bekräfta känslan. Var delaktig. Acceptera vrede och aggression under förutsättning att det inte orsakar ytterligare skada. 10 Var beredd på starka känslor och även anklagelser. Sök kroppskontakt. När man inget kan säga räcker det långt med att hålla en hand eller kramas. Var inte rädd för gråten; den är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka den stoppar man också känslan och då dyker den upp senare, ibland efter många år.

11 Hjälp med orden. Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen är att klä den i ord. Samtidigt är det förstasteget av en bearbetning som senare kan hjälpa en person vidare. Svik inte. Se till att ni finns kvar. Lämna ert telefonnummer och visa att ni när som helst är beredda att fortsätta samtalet. Återkom. En stor sorg är inte klar med ett samtal. Ta själv ansvaret för att höra efter de drabbade mår; är de passiva, rent av i chocktillstånd; det räcker inte med ett telefonsamtal för att ta reda på detta. Träffa de drabbade. Ge det tid. När den sörjande för elfte gången berättar samma sak är han/ hon inte hjälpt av att höra: Det där har jag redan hört. En del av bearbetningen består av att älta det som har skett. När det är klart upphör upprepningen och den drabbade kan gå vidare i sorgearbetet. Var dig själv. Försök inte vara psykolog, kurator eller präst. Det som behövs är i första hand medmänsklighet, medkänsla och omsorg. Försök skaffa eget stöd så att hjälpen inte blir för betungande för dig själv. 6.4.2. Stötta de anhöriga och andra Försök att snabbt vara på plats och stötta anhöriga i hemmet alternativt hjälp till att finna annan anhörig som kan göra detta. Vid dödsolycka måste detta ske efter att polis har underrättat de drabbade. Var en bra lyssnare se ovan om Förhållningssätt Vid behov kontakta berätta för andra anhöriga (om den drabbade inte orkar själv) Avlasta de anhöriga mot massmedia och andra personer Hjälp till att kontakta myndigheter Bistå med småsaker (handla, ringa arbetsplatsen o s v minsta åtgärd kan vara för jobbigt för den drabbade) Vilka övriga behöver stöd: vänner, klubbledare/-medlemmar, förbundsledare? 6.4.3. Efterarbete Håll kontakten inom gruppen, både aktiva och ledare Håll koll på varandra; en person som inte hör av sig kanske har klarat krisen bra, men frånvaron/tystnaden kan också bero på djup kris som orsakar apati Stötta varandra Håll kontakten med anhöriga Diskutera insatserna med inblandade och notera nya åtgärder Minnesstund Fundera på vilka som ska bjudas in och vad som förväntas? I allmänhet behövs en avskild plats, där man kan spela lugn musik och tända ljus. Själva olycksplatsen utgör ofta mötesplatsen, men tänk då på att det kan vara utomhus och svårt att skapa avskildhet Anlita gärna en präst eller annan andlig ledare för att leda minnesstunden. De kan också bistå med råd och anvisningar för mötet, även om de inte medverkar. Beakta behovet av rätt andlig ledare beroende på religion.

6.4.4. Krisreaktion Vanliga reaktioner När vi upplever det oväntade är det naturligt att reagera på det inträffade. Somliga reagerar starkt, andra mindre. Våra reaktioner styrs mycket av mekanismer utvecklade för långe sedan. I den akuta händelsen kan man reagera med: Svårt att ta till sig det inträffade. Beter sig som inget hänt. Blir skärpt och uppmärksam för det som sker omkring en. Overklighetskänsla, som att betrakta en film. Tidsuppfattningen förvrängs, tiden går fortare eller saktare. Fysiska reaktioner; hjärtklappning, illamående, frysningar man kan bli stark eller svag. Känslomässigt, ett kaos av känslor; Ohejdbar gråt. Man kan uppleva sig känslomässigt stum. Arg och ilsken. Efter händelsen, dagar veckor ibland längre. Nedstämd, inget känns viktigt längre. Meningslöshet. Återupplevande av händelsen, påträngande minnesbilder, kan också vara lukter och ljud. Mardrömmar. Rastlöshet, svårt att komma till ro. Överaktivitet, flykt till olika aktiviteter. Sömnproblem Koncentrationssvårigheter, irritabilitet, humörsvängningar. Skuldkänslor Svårt att lita på folk Undvikande av sådant som påminner om händelsen. Behov att tala om det som hänt. Existentiella frågor; varför hände det, rättvisan/meningen med det? Plötslig ångest eller nedstämdhets attacker, man kan känna sig ledsen utan att något speciellt skett innan. Tips och förslag på sätt att hantera sin vardag efter en händelse 12 För de flesta av oss, och vid de flesta tillfällen är det bra att tala med någon om det man upplevt med någon man har förtroende för. Många gånger drar vi oss, kanske tycker vi att våra reaktioner och känslor är konstiga och speciella. Men det är faktiskt precistvärtom, andra bryr sig, och vad vi tänker och känner är oftast normala tankar och känslor. Här följer några exempel på sådant som kan hjälpa. Sök fakta om händelsen, för att få ett tankemässigt grepp om den Försök bibehålla rutiner och vanor. Strukturer ger stöd i kaos. Se till att få vila, ta tid till återhämtning. Aktiv avslappning är ofta bra, med hjälp av avslappningsband, musik och meditation eller det som passar dig. Motion är mycket bra. Motionera på det sätt du är van vid.

13 Undvik alkohol och lugnande tabletter, de förlänger besvären även om de kan hjälpa för tillfället. Håll igen på kaffe och annat koffeinhaltigt. Det har funktionen att kunna öka rastlöshet och oro Tillåt dig att må dåligt ett tag, det är varken sjukligt eller farligt, tvärtom. Om dina reaktioner fortfarande är starka efter månader, bör du inte vara orolig för att söka hjälp att bearbeta dem. Många gånger kan vi behöva hjälp och stöd av andra för att komma vidare. 6.4.5. Utvärdering Efter insats av krishanterings grupp bör detta utvärderas. Detta arbete bör ledas av styrelsen då man tar in alla fakta i händelsen och de vidtagna åtgärderna. Denna information vägs samman och slutsatser dras av händelsen i sin helhet. Syftet med detta är inte att hitta vem som gjort vilka fel eller skuldfrågor utan dra lärdomar, utvecklas i positiv anda och framför allt försöka förhindra att detta händer igen i framtiden. Detta underlag sammanställs i lämplig form och arkiveras för spårbarhet i framtiden. Det bör inte vara de i krishanteringsgrupp som leder detta arbete men de kan om det är lämpligt delta i detta arbete. 6.4.6. Incidenter Reaktioner kan komma långt efter en händelse och ibland inte alls. Vi reagerar olika, man kan inte säga att det ena sättet är bättre eller sämre än det andra. Det är vanligt att tankar och funderingar på det som hänt dyker upp ibland lång tid efter händelsen. Även symtom som sömnbesvär eller andra mer besvärande reaktioner kan debutera långt efter händelsen. Vid dessa symptom kan en person som den/de drabbade har förtroende för kontaktas, en vän, arbetskamrat, en själavårdare. Jourhavande präst är en annan resurs. 7. Länkar/Kontakter 7.1. Akut Larmtjänst 112 Röda Korset, tel: 08-452 46 00, http://www.redcross.se 7.2. Övriga/Ej akut Svenska Kyrkan https://www.svenskakyrkan.se Säffle kyrka http://www.svenskakyrkan.se/saffle Säffle Kommun http://www.saffle.se/sv/kris-sakerhet/posom-gruppen/ Tel: 0533-68 10 00 Svenska Livräddningssällskapet, http://www.svenskalivraddningssallskapet.se Sjöassistans: http://www.sjoassistans.se Behöver du hjälp ring Tel: 020-989000

8. SÅDK Handlingsplan vid olycka/tillbud SOS ALARM - 112 Olycka Tillbud *** NÖDLÄGE *** Åtgärder vid olycka / tillbud. Varna övrig dykare och/eller deltagare Livrädda Första Hjälpen. Larma 112/VHF Kanal 16 Fortsätt omhändertagandet. Därefter: Dykledare eller någon från dykpar/grupp KRISHANTERINGS GRUPP SÅDK Jonas Nyman 070-5226976 Kent Vikström 070-5316207 Andreas Johansson 072-2009813 Stefan Olsson 070-7526147 Mikael Rundell 070-5251235 VHF Kanal 16/ SSDF / Patrik Falk (förbundsordförande) Mobil: 070-3410089 Håkan Karlsson (förbundssäkerhetsombud) Tel: 08-550 402 21 Mobil: 070-320 28 45 Hans Örnhagen (förbundsläkare) Tel: 08-500 301 11 Mobil: 073-250 39 35 Styrelsen SÅDK Enligt telefonlista 14 Informera Krishanteringsgrupp: Detta bör du uppge: 1. Vad som har hänt 2. Namn på de skadade 3. Vart de har förts 4. Ditt telefonnummer. *** Om möjligt *** Samla deltagarna: Informera om vad som hänt och vilka åtgärder som är vidtagna. Om möjligt och vid behov påbörja stödsamtal. *** Bra att veta *** Klubbsäkerhets ombud Tel: 070-5251235 Närmast Anhörig Tel: Enligt dykprotokoll alt ICE Krishanteringsgruppen informerar SSDF, närmast anhörig, styrelse/funktionärer i SÅDK.Krishanteringsgruppenn anmäler till ansvarig myndighet vid allvarliga brister vid säkerhet.

15 Checklista emotionell 1:a hjälp. (Kamratstöd) Några råd att tänka på till den som ska möta en person som drabbas av en krisreaktion. Uppträd lugnt och vänligt men ändå bestämt Tala om vem du är och att du är där för att erbjuda din hjälp Ge den drabbade vila och värme Varm dryck är bra om det fysiska tillståndet medger detta Lämna aldrig den drabbade ensam. Du bör finnas till hands hela tiden även om inte personen behöver din aktiva hjälp just då Lyssna mer än du talar. Ofta tror vi att vi måste säga något som tröstar när det räcker att bara vara där och lyssna Ge korrekt information. Dementera rykten. Korrigera missuppfattningar. Svara på det du får frågor om. Var ärlig. Om du inte är säker på svaret säg det. Det är bättre att säga jag vet inte än att ge ett svar som inte är helt sant. Lova inte något som du inte kan hålla men visa att du är beredd att stanna hos den drabbade. Hjälp den drabbade att se realistiskt på sin situation på ett förstående sätt Förmå den drabbade att acceptera och ta emot hjälp Acceptera känslor. Låt den drabbade få uttrycka både vrede, skuld, smärta och sorg Förmedla en positiv grundstämning och ge hopp om att reaktionen kommer att gå över. Instäm åtminstone inte i hopplösheten Bygg på det som fungerar Du ska inte: Ge goda råd Lösa den drabbades problem, utan hjälp till så personen kan lösa dem själv Prata inte för att dämpa din egen ångest Uppmuntra inte anklagelser mot andra Enkel minnesregel när man möter människor i chock. De 4:a H:na Håll tyst Håll om Håll ut Häll i