Polissektionens verksamhetsberättelse för perioden 2007 2009

Polissektionens verksamhetsberättelse för perioden 2007 2009 F Ö R B U N D E T F Ö R J U R I S T ER, C I V I L E K O N O M E R, S Y S T E M V E T A R E, P E R S O N A L V E T A R E, S A M H Ä L L S V E T A R E Jusek. Nybrogatan 30. Box 5167, 102 44 Stockholm. Tel 08-665 29 00. Fax 08-662 79 23. Org.nr. 802001-6591 E-post vaxel@jusek.se Internet www.jusek.se

Innehåll 1. POLISSEKTIONEN UNDER MANDATPERIODEN 4 Sektionsstyrelsen 4 Central facklig förtroendevald 5 Kanslistöd 5 Styrelsesammanträden 6 Översyn sektionens stadgar 6 2. MEDLEMSUTVECKLING, REKRYTERING, INFORMATION M.M. 7 Medlemsutveckling 7 Lokal representation 8 Individärenden 8 Trycksaker, hemsida m.m. 9 3. FÖRHANDLINGSVERKSAMHETEN 10 RALS/Polis 2007 2010 10 Polispensionsfonden 11 Enskilda överenskommelser 12 Utvärdering lokalt fackligt arbete 13 4. DE NYA NATIONELLA AVTALEN 14 Ökad kollektiv avsättning till pension 14 Arbetstidsavtalet (ATA/Polis) 15 Översyn beredskap 16 5. SAMVERKAN 17 Samverkansfora 17 Remisser 17 6. FRÅGOR AV SÄRSKILD VIKT FÖR SACO-S INOM POLISEN 19 Värderingen av akademisk kompetens 19 Utredarna 19 Chefsfrågor 22 2

3

1. Polissektionen under mandatperioden Sektionsstyrelsen I polissektionens styrelse ingår dels ordföranden och de övriga särskilda ledamöter (högst fyra) som väljs vid ordinarie sektionsmöte vart tredje år, dels ordförandena i regionföreningarna Södra Sverige, Västra Sverige, Östra Sverige, Stockholm/Gotland, Mellersta Sverige och Norra Sverige samt ordföranden i Saco-Sföreningen vid Rikspolisstyrelsen. Ordförandena i dessa föreningar ingår alltså med automatik i sektionsstyrelsen. Sektionsstyrelsen har under mandatperioden haft följande sammansättning: Ordförande Valda ledamöter vid sektionsmötet i januari 2007 Staffan Tilling, polisintendent, Polismyndigheten i Uppsala län Stefan Bengtsson, personalkonsulent, Polismyndigheten i Skåne. Stefan Bengtsson valdes under våren 2009 till ordförande efter Rolf-Åke Pettersson i regionföreningen Södra Sverige och ingick därefter i sektionsstyrelsen i egenskap av ordförande i föreningen. Pia Vevle, handläggare, Polismyndigheten i Västra Götaland. Pia Vevle har under hösten 2008 frånträtt sitt uppdrag som ledamot i sektionsstyrelsen. Ulla-Britt Åberg, forensisk generalist, Statens kriminaltekniska laboratorium. Övriga ledamöter Rolf-Åke Pettersson, polisintendent, Polismyndigheten i Skåne, ordförande i regionföreningen Södra Sverige (Blekinge, Skåne, Kalmar och Kronoberg) t.o.m. våren 2009. Efterträddes av Stefan Bengtsson som ordförande föreningen, se ovan. Anna Lindgren, analytiker, Polismyndigheten i Västra Götaland, ordförande i regionföreningen Västra Sverige (Västra Götaland och Halland). Tevfik Altonchi, analytiker, Polismyndigheten i Jönköpings län, ordförande i regionföreningen Östra Sverige (Jönköping, Östergötland och Sörmland) t.o.m. våren 2009. Josef Zacharias, polisintendent, Polismyndigheten i Östergötlands län, ordförande i föreningen t.o.m. januari 2010. Ersättare 4

fr.o.m. hösten 2009 är Olov Augrell, jurist, Polismyndigheten i Södermanlands län. Kent Blenninger, civilekonom, Polismyndighetens i Stockholms län, ordförande i föreningen Stockholm/Gotland. Jens Pedersen, biträdande chef kriminalunderrättelseenheten, Polismyndigheten i Västmanlands län, ordförande i regionföreningen Mellersta Sverige (Västmanland, Uppsala, Gävleborg, Örebro och Dalarna). Vuokko Väliaho, polisintendent, Polismyndigheten i Västernorrlands län, ordförande i regionföreningen Norra Sverige (Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten) t.o.m. hösten 2008. Eva-Lena Nilsson, civilekonom, Polismyndigheten i Västernorrland, har adjungerats som ersättare till sektionsstyrelsen t.o.m. årsskiftet 2009/2010. Dan Ekdahl, avdelningsdirektör, Rikspolisstyrelsen, ordförande i Saco-S-föreningen vid Rikspolisstyrelsen. Adjungerade till styrelsen Under mandatperioden har Hans Blomgren, medlem i Sveriges Ingenjörer och ordförande i bilinspektörernas yrkesförening, representerat bilinspektörerna i sektionsstyrelsen. Sedan våren 2009 har vidare ordförandena i Saco-S-föreningarna vid Säkerhetspolisen och SKL adjungerats till sektionsstyrelsen. I förslag till reviderade sektionsstadgar föreslås att en representant från respektive förening ingår som ledamot i styrelsen. Under hösten 2009 har Eva-Lena Nilsson, lokalombud i Västernorrland, adjungerats till sektionsstyrelsen som representant för regionföreningen Norra Sverige. Central facklig förtroendevald Polisöverintendenten Ulla Nitzell von Ajkay, Säkerhetspolisen, har fungerat som central facklig förtroendevald på heltid med placering på Juseks kansli t.o.m. november 2008, då hon lämnade sin anställning inom polisen med pension. Ytterligare två personer har under mandatperioden fungerat som centrala fackliga förtroendevalda inom sektionen. Fr.o.m. april 2008 juristen Jeffrey Hamberg, Polismyndigheten i Stockholms län och fr.o.m. mars 2009 analytikern Ann-Sofi Jakobsson, Rikspolisstyrelsens huvudkontor. Kanslistöd Marie Thuresson har fram till mars 2009 varit sektionsansvarig ombudsman för polissektionen. Marie Thuresson efterträddes av Ebba Nygren som sektionsansvarig 5

ombudsman. Anna-Carin Grönlund har under perioden fungerat som sektionens administrativa stöd. Styrelsesammanträden Styrelsen har årligen sammanträtt vid fyra fem tillfällen, inklusive två internatmöten per verksamhetsår. Under 2008 anordnades ett uppskattat styrelseinternat i Amsterdam och Haag. Övriga möten har ägt rum i Stockholmsområdet. Mot slutet av mandatperioden har styrelsen sammanträtt med tätare mellanrum genom ett ökat antal telefonmöten. En förhandlingsgrupp (Staffan Tilling, Dan Ekdahl, Kent Blenninger, Björn Karlsson, Ann-Sofi Jakobsson, Jeffrey Hamberg och Ebba Nygren) har satts samman för att ta hand om särskilda förhandlingsfrågor efterhand som sådana aktualiseras. Översyn av sektionens stadgar I sektionen har under hösten 2009 gjorts en genomgång av polissektionens stadgar i syfte att presentera förslag till nya stadgar vid sektionsmötet 2010. De föreslagna ändringarna handlar i huvudsak om redaktionella förändringar och förtydliganden. På vissa punkter har även föreslagits innehållsmässiga förändringar, bl.a. vad gäller möjligheten att genomföra val till sektionsstyrelsen genom poströstning eller röstning på elektronisk väg. Vidare har föreslagits en ändring av stadgarna med innebörden att en representant från Saco-S-föreningarna vid Säkerhetspolisen respektive SKL ingår som ledamot i sektionsstyrelsen. 6

2. Medlemsutveckling, rekrytering, information m.m. Medlemsutveckling Polissektionen har en tydlig målsättning att öka sektionens medlemsantal. Antalet medlemmar i sektionen var vid verksamhetsåret 2009 års slut 882. Sektionen har under mandatperioden haft en positiv medlemsutveckling med en tillväxt på 24 procent under tre år. Vid mandatperiodens slut hade denna ökningstakt dock avtagit, trenden under hösten 2009 var negativ. Fördelningen mellan olika yrkesgrupper är följande: jurister (38 procent), samhällsvetare (31 procent), ekonomer (12 procent), systemvetare (12 procent), personalvetare (6 procent), annan utbildning (1 procent). Könsfördelningen är relativt jämn, 54 procent kvinnor och 46 procent män. Sektion har flest medlemmar i ålderskategorin 30-39 år. Majoriteten av medlemmarna (70 procent) bor i någon av de tre storstadsregionerna, varav 45 procent i Stockholm. Medlemsutvecklingen avspeglar den akademikersatsning som påbörjades inom polisen 2006. Under mandatperioden har denna satsning dock avtagit, delvis som en följd av det politiska beslutet om 20 000 poliser. Samtidigt har flera viktiga utredningar pekat på behovet av att polisen tillförs akademisk kompetens för att utreda exempelvis miljöbrott, ekonomisk brottslighet och IT-brott. Sektionen bör därför verka för en fortsatt rekrytering av till exempel jurister, ekonomer och tekniker i polisens brottsutredande verksamhet. Vad har sektionen gjort för att utveckla det lokala arbetet? Kansliet har tillsammans med de lokala föreningarna anordnat ett relativt stort antal medlemsmöten under mandatperioden. Återkommande ämnen vid mötena har varit frågor om lokal lönebildning och lokalt fackligt arbete. Kansliet eftersträvar att lokala företrädare fortlöpande får del av aktuell facklig information från central nivå. Detta har vid olika tidpunkter skett på varierande sätt. Skriftlig information, t.ex. i form av regelbundna månadsbrev, har tidigare förekommit frekvent. Eftersom kansliet årligen hanterar en mycket stor mängd information från främst Rikspolisstyrelsen och Saco-S har alternativa sätt att förmedla informationen till lokala företrädare prövats. Under 2009 har en ordning med månatliga informationsmöten på telefon införts. För kansliet innebär detta sätt att föra ut information en stor förenkling. Möjligheten att ställa frågor och att klara ut eventuella otydligheter förenklas också på detta sätt. Informationen riktar sig i första hand till de lokala företrädare som inte genom 7

sektionsstyrelsens möten får tillgång till facklig information. Reaktionerna har överlag varit positiva. En viktig faktor för att utveckla och stärka det lokala fackliga arbetet är att erbjuda lokala representanter facklig utbildning och möjligheter till kompetensutveckling. Juseks fackliga grundkurser, vilka alla förtroendevalda oavsett medlemstillhörighet inom Saco-S erbjuds att delta i, är ett viktigt led i det arbetet. Positivt är att merparten av lokalombuden har genomgått grundkursen. För att ytterligare vässa den lokala fackliga kompetensen är det önskvärt att fler ledamöter i de regionala föreningsstyrelserna utnyttjar möjligheten att delta i de olika utbildningsinsatser som förbundet erbjuder. Lokal representation Erfarenheterna från det lokala fackliga arbetet är att det ofta är svårt att fullt ut kombinera den fackliga rollen med de ordinarie arbetsuppgifterna. Höga krav på resultat och måluppfyllelse går inte alltid att förena med de krav på en hög grad av delaktighet som följer av ett långt utvecklat samverkansarbete. Detta är sannolikt en viktig förklaring till svårigheterna att rekrytera lokala företrädare för Jusek och Saco- S på en del håll inom polisorganisationen. En ytterligare förklaring till detta kan vara en alltför låg värdering av det fackliga arbetet. I vissa polismyndigheter består Saco-S lokala representationen endast av en eller två personer. Väljer någon lokal representant att avsluta sitt fackliga uppdrag kommer det i vissa fall innebära att det saknas en lokal företrädare för Saco-S i myndigheten. För att sektionen ska lyckas flytta fram sina positioner ytterligare behövs ett bredare fackligt engagemang lokalt. Fler personer med intresse för de fackliga frågorna behöver knytas till de regionala föreningarna. Vid årsskiftet 2009-2010 saknades lokala Saco-S-företrädare vid polismyndigheterna i Dalarna, Halland och Örebro och osäkerhet råder kring den framtida lokala representationen i Västernorrland. För att stimulera till ett ökat intresse att engagera sig fackligt har kansliet deltagit i medlemsmöten i Dalarna och Halland. Kansliet kommer tillsammans med regionföreningarna i Mellersta och Norra Sverige att anordna möten vid polismyndigheterna i Örebro och i Västernorrland. Rikspolisstyrelsen och Saco-S har under avtalsperioden för RALS 2007-2010 överenskommit att göra en utvärdering av lokalt fackligt arbete, vars syfte är att skapa förutsättningar för fackliga företrädare att kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt (se vidare nedan). Individärenden Under verksamhetsperioden har kansliet medverkat i ett relativt stort antal individärenden. Ärendena har bl.a. rört skiljande från anställning, omplacering och löne- 8

sättning. I ett flertal fall har ärenden tagits till central förhandling. Under perioden har inget ärende gällande enskild medlem förts vidare till domstol. Trycksaker, hemsida m.m. Sektionen har tagit fram två broschyrer Lönesättande samtal för dig som är akademiker inom polisen och Din roll vid lokal lönebildning för dig som är förtroendevald inom polisen. Juseks hemsida uppdateras och utvecklas fortlöpande. Här finns bl.a. en sida om avtalsrörelsen, information för förtroendevalda samt möjlighet att anmäla sig till Juseks kurser och seminarier. Arbetet med att uppdatera och utveckla hemsidan kommer att prioriteras under våren 2010. Jusek har under verksamhetsperioden fått tillgång till ett rum i kvarteret Kronoberg avsett för de centrala förtroendevaldas arbete. 9

3. Förhandlingsverksamheten Mandatperioden inleddes med en avtalsrörelse som hösten 2007 resulterade i nya centrala kollektivavtal (RALS 2007 2010). För förhandlingsarbetet utsågs en förhandlingsdelegation bestående av Marie Thuresson (ombudsman), Ulla Nittzell von Ajkay (förtroendevald)och Staffan Tilling (styrelsens ordförande) samt en referensgrupp bestående av styrelsemedlemmarna Stefan Bengtsson, Kent Blenninger, Hans Blomgren och Dan Ekdahl. Under våren 2008 genomfördes en partsgemensam lönebildningsturné för att informera om löneavtalen inom polisen (RALS 2007 2010 samt RALS/Polis 2007-2010). Förbundet anordnade i samma syfte en länsombudsträff. Avtalen undertecknades inledningsvis av Polisförbundet, Saco-S och ST. Seko undertecknade avtalen under hösten 2009 och avtalen träder i kraft för Sekos del den 1 januari 2010. RALS-gruppen I samband med slutandet av RALS/Polis 2007-2010 kom lokala parter överens om att utse en förhandlingsgrupp med uppgift att följa effekterna av och vid behov vidta åtgärder för en ändamålsenlig tillämpning av de nya kollektivavtalen inom polisen (de s.k. RALS-gruppen). Parterna har varit överens om att förhandlingsgruppen särskilt ska hantera frågor som rör eventuell oenighet mellan lokal-lokala parter. Mot bakgrund av svårigheterna att få till stånd ett väl fungerande lokalt lönebildningsarbete har en partsgemensam arbetsgrupp fått i uppgift att göra en översyn av den lokala och lokal-lokala ansvarsfördelningen inför nästa avtal. Under avtalsperioden har lokala parter hanterat ett stort antal frågor av varierande slag. En ordning har utarbetats för att hantera de partsgemensamma medel som lokala parter förfogar över vid sidan av de medel som betalas in till Trygghetsstiftelsen (de s.k. 0,3-pengarna). Parterna är överens om att medlen ska användas för att undvika övertalighet i en omställningssituation och för att möjliggöra tidiga åtgärder. Myndigheternas ansökan om stöd ska föregås av en lokal beredning med samtliga fackliga organisationer. Under 2009 märktes en ökad efterfrågan från polismyndigheterna till stöd för olika omställningsåtgärder. Hantering i vissa fall av ekonomisk kompensation m.a.a. de nya nationella avtalen (s.k. övervärde), en utvärdering av gällande semesteravtal och en uppföljning av lokal-lokal samverkan är exempel på andra frågor som tagits om hand av de lokala parterna. RALS/Polis 2007 2010 RALS/Polis 2007-2010 innehöll för Saco-S medlemmar tre revisionstidpunkter (1 oktober 2007, 1 januari 2009, 1 januari 2010). Lokal-lokala parter har endast undantagsvis kommit överens om andra revisionstidpunkter. 10

Lönesättningsmodellen med lönesättande samtal har tillämpats för samtliga Saco-S medlemmar. Ingen lokal-lokal förhandling har gått till lönenämnd. Däremot har ett relativt stort antal kollektiva förhandlingar ägt rum sedan man vid det lönesättande samtalet inte kommit överens om ny lön. Lokala parter är eniga om var problemen i det lokala lönebildningsarbetet finns. Ett allmänt mönster har varit att arbetsgivaren haft svårt att hantera löneavtalet såsom självständigt i förhållande till OFR:s RALS, med dess stupstockar vid oenighet, att lönebildningen snarare än att avspegla individens prestation kännetecknats av ett kollektivt pottänkande och att de lönesättande samtalen i avtalets mening i praktiken uteblivit eller brustit i kvalitet. Lönesättande chefers bristande mandat att sätta lön och avsaknaden av en sammanhållen och transparent löneprocess är andra faktorer som, tillsammans med brister i BESTA-kodning och lönestatistik/kartläggning, bidragit till svårigheterna att få till stånd en lönebildning enligt gällande avtal. På initiativ från de avtalsslutande parterna inom polisen har Partsrådet, som är ett partsgemensamt samarbetsorgan på central nivå, kopplats in för att lämna stöd till den lokala lönebildningen. Polisens RALS-grupp har i dialog med Partrådet framfört önskemål om ett direkt riktat stöd till polisorganisationen. Juseks förslag till förbättringsåtgärder Jusek har under mandatperioden varit drivande för att komma tillrätta med bristerna i polisens lokala lönebildning. Jusek har bl.a. föreslagit att ett partsgemensamt stödmaterial till chefer i lönebildningsfrågor tas fram och att särskilda lönebildningssamordnare utbildas för att stödja den lokala lönebildningsprocessen. Ett ytterligare förslag har varit att Rikspolisstyrelsen för in lönebildningsarbetet som ett åtagande i planeringsdialogerna för att främja en integrering av lönebildning i myndigheternas verksamhetsutveckling, budget- och ekonomihantering. Jusek har också rekommenderat att det lokala lönebildningsarbetet ska föras in som en bedömningsgrund i lönesättningen av myndighetschefer, personaldirektörer, förhandlingschefer och andra chefer med ansvar för den lokala lönebildningen. Polispensionsfonden I samband med avtalsrörelsen 2007-2010 kom Rikspolisstyrelsen, Polisförbundet och Saco-S överens om att avveckla den s.k. Polispensionsfonden. Parterna var överens om att fondens värde, efter avdrag för avgifter för kapitalförvaltning och andra kostnader som uppkommer vid avvecklingen av fonden, skulle överföras som engångsinsättning i Kåpan Extra för poliser som uppfyllde vissa villkor. Engångsinsättningen i Kåpan Extra gällde för poliser som den 31 december 2007 var anställda inom polisorganisationen och som vid den tidpunkten hade fyllt 45 år. Storleken på insättningen beräknades utifrån en fördelningsmodell och var beroende av den enskilde polisens ålder den sista december 2007. 6 250 poliser omfattades av 11

avvecklingen av Polispensionsfonden och insättningarna i Kåpan Extra gjordes i oktober 2008. Parterna är vidare överens om att reglera hur det restvärde som uppstår när Polispensionsfonden juridiskt avslutats ska fördelas. Hur fördelningen av restvärdet slutligt ska regleras har parterna ännu inte kommit överens om. Enskilda överenskommelser Anställningsvillkoren vid sidan av lön har traditionellt varit kollektivt utformade, dvs. lika för alla. Villkoren genererar kostnader oavsett om de attraherar den enskilde medarbetaren eller inte. I RALS 2007 2010 har de centrala parterna kommit överens om att möjliggöra frivilliga överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare anslutna till något förbund inom Saco-S. På detta sätt kan den enskilde arbetstagaren i högre grad själv påverka villkoren för sin arbets- och livssituation. Möjligheter att träffa enskilda överenskommelser har funnits redan tidigare men har under denna avtalsperiod utökats till att gälla fler områden. De villkor som arbetstagare tillhörande Saco-S nu kan komma överens om rör extra sparande till pension, antalet semesterdagar och frågor kopplade till arbetstid samt uppsägningstid. För en utförligare beskrivning av vilka överenskommelser som kan träffas och de formella krav som gäller hänvisas här till Saco-S broschyr Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor. Enskilda överenskommelser har endast i liten utsträckning tillämpats inom polisen under avtalsperioden. Överenskommelser om förtroendearbetstid har dock förekommit i viss omfattning. Efterfrågan från enskilda medlemmar att träffa enskilda överenskommelser har varit begränsad. Det finns flera orsaker till det. Klart är att marknadsföringen av möjligheten att träffa sådan överenskommelse varit otillräcklig både från fackets och från arbetsgivarens sida. Rikspolisstyrelsen och Saco-S har vidare varit överens om behovet av att ta fram riktlinjer för tillämpningen av enskilda överenskommelser inom polisen. Det arbetet har dessvärre dragit ut på tiden vilket ytterligare bidragit till en eftersläpning i tillämpningen av enskilda överenskommelser. Lokalt kollektivavtal om avstående från semesterförmån I detta sammanhang bör nämnas att mellan Rikspolisstyrelsen och Saco-S gäller fr.o.m. den 1 oktober 2007 ett lokalt kollektivavtal om avstående från semesterförmån mot höjd pensionsinsättning till Kåpan Extra. Enligt avtalet kan en arbetstagare senast den 20 februari varje år avstå från sparad semester och/eller s.k. ogulden semesterlön (se 5 kap. 9 och 14 ALFA) mot inbetalning av en premie till Kåpan Extra som motsvarar värdet av den intjänade semesterförmånen. 12

Utvärdering lokalt fackligt arbete I syfte att ge fackliga företrädare goda förutsättningar att utföra det fackliga arbetet har Rikspolisstyrelsen och Saco-S kommit överens om att, innan avtalsperioden 2007-2010 löper ut, partsgemensamt utvärdera och utveckla förutsättningarna för lokalt och lokal-lokalt fackligt arbete. Utgångspunkten för arbetet ska vara de intentioner som finns i bilaga 7 till RALS 2004-2007. Översynen kommer att genomföras under våren 2010. 13

4. De nya nationella avtalen Genom de centrala kollektivavtalen RALS 2007 2010 gavs Rikspolisstyrelsen behörighet att sluta lokala kollektivavtal med nationell verkan. Mellan å ena sidan Rikspolisstyrelsen och å andra sidan Polisförbundet, ST inom Polisväsendet samt Saco-S undertecknades därefter under våren/sommaren 2008 ett avtalspaket som innehöll bl.a. ett nytt nationellt arbetstidsavtal (ATA/Polis). De nya avtalen trädde i kraft den 1 oktober 2008 (med undantag av det nya semesteravtalet och det nya avtalet om föräldralön som trädde i kraft den 1 januari 2009). Under hösten 2008 gjordes vissa justeringar i ATA/Polis vilka gäller fr.o.m. den 22 december 2008. Den 3 juni 2009 undertecknade även Seko polisens arbetstidsavtal och övriga avtal i avtalspaketet. Avtalen gäller för Sekos del fr.o.m. den 1 januari 2010. Samtliga arbetstagarorganisationer inom polisen har därmed fr.o.m. 2010 likalydande lokala kollektivavtal. Följande lokala kollektivavtal ingår i det avtalspaket som träffades under våren 2008: Lokalt kollektivavtal om lönetillägg Lokalt kollektivavtal om kostnadsersättningar m.m. Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetsberoende ersättningar (ATA/Polis) Lokalt kollektivavtal om semester Lokalt kollektivavtal om schabloniserad modell för sjukavdrag Lokalt kollektivavtal om upphörande av rätt till ersättning av sjukvårdskostnader m.m. Lokalt kollektivavtal om föräldralön Lokalt kollektivavtal om lön under viss tid av ledighet Lokalt kollektivavtal om lokal chefskrets Lokalt kollektivavtal om avsättning till kompletterande ålderspension (Kåpan Extra) Ett av huvudsyftena med de nya nationella avtalen var att samma anställningsvillkor ska gälla för alla polisanställda. Parterna har också varit överens om vikten av enhetliga regler i samband med gemensamma insatser som omfattar fler än en myndighet. Ett annat mycket viktigt syfte med de nya avtalen har varit att skapa förutsättningar för att kunna gå i pension före 65 års ålder med mer förmånliga villkor än vad som tidigare gällt. Ökad kollektiv avsättning till pension Avtalen innebär att samtliga polisanställda fått en högre månatlig ersättning till Kåpan Extra. Avsättningen gäller fr.o.m. den månad som arbetstagaren fyller 23 år. Avsättningens storlek varierar mellan poliser och civila. Anledningen till denna skill- 14

nad är att Saco-S och Polisförbundet valde att finansiera en avsättning upp till 4,6 procent för poliser genom att använda en viss del av löneökningsutrymmet enligt RALS. För civil personal varierar dessutom avsättningens storlek beroende på vilken arbetstidsförläggningsmodell som tillämpas. Fr.o.m. den 1 oktober 2008 har avsättningen till Kåpan Extra för varje arbetstagare motsvarat en procentsats av den fasta månadslönen enligt följande: Arbetstidsförläggning Avsättning till Kåpan Extra för poliser Avsättning till Kåpan Extra för civila (Saco-S, ST) Förtroendearbetstid 4,6% 1,6% 5 1 och 2 mom. ATA/Polis 4,6% 2,2% 5 3 mom. ATA/Polis 4,6% 4,0% Arbetstidsavtalet (ATA/Polis) De förändringar i arbetstiden som följer av det nya arbetstidsavtalet (ATA/Polis) jämfört med tidigare gällande lokal-lokala arbetstidsavtal har skett som ett led i finansieringen av pensionsfrågan. Parterna har varit överens om att öka arbetstiden mot att arbetsgivaren kompenserar den ökade arbetstiden med en högre kollektiv avsättning till Kåpan Extra (se ovan). Enligt arbetstidsavtalet (ATA/Polis) förlängs arbetstiden med ungefär en timme i veckan för skiftesarbetande och ca. 15 minuter i veckan för anställda med kontorsarbetstid. Ingen arbetar mer än 40 timmar i veckan och de som arbetar skift har en genomsnittlig veckoarbetstid på ca. 36-38 timmar. Bestämmelserna i ALFA om förkortade arbetsdagar inför vissa helger har tagits bort. Vidare anges i avtalet att ledighet på klämdagar ska arbetas in. Parterna har vidare varit överens om att kompensation ska utgå för den utökning av arbetstiden som blir följden av att nationaldagen infaller på en lördag under 2009 och en söndag 2010. Denna kompensation gäller enbart för de arbetstagare som har s.k. kontorsarbetstid enligt 5 1 mom. ATA/Polis. Inom samtliga arbetstagarorganisationer har arbetstidsavtalet mötts av kritik från berörda medlemmar. Framför allt bland Polisförbundets och ST:s medlemmar har missnöjet varit mycket utbrett. Men även bland Saco-S medlemmar har framförts kritik bl.a. vad gäller förlusten av förkortningsdagar innan helgdagar, regleringen beredskap och tillämpning av s.k. speciallista för arbetstagare som normalt arbetar dagtid måndag-fredag. Kritiken har också gällt skillnaderna i kollektiv pensionsavsättning till Kåpan Extra beroende på enskilds arbetstidsförläggning och fackliga tillhörighet. 15

Som tidigare nämnts gjordes under hösten 2008 vissa justeringar i arbetstidavtalet. Ändringarna gällde bl.a. tidskompensation under helgdagar för arbetstagare med periodplanerad och veckoplanerad arbetstid. Samtidigt infördes också en ny reglering om kompensation för utebliven dygns- och veckovila vid beredskap. Ändringarna i avtalet gäller fr.o.m. den 22 december 2008. Under våren 2009 har avtalsparterna genomfört en partsgemensam arbetstidsutbildning på olika platser i landet. Från Juseks sida har såväl företrädare från kansliet som den lokala fackliga organisationen deltagit som föreläsare. Polisens arbetstidsförhandlingsgrupp Enligt förhandlingsordningen i arbetstidsavtalet kan lokal-lokala parter vid oenighet kring tillämpningen av avtalet få stöd från lokala parter i form av vägledande råd från Polisens arbetstidsförhandlingsgrupp. Syftet är bl.a. att så långt som möjligt bidra till en nationellt enhetlig tillämpning av ATA/Polis. Arbetstidsförhandlingsgruppen har lämnat råd i ett flertal ärenden. Från 2010 finns ett urval av råden som bilaga till den fortlöpande uppdaterade populärutgåvan av ATA/Polis. Översyn beredskap Lokala parter är överens om att under avtalsperioden se över hanteringen av olika former av beredskap inom polisen. För Saco-S del aktualiseras frågor om beredskap vad gäller exempelvis arbetstagare med s.k. polischefsberedskap. Även inom andra delar av polisorganisationen, bl.a. i Säkerhetspolisens verksamhet, förkommer det att medlemmar inom Saco-S har beredskap. Juseks kansli genomförde under hösten 2008 en snabbenkät riktad till medlemmar som har polischefsberedskap. Syftet med enkäten var bl.a. att få ett underlag för vidare samtal med Rikspolisstyrelsen om hur polischefsberedskap bör regleras för arbetstagare som har förtroendearbetstid och som därför inte omfattas av reglerna om beredskap i ATA/Polis. Av enkätsvaren framgår att omfattningen av beredskapen och frågan om hur denna förläggs (hel vecka, veckoslut eller på annat sätt) varierar en hel del mellan olika polismyndigheter. På motsvarande sätt skiljer sig formerna av ersättning för beredskap åt beroende på i vilken/vilka polismyndigheter beredskap sker. Mellan Rikspolisstyrelsen och Saco-S pågår ett gemensamt arbete som syftar till att kartlägga lokal-lokala regleringar av polischefsberedskap och att verka för en enhetlig hantering av denna fråga för hela polisväsendet. I det arbetet kommer parterna även att se över annan form av beredskap än polischefsberedskap. 16

5. Samverkan Samverkansfora Inom polisen finns ett samverkansavtal (Samverkansavtal för utveckling av Polisen). Under mandatperioden har Jusek varit representerat i de centrala samverkansorganen Beredningsgruppen, Cesam (arbetsmiljöfrågor) och Centrala samverkansgruppen. Förbundet har därigenom haft fortlöpande insyn i och möjlighet att påverka verksamheten. Jusek har också varit adjungerat till Rikspolisstyrelsens styrelse. Jusek har vidare deltagit i olika partssammansatta arbets- och styrgrupper. Som exempel kan nämnas arbetet med polisens värdegrund, en nationell rekryteringspolicy, kompetensprofiler för de tre ledarskapsnivåerna (direkt, indirekt, strategiskt) och ett utbildningsprogram för strategiska ledare. Rikspolisstyrelsen har under hösten 2009 initierat en större satsning inom området strategisk kompetensförsörjning. I det arbetet ingår också att ta fram en medarbetarpolicy. Jusek deltar i både styrgruppen och i en av arbetsgrupperna. I Cesam har Jusek bl.a. uppmärksammat missförhållanden i utredarnas arbetsmiljösituation i Västra Götaland. Detta utmynnade i en särskild utredning under ledning av Holger Radner (se nedan). Jusek och ST har gemensamt framställt krav på att bilinspektörer ska erbjudas självskyddsutbildning och i relevanta delar utbildning i bastaktik samt att bilinspektörers behov av skyddsvästar tillgodoses fullt ut. Dessa frågor har tagits omhand av Rikspolisstyrelsen. Remisser Jusek har under mandatperioden svarat på ett stort antal remisser. Här följer ett kort urval: Holger Radners utredning Polisens brottsutredningsverksamhet utredning om säkerhet, arbetsvillkor och arbetsmiljö m.m. (dnr PoA-400-6355/07). I svaret ställer Jusek sig bakom utredningens förslag om en utvidgad och fortsatt rekrytering av utredare med akademisk utbildning samt utökade befogenheter för denna yrkesgrupp. Utredarens förslag innebar att bestämmelserna i 23 kap. 3 (utföra tjänsteåtgärd direkt på uppdrag av åklagare) och 24 kap. 8 RB (rätt att hålla s.k. anhållningsförhör m.m.) samt 24 delgivningslagen (rätt att slutdelge förundersökning) ändras på så sätt att även annan än polisman ska kunna utföra de arbetsuppgifter som följer av bestämmelserna. Jusek ville dock gå ett steg längre och verka för att gällande regelverk ändras så att civila brottsutredare ges motsvarande befogenhet som polisman att leda förundersökning och att fatta beslut om tvångsmedel m.m. Anders Danielssons betänkanden Framtidens polis (SOU 2007:39) och Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39). I svaret ställer sig Jusek bakom utredarens förslag om en specialistpolisexamen för personer som sedan tidigare har en akademisk grundutbildning. 17

Synpunkter har vidare lämnats till Rikspolisstyrelsen bl.a. rörande ett framtida chefsförsörjningsprogram för strategiska ledare, kompetensprofiler för de tre ledarskapsnivåerna direkt, indirekt och strategiskt, ett planterat chefsförsörjningsprogram för strategiska ledare och en ny mångfalds- och likabehandlingsplan. 18

6. Frågor av särskild vikt för Saco-S inom polisen Värderingen av akademisk kompetens Polissektionen bedriver ett strategiskt arbete kring frågor av särskild vikt för Saco-S medlemmar inom polisen. Under mandatperioden har de s.k. civila utredarna arbetssituation särskilt uppmärksammats, dels ur arbetsmiljösynpunkt, dels ur ett mer generellt perspektiv som rör akademikers ställning och utvecklingsmöjligheter inom polisen. Rekrytering av andra yrkesgrupper än poliser till kärnverksamheten är ett förhållandevis nytt, och bland vissa, ifrågasatt fenomen. Överlag har emellertid erfarenheterna både för de enskilda medlemmarna och för verksamheten varit positiva. Om polisen även i framtiden ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för Saco-S medlemsgrupper måste mångfalden av kompetens bejakas i högre grad än idag. Fokus i rekryterings- och chefsutnämningsprocesser ska vara den individuella kompetensen, inte yrkesmässig tillhörighet. Med en professionell och behovsstyrd rekrytering har Saco-S medlemmar goda förutsättningar att hävda sig i konkurrensen med andra yrkesgrupper inom polisen. Det är av central betydelse att man inom polisen gör en lönekartläggning som kan visa på förekomsten av osakliga löneskillnader och att åtgärder vidtas för att korrigera strukturella olikheter. Endast då kan den individuella lönesättningsmodellen få förutsättningar att resultera i sakligt motiverade löner. För Jusek utgör de utredare och analytiker som anställdes vid storstadsmyndigheterna i slutet av förra mandatperioden, enligt en särskild förordning som innebar kollektiv lönesättning, exempel på yrkesgrupper där löneläget för många förefaller osakligt grundat. En annan grupp medlemmar vars löneläge förtjänar en översyn är specialisterna vid SKL. Myndighetens löneläge avspeglar inte nyckelkompetens som SKL:s anställda representerar inom polisorganisationen. Utredarna Medlemsenkäterna 2007 och 2009 Jusek gjorde i februari 2007 en enkätundersökning bland utredare och analytiker anställda i Stockholm, Västra Götaland och Skåne enligt särskild förordning 2006. I utvärderingen av enkäten konstaterades att en klar majoritet av de tillfrågade var nöjda med sin arbetssituation sett utifrån bl.a. arbetsuppgifternas svårighetsgrad och relationen till medarbetare och chefer. Likväl uppgav en klar majoritet (69 procent) att de övervägde att söka sig till en annan arbetsplats och som skäl anfördes missnöje med lönen. Ingen av de tillfrågade ansåg att deras lön var rimlig i förhållande till deras utbildning och kompetens. 19

Under våren och sommaren 2009 har kansliet följt upp den tidigare undersökningen med en ny enkät riktad till samtliga brottsutredare i landet tillhörande något förbund inom Saco-S. Resultaten i den nya undersökningen sammanfaller på väsentliga punkter med resultaten från enkäten 2007. Hela 61 procent av utredarna uppgav att de på allvar överväger att söka sig till en arbetsplats utanför polisen. Som främsta skäl till det uppgavs dåliga utvecklings- och karriärmöjligheter, svag löneutveckling och en otydlighet om vilka ambitioner man har inom polisen för utredare som inte är poliser. Närmare 75 procent av de tillfrågade uppgav att de är missnöjda med sin lön jämfört med andra på arbetsplatsen med likvärdiga arbetsuppgifter och 91 procent är missnöjda med sin lön i förhållande till det arbete de presterar. Vad gäller de civila utredarnas arbetssituation sett utifrån ett arbetsmiljöperspektiv visar resultaten i den senaste enkätundersökningen att arbetsklimatet mellan poliser och civila utredare överlag är bra. Inget tyder på ett generellt arbetsmiljöproblem för Saco-S brottsutredare orsakat av felaktiga och kränkande attityder bland poliser. Enskilda händelser indikerar dock att det på sina håll inom polisorganisationen kan finnas negativa och nedvärderande attityder mot utredare som inte är poliser. Det är därför en viktig uppgift för Jusek att även i fortsättningen bevaka och följa upp signaler om eventuella missförhållanden och att kraftfullt agera i situationer där kränkningar förekommer. Möte med justitieministern, rikspolischefen m.fl. I samband med dåvarande rikspolischefen Stefan Strömbergs avgång, träffade i december 2007 polissektionens ordförande Staffan Tilling, ombudsman Marie Thuresson och Juseks förhandlingschef Edel Karlsson Håål justitieminister Beatrice Ask och stabschefen Anders Hall. Inför rekryteringen av en ny rikspolischef informerades justitieministern om Juseks uppfattning att ett öppet ansökningsförfarande även ska gälla för myndighetsledande befattningar. Vidare underströk Jusek vikten av att effektiviseringsarbetet inom polisen fortsätter och framhöll bl.a följande: att Juseks medlemmar inom organisationen fyller en oerhört viktig funktion för att uppnå den ökad synlighet som regeringen vill uppnå då de möjliggör att poliser kan sättas i yttre tjänst; att Juseks medlemmar bidrar till en utveckling inom polisen genom att kompetens och erfarenheter utanför polisen förs in i organisationen; att Juseks medlemmar genom sin specialistkunskap bidrar till att effektivisera svensk polis, exempelvis genom att bidra till en snabb och rättssäker utredning av brott. Beatrice Ask uttryckte genomgående att Juseks ståndpunkt helt överensstämmer med regeringens uppfattning om utvecklingen inom polisen. Även Anders Danielssons utredning diskuterades under mötet med justitieministern. Jusek framhöll att frågan om en kortare polisutbildning som möjliggör för civila 20

inom polisen att få polisär befogenhet är en viktigt fråga för Jusek. Justitieministern uttryckte uppfattningen att man ska kunna komma in i polisyrket på olika sätt. Juseks kansli har under 2009 och 2010 träffat rikspolischefen Bengt Svenson och chefen för polisavdelningen på RPS, Ulrika Herbst, för att diskutera bl.a. de civila utredarnas framtid. Från kansliet har framförts att om inget görs åt utredarnas löneläge finns en överhängande risk att akademikerna söker sig bort från polisen och att kompetensbortfallet blir stort. Det har vidare påtalats att kostnaden för att fylla på med ny kompetens kommer att bli betydligt högre än höja utredarnas lön till en marknadsmässig nivå. Från Juseks sida har framhållits att inför kommande avtalsperiod måste löneskillnader mellan poliser och akademiska brottsutredare kartläggas och analyseras. De betydande löneskillnaderna mellan dessa båda yrkesgrupper motiveras inte utifrån skillnader i prestation och kompetens. Behovet av utökade befogenheter för civila brottsutredare uppmärksammades. Med utvidgade befogenheter, t.ex. möjligheten att fungera som förundersökningsledare, öppnas karriärmöjligheter för denna yrkesgrupp som idag helt saknas. Jusek har uttryckt som sin uppfattning att det i första hand ankommer på Rikspolisstyrelsen att ta initiativ till de författningsändringar som behövs för att möjliggöra en önskvärd utvidgning av civilanställdas befogenheter. Avslutningsvis kan konstateras att det bland våra medlemmar finns ett starkt stöd för att vi driver frågan om utökade befogenheter. En överväldigande majoritet av de tillfrågade 96 procent svarade i enkäten från 2009 att de helt eller delvis stödjer Juseks krav på utökade befogenheter. Enhetlig titulatur Inom polisen saknas idag en enhetlig titulatur för utredare som inte är poliser. Assistent, handläggare, utredare m.fl. förekommer som beteckning på medarbetare med likvärdiga arbetsuppgifter. Detta är inte tillfredsställande. Jusek har verkat för en enhetlig titulatur och att beteckningen utredare konsekvent ska användas för denna yrkesgrupp. Utredarfrågan i media Utredarfrågan har under mandatperioden fått massmedial uppmärksamhet. Utredarnas arbetsförhållanden har belysts i radions nyhetssändningar (Dagens Eko), där företrädare för både ST och Saco-S har intervjuats. Frågan har också tagits upp i reportage i Jusek-tidningen. Under våren 2009 publicerade Göteborgs-Posten en gemensam debattartikel av ordföranden i polissektionen Staffan Tilling, ordföranden i Seko Polisen Johan F. Welin 21

samt andre vice ordföranden i ST-polisväsendet Tom Johnson. I artikeln slås fast att Polisförbundets motstånd mot civila utredare gått så långt att det blivit ett arbetsmiljöproblem för våra medlemmar. Ett gemensamt krav har varit att polisledningen agerar kraftfullt i situationer där kränkningar förekommer och att man tydligt signalerar att polisen ska ha en öppen attityd till möjligheten att ta in annan kompetens än poliser i utredningsverksamheten. Vidare har en uppmaning riktats till regeringen att snarast ta initiativ till författningsändringar som innebär utökade befogenheter för civila utredare. Chefsfrågor Jusek är inte längre det polischefsdominerade förbund det av tradition varit. Genom en ökad mångfald av kompetenser i polisen har medlemskretsen diversifierats och de polisutbildade cheferna är numera inte längre i majoritet. Chefsfrågorna är emellertid fortfarande centrala för Jusek. Vi har under mandatperioden prioriterat att delta i flera arbetsgrupper med koppling till chefsfrågan, däribland Nationella rådet för chefs- och ledarutveckling. Vi har också lämnat ett flertal remissvar i vilka chefsfrågor bevakats (kompetensprofiler, strategisk chefsförsörjning m.fl.). På förbundsnivå finns en särskild ombudsman som chefer kan vända sig till för stöd och rådgivning. Under mandatperioden har från chefshåll dock framförts kritik mot att Jusek inte längre tillräckligt tydligt driver frågor kring chefers villkor inom polisen. Vi måste självkritiskt konstatera att mer hade kunnat göras för att stödja och utveckla cheferna i deras yrkesroller. Detta gäller både i förhållande till chefer med traditionell polischefsutbildning och till de chefer som verkar inom ett särskilt expertområde (ekonomi, HR, information m.m.). Chefsfrågorna har av tradition haft en central plats i Juseks arbete inom polisen. Inte minst har detta gällt för det högsta chefskapet inom polisen. Bilden av Jusek som ett fackförbund som med kraft driver chefsfrågorna på alla nivåer inom polisen behöver återupprättas. Inför kommande avtalsrörelse finns indikationer på att Saco-S centralt kommer att driva chefsfrågorna. Ett flertal av de frågor som Saco-S identifierat som angelägna att lyfta in i kommande avtalsrörelse har i hög grad relevans för chefer inom polisen. Det gäller bl.a. förslaget om att skapa ett avtalat system för chefsomställning/karriärväxling och en modernisering av Chefsavtalet, bl.a. vad gäller formerna för lönesättning. 22

23